Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos P. Momma, 1743. 8:o. 207,(1) s. Häftad och oskuren i ljusblått glättat pappomslag från ca 1800. Ryggen med handskriven titel och nötta ytterfalsar. Delvis blekta pärmar. Lätt solkigt titelblad. Några gamla bläckmarkeringar i marginalerna. Två överstrukna samtida namnteckningar, Anders Bäckner och Engelb. Hanning, på titelbladet jämte tillskriven författare i bläck. Med namnteckning på frampärmens insida daterad i Uppsala 1861. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1380. ”Enligt en anteckning lät förf. trycka denna bok för att derigenom oroa svenska presterskapet, som vid riksdagen 1743 väckt hans missnöje. De klagade ock öfver förf., men censor librorum tog förf:s försvar” (Bygdén). En tysk översättning trycktes i Köpenhamn 1749. Anders Bäckner (1688-1767) var kyrkoherde i Enånger och Njutånger i Hälsingland från 1726. Engelbert Hanning (1723-93) var adjunkt hos Bäckner från 1750 och komminister där 1758.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1803. 8:o. (10),499,(1) s. & 2 utvikbara handkolorerade grav. kartor. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med en lite nött handskriven titeletikett. Falsarna med några skador nedtill. Fin inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck. Med Anna Christina Wredes namnteckning. Trevligt ex. från Biby. Första planschen som föreställer jordgloben av Daniel Djurberg och är graverad av Åkerland. Den andra planschen som föreställer Sverige utgavs 1789 av Fredrik Akrel och är ”förbättrad av Daniel Djurberg”. Anna Christina Wrede (1775-1856) var född på Penningby och gifte sig med sin syssling Axel Herman Fleming på Lindholm i Södermanland.

Mariefred, J. F. Edman, 1819. 8:o. 76 s. Tagen ur band med ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Lite bruntonat titelblad. Något lagerfläckig. Utspelar sig på nyårsdagen 1591 när de la Chatre belägrade staden Aubigny. Louis d’Ussieux, egentligen Dussieux, (1744-1805) var fransk författare, historiker, journalist, översättare och agronom. Föreliggande berättelse ingick i del I av ”Le Décaméron français” från 1772-74. J. F. Edman var boktryckare, ärvde fadern J. Edmans officin i Uppsala 1794, vilken han drev till 1810. 1817 startade han det första tryckeriet sedan reformationen i Mariefred. Han dog 1824. Tryckeriet hade begränsade resurser, vilket syns på denna och andra trycksaker därifrån.

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1814. 8:o. (4),100 s. Tagen ur band. Något lagerfläckig, titelbladet mest. Det har också tre gråpappersrester från omslaget i den lite småskadade inre margienalen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 200. Utspelar sig i Paris mot slutet av år 1790 på det hotell där greven bor. Utgivaren berättar i sin ”anmälan” att detta är den sista pjäsen i en trilogi av Beaumarchais. De två första inte helt okända delarna har titlarna ”Barberaren i Sevilla” respektive ”Figaros bröllop”. Förutom greven och grevinnan Almaviva samt Figaro och Susanna förekommer här även till exempel. irländaren Bégears och hans tyska dräng Gotthilf samt Florestine - ”grefvens pupill och gudotter; ung och ganska känslofull”. Det är upplagt för dramatik!

