Search Results

Uppsala, Wahlström & c., 1852. Stor 12:o. (4),113,(5) s. & 4 litograferade plr. Samtida något nött hfrbd med guldlinjerad och sparsamt blindpressad rygg. Marmorerade snitt. Något lagerfläckig, titelbladet, andra bladet, de sista sidorna och planscherna mer. Med G. V. R von Schéeles namnteckning, F. Calamnius Malmbergs namnteckning från 1916 och Nils Fries exlibris och inköpsanteckning. Saknar det i bland förekommande rekommendationsbladet av Sundevall. Friesen Öfversigt af Sveriges ornithologiska litteratur s. 11. En ny upplaga, vilken i själva verket var en restupplaga med nytryckt titelblad och 12 tillagda planscher, utkom 1859. ”Vid bearbetningen har utgifv. huvudsakligen följt Charakteristik der Vögel von dr. Fuhlrott. Genom tillägg af latinska termer, och någon större utförlighet i fysiologiskt hänseende, enligt namngifne, godkända författare, hoppas vi, att nämnde lilla arbete ej förlorat något i sitt värde”. Björn Dal skriver: ”Arbetet är inte artbeskrivande utan behandlar till exempel fåglarnas rörelseorgan och instinkter, i ett kapitel ’uppstoppning och förvarande’. Intressant är ett bihang, ’Bidrag till foglarnas migrationshistoria’ skrivet ’af en ung ornitholog’ i Alexandria 1849 – Alfred Brehm”. Götrik Vilhelm Rinman von Schéele (1834-1913) var född i Filipstad och studerade i Uppsala från 1855 samt gjorde en kortare militär karriär. Han drev Kilanda säteri i Västergötland och blev 1870 föreståndare för den dit flyttade Statens lantbruksskola.

Linköping, G. Biörckegren, 1752. 4:o. Grav. porträtt,(24),360 + 170,(1) s. Titelsidan till första delen tryckt i rött och svart. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Vackert blå klistermarmorerade snitt. Något nött och torr rygg med lite nötta falsar. Titelbladet med en reva lagad i gammal tid. Fjärde bladet med marginalnaggar. En liten fuktfläck i yttermarginalen på s. 11-140 i första delen och en liknande tilltagande fläck i andra delen från s. 33 till slutet. På registersidan 160 är den saknade biskop Emporagrius tillagd i handskrift i marginalen. Med G. Schaars gamla ägarstpl på titelbladet och Gösta Bodmans exlibris med pingvinmotiv. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1875, som berättar att Rhyzelius i nästan 40 år hade samlat material till ett stort upplagdt arbete om Sveriges biskopar och skrivit det på latin. Vid riksdagen 1747 övertalades han av de andra biskoparna att ge ut detta svenska sammandrag. Med hyllningsverser av E. von Roland, A. A. von Stiernman, J. Sparschuch, P. Schenberg, J. J. Törner, E. M. Walbom, S. Älf och ”Erasmus Dalkarl”.

Sthlm, I. Marcus, 1844. 8:o. 96 s. Häftad i tryckt gult omslag. Oskuren. Omslaget ganska nött och med pappersförluster i ryggen. Några fukt- och solkfläckar och enstaka blad loss. Med dedikation ”Till de unga herrarne Rääf af en namnlös författare.” Med L. F. Rääfs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4182. L. F. Rääf befann sig i Stockholm vid tiden för Oskar I:s kröning. ”De unga herrarne Rääf” syftar eventuellt på L. F. Rääfs söner Lennart och Bengt. Bréant Rappe var kanslist i Kammarkollegiet och hjälpte 1859 Rääf att förlägga andra delen av dennes Ydrebeskrivning.

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri respektive Uppsala, Wahlström & c., 1852-55. 8:o. (4),IV,96,81-158 + (2),308 + (2),447,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Två lätt nötta samtida hklbd med sparsamt guldornerade men blekta ryggar med småfläckar. Brunstänkta snitt. Lätta lagerfläckar på övre snitten som här och där berör sidorna och ngt mera på enstaka ställen, t.ex. i början av tredje delen. Några rättelser med bläck i texten. Liten reva i övre marginalen på s. 287. Med J. Forsanders exlibris och namnteckning. Bring 744. Resan omfattade Danmark, hertigdömerna, Hamburg, Lübeck, Mecklenburg, Preussen, Saxen, Bayern, Württemberg, Baden, Tyrolen och Schweiz.

