Search Results

Sthlm, O. Grahn, 1813. 8:o. (2),31,(1),VI s. Häftad och oskuren med blå något skadad ryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet något gråtonat och med svag en fuktfläck i övre marginalen. Två små fuktfläckar de sista sidorna. Setterwall Svensk historisk bibliografi 516. Den avslutande pagineringsföljden innehåller bilagor. Med ett känt motto från Vergilius ”Æneiden” på titelbladet: ”Timeo Danaos et dona ferentes” - Jag fruktar grekerna även då de kommer med gåvor. ”Danaos” var romarnas beteckning på grekerna, men på detta titelblad kan man ju läsa citatet som om det gällde danskar!

Sthlm, L. L. Grefing, 1746. 4:o. (12), 248 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och guldlinjer runt binden. Snedläst. Bortklippt försättsblad. Rätt hårt lagerfläckig och lite gulnad. Maria Salvéns stämpel, Sahlinska släktföreningens exlibris och Carl Sahlins anteckning ”Denna bok är en af resterna af prosten, fil. magister Anders Salvéns i Slöta, stora bibliotek. Tillhörde från hans död dottren Maria”. Bibliotheca Rudbeckiana 614. Dedikationer i början till kung Fredrik, arvfursten Adolf Fredrik och kronprinsessan Lovisa Ulrika. Den första upplagan av Rudbecks svenska översättning av Luthers stora katekes trycktes 1667. Anders Salvén eller Salwén (1795-1857) var kyrkoherde i Slöta församling i Skara stift.

Köpenhamn, J. Jørgensen & co., 1889. (4),204 s. Gulddekorerat grått oklbd med röda snitt. Zetterlund I:43. Utkom först på danska. När sedan den första svenska utgåvan gavs ut 1897 hade manuskriptet försvunnit. Den är därför en återöversättning av denna översättning. Slutligen kom den att inkorporeras i 1904 års upplaga av ”Svenska öden och äventyr”. På svenska har stycket undertiteln ”Berättelse från 1600-talet”. Denna Nietzscheanskt influerade roman, som utspelar sig i Skåne på 1600-talet, är baserad på händelserna under Strindbergs vistelse på godset Skovlyst på Själland under sommaren 1888.

Suffolk, 1938. VII,(1),56 s. Häftad. Omslaget lätt solkigt och med små pappersförluster i de övre hörnen. Ryggen aningen blekt. Ingår i serien ”Aspects of book-collecting”. Ovanlig förstautgåva som numera är ett samlarobjekt i sig själv. En utökad upplaga utkom 1980.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1875. 8:o. (2),89 s. Brunt hklbd (Frostells bokbinderi). Det gula tryckta omslaget medbundet. Fuktfläck i yttermarginalen på de avslutande två bladen. Liten lagning överst på bakre omslag. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Allt som utkom. Innehåller föreläsningar, rektors- och promotionsprogram författade av Sven Nilsson. Dessa berör bl.a. Nilssons huvudintressen zoologi, botanik och arkeologi.

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri-aktieb., 1918. 178 s. Nött blått hfrbd med upphöjda bind. Omslaget medbundet, det bakre med några små fläckar. Inlagan med enstaka bruksspår. Dedikation: ”Presidenten Ivar Afzelius med vördnad, tack, vänskap från förf.”. Omslag av Jerk Werkmäster. Ivar Afzelius (1848-1921) var hög jurist och politiker samt liksom Karlfeldt ledamot av Svenska akademien.

Sthlm, 1870-71. (8),375 + (8),216 s. Aningen nött blått hklbd med guldlinjerad rygg, mörkblå titeletikett och marmorerade pärmpapper (Carl Lund bokbinderi, Stockholm). Några repor på titeletiketten. Inlagan lite nött med några småfläckar och veck. Några blyertsanteckningar. Med liten fläck på det första titelbladet. En förlagsstpl nedtill på impressum i del I. Första delen innehåller anekdoter om bland annat dueller, ångbåtars missöden åren 1867-69, matskedar och personer med ovanlig längd. Andra delen behandlar svensk mystik och har dubbla titelblad så att den även skulle kunna säljas separat. Titeltexten på det andra titelbladet är: ”Svensk mystik. Innehållande anekdoter och historier om alkemister, astrologer och mystici, syner, uppenbarelser, trolldom, spökhistorier, spådomar, drömmar, vidskepliga seder och bruk, Nemesis divina samt andra underbara tilldragelser”. Några av kapitelrubrikerna nämner även ”Personer, som förutsagt sin död”, ”Skendöda och lefvande begrafna”, ”Bemärkelsedagar” och ”Amuletter”.

