Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. (4),416 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Det ganska nötta omslaget med revor och pappersförluster. En stor avtagande fuktrand på de första åttio sidorna och en tilltagande fuktrand i övre hörnet på de sista trettio sidorna. Titelbladet fuktfläckigt. Delvis överstruken namnteckning på främre omslaget. Med Bertil Frooms namnlapp nedtill på titelbladet och ur Tommy Hellmans bibliotek. Från ”abab” (=nyvärvad turkisk matros) till ”zymôme” (=jäsningsmedel). A. L. Sehmann (1809-99) var löjtnant vid Svea artilleriregemente. I sitt förord skriver han att han ur den utländska litteraturen länge antecknat översättningar av militära och tekniska facktermer. Dessa har han här kompletterat med översättningar ur Rouvroys ”Dictionnaire français-allemand”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1821. 8:o. 102,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Tagen ur band och insatt i ett grått omslag från 1800-talets slut med en handskriven titeletikett på framsidan. Gamla gula snitt. Enstaka småfläckar, en enstaka rostfläck på s. 77 i övre marginalen. Bra ex. från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 117. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5859. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 616. Första upplagan utkom 1819. Stiernswärd (1767-1825) ärvde 1794 godset Ängeltofta och drev det efter de på den tiden hävdvunna principerna. Sedermera beslöt han, under påverkan av den danska ekonomen Begtrup, att börja ett omfattande reformarbete. År 1803 startade han den första fabriken i Sverige för tillverkning av jordbruksredskap. Stiernswärd var bland annat först med att introducera den arbetsbesparande ”engelska plogen” i Sverige. Han införde även potatisodling i större skala och byggde ett brännvinsbränneri med stor kapacitet. Kring 1810-talet drabbades Stiernswärd av ekonomiska och andra motgångar, bland annat mordbrand och sjuka kreatur, möjligen var han alltför optimistiskt rörande det ekonomiska utbytet av sina, i många fall framsynta, reformer.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 12:o. 84 s. Läckert om än något nött rött samtida halvsaffianbd med rikt guldornerad rygg och röda mönsterpressade pärmpapper. Grönsprängda snitt. Ett tryckt rosa främre omslag medbundet. En del smärre lager- och småfläckar. Med Johanna Thunbergs namnteckning på försättsbladet. Fint ex. Utgiven på P. Hansellis förlag. Målande beskrivning av Uppsalastudenternas traditionella valborgsfirande. ”När man i långa vintermånader framför en värmande brasa bläddrat i bladen af någon latinsk författare, hvars flödande vältalighet ändock icke förmått fängsla våra tankar, så verkar den första solstrålen från en blånande luft likasom ett trollslag”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1822-25. 8:o. XV,(1 blank),388 + (4),221,224-428 s. + PETTERSSON, A. Z. Supplement och register till öfwersättningen af Fr. W. von Schubert’:s Sweriges kyrko-författning och lärowerk m.m. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1825. 8:o. (2),280 s. Tre trevliga samtida lätt nötta hfrbd med guldornerade och rikt blindpressade ryggar. Brunstänkta snitt. Inlagorna bitvis ngt lager- och småfläckiga. Litet hål med bokstavsförlust på s. 255 och 293 i del I. Pappersförlust i marginalen på s. 321 och 413 samt litet hål på s. 350 i del II. Med Seth A. Brantenbergs namnteckning daterad 1833, Joh. Gezelius daterad 1844, Joh. Wahlfisks daterad 1880 och med Bo Sture Wikings exlibris. F. W. von Schubert (1788-1856) var professor i teologi i Greifswald och gjorde under slutet av 1810-talet en omfattande resa genom Sverige, beskriven i ”Resa genom Sverige, Norrige, Lappland, Finnland och Ingermanland, åren 1817, 1818 och 1820” (1823-25).

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1773. 8:o. (4),428,(80) s. Hfrbd från ca 1800 med röd titeletikett och dammiga rödstänkta snitt. Bruna klistermarmorerade pärmsidor. Ett lodrätt mörkt streck på den ngt blekta ryggen. För- och eftersättsblad urrivna. Raderad namnteckning på främre pärmens insida. Bra inlaga med enstaka obetydliga fläckar och råkanter. En etikett på insidan av bakre pärmen utvisar att boken sålts av G. L. Tullstorps antikvariat i Lund. Med Tranemålasamlingens exlibris med uppgift att boken skänkts till Göteborgs stadsbibliotek av August Röhss. Översatt av K. N. Lenaeus från det tyska originalet, ”Kurtze Fragen aus der neuen und alten Geographie”. Den kompletterades med tiden av Lars Salvius. Första svenska upplagan utkom 1726 och följdes av upplagor 1738, 1752, 1757 och 1763, vilket gör föreliggande upplaga till den sjätte. Globläran behandlas på s. 392-428