Sthlm, 1980. 269,(1 blank,1) s. Trevligt halvpergamentbd med titeln tryckt i svart, övre guldsnitt, de övriga endast putsade (Hässler). Omslaget medbundet. Obetydligt streck nedtill på ryggen. Fint illustrerad utställningskatalog med värdefulla texter om bokband från fyra århundranden som ger en historisk överblick av det svenska bokbandets olika stilinfluenser under rubrikerna: ”Fullhorn & pilaster 1620-1635”, ”Solfjäder & filigran 1636-1670”, ”Vaggmed & lambrequin 1672-1765”, ”Gyllenläderstilen 1655-1765”, Rocaille & a la grecque 1750-1810”, ”Voluter, palmetter & blommor 1796-1860”, ”Pastischer & l’art nouveau 1850-1920”, ”Fria kompositioner 1930-1980”, ”Överdragspapper från fyra sekel” och ”Förlagsband 1832-1980”. Katalogen beskriver och avbildar bokband som utförts av våra mest framstående bokbindare. Den är formgiven av Herbert Lindgren och flera band komponerade av honom är också beskrivna och avbildade. Åke Andersson på Libris antikvariat lät Hässler binda ett antal exemplar av denna bok i band av detta slag.

Skara, kongl. privil. boktryckeriet, 1760. 4:o. (16),754,(1) s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, blindpressade prickdekorationer runt binden samt gulbrun titeletikett. Flera lagningar i övre marginalen på de första sexton sidorna och på s. 750-52. En hel del fuktränder, lagerfläckar och trycksvärtefläckar. Rejäl solk- och fuktfläck på s. 210. Kraftig fuktrand nedtill på eftersättsbladen och bakpärmens insida. Ett fåtal understrykningar i texten. Interfolierad med skrivblad med ett fåtal anteckningar, t.ex. vid s. 102. En samtida namnteckning David D. Frölich överst på titelbladet. Namnteckning A. N. Sandsjö på frampärmens insida. Uppställd som ett lexikon från ABC-böcker till Öfwerhet. Sven Wilskman (1716-97) var född och verksam i Skara stift, i huvudsak vid Skara gymnasium. Han är känd främst för detta verk som utkom i två upplagor, Skara 1760 och Örebro 1781-82. David D. Frölich (1737-1818) utnämndes till häradsskrivare i Marks, Vedens och Bollebygds härader i Älvsborgs län 1768 och var verksam som sådan till 1803. I Elgenstierna citeras att ”Han förlorade 1741 genom svåra koppor ena ögat och hörseln på högra örat samt blev därjämte lam i vänstra benet, varför han 1758 lät avtaga detsamma och gick sedan på träben”. Han gifte sig 1770 med sin svågers syster Maria Elisabet Swedenborg (1737-1822), brorsdotter till Emanuel Swedenborg.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1756. 4:o. 16 s. Tagen ur band och insatt senare brungrått pappomslag. Lätt solkig. Minimalt brännhål mitt i sista bladet. Numrerad stpl för C. Fr. Wærn. Några smärre stycken är författade på vers. Skriften skrevs med anledning av den misslyckade statskuppen 1756.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1837. 8:o. 239,(1) s. Enkelt brunt hfrbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg och röd titeletikett. Stänkta snitt. Titelbladet och sista bladet bruntonade. Spridda fläckar. ”Miserabile visu!” (hemskt att se!) i bläck på titelbladet. Exlibris Gustaf Berndtsson. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 1533b**. Tryckt på författarens förlag. Första sällsynta upplagan utkom 1835. Underbart pekoral där Ris bland annat skildrar sin ”fångenskap till häst i Elfsborgs län 1828” där han grips vid Sexdrega gästgivargård och förs via Timmele till Alingsås och vidare till Vänersborg. Ett känt citat är även inledningen till kapitlet om ”Auctors födelse och barndomshändelser”: ”Eleonora dagen, eller den 11 juli 1780 var min triumfdag öfver mörkrets välde; jag krossade dess dittills höjda spira; ty domen var fälld: bildskön är pilten”. Författaren dog i kolera 1853 i Färgelanda socken. Av resebeskrivningen framgår att Ris hade arbetat på apoteket ”Morianen”, träffat Berzelius, och att han gjorde vidsträckta resor i Tyskland, Frankrike och England under vilka han vid flera tillfällen fängslades, bland annat en gång då han misstänktes vara spion. Hans Nicolaus Ris (1780-1853) avlade i sin ungdom apotekarexamen i Danmark, men kom att föra ett kringflackande liv i litteraturens tjänst. Mats Bergman skriver i ”Jullen på världshavet” att Ris resebeskrivning hör till ”de mest svårgenomträngliga böcker som utgivits på svenska språket, och hans associationsförmåga är häpnadsväckande, men som tidsdokument och kulturhistorisk skildring har den ännu inte fått den uppmärksamhet den är värd”.