Örebro, N. M. Lindh, 1808. 8:o. 63 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Bakre omslag med två mindre fläckar. Lätt lagerfläckig. Fläck i övre marginalen på s. 36 och med en fuktfläck i yttre marginalen på s. 61. Översättning av ett tyskt sammandrag av ”Notice d’un voyage aux tropiques” (1804). Arbetet redogör för Humboldts och Bonplands resor i Syd- och Mellanamerika.

Sthlm, literis Wernerianis respektive Uppsala, literis Höjerianis, (1734-37). 4:o. (10),36,(2) s. & 1 träsnittsplansch + (8),37-89,(3) s. Med avbildningar av sigill på s. 47 och det näst sista bladet. Tagen ur band. Rödstänkta snitt. Liten pappersförlust överst på det avslutande bladet i del I. Liten reva i inre marginalen på de avslutande bladen. Disputationsdatumet till del II infört i bläck på titelbladet. Lidén Catalogus disputationum 8. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 657 b. Marcusson Litteratur om Västernorrlands län 1954. Med hyllningar av O. J. Bremming och J. Bredberg. Innehåller förutom en redogörelse för landskapets historia även beskrivningar av bl.a. Sundsvall, Njurunda och Selånger.

Växjö, (1802). Liten 8:o. (8) s. + Catalogus discentium in regio gymnasio Wexionensi, sub intervallo vernali anni MDCCCIII. Växjö, (1803). Liten 8:o. (4) s. + Catalogus discentium in schola Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCIII. Växjö, (1802). Liten 8:o. (8) s. + Catalogus discentium in schola Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCIV. Växjö, (1804). Liten 8:o. (8) s. + Catalogus discentium in regio gymnasio Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCV. Växjö, S. Rask & vid. C. C. Thetzell, (1805). Liten 8:o. (4) s. + Catalogus discentium in schola Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCVI. Växjö, S. Rask & viduæ C. C. Thetzell, (1806). Liten 8:o. (8) s. + Catalogus discentium in regio gymnasio Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCVI. Växjö, S. Rask & viduæ C. C. Thetzell, (1806). Liten 8:o. (4) s. + Catalogus discentium in schola Wexionensi, sub intervallo vernali anni MDCCCVII. Växjö, S. Rask, 1807. Liten 8:o. (8) s. + Catalogus discentium in regio gymnasii Wexionensi, sub intervallo vernali, anni MDCCCVII. Växjö, S. Rask, (1807). Liten 8:o. (4) s. Häftade tillsammans. Första titelbladet fläckigt och detta arbete med några överstrykningar och markeringar i matrikeln. Katalogerna för 1803 oskurna och något lagerfläckiga. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1635 som meddelar att skolkataloger för Växjö utkommit sedan 1793. Matriklar från Växjö gymnasium och skola 1802-07, samtliga för intervallo vernali, alltså vårterminen. I skolmatriklarna avtrycks bara elevernas namn medan gymnasiematriklarna även innehåller födelsedatum.

Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. 16 s. Med många små träsnittstecken i texten. Häftad i samtida rött stänkdekorerat omslag. Mycket charmigt ex. ur L. F. Rääfs bibliotek tryckt på blåtonat papper. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2725. Silfversparre föreslår lanthushållaren att göra en kopia på oljepapper av sin originalkarta över ägorna. På denna kopia kan sedan noteringar om ägornas beskaffenhet införas, lämpligtvis i form av de dekorativa tecken författaren låtit avtrycka i texten. Dessutom återfinns på de åtta sista sidorna en förlaga till en ”Dagswärks journal” över årets arbete.