Wittenberg, J. Röhner, 1635. 4:o. (30,2 blanka) s. Träsnittsvinjett med lagerkrans på titelbladet. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Lite bruntonad och med några småfläckar, t.ex. några ljusa fuktfläckar i övre marginalen. Några få svaga bläckmarkeringar i marginalen. Bra ex. VD17 12:135191N. En annan upplaga om 36 sidor finns. Büchners tal om Tacitus biografi över Galba, vilken var kejsare i Rom i drygt ett halvår innan han mördades år 69.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802. 8:o. (4),63,(1) s., varav s. 45-48 är en lång utvikbar tryckt tabell. Tagen ur band med gamla rödstänkta snitt och insatt i en nutida gråpappersryggremsa. Fint ex. Sidorna 49-63 utgörs av en bilaga författad av J. C. Garney. Johan Erik Norberg (1749-1818) var tekniker och bergsman och periodvis verksam i Rysslands bergsindustri.

Sthlm, Lundberg & comp., 1844. 8:o. 74 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. Bra ex. I arbetet behandlar Livijn frågan om hur myndigheterna bör handskas med lösdrivare. Det är det sista arbete som publicerades under Livijns levnad, författaren avled den 12 oktober samma år. Hans mest kända arbete, romanen ”Spader dame” hade utkommit tjugo år tidigare.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. (4),71,(4),72-310,(1) s. Nött grönt pappbd från 1800-talets första hälft. Blåstänkta snitt. Avnötta falsar och pärmkanter samt pärmhörn. Inlagan i bättre skick med enstaka småfläckar på bra papper. J. W. [?] Högströms namnteckning på frampärmens insida. Ett fristående supplement utkom 1793 med polemik mot Kellgrens hårda recension i ”Stockholms posten”. Eric Skjöldebrand, i samtiden kanske mest känd som vitter författare, hade även varit konsul i Alger och hemförde 1766 därifrån både naturalier, etnografica och mynt. Hans ”Gustaviade” från 1768 föranledde Kellgren att utnämna dess författare till den svenska Homeros som ”snarkar i varenda rad”.

Lund, Kongl. akademiens boktryckeri, 1816. 8:o. (8),241,(1) s. Häftad och oskuren i samtida klistermarmorerat pappomslag med en handskriven titeletikett. Ryggen blekt och delvis defekt. Lätt lagerfläckig. De första tre bladen med maskangrepp i inre marginalen. Titelsidan delvis lite solkig. Kladdiga överstrykningar och namnteckningar på insidan av främre omslaget, där det framgår att boken ägts av O. C. H. Ekman i Lund och senare av Akademiska föreningen. Med en tryckt dedikation till Lars von Engeström. Hans Samuel Collin (1791-1833) är känd som utgivare av Sveriges gamla lagar tillsammans med Karl Schlyter. Arbetet påbörjades 1822 och fortsattes efter Collins död 1833 av Schlyter. Collins första arbete är emellertid nationalekonomiskt, ”Afhandling om stats-inkomsterna” och det var inom detta område som Collin innehade sin docentur och adjunktur, först i Lund och sedan i Uppsala. Avhandlingen är en genomgång av olika skatters lämplighet i Adam Smiths anda.

Uppsala, J. F. Edman, (1794-95). 4:o. (4),20 + (2),21-36 + (2),37-50 s. Häftade och oskurna med svag fuktrand i övre marginalen. Enstaka lagerfläckar och lite smuts i yttersta marginalen. I den sista delen är titelbladet loss. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1118. Marklin Catalogus disputationum 1-3. Om den svenska katekeslitteraturen.

Karlskrona, J. L. Happenius, (1735). 8:o. (39) s. Titelbladet och almanacksdelen tryckt i rött och svart. Häftad med skadad samtida marmorerad ryggremsa. Titelbladet nästan helt loss, solkigt och med många marginalnaggar och småskador. Några små bläckförstrykningar i almanacksdelen. Bläckfläckar på de sista sidorna. Sista bladet defekt och med stora bortrivna bitar som skadat det avslutande träsnittet men bara marginellt texten. På titelbladet flera namnteckningar bland vilka kan urskiljas ” Joh. Gust. Dalman” och ”F. Dalman junior”, daterad 1807, samt ”O. Hof Dalman”. Klemming & Eneström Sveriges kalendariska literatur I, s. XII. Med bland annat en uppsats om ”Navigationens behörige definitioner”.