Winterthur, (Ziegler), 1801. 8:o. VI,382 s. Fint stänkdekorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, rikt guldornerad rygg brunröd titeletikett och rödstänkta snitt (Bernhard Andersson, Stockholm). Ryggen aningen blekt. Genomgående lagerfläckig. Titelbladet har en gammal lagning i nedre marginalen. Med Med Carl Lagerströms förgyllda pärmexlibris med initialerna ”CL” i spegelmonogram. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1698. Utgiven av Johann Georg Müller och ingick även i ”Bekenntnisse merkwürdiger Männer von sich selbst”, band 4. Innehåller en biografi och översättning av Kristinas aforismer.

Linköping, F. Schonberg och Björckegrens enka, 1787. 8:o. 227,(13) s. Ganska nött samtida hfrbd med svagt upphöjda bind och blank rygg. Pärmpappret delvis bortnött på pärmarna och hörnen stukade. Titelbladet solkigt och med lagad reva. Lätt bruntonad och något fläckig. Registerbladen solkiga och mer fläckade. På frampärmens insida en gåvotillskrift i blåkrita daterad 1930 med två svårlästa namn. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1804. Bibliotheca Walleriana 10544. På s. 203 ett litet träsnitt avbildande ett instrument för behandling av fistlar. Totalt sexton upplagor utkom av denna populära handledning. Sven Samuelsson (död 1761) skriver i sitt företal, daterat 1760, att han under 15 års tid varit verksam som hästbotare i Östergötland, Småland, Tjust och Närke.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1838. 8:o. (1 blank,1),54 s. Med en illustration i texten. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Inlagan med en del smärre pappersförluster i yttermarginalerna. Med G. Fredenheims namnteckning. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 276. Träsnittsillustrationen föreställer ”En rabulist af äkta skrot och korn”, misstänkt likt en mandrill. Skådespelets rollista består bl.a. av tidningarna ”Statstidningen”, ”Minerva”, ”Freja”, ”Aftonbladet” och ”Dagligt allehanda”, liksom av rabulister, vålnader av indragna tidningar, irrblåss och lyktgubbar.

Sthlm, 1915. Porträtt,(2 blanka,2,2 blanka,1,1 blank),280,(1,1 blank,1) s. & 1 exlibris på helblad. Rikt dekorerat, men ganska nött, stänkdekorerat oskinnbd med rik guldornering och rödbrun titeletikett. Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Tryckt i 50 numrerade exemplar på fint Lessebopapper, varav detta är nr 50. Redigerades av K. O. Svanbom. På s. 1-120 återfinns samlarens egen katalog: ”Realkatalog öfver arbeten i land- och folkkunskap som finnas i mitt bibliotek den 10 dec. 1909 jemte hänvisningar till verk från bibliotekets öfriga afdelningar rörande verldsdelarnes naturbeskaffenhet etc. utgörande resultatet af en fyrtioårig samlarverksamhet”. Därefter följer gåvo- och tackbrev med anledning av att samlingen 1915, året efter Carl De Geers död, donerades till Uppsala universitetsbibliotek och en förteckning på de böcker som ingick i donationen, dels inom geografi, dels inom naturkunskap. Katalogen avslutas med en förteckning på de arbeten som utgivits på Carl De Geers bekostnad.

