Search Results

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Häftad och oskuren i nött samtida gråpappersomslag med delvis trasig rygg. Lagerfläckig och med spridda solkigheter. Några marginalnaggar i de första åtta sidorna och en längre reva nedtill på tredje bladet. Överst på titelbladet namnteckning Sam. Ad. Zweigbergk överstruken av Bened. Wenerbom som skrivit sin namnteckning ovanför och Carl Torins namnteckning. På främre omslagets insida inköpsanteckning av W. Silfversparre från bokauktion i Uppsala 1909 där boken kostade 9 kr, med kompletterande anteckning ”På den Nordlingska bokauktionnen i Stockholm under nov. 1912 såldes ett exemplar af denna bok för 250 kr.” Setterwall Svensk historisk bibliografi 4338. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691, noten. Inarbetades och utvidgades 1818-19 i Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare” I-II. Militären Barthold Anders Ennes (1764-1841) levde i Småland och är väl mest bekant för nämnda stora arbete om Karl XII:s officerare. Han deltog själv i 1788-90-års krig, i Pommern 1807 och vid norska gränsen 1808-09.

Uppsala, J. F. Edman, 1807. 8:o. 72 s. Tagen ur band. Gamla tätt stänkta snitt. Enstaka marginalfläckar. Några tunna bläckstråk i sista sidans yttermarginal. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2646. Förordet, som är ett omtryck av den akademiska inbjudningsskriften, återfinns på sidorna 3-16 och är författat av P. F. Aurivillius. Botanicum i botaniska trädgården hade efter en långsam byggnadsprocess äntligen blivit färdiginrett.

Strasbourg, J. Stædelius, 1656. 4:o. (2),51,(3) s. Marmorerat pappbd från ca 1900 med mjuka pärmar och senare maskinskriven titeletikett. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Litet bortrivet hörn på s. 25-26. Ur Curt Wallins bibliotek. VD17 12:140160S. Bibliotheca danica I:60. Med flera hyllningsverser till respondenten i slutet. Johan eller Hans Sperling (1630-77) kom från Danmark och slutade sina dagar som prost. Avhandling om penitens eller botgörelse. Titeln hänvisar till Apostlagärningarna 17:30 som i Karl XII:s bibel lyder ”Och ändoch Gudh hafwer öfwersedt här til dags sådana fåwitskhets tijd / förkunnar han doch nu menniskiomen / att alle allestädz skola bättra sigh.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1740). 4:o. (8) s. Oskuren i helt ark. Perfekt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7966. Edvard Carleson och Carl Fredrik von Höpken fick 1732 i uppdrag att göra en inofficiell rekognosceringsresa med målsättningen att finna nya lämpliga hamnar vid Medelhavet för svensk export och import. Under resan fick de ändrade direktiv och blev placerade som sändebud i Konstantinopel vid Ottomanska hovet från 1735. Höpken stannade till 1742 och Carleson till 1745. Genom sin placering kunde de båda sändebuden understödja grundandet av det Levantiska kompaniet 1738. Den viktigaste insatsen var dock förhandlingarna om Karl XII:s kvarstående skulder till Turkiet där de lyckades få till stånd ett ackord som innebar att Sverige bara behövde betala tillbaka en tredjedel av summan.

Norrköping, Östlund & Berling, 1843. 8:o. 10,(2) s. Häftad i tryckt ngt solkigt omslag. Lite lagerfläckig. Med ett företal av De Vylder daterat i Norrköping den 26 september 1843: ”Denna korta underrättelse om det orientaliska snabbmåleriet är endast ämnad åt mina elever såsom ett återupprepande af hvad de förut lärt. Man må icke tro, att man af en blott beskrifning kan inhemta konsten; men med 8 timmars undervisning och detta sammandrag, kan äfven den i ritning och målning helt och hållet oerfarne verkställa de vackraste målningar på papper, träd, siden, sammet, stramalj, marmor och alabaster.” Om material, beredning av färg, blandning och sättet att måla blommor. Carl Louis De Vylder var språklärare och undervisade uppenbarligen även i måleri. Han var far till xylografen och fotografen Louis Charles De Vylder.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. VIII,220 s. & 3 utvikbara notbilagor & 1 utvikbar litograferad plansch. Fint samtida brunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och tegelbrun titeletikett. Ryggen med ett guldpressat fyrfat upptill och lyra nedtill. Grönsprängda snitt. Något lagerfläckig. Planschen i slutet hårdare fläckad. Arbetet är till en del hämtat ur andra musikaliska skrifter, som till större delen författats på tyska och därifrån översatts och redigerats av J. G. Lundberg, enligt förordet. Carl Abraham Mankell (1802-68) var organist i Klara församling i Stockholm och sånglärare vid Nya elementarskolan. Han gav ut en mängd skrifter om musikteori och musikhistoria.

