Search Results

Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Nära samtida glättat blått pappbd med senare rygg av enkelt vitt skinn med prydligt handskriven titel. Inlagan stor, närmst oskuren och jämnskuren med pärmarna. Spridda småfläckar och ett par lite starkare fläckar. Äldre marginalanteckning på s. 101 angående ett rum på Gripsholm: ”men anledning är att tro det hertig Jans fängelse var lindrigare”. Namnteckning Stjerneld daterad 1799 på titelbladet. Exlibris Vilhelm Bryde, Erik Falk och Johnny Hagberg. Trevligt exemplar med intressant proveniens! Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar. Första flocken trycktes 1778 och rör Västmanlands städer. De beskrivna städerna i denna del är Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram. Detta exemplar har tillhört Adolf Ludvig Stierneld (1755-1835) om vars arbete med Gripsholmssamlingen ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver följande: ”Från sommaren 1822 var S verksam på Gripsholms slott med skapandet av statens porträttgalleri, eller med S:s egna ord, galleriet för "medborgerligt märkvärdiga svenska personer". Initiativet verkar ha kommit från riksmarskalken Claes Fleming (bd 16) och ståthållaren på Gripsholm Per Skjöldebrand, eventuellt i samarbete med S. Arbetet påbörjades senast 1821 då Skjöldebrand i ett brev informerade Fleming om att han avsåg att flytta ett antal porträtt från Drottningholms och Sthlms slott till Gripsholm, tillsammans med två porträtt av Karl XIV Johan och Karl XIII som kungen lovat honom. S tog över ansvaret för samlingarna efter vad det verkar med kungens godkännande, men utan någon formell utnämning. En sådan kom heller aldrig till stånd, men varje sommar fram till sin död arbetade S med att utvidga och organisera samlingarna på Gripsholm. Genom sina vidsträckta kontakter kunde S skapa förutsättningar för en stor mängd donationer till porträttgalleriet och under hans verksamhetstid ökade samlingens storlek från ca 700 nummer till närmare 1 200. S författade också ett antal guideböcker till Gripsholm och porträttsamlingen, allteftersom samlingen växte. För honom var porträttgalleriets innehåll det väsentliga, snarare än porträttens kvalitet eller huruvida porträttet verkligen föreställde den person som det sades. Ett stort antal av S namngivna porträtt har därför i senare tid kommit att omvärderas och anses idag föreställa okända eller helt andra personer. I många fall bör dock inte S själv klandras för detta, då han hade att förhålla sig till vad en donator sagt om ett porträtt. Det finns dock flera exempel på att S själv försett porträtt med en lämplig inskription för att fylla ut luckor i samlingen”.

Örebro, N. M. Lindh, 1829. 8:o. 102,(2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Handskriven ryggtitel. Enstaka småfläckar och några bläckmarkeringar. Gammal tillskrift ”H. Morén fått denna af N. M. Lindh” på främre omslagets insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 94. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 266 för första upplagan, vilken utkom 1820. I korta notiser behandlas bland annat barnarbete, blomsterkrukor, bröd, enbärsmos, gäss, jäst, kålrötter, liktornar, syrsor, timotej, vägglöss och ärtor enligt det avslutande registret.

Jönköping, J. P. Lundström, 1836. 8:o. (2),244 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett och blå sprängda snitt. Titeletiketten obetydligt naggad på högra sidan. Främre falsen har ett par minimala maskhål. En mindre fläck i yttermarginalen på titelbladet, för övrigt en ren inlaga. Med Christian Hammers exlibris. Översättningen gjord av C. J. Lénström. Silvio Pellico (1789-1854) debuterade 1818 i Milano med tragedin ”Francesca da Rimini”. Stycket var konstnärligt tämligen obetydligt, men mottogs med publikens jubel på grund av sin flammande patriotism och sina anfall på de då i Norditalien härskande österrikarna. Pellico medarbetade även i den snart förbjudna tidskriften ”Il consiliatore”. Under oroligheterna 1820-21 arresterades han av österrikarna, fördes till Venedigs blykamrar och dömdes till döden 1822. Benådad till femton års strängt fängelse tillbringade Pellico åtta år i Spielberg vid Brünn (numera Brno), varefter han frigavs. Han tillbragte resten av sitt liv i Turin. Hans berömda fängelsebeskrivning, ”Le mie prigione” utkom första gången 1832. Den blev ytterligare ett viktigt inlägg i kampen mot Österrike.