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. (6),68 s. Häftad i nött nära samtida glättad blått pappomslag med delvis trasig rygg. Delvis något lager- och småfläckig samt med hundöron. Överst på titelsidan är författarnamnet tillskrivet. Med J. A. Ahlstrands överstrukna, C. A. von Sydows respektive Otto von Feilitzens namnteckningar, de två senare daterade Uppsala 1843 respektive den 17 april 1863. Kritisk genomgång av Gyllenborgs ”Tåget öfver Bält” som utkom samma år. Gyllenborg svarade på kritiken i ”Svenska parnassen” 1786. Johan August Ahlstrand (1822-96) var bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och chef över Vetenskapsakademiens bibliotek. Christian August von Sydow (1819-89) var både bibliotekarie och kyrkoherde. Som student i Uppsala tillhörde han ett kotteri med bokvurmar med bland andra Klemming och Ahlstrand, berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och exlibris”. En del av hans boksamling såldes på Bokauktionskammaren men en annan del behölls av sonen och gick vidare till sonsonen Fredrik von Sydow (1896-1973). Otto von Feilitzen (1820-89) var verksam som lärare och vid Riksarkivet. I yngre år skrev han en rad romaner och noveller samt var verksam som översättare.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1831. 8:o. 48 s. Tagen ur band med gamla gröna snitt. Delvis hårt skuren i yttermarginalen, på några ställen in i den yttersta bokstaven på respektive rad. Genomgående med ljusbruna fuktfläckar av skiftande storlek. Fler fläckar de första och sista sidorna. Gammal numrering upptill på titelsidan. En andra, utvidgad upplaga utkom 1833. Saint-Simons idéer hade introducerats i Sverige av W. F. Dalman, Gustaf Hierta och Pär Götrek, bland annat hade en översättning om saintsimonismen införts i ”Mimer” 1830. Götrek uppger i förordet till ”Framtidens religion” att han författat denna skrift för att bemöta felaktiga påståenden om Saint-Simon och dennes lära. Götrek skriver: ”Redan innan utgifvaren kände Saint-Simon och hans lära, var den öfvertygelsen hans egen, att den politiska verksamheten förfelade sitt mål om den ej var religiös, samt att hvar och en som blifvit uppsatt att deltaga i ledningen af statens öden och ej kände sig lifvad af den högsta kärlek till sina likar var på en orätt plats”. Skriften, som bygger på Bazards föreläsningar om saintsimonismen, innehåller bland annat en biografi över Saint-Simon och en lista över lämpliga franska arbeten om dennes lära. Erik Gamby skriver i sin biografi över Götrek apropå föreliggande arbete att det ”väckte uppmärksamhet och debatterades på Malla Silfverstolpes salong i Uppsala av bl a C J L Almqvist, A F Lindblad, J Hazelius och P J Lagergren”. Pär Götrek (1798-1876) var bland annat bokhandlare vid Järntorget och drivande i Skandinaviska sällskapet, en sammanslutning av utopiska socialister i Stockholm. Han är kanske mest känd för att ha utgivit den svenska upplagan av ”Kommunistiska manifestet”.

Leipzig, impresserunt Breitkopfius et Härtelius, 1856. 8:o. XII,(1,1 blank),206,(2) s. Samtida hfrbd med blindpressad ryggdekor, mörkbrunt infärgat titelfält och marmorerade snitt. Bandet etikettsignerat L. W. Levin, Uppsala. Ryggen ngt blekt och flammig. Lagningar upp- och nedtill i falsarna. Inre falsar aningen svaga. En mindre bläckfläck på s. 3 och en svag brun fläck i texten på s. 139-45. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 196. Fiske Icelandic collection s. 401. Ett fristående supplement utkom 1880.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1841-45. 8:o. Litograferat porträtt,VI,I-XVI,(2),208 + (4),209-376,1-52 + (2),248 + (2 blanka,6),249-417,(1 blank),XXII s. & 1 faksimilplansch. Två enkla och lite nötta men prydliga kartongbruna pappbd från början av 1900-talet med ryggtitlar tryckta i svart. Inlagan jämnskuren med pärmarna. Häfte II:1 och början av häfte II:2 lätt och jämnt bruntonade p.g.a. annat papper. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1008. Första delen utgavs av P. E. Thyselius och V. Ekblom, den andra av den förre ensam. Underrubriken till de bägge delarna ”Handlingar till Sverges reformations- och kyrkohistoria under konung Gustaf I”. Första delen avtrycker brev från perioden 1520-31 och den andra 1531-61. Faksimilplanschen avbildar gamla 1500-talshandstilar. Samuel E. Bring menade att ”Thyselius’ editioner beteckna ett stort framsteg i den historiska urkundspubliceringen, i det han för första gången systematiskt anlitade de rika och förut outnyttjade skatter, som finnas i riksregistraturet”.

Lund, literis Berlingianis, 1820. 8:o. (2),48 s. Häftad och insatt i ett enkelt grönt pappomslag med handskriven titeletikett på främre omslag. Oskuren. Ngt lagerfläckig. Med Claes Annerstedts blåstpl på titelbladet, som är lite beskuret i yttermarginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5886. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Om Lunds domkyrkas reliker och helgonlämningar.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. Graverat titelblad,166 s. Samtida violett klbd med guldtryckt ryggtitel och blindpressade ramar på pärmarna. Glest stänkta snitt. Ryggen blekt. Lätt bruntonad. Med Gustaf Elgenstiernas exlibris och ett nyare exlibris utfört i kluddigt brunt tryck. Hyde Bibliography of Swedenborg’s works 3381 känner inte till denna särtrycksutgåva ur ”Svenska akademiens handlingar”. Utkom även tryckt av J. Beckman 1860. Minnesteckningen lästes upp på Svenska akademiens högtidsdag den 24 januari 1859. Titelbladet avbildar Svenska akademiens minnespenning över Swedenborg.