Skara, F. J. Leverentz, 1801. 4:o. (2),68 s. & 6 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i trevligt samtida klistermarmorerat pappomslag. Några maskhål i det lite nötta omslaget. Interfolierad inlaga. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 64. Med J. Adelskölds namnteckning. Bra ex. Jean Adelsköld (1780-1846) var vid denna tid kornett vid regementet.

Sthlm. A. J. Nordström, 1788. 8:o. (2),262 s. + KNUTZEN, MARTIN. Philosophiskt bewis på sanningen af den christna religionen, deruti en uppenbarad religions nödwändighet i almänhet och sanningen eller wissheten af den christna i synnerhet, på otwifwelaktiga förnuftets grunder, efter mathematisk läro-art framgifwes och förswaras. Efter tredie uplagan förswenskat. Sthlm, H. Fougt, 1774. 8:o. (2),237,(3 blanka) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och lejongul titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen naggad överst och pärmhörnen lite stötta. Första arbetet något lagerfläckigt. Andra arbetet med enstaka lagerfläckar. Med L. Grönvalls namnteckning och biblioteksnumrering på försättsbladet. Bra ex. Originaltiteln till första arbetet är ”Sammlung der gründlichsten und besten Erläuterungen der heil. Schrift aus den vornehmsten Reisebeschreibungen” och det utkom första gången 1777 och i en ny utökad upplaga 1784. Andra arbetet utgavs förtsa gången 1740 under titeln ”Philosophischer Beweiss von der Wahrheit der Christlichen Religion: darinnen die Nothwendigkeit einer geoffenbarten Religion insgemein und die Wahrheit oder Gewissheit der Christlichen insbesondere, aus ungezweifelten Gründen der Vernunft nach Mathematischer Lehr-Art dargethan und behauptet wird”.

Nürnberg, (1896?). Tvär-8:o. Front,42 s. & 2 kromolitograferade färgplr. Med många illustrationer i texten. Häftad i tryckt omslag och rygg av klot. Den ibland bifogade stora lösa planschen saknas här. Årtalsförslaget enligt Kungliga bibliotekets katalog. Omslaget med titeln ”Blyertspennans historia”. Bakre omslags insida paginerad 43. De fina färgplanscherna avbildar självfallet blyertspennor. Sällsynt och läcker reklamtrycksak.

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet, 1773. 8:o. 47,(1) s. Brunt klotryggbd från början av 1900-talet med en blank titeletikett på främre pärmen. Bra inlaga med endast någon enstaka obetydlig lagerfläck och en samtida anteckning på titelbladet: ”Lunds säterie”. Med Peter Bagges namnteckning och Otto Wiboms exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1499. Exemplar av titelbladet med felstavat ”eftersinaande” existerar. Hernquist använder sig bl.a. av argument hämtade från ”den namnkunnige och högstärfarne landthus-hållaren, baron Otto von Münchhausen”. Älg- och gettämjning diskuteras på s. 40-47, men i rätt allmänna och retoriska ordalag. Bl.a. omnämns komministern i Kleva församling i Västergötland Smedbergs försök att para får med getter. Hernquist skriver: ”som barn ansåg jag med en slags wederwilja det försök [---]. Sockneboerne hade kunnat, til sit bästa, fölgt prästens exempel, men förledda, af sine och myndigare fördomar höllo de prästens försök för en uppenbar synd – Emedlertid mådde prästen wäl. Af get-ullen lät han förfärdiga en både anständig och förträffelig warm klädning, uti hwilken han mången gång förrättade sine ämbetssysslor om wintren.” Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) var född i Härlunda. Han genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död 1808. Affärsmannen, gods- och bruksägaren Peter Bagge (1743-1819) förvärvade 1778 Lunds säteri i Västergötland.

Växjö, 1951. Front,(2),VII,(1),350 s. & 1 karta & 1 spikningsblad. Fint stänkdekorerat lackat brunt hfrbd med infärgade upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett samt röda snitt (N. B. Anderssons bokb., 1952). Omslaget medbundet. Ryggen blekt. Ludvig XVI skänkte den västindiska ön till Sverige 1784 och i gengäld fick fransmännen handelsrättigheter i Göteborg. Ön var svensk koloni fram till 1878 då den såldes tillbaka till Frankrike för 300000 riksdaler.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792-(93). 8:o. 460,(64) s. & X utvikbara grav. plr. Häftad i ngt nött marmorerat samtida pappomslag med påklistrad marmorerad rygg från 1800-talets första tredjedel och handskriven gul titeletikett. Falsarna lite spruckna upp- och nedtill. Inlagan oskuren. Enstaka gamla marginalanteckningar i bläck och blyerts. Lager- och småfläckig. Fuktfläck mitt på de första bladen. En större fläck i yttermarginalen på s. 177-80. Talrika fuktfläckar, framförallt i nedre marginalen och mot slutet i yttermarginalen och texten, liksom planscherna där de två sista fått kraftiga fuktfläckar. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 650 d. Krok Bibliotheca botanica suecana 2, som inte uppmärksammat bladet med förlagsreklam på slutet. Första upplagan trycktes 1768 och en andra utkom 1784. Denna tredje upplaga är enligt undertecknad notis på s. 459-60 försedd med ”tilökningar och förbättringar angående wäxternas medicinska och hushålls-nytta” av Anders Johan Hagströmer.