Sthlm, tryckt hos Olof Grahn, 1812. 4:o. 8 s. Rött omarokängryggbd med titeltryck i guld. Omslaget medbundet. Den medbundna revisionsberättelsen oskuren och ouppskuren samt med några fläckar i marginalen. Titeltrycket på ryggen aningen svagt och lite ojämnt. Ryggen blekt. Litet veck i yttersta marginalen på Årlins kopparstick. Med Stefan Anderssons exlibris. Bibliofilupplaga i 99 numrerade och signerade exemplar, varav detta är nummer 14. Rikligt illustrerad med bilder i svartvitt. De löst bilagda signerade grafiska bladen består av: ”Stampverk, kopparstick 1987” av Richard Årlin och ”Utan titel, papper 1987” av Bo Rudin. Den medbundna revisionsberättelsen är tänkt som ett prov på gammalt lumppapper.

Karlsruhe, in Schmieders Buchhandlung, 1792. 8:o. Grav. porträtt,516,(1) s. Med grav. titelvinjett och 1 grav. vinjett i texten. Ljusblått nära samtida pappbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett. Ngt nött och sprucken i den främre falsen. En lite kladdig gammal anteckning rörande författarens biografi tvärs över titelbladet. Inlagan lätt lagerfläckig på sina håll. En pappersförlust i yttermarginalen på s. 327. Delvis sprucken i häftningen vid s. 352. Liten reva i övre marginalen på s. 493 och delvis ouppskuren mellan s. 494-95. Med A. L. Stjernelds namnteckning, Göteborgs museums stpl och J. D. F. af Sandebergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3466. Svenska översättningar utkom 1810 och 1819. Adolf Ludvig Stjerneld (1755-1835) var en av ledarna för oppositionen mot Gustav III i slutet av 1780-talet och försökte bl.a. vinna ryskt stöd för ett inskränkningsförsök av kungamakten i Sverige. Kungen upptäckte verksamheten och Stjerneld blev arresterad tillsammans med andra oppositionsmän. Han släpptes dock ett år senare och vann ny gunst vid hovet. 1821 blev han invald i Vitterhetsakademien och ihopbragte på sin ålders höst en diger samling manuskript, böcker och porträtt på Gripsholms slott där han var ståthållare sedan 1822. Där var han en nydanare av slottets porträttgalleri och utvidgade samlingen så att den inte bara innehöll kungligheter utan även andra bemärkta svenska män och kvinnor. Hans son skänkte en stor del av de privata samlingarna till Uppsala universitetsbibliotek och Linköpings stiftsbibliotek.

Sthlm, 1884. Litograferat titelblad,(4),360,360a-q,361-472,XXIII,(5) s. & 1 utvikbar släkttabell. Stiligt brunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, stänkta snitt och medbundet omslag. Bandet med lite nötningar i ytterfalsar och ppärmhörn. Carl Gustaf Malmströms stämpel på försättsbladet. Södermanlands-Nerikes nations, Uppsala, biblioteksstämpel och utgallringsstämpel, båda på det främre omslaget. Almquist Svensk genealogisk litteratur 373. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 466. Tryckt i 150 exemplar. Titelbladet är färglitograferat. Carl G. U. Silfverstolpe var utgivare av verket. Dessutom medverkade O. von Feilitzen, L. Looström, K. F. Werner, E. von Qvanten och H. Wieselgren. De biograferade familjemedlemmarna har bifogade bibliografier. Carl Gustaf Malmström (1822-1912) var historiker med frihetstiden som specialitet. Han var bland mycket annat ledamot av Svenska akademien, riksarkivarie och statsråd 1878-80.

Sthlm, J. Hörberg, 1824. 8:o. (8),215 s. Samtida elegant rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och grön titeletikett. Ljusgröna snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små lagningar i inre marginalen på de sista två bladen. Fint ex. med gammal svag privat ägarstpl och Lars A. Lindgrens exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228. Självständig bearbetning av en saga som förekommer i många skillingtryck från 1700-talet och framåt.

London, J. B. Nichols and son, 1844. 4:o. (2),70 s. Med en grav. vinjett på s. 1. Häftad i grått tryckt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Främre omslag delvis loss och ryggen skadad. Ngt lagerfläckig. Dedikation till L. F. Rääf på främre omslag daterad november 1844. Med L. F. Rääfs exlibris. Särtryck ur ”Archeologia” vol. XXX, s. 349-418. I den tryckta texten på främre omslag ber författaren att texten inte ska spridas innan den publicerats i nämnda tidskrift. L. F. Rääf bidrog som anonym medarbetare bl.a. till Stephens och Hyltén-Cavallius ”Svenska folk-sagor och äfventyr”.