Sthlm, J. G. Lange, 1780. 8:o. 32 s. Med grav. vinjett på titelbladet som har devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med några mindre fläckar och en gammal bläcknumrering i övre hörnet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9468a. Titelbladets gravyr stucken av F. Akrel. Varianten med tryckår 1780; det finns exemplar av samma sättning med tryckåret 1781. På sidorna 16-24 behandlas Kalms nordamerikanska resa.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1791. 8:o. (4),45 s. Häftad i ngt nött samtida gråpappersomslag med senare handskriven titel på främre omslag. Enstaka småfläckar. Ett par blad är omkastade vid häftningen. Denna upplaga ej i Klemming Sveriges dramatiska litteratur. Trycktes första gången i Lidners ”Samlade arbeten” del II 1789 och omarbetades och trycktes igen i ”Nyare arbeten” 1793. Tryckt dedikationsvers till makan Eva Jaquette Hastfer.

Uppsala, 1933. 203,(5) s. Elegant brun halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindornerad rygg, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1933). Omslaget medbundet. Ryggen något blekt. Fint ex. ur Gustaf Bernström d.y:s bibliotek. Rikt illustrerad. Boken tillkom på initiativ av Gustaf Bernström.

Sthlm, 1893. (2),149 s. & 1 stor utvikbar faksimilplansch. Med 1 utvikbar tabell i pagineringen (s. 121). Titelsidan tryckt i rött och svart. Blått klbd med stänkta snitt (Leonard Gustafssons bokbinderi). Omslaget medbundet. Bra ex. Separattryck i 75 numrerade exemplar ur del III av ”Svenska riksdagsakter”, varav detta är nr 38. Den stora faksimilplanschen avbildar huvuddokumentet med sina 48 underskrifter.

Västerås, D. Torsell, 1835. 8:o. 95,(1) s. Enkelt beige pappbd från ca 1900 med handskriven titeletikett på frampärmen. Den sköra ryggen med nagg och sprickor. En del svaga ljusbruna fuktfläckar i marginalerna. Titelbladet och sista sidan med bruntonade marginaler. Lagning med brunt papper i ryggmarginalen på s. 81 och 95. Från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram ”CTB” på titeletiketten. Bring Itineraria Svecana 551. Gunnar Brusewitz har ägnat Otto Sebastian von Unge (1797-1849) ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han anför honom som ett exempel på de författare ”som av mer eller mindre svårbegriplig anledning blivit våra ständiga följeslagare genom livet”. Brusewitz pekar på hur von Unge flyttat över ideal hämtade från Rousseau till svenska förhållanden genom sina vandringar, i synnerhet i det inre av Dalarna. I ”Resa i tid och rum” tillägger Brusewitz: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar”.

Sthlm, 1907. (4),VI,439 s. Hfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Skrifter utgivna av Svenska historiska föreningen 2.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 4:o. (12) s. Med illustrationer på s. (12). Ohäftad och oskuren. Några revor i ryggen. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med lagerfläckar i yttre marginalen. Mindre fuktrand i övre innerhörnet. Schreber 232: ”sällsynt”. Det finns en annan upplaga utan uppgift om tryckort och tryckare. Berent Wilhelm von Liewen (1685-1771) hade en lyckosam 65-årig karriär inom det militära och deltog bl.a. i Karl XII:s krig under vilket han en tid satt i dansk fångenskap. Han fick ett premium av riksdagen 1747 för ett förslag till rovdjurs utrotande.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 4:o. (4),102 s. Tagen ur band. Med gamla röd- och blåstänkta snitt. Diskret duplettmarkering i blyerts. Bra ex. Personalia återfinns på sidorna 53-73. Därefter följer ett fyrsidigt äreminne på vers av signaturen ”D: H:”. Från sidan 79 en lång ”Elegi parentales” på vers av Georg Werner med några tryckta årtal i marginalerna. Herman Schröder (1676-1744) var fältprost hos Karl XII i Norge, utnämndes till kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm 1718, biskop i Kalmar 1729 och var en av pietismens främsta pionjärer i Sverige.

