Search Results

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet, 1817. 8:o. (6),LII,171,(1 blank,2) + (2),173-277,(5),1-90 + (2),91-313,(1) s. Del I med grav. titelvinjett. Nära samtida ngt nött hfrbd med dekorativt blindpressad och guldornerad rygg samt infärgat svart titelfält. Grönstänkta snitt. Försättsbladet saknas. Lagerfläck nedtill i första pagineringsföljden på s. 147-58 och fuktfläck i övre marginalen på s. 159-71. Lagad reva på s. 259. Reva i övre marginalen på s. 221 i andra pagineringsföljden. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 207. Det tyska originalet utkom 1803. Med en lång inledning om romanen och tempelherrarnas historia av översättaren Georg Scheutz. ”Dalens söner”, som av Schück betecknats som ett av de mest nyromantiska tyska diktverken, är uppdelad i två avdelningar med deltitlarna ”Tempelherrarna på Cypern” respektive ”Korsbröderne”. I den enligt Warburg ”besynnerliga” inledningen varnar Scheutz för nyromantikens reaktionära syften. Detta ledde till en definitiv brytning med fosforisterna. Scheutz blev i stället en av de mera framträdande tidiga svenska liberalisterna.

Uppsala, J. F. Edman, 1810. Liten 8:o. Grav. porträtt,16 s. Häftad i enkelt gult blankt pappomslag. Främre omslaget med stort bortrivet hörn och flera naggar, och det bakre med nagg i nedre marginalen. Ryggen sprucken. Porträttet, titelbladet samt sista bladet lösa i häftningen. Porträttet med en marginalreva och några fuktfläckar. Titelbladet lätt solkigt. Bläckfläck på sista sidan. Inlagd i kartongomslag med ”von Schill” på framsidan. Friedrich von Schill (1776-1809) var preussisk militär som på eget initiativ angrep franska trupper i belägrade delar av Tyskland. Han erövrade Stralsund från fransmännen 1809 men dödades när staden några dagar senare återerövrades av Napoleons trupper.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. (4),93,96-98,97-106 s. & 1 utvikbar graverad plansch. Träsnitt i texten på s. 23. Halvpergamentband från 1900-talets andra hälft med titeletikett av blått skinn och blått pärmpapper. Enstaka småfläckar. Bläckfläck i planschens nedre hörn. Några samtida anteckningar, markeringar och en hel del understrykningar med bläck. Bring Itineraria svecana 163. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Ottervik Litteratur om Blekinge 2064. Aberstén & Tiselius 201-02 för del I-II. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 167. I denna första del av tre skildras bland annat Södertälje, Jönköping, Lund, Göteborg, Vänersborg, Lidköping, Mariestad, Örebro, Enköping, en besiktning av slussbyggandet vid Lilla Edet och en vidlyftig beskrivning över Trollhättan. Matematikern Pehr Elvius (1710-1749) sjukdom nämns på sidan 104. Planschen visar en ”Skånsk hölija”, ett ”Skånskt meijewärck”, en sorts utbyggd lie, respektive ritning och genomskärning av en gärdsgård. Enligt Bring saknas ofta planschen eftersom den färdigställdes efter att boken släppts på marknaden. Warmholtz, som ofta lite njugg i sina omdömen, skriver om första delen att ”Ibland åtskilliga goda och nyttiga anmärkningar, rörande landtbruk och hushållning, hafva dock någre opålitelige berättelser, samt observationer av mindre värde tillika med influtit; men också var detta et försök til en sådan dagbok”. Gunnar Brusewitz skriver om Hårlemans resedagbok i artikeln ”Ekar genom tiderna”: ”Dessa dagboksanteckningar har ingenting av den linneanska charmen i framställningen, tvärtom är de ganska torra. Men i gengäld andas de på var och varannan sida en formlig lidelse för skogsnäringen och är som helhet en svidande kritik mot den vanvettiga misshushållningen med våra naturrikedomar”.