Sthlm, L. Salvius, 1768. Stor 4:o. Grav. porträtt,(8),167,(1) s. + (SKJÖLDEBRAND, ERIC) Försök om epopée, poëme epique eller hjälte-dikt. Sthlm, L. Salvius, 1768. Stor 4:o. 40 s. & 8 grav. notblad. Samtida ngt nött rosa sidenbd. Helt guldsnitt. Ryggen saknas och tråkigt ersatt med ett rött marmorerat papper som är klistrat en cem in på vardera pärmen. Främre pärmen med en fuktfläck. Inlagan och notbladen delvis fuktrandiga upptill. Med L. F. Rääfs exlibris. En andra upplaga utkom 1796. De båda arbetena utgavs tillsammans. Det fina graverade porträttet föreställer Gustav Vasa och är utfört av Pehr Floding efter en målning av Lorens Pasch. Musiken komponerades av Pehr Brandt, Ferdinand Zellbell, H. P. Johnsen, Fr. Uttini, Henric Brandell och ”herr håf secreteraren Olins fru”. Efter dryga tio år som konsul i Alger återvände Eric Skjöldebrand till Sverige och adlades 1767, i förordet skriver han sig fortfarande Brander. ”Gustaviade” föranledde Kellgren att utnämna dess författare till den svenska Homeros som ”snarkar i varenda rad”. I ”Försök om epopé” redogör Skjöldebrand för sina estetiska idéer.

Sthlm, Z. Hæggström, 1836. 12:o. VIII,291,(1) s. Grönt välbevarat samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Inlagan genomgående ngt lagerfläckig. Fint ex. från Östanå. Leijonhufvud & Brithelli s. 97. Översattes till danska och tyska. Romanen har självbiografiska inslag som bygger på författarens vistelse i Stockholm 1810-13.

Uppsala, literis Wernerianis, (1718). Liten 8:o. (10),88,(2) s. Tagen ur band. Titelbladet med spår av borttagen ryggremsa. Litet hål i s. (3) med förlust av en bokstav. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 2. Warmholtz 561. Bördh Dalslandslitteratur 1497. Med en hyllningsvers av Erland Rosell där det bl.a. står ”Det har ju kåstat swett/ mång trötta da’r och nätter/ en orts beskaffenhet/ ur glömskan draga fram”. Avhandlingen är uppdelad i en avdelning om Dalslands topografi och en om dess historia.

Åbo, C. L. Hjelt, 1829. 8:o. (2),IV,232,1-54,(2 blanka) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Halvpergamentbd från mitten av 1900-talet med svarttryckt ryggtitel. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Oskuren inlaga. Titelbladet obetydligt fläckat och i övrigt ett fåtal svaga fläckar. Lång lagad reva tvärsöver bladet s. 55-56. Namnteckning Erik Lindeberg daterad Helsingfors 1951. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1817. Allt som utkom. Carl Christian Böcker (1786-1841) var Finska hushållningssällskapets sekreterare och fick professors namn 1821. Första utkastet till ”Om skogars skötsel i Norden” skrevs som ett bidrag i den pristävlan som utlysts 1819. Svaren bedömdes av Lantbruksakademien som föreslog att Böcker och I. A. af Ström, som lämnat in ”Förslag till förbättrad skogshushållning i Sverige”, skulle dela på prissumman och samarbeta kring en gemensam skrift. Följden blev en kontrovers mellan de båda författarna och handlingarna i saken trycktes av Böcker 1825. Bertil Boëthius skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” att ”man skall alltid med största intresse återvända till den finländske ekonomens framställning av utgångsläget i skogarna och skogsvårdens uppgifter vid den storindustriella exploateringens början”.

Haag, chez C. Rogissart & sœurs, 1737. 8:o. (8),264 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Ngt nött hfrbd från ca 1860 med guldornerad rygg. Grönsprängda snitt. Ryggen solkig och guldorneringen oxiderad. Delvis med svaga fuktränder och några enstaka småfläckar. Med L. F. Rääfs exlibris. Bring 43. Warmholtz 244: ”oriktigheter förekomma här flere; men därjämte åtskillige artiga particulariteter.” Du Maurier, mest känd för sina ”Memoires pour servir à l’histoire de Hollande”, besökte Sverige och i synnerhet Stockholm 1637. En sonson lät trycka dessa reseanmärkningar för första gången 1735. Det här är tredje upplagan. Ytterligare två upplagor utkom.