Uppsala, J. Edmans enka, 1794. 8:o. (8),86 s. Tagen ur band. Gamla blå tätt stänkta snitt. Med en del lager- och småfläckar. Liten fläck nederst på titelbladet. Saknar det sista bladet, vilket endast innehåller prisuppgift. Bra ex. Översatt och med företal av Samuel Ödmann.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 54,(3) s. Häftad i lilafärgat omslag. De inledande bladen med några småfläckar och en fuktrand i marginalen. Titelbladet lätt lagerfläckigt och med en pappersförlust i yttre marginalen. Med L. F. Rääfs exlibris på insidan av främre omslag. Essén Sörmländsk biografi s. 144 anger Gustaf Abraham Peyron som författare. Utgavs i fransk översättning 1836 och i tysk översättning 1842. Med en inledande historik över Gripsholm och en beskrivning av dess samlingar.

Sthlm, J. P. Marquard, 1816. 8:o. (2),108 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Rödstänkta snitt. Litet stötmärke nederst på ryggen. Några små bläckstänk upptill på titelsidan. Bra inlaga. Med en handskriven tillskrift på insidan av främre omslaget: ”Ny till n:o 91 Flemming d: 16/1 36 C. Meuter [?]”. Fint ex. från Biby. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 546. Innehåller: ”The Blind Woman of Spa. A Comedy”, ”The Portrait, or Generous Rivals. A Comedy”, ”The Spoiled Child. A Comedy” och ”The Traveller. A Comedy”. Félicité de Genlis (1746-1830) var privatlärare till hertigen av Chartres barn och författade en rad pedagogiska arbeten. Hon försvarade bl.a. katolicismen mot upplysningsfilosofernas angrepp, men var även verksam som dramatiker och romanförfattare. Boken har kommit till Biby från Lindholm. Den har tillhört Nils Fleming (1815-96) som var kadett vid Karlbergs krigsskola 1829-36 där de hade en ambitiös språkutbildning under Johan Peter Lefréns chefsskap. Nils Fleming tog 1846 avsked ur den svenska krigsmakten med löjtnants rang och enrollerade sig i brasilianska armén vid artilleribrigaden i Buenos Aires. Han deltog i slagen vid Monte Cascro 1852 och Sepeda 1859, blev kapten 1863 och bevistade småkrigen i Las Pampas 1864-66, varefter han återvände till Sverige. Hans syster Ottiliana Fleming gifte sig med Lars Gustaf von Celsing som ägde Biby.