Lund, J. Lundblad, 1792. 8:o. 146,(4,2 blanka) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med svartlinjerad ryggdekor och rosa titeletikett där högra tredjedelen saknas. Stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Vikta hörn på s. 67-70. En liten bläckfläck i övre marginalen på första registersidan. Med Elof Ihres namnteckning daterad 1798. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1741. Bibliotheca danica II:301. Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785 och en ny 1798. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. Elof Ihre (1766-1828) var gift med Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) som var fideikommissarie till Fjällskäfte och en tredjedel av Hällefors bruk. Deras sondotter gifte sig med Petrus Fredrik von Celsing som var fideikommissarie på Biby.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (24),228,(8,4 blanka) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Blekt och ngt fuktbubbligt turkmarmorerat pärmpapper. Ryggskinnet med en liten skada mitt på den främre ytterfalsen. Försättsbladet tämligen solkigt. Enstaka lager- och småfläckar, t.ex. en bläckfläck i övre marginalen på s. 105-06. Med Ulric Celsings namnteckningar, dels två olika från yngre år med stavningen ”Uldrich”, dels som vuxen. Trevligt ex. från Biby. Det tyska originalet har titeln ”Kurtze Einleitung in die Römische Antiquitäten”. Med tryckta dedikationer till Eric Wrangel respektive Johan Adrian Rosenadler och Carl Albrecht Rosenadler från översättaren som även skrivit en dikt till ”Gunstige läsaren!”. Han förmodar att arbetet ”lärer wara thet första/ som uti thenna materia på wårt modersmål utkommit är”. Johan Nibelius (1699-1771) var konsitorienotarie i Västerås och översatte även bland annat Hübners ”Twå gånger twå och femtijo utwalda bibliska historier” som omtrycktes många gånger. Med huvudkapitlen ”Om den offenteliga gudstiensten”, ”Om öfwerhets embeterna”, ”Om romerska krigswäsendet eller militien”, ”Om the romares borgarerätt”, ”Om romerska prowintzierna”, ”Om romares rättegångs författning”, ”Om åtskilliga orden och stånd/ uti hwilka thet romerska folcket war indelat”, ”Om comitiis, eller folckets allmenna sammankomster”, ”Om romarenas åtskillige tilstånd och calibre”, ”Om the romares åtskillige studiis, så wäl i theras egenteliga/ som ock i the af them intagne prowintzier”, ”Om the åtskilliga offenteliga skåde-spel/ som romare på wissa tider höllo”, ”Om the romares åtskilliga klädedrächt”, ”Om the romares lik-ceremonier”, ”Om the romares myntwäsende/ och åtskilliga inscriptioner eller öfwerskrifter” och ”Kort anhang om the romares åtskilliga namn”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. 8:o. 24 s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt grönt omslag. Delvis oskurna marginaler. De sista sidorna något skrynkliga. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18:125a: ”Belagd med kvarstad då den förmodades anspela på Karl XIV Johan”. Översatt av Anders Lindeberg och enligt förordet hämtad ur ”Allgemeine Moden-Zeitung” 1833. Nya upplagor utkom 1852 och 1869. Var en ersättningsskrift till prenumeranterna för den nedlagda ”Stockholms posten”. Blev indragen 1834 och fick följdskrifterna ”Allvar eller en styrelse-förändring i Tutus näsa. Sagor för tänkande och barn” och ”De långa näsorna. Pluralis till Den långa näsan, eller saken talar för sig sjelf”, den senare skriven av Lindeberg själv.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. 72 s. Rött klbd från början av 1900-talet (Leonard Holmströms bokbinderi, Sala). Lätt bruntonad och med någon enstaka småfläck. Bra ex. Enligt Fredrik Böök är berättelsen hämtad ur författarens ”Diable boiteux”. Alain-René Lesage (1668-1747), fransk roman- och skådespelsförfattare, vars mest kända verk är ”Gil Blas”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1824-25. 8:o. (2),222 + 223,(1) + 247,(1) + 232 s. Fyra oskurna häften i samtida gråpappersomslag. Alla omslagen nötta och de till del I och III med revor. Inlagorna genomgående småfläckiga. Med tillskrift ”Dyvik Fredenheim” på främre omslagen. Från Östanå. Första svenska översättningen. Originalet, ”Kenilworth. A Romance”, utkom första gången 1821. Dyvik tillhörde familjen Fredenheim.

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1742. 4:o. (4),278,(1) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Röd- och blåstänkta snitt. Lite nötta pärmkanter. Främre innerfalsen med ett mindre maskangrepp nedtill. Enstaka fläckar i de breda marginalerna. Trycksvärtetummar i övre hörnet på s. 206-07. Några understrykningar på de första hundra sidorna. På titelbladet namnteckning L. Ratkind med anteckning att boken köpts från Ratkind. Namnteckningar av Anders Allstrén och A. Lignell samt Hugo Bremers och Gustaf Berndtssons exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6837. Översättaren adlades Benzelstierna. Boken är en översättning av de avslutande kapitlen ur Wildes ”Sueciæ historia pragmatica”. Den utfördes enligt Warmholtz på Ulrika Eleonoras önskan. Anders Lignell (1787-1863) var präst och topografisk författare med huvudarbetet ”Beskrifning öfver grefskapet Dal” 1851-52.