Oslo, 1927. (12),348 s. Mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg i jugendstil och titeltryck i guld (Arne Nilsson, 1994). Övre snittet skuret, de övriga endast putsade. Omslaget medbundet. Delvis ouppskuren. Titeltrycket med felstavat författarnamn. Lättare lagerfläckar på de inledande och avslutande sidorna. Med Arne Nilssons exlibris. Standardverk över den norska bokbandshistorien från medeltiden till 1800-talets mitt. Illustrerad med 101 helsidesplanscher, vilka är inräknade i pagineringen. Med en avslutande förteckning över behandlade bokbindare.

Sthlm, 1910-14. XXX,(2 blanka),156,(1,3 blanka) s. & plr + (4),IX-XXVII,(1 blank),86,(1) s. & plr + XXVII,(1 blank),82,(1) s. & plr. Tryckta i rött och svart. Bunden i två volymer där den första som innehåller del I är i ett ståtligt rödbrunt marokängbd med upphöjda bind, rikt blindpressad dekor på rygg och pärmar, inre denteller och hela marmorerade guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och nött. Andra volymen som innehåller del II-III har uniform rygg men är ett halvmarokängbd med marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt (Hedberg, 1951). Omslagen medbundna. Ryggen lite blekt och nött. I uniforma skinnskodda och fodrade marmorerade pappkassetter. Första volymen med oidentifierat exlibris med dubbla N som spegelmonogram. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5133 för första delen. Andra delen är tryckt i 1000 exemplar och den tredje i 850 exemplar. En andra upplaga av första delen utkom 1913. Utgiven av Föreningen för bokhandtverk och vackert tryckt hos bröderna Lagerström. Fint och rikt illustrerat standardverk om svenska bokband från vasatid till 1880-talet. I detta exemplar har de senare delarna blivit bundna långt senare men på samma bokbinderi och med samma stämplar på ryggen.

Philadelphia, C. Sherman & co., 1842. 8:o. Front, extra grav. titelblad,XXIV,468 s. Samtida lätt nött hfrbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Oskuren. Övre guldsnitt. Någon enstaka småfläck. Med tillskrift till Richard Rhedin från Richard [Seldener] på försättsbladet daterad Philadelphia 1846. Fint ex. Första upplagan. Den populära och viktiga antologin utkom i många upplagor, den 17:e redan 1856. Här presenteras några kända och i synnerhet många okända författarskap som annars kunde ha skattat åt förgängelsen.

(Köpenhamn), B. Lunos bogtrykkeri, 1844. 8:o. VIII,320 s. Samtida ngt nött hfrbd med rikt guldornerad och blinddekorerad rygg samt rödbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Fläckar i marginalen, t.ex. på s. 15-27, och en del vikta hörn. Äldre namnteckning upptill på titelbladet. Med dedikation till ”hr. etatsraad C. F. Holm, med höiagtelse og hengivenhed fra forf.” och Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris. Bring Itineraria svecana 664a. En tysk översättning utkom 1846.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1720. 4:o. (40) s. Tagen ur band. Gammal bläckpaginering. Med en del fuktränder, lager- och småfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6846. Översattes även till tyska. Titelvarianten med längre impressum. I arbetet, som var färdigskrivet i januari 1719, argumenterade för ett konstitutionellt statsskick i stället för kungligt envälde. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att Silvius ”kan betecknas som ideolog för den tidiga frihetstidens Sverige” och att ”S:s Påminnelser avspeglar tillfälliga maktintressen och taktiska överväganden i situationen efter enväldets fall, men de uttrycker också principiella resonemang grundade i samtidens politiska teorier. S var beläst, bekant med naturrätten men också med kalvinistiska idéer om individens rättigheter och med engelska politiska förhållanden. Hans Påminnelser är märkliga därför att de i en större sammanhängande argumentering för första gången på sv språket formulerar centrala begrepp i det moderna politiska tänkandet: stat, nation, folk, ’ägande rättighet’, ’frihet till sin person’, ’nationens välfärd’, despotisk, suveränitet.”