Sthlm, L. L. Grefing, 1768. 8:o. 164 s. Halvpergamentbd från 1900-talets mitt. Oskuren inlaga med enstaka lätta lagerfläckar. Några småfläckar, bl.a. en fläck i nedre hörnet på s. 33 och nederst i texten på s. 41. Obetydligt hål i nedre marginalen på s. 31. Bra ex. Översatt av J. W. Liljestråle. En ny upplaga av denna översättning utkom 1778. Det franska originalet, ”Belisaire”, utkom 1767. Den religiösa tolerans som predikas i denna upplysningsroman fick teologerna i Sorbonne att reagera. I den litterära strid som följde kunde Marmontel publicera sin brevväxling med kronprins Gustav, som läst boken och uppskattat dess budskap. Den svenska upplagan är dedicerad till kronprinsen i form av en vers av översättaren.

Norrköping, C. F. Broocman, 1745. 4:o. (4),3-26,(26),1-298,(10),1-73,(1 blank,1),74-160,(6),1-34,(4),1-41,(1),1-28,(24) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Nött samtida skinnbd med upphöjda bind, något oxiderad gulddekor på ryggen och mörkröd titeletikett. Röda snitt. Nötta ytterfalsar, avnötningar på binden och en liten skinnreva i rygghuvudet. Spridda småfläckar. Stor stark vaxljusfläck i nedre hörnet på uppslaget s. 26-27 i sidföljden med 34 sidor. På det andra försättsbladet stor och prydligt präntad namnteckning av Israel Nilsson uti Skrikarhyttan med datering 1790. Namnteckningardaterade 1838 av bergsman Lars Olson i Skrikarhyttan på för- och eftersättsbladet. ”Guds werck och hwila” utkom första gången 1685. Författarens biografi är här bunden först i volymen. Den är författad av H. J. Sivers och trycks liksom ”Emblematibus Lincopiensibus” och ”Horologio regio” för första gången. Skrikarhyttan eller Skrekarhyttan, by i Vikers socken, Nora kommun, Örebro län.

Växjö, H. S. Cederschiöld, 1857. 8:o. VII,(1 blank),228,(2) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Bra mörkmarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med svart titeletikett i skinn. Det främre tryckta omslaget medbundet. Kartan har en liten reva vid infästningen. Exlibris Gunnar von Heideken. Fint ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1153 nämner inte kartan som upprättades 1856. Gunnar von Heideken (1874-1941) var bland annat medarbetare i ”Svenska dagbladet” och verksam vid Stockholms stadsarkiv. Han ägde ett fint och välvårdat biografiskt och genealogiskt referensbibliotek.