Norrköping, Östlund & Berling, 1851. 8:o. VIII,300 s. Hårt nött samtida hfrbd med guld- och blindpressade rygglinjer. Helt spruckna falsar där dock häfttråden fortfarande håller ihop bandet. Spricka i häftningen vid s. 299-300. Några bläckfläckar på försätts- och smutstitelbladen. Enstaka spridda småfläckar. Fläckar i nedre hörnet på s. 63-66. Axel Heinrichs namnteckningar och två hårt överstrukna dito. Ludvig Westerberg var flitigt verksam som litteratör och handboksskrivare och spände som synes över vida fält. Westerberg gav även ut en ”Hästbok för Sveriges allmoge” 1853 under pseudonymen ”Sven Andersson i Åby”.

Sthlm, Z. Hæggström, 1836. 8:o. VIII,291,(1) s. Samtida lätt nött brunt klbd med titel i guld på ryggen och stänkta snitt. Ngt lagerfläckig inlaga. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 97. Översattes till danska och tyska. Romanen har självbiografiska inslag som bygger på författarens vistelse i Stockholm 1810-13. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”På genomresa från tsar Alexander i Ryssland stannade m:me de Staël i Sthlm från okt 12 till maj 13, o hösten 12 blev K presenterad för henne. På sina minnen från societetslivet i Sthlm denna säsong har K byggt sin roman Illusionerna, där man genom hjältinnan Ottilias skarpsynta o kvicka iakttagelser från salongernas värld bl a får en närbild av den franska författarinnan på en amaranterbal. Den lilla romanen är fortfarande värd att läsas som ett betydande kulturhistoriskt dokument – men också ’som ett alltjämt levande konstverk, ett av de främsta från denna epok’ (Ahlström)”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Skara, Lewerentzka boktryckeriet, 1819. 8:o. (2),50 s. Enkelt grönt marokängbd från 1900-talets andra hälft med svagt upphöjda bind, guldlinjerad rygg och mycket tjocka pärmar. Helt oskuren inlaga. Ett främre samtida blankt gulfärgat omslag medbundet. Nästan alla blad lagade i övre ytterhörnet och på titelbladet med en halv bokstavs förlust i titeln. På sista sidan flera lagningar i yttermarginalen. Spridda småfläckar. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson. Liten förvärvsanteckning från Göteborg 1974. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 511. Sallander Litteratur om Västergötland 138: ”sällsynt och sökt”. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev under sina sista år ett antal böcker om lanthushållning, varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållnigen” 1822. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”Måhända ligga sålunda personliga erfarenheter bakom B:s försök att med nationalekonomiens, hjälp reda upp betryckets orsaker i den lilla ganska givande skriften »Ett decennium i Vestergötland» (1819)” eftersom han 1813 sannolikt på grund av konjunkturerna tvingats sälja sin gård i Västergötland.

Paris, 1777. 12:o. XII,282 + (4),276 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggskinnet naggat upptill och lätt nött. Obetydligt snedläst. Enstaka lager- och småfläckar. I del I en gammal lagning upptill i inre marginalen på s. 73 och i yttermarginalen på s. 75 samt en pappersförlust i nedre marginalen på s. 107. Med J. Carlmarks namnteckning och Kristoffer Enckells exlibris. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3164. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1176. I detta exemplar är i del II inte medbundet sidorna 277-80 med ”Approbation” och ”Privilege du roi”. Verket översattes också till tyska. Vertots svenska historia var en försäljningssuccé i Frankrike och trycktes om i ett stort antal upplagor. Här har förläggaren försökt utnyttja denna popularitet genom att presentera översättningen av Celsius ”Konung Erik den fjortondes historia” från 1774 som ett supplement till Vertots verk. Johan Carlmark (1779-1870) var framstående boksamlare och verksam vid skolan och biblioteket i Skara. Han var även aktiv som fornforskare, bland annat i kretsen kring Västergötlands fornminnesförening. Hans boksamling såldes i Skara 1870 och auktionskatalogen omfattade drygt 2500 poster.