Uddevalla, Bohusläningens AB, 1963. 66,(2) s. Häftad i tryckt omslag. Obetydligt nött och delvis ouppskuren. Med dedikationen: ”Till Birgit och Åke Leander med hjärtliga hälsningar och tack för dagarna på Biskops-Arnö”. Utgiven av Rabén & Sjögren. En ny upplaga utkom 2020. Om Sonja Åkesson (1926-1977) skriver Eva Lilja i ”Kvinnobiografiskt lexikon” följande: ”[Hon] var det svenska 1960-talets ledande poet, den främsta i en ny riktning av talspråklig engagerad dikt. Hon publicerade sig under tjugo år, från debuten 1957 till den postuma ’Hästens öga’ 1977. Under denna tid gav hon ut tolv diktsamlingar, en roman, en novellsamling, en barnbok, en vissamling och ett tiotal dramer”. ”Husfrid” var ett genombrott för författaren och innehåller bland annat dikten ”Äktenskapsfrågan” som inleds ”Vara vit mans slav”. Birgit och Åke Leander drev Föreningen Nordens folkhögskola och institut på Biskops-Arnö. I en minnesruna över Åke Leander står: ”Att sammanföra nordiska författare till möten och diskussioner på den lilla Mälarön intill Bålsta blev här ett signum för vad Åke Leander önskade uträtta för det nordiska samarbetet”. Sonja Åkesson var en av dessa författare och gick dessutom en av skolans skrivarkurser.

Leipzig, H. Gräff, 1800. 8:o. VI,(2),36 s. Häftad i brunt omslag. Med J. A. Almquists stplr. Johan Henrik Lidén blev docent i lärdomshistoria år 1764. Han disputerade på avhandlingen ”Historiola literaria poëtarum svecanorum” som är den första mer betydande svenska litteraturhistorien. Han gav även ut en bibliografi över svenska akademiska avhandlingar från äldsta dagar till 1777. År 1779 skänkte han merparten av sin betydande boksamling till Östgöta nation i Uppsala och den överfördes några år senare till Uppsala universitetsbibliotek.

Linköping, A. Petre, 1826. 8:o. 60 s. Fint samtida mörkrött halvsaffianbd med guldlinjerad rygg, vilken är något nött. Gula snitt. Delvis råkanter i nedre snitt. Enstaka småfläckar. Samtida namnteckning F. W. Taube. Exlibris G. Bäärnhielm och Folke Tellander. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1363. Enligt denne är det här egentligen fjärde upplagan.

München, 1983. XXV,(1),V-XXXIV,(2),280 s. Oklbd med skyddsomslag. Ett par understrykningar och några små markeringar, genomgående i blyerts, i inledningen. Bra ex. Andra, utvidgade, upplagan. Den första utkom 1967 med undertiteln ”A descriptive catalogue illustrating the impact of print on the evolution of Western civilization during five centuries. Assisted by Nicolas Barker, H. A. Feisenberger, Howard Nixon and S. H. Steinberg. With an introductory essay by Denys Hay”. Denna byggde i sin tur på en katalog till utställningen ”Printing and the mind of man. Assembled at the British Museum and at Earls Court, London 16-27 July 1963”. Katalogen har haft stor påverkan på det senaste dryga halvseklets boksamlande i världen.

Sthlm, H. G. Nordström, 1836. 8:o. 100 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Häftad i samtida omslag. Ren inlaga med några råkanter och enstaka obetydliga fläckar. Med B. H. Fredenheims initialer överst på främre omslaget. Från Östanå. Den utvikbara tabellen med antavlor för den biograferade på såväl fädernet, som mödernet. Med avtryckta handlingar på s. 35-100, bl.a. Christiana Juliana Oxenstiernas brev, böner och testamente och ett brev från Olof Rudbeck d.ä. Utgör en bearbetning av Nicolaus Bergius levnadsteckning över sin maka, som utkom i Stockholm 1704. Sondén har dedicerat sitt arbete till författaren av ”Teckningar ur hvardagslifvet”, d.v.s. Fredrika Bremer. Bergius från början hemliga giftermål med sin högättade fru 1691 väckte mycket uppmärksamhet i sin samtid och hennes släktingar försökte förgäves få äktenskapet upplöst och vände henne ryggen.