Kalmar, directeuren Bagge, 1812. 12:o. 24,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Bra ex. Allt som utkom. Jacob Cederström (1782-1857) hade deltagit i striderna i Norge 1808 (där han förlorade ena benet) och var vid denna tid riksdagsman och ledamot av konstitutionsutskottet. Han blev sedermera en populär landshövding på Gotland. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Sin uppfattning i fråga om försvaret utvecklade C. närmare i en 1812 utgiven skrift: »Militairiskt A. B. C.» Att han för att bevisa den allmänna värnpliktens verkningar tog sina exempel från Frankrike var givetvis ingen tillfällighet. Liksom man här fått ett utmärkt experimentalfält för 1700-talsförfattarnas statsrättsliga idéer – även de svenska grundlagsstiftarna hade ansett sig hava åtskilligt att lära av dessa experiment – så hade man i Frankrike konsekvent fullföljt programmet om »jämlikheten och broderskapet» på det militära området. I motsats mot vad förhållandet var i despotiskt styrda stater, där värvade arméer »genom uniformen och krigsagan» isolerats från staten och kunnat användas »emot massans strävande till frihet», hade, så utvecklade C. sin uppfattning, den franska revolutionen, som »befordrat erkännandet av rena grundsatser för samfundslevnaden», visat den väg man borde gå för att skapa en armé, som strede »av en högre plikt», livades av »en god nationalanda», dvs. vågade sitt liv »för att försvara sina medborgares, för att bereda sitt fädernesland en lugn njutning av den lagstiftning, som skänker var medborgare lika säkerhet, lika frihet – att tänka, handla, förvärva och använda sina krafter». Det hade skett genom att fastslå varje medborgares plikt att taga till vapen för fäderneslandets försvar. Så hade de arméer tillkommit, som gjort »despotens härar kraftlösa», och det funnes i de moderna staterna ingen annan utväg att bilda en krigshär, vars intresse vore förenat med nationens. I enlighet härmed borde det svenska försvaret organiseras. Inga särskilda krigsskolor för utbildning av befäl skulle finnas. En krigsmans uppfostran behövde ej vara mer ensidig än andra medborgares. Officersutbildningen, som borde förberedas genom kroppsövningar i skolorna, borde förläggas till universiteten, vilka dock själva först måste nås av »frihetens reform», dvs. upphöra att styras efter skråsynpunkter. Den militära lagstiftningen borde reformeras. Inga nesliga straff skulle tolereras. Alla granna uniformer borde avskaffas. Medborgarna borde ej i sin armé »finna en hop köpta och med deras dryga kostnad utklädda dockor, som ej duga till annat än paradera». All drill, som ej hade något annat syfte än att göra sig bra på exercisfältet och som vore värdelös i ett verkligt krig, skulle förbjudas.”

Norrköping, Östlund & Berling, 1846. 8:o. Litograferat titelblad,IV,300 s. & 1 litograferad karta. Med illustrationer i texten. Fint samtida brunmarmorerat pappbd med orange titeletikett av glättad papp. Grönstänkta snitt. Små nötningar i ryggändarna och lite stötta pärmhörn. Smärre spår av msk i främre innerfalsen. Bra inlaga. Några svaga vikspår i övre hörnet. Exlibris Gustaf Retzius. Fint ex. Johann Georg Kohl (1808-78) var stadsbibliotekarie i Bremen och flitig resenär. Förutom föreliggande arbete finns även på svenska hans ”Resor i Danmark jemte en utflygt till södra Sverige”, vilken utkom 1847. Bland de skotska företeelser som Kohl skriver om märks bland annat curling och golf.

Sthlm, A. J. Nordström, 1796. 8:o. 70,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. De fyra första bladen lite slarvigt uppskurna, i övrigt ouppskuren. Stpl från Gävle stadsbibliotek på främre omslaget. Bra ex. Johan Möller (1738-1805) var kyrkoherde i Västerhaninge och från 1796 biskop i Visby. Företalet är daterat Västerhaninge prästgård den 25 april 1796.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1769. 4:o. 8 s. Tagen ur band. Svagt lager- och småfläckig samt med lätt vikspår. Gammal bläcknumrering 9 överst på titelsidan. Där har även skrivits i blyerts: ”Satir skrifven af en mössa”. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1425. Dräpande satir där författaren föreslår att staden Loretto i Italien ska erövras av Sverige och stadens rikedomar ska användas till att betala av den svenska statsskulden och ersätta sedelstocken med klingande mynt.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. 20 s. Häftad i ngt nött tryckt gult omslag. Med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bring Trollhättan i litteraturen 219. Ett inlägg i den samtida debatten om Trollhätte kanal. Carl Georg Flach (1778-1846) var tullinspektor på Blockhusudden.

Mariestad, f.d. Lewerentzska tryckeriet, 1823. 8:o. (16),134,155-186,(2) s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggen blekt och torr samt med mindre skador upp- och nedtill. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Titelbladet förstärkt i inre marginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2039. Denne nämner inte hoppet i pagineringen. De två sista opaginerade sidorna innehåller dels rättelser, dels en ”Förtekning öfwer de wigtigaste arbeten öfwer hofbeslaget med undantag af dem, hwilka redan sid. 97, 98, 101 hafwa blifwit anförde”. F. J. Leverentz anlade det första tryckeriet i Mariestad 1816, men dog samma år och verksamheten fortsattes av hans änka. Hon gifte sedan om sig med J. Brobäck och kom att driva tryckeriet även en tid efter dennes död. Själv dog hon 1836. Lars Tidén (1777-1847) var veterinär och verksam i Skara.