Uppsala, 1911. (8),96 s. & 1 plansch. Elegant rödorange halvmarokängbd med upphöjda bind, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Bonniers bokbinderi, 1952). Omslaget medbundet. Ryggen med några obetydliga små repor. Med anteckningar om inköp och inbindning baktill. Fint ex. ur Gustaf Bernström d.y:s bibliotek. Utgiven med anledning av Vetenskaps-societetens i Uppsala 200-årsjubileum och avtäckandet av Swedenborgs sarkofag i Uppsala domkyrka den 19 november 1910. Utgåvan bygger på en handskrift i Vetenskapsakademiens bibliotek och utfördes av Alfred Stroh och Greta Ekelöf. Texterna hade publicerats första gången 1840-44 i undermåliga utgåvor och i en andra helt ombearbetad upplaga 1910, vilken i denna upplaga reviderades. Handskriften som ligger till grund för utgåvan utkom i faksimil 1870. Swedenborg skildrar i dessa anteckningar sina studieresor till bland annat England, Holland, Frankrike och Tyskland. Vid denna tid var hans intressen i huvudsak naturvetenskapliga och tekniska.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. 142,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i nött samtida gråpappomslag vilket är solkigt och har stora fuktränder. Ryggen delvis bortnött och omslaget delvis löst. Något lös i häftningen. Titelbladet något bruntonat och fläckigt. En skur små bläckstänk på andra bladet. Några spridda småfläckar men inlagan är bättre än vad omslaget låter ana. Överstruken felaktig anteckning om Triewalds död 1714 på titelbladet och samma uppgift upprepad på det avslutande blanka bladet. Oval monogramstpl ”AC: af K.” på titelbladet. Två namnteckningar av Nicolaus Ohlsson 1855, varav den ena överstruken. Liten modernare blåstpl nederst på titelsidan. Mårten Triewalds äldre bror Samuel (1688-1742), som brukar kallas ”den svenske Boileau” var kanske inte en betydande skald, snarare en betydelsefull. Han angrep barockstilens förkonstling, ordrikedom, överdrifter och mytologiska apparat och hans dikter markerar övergången till en mera fransk-klassisk orientering. Ett ofta citerat stycke är ”Satir emot våra dumma poeter”. Den långa dikten börjar: ”När en skald begynner yra,/ rasar’n mer än andra fyra,/ som stängs in i dårehus.” ”Läre-spån” redigerade han redan 1729, men arbetet utkom inte förrän 1756. Det innehåller både originalarbeten och översatta dikter. Samuel Triewald slutade sina dagar som statsråd i Holstein. Anders Carlsson af Kullberg (1771-1851) studerade i Lund där han slutade som docent och krönte sin långa ämbetsmannakarriär med utnämningen till biskop i Kalmar 1830, trots att han inte hade någon teologisk utbildning. Han tillhörde kretsen kring Gyllenborg, Leopold och Oxenstierna och valdes in i Svenska akademien 1817 samt adlades 1818.

(Skara, F. J. Leverentz, 1793). 8:o. 12 s. Häftad och insatt i ett nytt enkelt omslag. Bra ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. ”Bihang til Skara stifts-tidningar n:o 14 den 1 august. 1793”. Bland annat tillkommen med anledning av en brand i Jönköping och med goda råd om hur man bör bygga byar och städer för att undvika eldsvådor. Förutom om stadsplanering skriver Tham bl.a.: ”Du tobaksrökare utan lock; eller med elden oförsigtige! Tror du wäl at guds gåfwor äro oss gifna för at upgå i rök? Tror du dig icke förtjena at blifwa straffad med det du wårdslösar. Den timeliga elden är dessutom ett förebud till den ewiga.” Gunnar Brusewitz har ägnat den originelle Tham ett eget kapitel i sin essäsamling ”Den nöjsamma nyttigheten”. I den skriver han om Thams välkända kamp för att förebygga eldsvådor, vilket bl.a. fick honom att tidigt genomföra storskiftet på sina ägor.