Lund, J. Lundblad, 1792. 8:o. 146,(4) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven nummeretikett på ryggen. Enstaka lagerfläckar. Med samtida namnteckning C. W. [?] Rosenswärd på insidan av främre omslag. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1741. Bibliotheca danica II:301. Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785 och en ny 1798. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1818. 8:o. 40 s. Häftad och insatt i ny gråpappersryggremsa. Lagerfläckig, mer i början och mot slutet. Avslutas med ”Ord till musiken uppförd vid jubelfesten i Lund 1817” på s. 39-40.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1830. 8:o. 162,(5) s. Något nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och turkos titeletikett av mönsterpressad glättad papp. Blekta gula snitt. Ryggens guld delvis oxiderat. Med lite stötta pärmhörn. Titelbladet lätt solkigt. Några lagerfläckar i början och slutet. Två förstrykningar med blåpenna i den avslutande bibliografin. Samtida namnteckning Er. Joh. Schütz. John Papes namnteckning daterad 1939. De avslutande opaginerade sidorna med förteckning på Erasmus 113 skrifter. Med tryckt dedikation till Jacob De la Gardie.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1797. 8:o. 64,(1) s. & 1 grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren med samtida ryggremsa av gråpapper. Planschen har ett veck nära yttre marginalen. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1340. Den vackra planschen visar olika sätt att ympa kvistar samt två redskap för detta. Hjortsberg var prost och kyrkoherde i Kjula och Sundby.

Malmö, 1956. 266,(1 blank,1) s. Elegant halvpergamentbd med svart ryggtext och pergamentskodda övre och nedre pärmkanter samt dekorativt pärmpapper och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Nils Linde, pärmpapper av Lennart Green). Skyddsomlagets alla delar medbundna. Utgiven på Allhems förlag. Vackert och rikt illustrerad. En omarbetad upplaga utkom 1962. Fortsatt en bra översikt på området. Bokbandet är et fint exempel på Lindes samarbeten med konstnärer, vilka gjorde pärmpapper till hans bokbinderi.

(USA, 1996). (2),594,(2) + (2),563,(1 blank,2) + (2),558 + (4),548 s. Fyra röda oklbd. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimilutgåva tryckt i 100 ex. av Maurizio Martino publisher. Originalet trycktes 1831-38. Det klassiska referensverket rörande inkunabeltrycken, sedermera utökat med omfattande supplement av Copinger och Reichling samt kompletterad med den nyare katalogen ”Gesamtkatalog der Wiegendrucke”.

Lund, C. G. Berling, 1763. 8:o. (8),232 s. Häftad och oskuren i nyare grått pappomslag med handskrivet författarnamn på ryggen. Spridda småfläckar, främst i marginalerna, se t.ex. s. 2. Titelbladet lätt bruntonat och med några smånaggar. Några små bläckstänk i sista sidans övre marginal. Gammal namnteckning O. Nordstedt på titelbladet. Stort fint ex. ur Christian Callmers bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9138. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 557, noten. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 115: ”Endast denna del utkom. De öfriga förvaras i manuskript på universitetsbiblioteket i Lund”. Gavs ut på nytt med omtryckt titelblad 1821. Gjörwell anmälde skriften i ”Svenska Mercurius” i större delen av decembernumret 1763 i ett långt referat på sidorna 893-917. Han avslutade med att ”ingen ting önskas, än at de följande delarne och stycken med det första få se dagsljuset”. Christan Callmer (1908–85) var historiker, bokhistoriker och verksam vid Lunds universitetsbibliotek 1959–74.

Uppsala, Almqvist & Wiksells boktryckeri-aktiebolag, 9. apr. 1901. 24 s. & 1 plansch. Titelbladet tryckt i rött och svart och arbetet genomgående med röda initialer. Obetydligt solkigt opergamentomslag med ramverk och titel i lite oxiderat guld på framsidan. Originalomslaget bevarat som pärmfyllnad. Titelbladet med dedikation från utgivaren: ”Till vännen Matths Falk på hans sextioårsdag tillgifnast från Carl Wahlund.” Fint ex. Avslutas med en ”kronologisk förteckning på några franska editioner af Les quinze oroisons” på s. 22-24, vilken kompletterar Klemmings Birgittabibliografi. Matths Falk (1841-1926) var matematiker och från 1890 professor i matematik i Uppsala. Som ofta när det gäller skrifter utgivna av Wahlund rör det sig om ett mycket läckert tryck.