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1845. 12:o. 32 s. Häftad och oskuren i tryckt omslag med senare brunryggremsa. Främre omslaget med fukt- och solkfläckar. Enstaka fläckar. Samtida namnteckning N. Andersson. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 305. ”Theatern föreställer relingen och däcket af en ångbåt i full fart på Mälaren med omvexlande stränder, förmedelst rörlig fond”.

Sthlm, H. Nordström junior, 1800-01. 8:o. Grav. titelblad,(14),378,(13) s. + grav. titelblad,(2),382,(17) s. + grav. titelblad,(4),382,(1,1 blank,20) s. + grav. titelblad,(2),387,(13) s. Fyra samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar och ljusbruna titeletiketter. Blåstänkta snitt. Ryggarna är lite flammiga och med några fläckar. Inlagorna med enstaka lager- och småfläckar samt ett fåtal små rostfläckar. Större svag tonad fläck i yttermarginalen på s. 217-20 i tredje delen. En krossad spindel i övre hörnet på s. 356 i fjärde delen och sista bladet i samma del lagerfläckigt. En liten rättelse på s. 304 i andra delen där ”slottet” rättats i bläck till ”huset”. Alla fyra smutstitelbladen saknas och har nog tagits bort av bokbindaren. Försättsbladen med bortklippt namnteckning och därunder namnteckning av Konr. Kuhlau. Bra svit. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 53. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5968. Akrell Stockholmiana 852-855. Författaren och kulturhistorikern Johan Elers huvudarbete. Elers (1730-1813) hade redan 1792 påbörjat sitt arbete om Stockholms historia och länge försökt att värva även andra skribenter till ett samarbete. Så skedde emellertid inte och den väldiga uppgiften utfördes av Elers ensam – i ett brev till vännen och samlaren Samuel Älf 1798 skriver Elers att ”Stockholms historia är min dageliga ockupation”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om verket att tyngdpunkten ”lagts på de topografiska förhållandena, men vidsträckt utrymme ägnas också åt folkmängd, förvaltning, historiska händelser och institutionshistoria”. Elers byggde i stor utsträckning sin skildring på otryckt material från exempelvis Riksarkivet, Stadsarkivet och Kammarkollegiet.Böckerna har troligen tillhört Conrad Ludvig Kuhlau (1796-1866) som var grosshandlare i Stockholm och musikaliskt verksam samt ledamot av Musikaliska akademien.

Sthlm, P. J. Nyström. 1738. 8:o. (4),558,(2) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Trevligt men lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och rödstänkta snitt. Några minimala maskhål upptill vid bakre falsen. Enstaka små lagerfläckar. Med några små fuktfläckar på s. 94-95 och ett litet hål på s. 163 med ett par bokstävers förlust. Bra ex. Hammarsköld Förtekning s. 161. Johan Hübner (1668-1731) skrev ett flertal väl spridda historiska, kyrkohistoriska och geografiska översiktsverk och uppslagsverk, i huvudsak tänkta för skolundervisning. Hans världsbild och historieuppfattning kom att påverka hela Europa under 1700-talet. Originalet, ”Fragen aus der alten und neuen Geographie”, utkom första gången 1693 och blev mycket populärt. Den första svenska översättningen trycktes 1726. Ytterligare ett antal svenska upplagor utkom. Det här är den andra. Den är bearbetad av Lars Salvius (1706-73) som snart skulle låta tala om sig som Sveriges främsta boktryckare, förläggare och bokhandlare.

Uppsala, Palmblad & comp., 1820. 8:o. (2),71,(1) s. Tagen ur band. Några smärre fuktfläckar på s. 1-4 och några små solkfläckar på s. 5. Hovpredikanten Johan Börjesson (1790-1866), kallad ”den siste fosforisten”, författade en rad dramer och diktsamlingar samt invaldes i Svenska akademien 1859. Om detta förstlingsverk skriver Sven Stolpe i ”Svenskt biografiskt lexikon”, att ”det förtjänar ett rykte av annan art än det herostratiska, som kommit den till del. Det är sant, att särskilt de kosmologiska partierna ofta tangera det parodiska, men andra delar, [...] äro sinnligt levande [...].” ”Skapelsen”, som alltså inte hörde till den svenska romantikens sämsta alster, enligt Stolpe, fick ett mycket ogynnsamt mottagande. En skarp recension infördes i ”Stockholms posten” och inte ens vännerna var nöjda. Börjesson slog därför tills vidare sina diktarplaner ur hågen och upptog inte sin litterära verksamhet förrän i början av 1840-talet, då han återkom med sitt kanske märkligaste verk, dramat ”Erik den fjortonde” som, efter flera svårigheter uppfördes på Kungliga teatern och mottogs väl av både publik och recensenter.

Lund, C. G. Berling, 1783. 8:o. (62,2 blanka) s. Häftad och oskuren. Något nött och lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Titelbladet lite solkigt och med några fläckar. Sista bladet nästan helt loss och med mindre pappersförlust i innermarginalen. Svar på Pehr Thams ”Lettre à mr. Linguet, au sujet de ce qu’on trouve dans ses annales, sur Voltaire et sur la secte dite philosophique” tryckt i Stockholm 1782.

Sthlm, P. Hesselberg, 1776. 12:o. 24,1-292 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Titeltexten helt bortnött. Bakre yttre falsen har en ytlig spricka mitt på. Pärmpappret delvis bortnött. En del blyertskludd på insidan av främre pärmen och eftersättsbladet. Försättsbladet saknas. Genomgående solkig och småfläckig. Maskhål i övre marginalen från titelbladet till s. 162. Större fläckar på s. 136-37 och en lång reva i yttermarginalen och in i texten på s. 197. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur 1776:1. Tredje svenska upplagan. De föregående utkom 1746 och 1766 samt en fjärde 1798. Boken trycktes trots förbud från konsistoriet i Stockholm första gången 1746 hos L. L. Grefing. Skälet till att boken förbjöds var att en mängd sällsamheter som hade drag av fanatism anfördes. Bakom översättningen stod rektorn vid Katarina skola i Stockholm, Olof Rönigk, efter en tysk förlaga, ”Geistliches Exempel-Buch für Kinder”. Det engelska originalarbetet, vars författare är den nonkonformistiske prästen James Janeway, utkom för första gången i London 1671, med titeln ”A token for children, being an exact account of the conversion, holy and exemplary lives, and joyful deaths of several young children”. Avsikten med skriften var att i målande bilder belysa, hur barn i livet och inför döden kan bli kristna, och hur deras omvändelse och livsföring kan utgöra föredömen för andra, även äldre människor.

Göteborg, J. G. Lange, jun., 1760. 8:o. VIII,324,(4 blanka) s. Häftad i samtida violett klistermarmorerat pappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Ryggen blekt och med liten defekt nedtill. Främre falsen delvis med revor. Titelbladet har en stor bortriven bit med en obetydlig bokstavsförlust och gammal lagning. Enstaka småfläckar. Bortskrapad namnteckning på frampärmens insida och spår av gammal auktionsetikett. Med ett företal av översättaren Gabriel Andersson Beyer. Det engelska originalet, ”Observations upon the prophecies of Daniel, and the apocalypse of St. John” utkom 1733, sex år efter sin författares död.

Leipzig, F. A. Brockhaus, 1840. 8:o. XVI,614,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Obetydligt nött brunt samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Grönstänkta snitt. Smutstitelbladet samt tabellen lätt lagerfläckiga. Med Bertil Ekbergs blåstpl på främre pärmens insida. Skriven under pseudonymen ”Talvi”. Arbetet tillhandahåller i tysk översättning prov på folkdiktning från hela världen. I huvudsak avhandlas dock den skandinaviska, tyska och brittiska traditionen. Ett femtiotal sidor ägnas svensk folkdiktning och består bl.a. av ballader hämtade ur Geijer och Afzelius ”Svenska folk-visor från forntiden” samt A. J. Arwidssons ”Svenska fornsånger”. Även Island, Färöarna, Danmark och Norge är rikligt representerade.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. (4),416 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Det ganska nötta omslaget med revor och pappersförluster. En stor avtagande fuktrand på de första åttio sidorna och en tilltagande fuktrand i övre hörnet på de sista trettio sidorna. Titelbladet fuktfläckigt. Delvis överstruken namnteckning på främre omslaget. Med Bertil Frooms namnlapp nedtill på titelbladet och ur Tommy Hellmans bibliotek. Från ”abab” (=nyvärvad turkisk matros) till ”zymôme” (=jäsningsmedel). A. L. Sehmann (1809-99) var löjtnant vid Svea artilleriregemente. I sitt förord skriver han att han ur den utländska litteraturen länge antecknat översättningar av militära och tekniska facktermer. Dessa har han här kompletterat med översättningar ur Rouvroys ”Dictionnaire français-allemand”.