Skara, H. A. Moeller, 1738. 12:o. (4),116 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Trevligt mörkt, stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett med texten ”Hus-fader” (Johanna Röjgård). Oskuren. Bitvis lätt lagerfläckig. Svag fläck nedtill på s. 33-40, 81-88 och 97-100. Varianten med approbatio och hyllningsvers av pseudonymen ”AminthOr”, d.v.s. A. O. Rhyzelius. Första svenska upplagan trycktes i Stockholm 1734. Thomas Gouge (1609-81) var presbyteriansk predikant. Henning Tideman var rektor vid trivialskolan i Härnösand. Originalet, ”The Christian Householder” skrevs 1663 och publicerades första gången i den postuma utgåvan av författarens verk 1706.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 4:o. (8),16,1-786,(1) s. Hårt nött hfrbd från 1800-talets början med guldornerad rygg och brun titeletikett. Ryggen solkig och med småskador samt en ful skada på titeletiketten. Hårt nötta pärmkanter och hörn. Försättsblad urrivet. Det lite solkiga titelbladet med smärre bläckfläckar och dessutom en lagning i övre ytterhörnet. Inlagan i rätt gott skick, men med enstaka spridda små bläckfläckar. Veck i nedre hörnet på s. 465-98. Litet maskhål vid övre hörnet på de sista trettio sidorna. På frampärmens insida några delvis övertäckta bläckanteckningar, men läsligt är ”K: W: Björkenstam är rätta egaren (1826) till denna båck”. Med Sten Kristianssons exlibris. Abraham Sahlstedt (1716-76) blev 1747, med arbetet ”Försök till en swensk grammatika” som merit, skrivbiträde i Vetenskapsakademien och lät senare publicera en ”Swensk ord-bok” (1757), en ”Glose-bok på latin” (1765) och ett ”Dictionarium pseudo-svecanum” (1769). Förhistorien till föreliggande arbete var att Sahlstedt fick i uppdrag att granska det manuskript till en ordbok som Vetenskapsakademien köpt av Samuel Schultze. På Sahlstedts inrådan bestämde sig Vetenskapsakademien snart att låta Sahlstedt utarbeta en helt ny ordbok, ett arbete som emellertid drog ut på tiden. Detta berodde inte minst på de många och långa diskussionerna i akademien med den språkintresserade A. J. von Höpken. Sahlstedts ordbok utmärker sig dels genom att vara inriktad på det allmänna ordförrådet, dels för att undvika omständliga etymologier samt syftar till att vara något av en rikslikare vad gäller ortografin och böjningar. Då fokus ligger på svenskan och de svenska orden har arbetets betecknats som en föregångare till ”Svenska akademiens ordbok”. Hannesdóttir skriver i ”Lexikografihistorisk spegel” att ordboken ”är till sin struktur mycket konsekvent och väl genomarbetad, och den tycks ha förenat båda sina angivna syften på ett lyckligt sätt. Samtidigt som de grammatiska uppgifterna för källspråket tjänade som hjälp för utlänningar som ville lära sig svenska, fungerade de som en bekräftelse och en konsolidering av den strukturering av det svenska språket som tidigare presenterats i SSG [Sahlstedts ”Försök till en swensk grammatik”]. Swensk ordbok var också synnerligen viktig för utvecklingen av en svensk lexikografisk tradition. Beträffande den lexikaliska beskrivningen av de svenska ordens formella egenskaper etablerar Sahlstedt den beskrivningsmodell som i allt väsentligt används fortfarande”. Inblandningen i språkfrågor visar på Vetenskapsakademiens vittfamnande intressen. Sten Kristiansson (1884-1957) var historielärare i Uddevalla och en hängiven lokalhistoriker.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (20),301,(15) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida något nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind och blindlinjerad rygg. Stänkta snitt. Pärmarna har slagit sig lite och frampärmen har några små maskangrepp. Med Ebbe Tunelds namnteckning daterad 1922. Trevligt ex. The Hannås collection 73. Den mest spridda brevställaren i 1700-talets Sverige. Sju upplagor utkom mellan 1729 och 1792. Biurman citerar i sitt förord den spanska biskopen Antonius de Guevara: ”Wil du weta hwad en duger til, så gif noga aktning, om han förståndigt skrifwer, och talar med betänkande”. En inte obetydlig del av arbetet fastställer hur olika yrkesgrupper ska tituleras. Ordboken upptar sidorna 180-301. Stina Hansson skriver i ”Svensk brevskrivning” att Biurmans brevställare, till skillnad från några av sina föregångare, inte är tänkt för skolbruk och att han delvis följer äldre teorier om brevskrivning sprungna ur retoriken, samtidigt som man här även kan spåra nya influenser. Johan Biurman (1698-1746) utgav 1729 även en introduktion till det franska språket. Språkmannen Ebbe Tuneld (1877-1947) var bland annat redaktionschef för ”Svenska akademiens ordbok”.

Sthlm, N. Wankijff, (1680). 4:o. (12) s. + Kongl. may:tz nådiga förordning/ hwareffter alla sollicitanter sigh hafwa at rätta/ förr än dhe någon ansökning hoos kongl. may:tt giöra. Sthlm, N. Wankijff, (1680). 4:o. (4) s. Tagna ur band och insatt i ett enkelt omslag från 1800-talets slut med en handskriven titeletikett på framsidan. Några småfläckar. Gamla bläcknumreringar och småanteckningar. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 619 för Karlskronas privilegier. Det andra arbetet har nog bara blivit medhäftat av misstag.

Sthlm, A. J. Nordström, 1796. 8:o. (4),319 s. Häftad i hårt nött samtida marmorerat pappomslag med defekt rygg. Inlagan ngt lagerfläckig. En längsgående reva i yttermarginalen på s. 267 och ytterligare en ngt kortare reva nedtill i texten på s. 303. Lite solkfläckig i yttermarginalen på s. 270. Bakre omslagets insida med några innehållsanteckningar i blyerts. Du Rietz Gastronomisk spegel 57. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 209. En andra upplaga utkom 1801. K-arket med många feltryck i pagineringen. Anna Maria Rückerschöld (1725-1805), gift Dahl, var dotterdotter till Christopher Polhem och gav ut en handfull kokböcker, vars innehåll präglas av nytto- och spartänkande. De är tydligt målgruppsinriktade och denna riktar sig till de större hushållen och även dess anställda hushållerskor.

Uppsala, Palmblad & c., 1828. 8:o. (6),3-297 + 304,(4) s. Samtida lätt nött marmorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen stötta. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Samtida prisuppgift i bläck på frampärmens insida. Tryckt på blåtonat papper. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översättning av ”A tour in Germany and some of the southern provinces of the Austrian Empire in the years 1820, 1821, 1822” som utkom anonymt första gången 1824. Illyrien är namnet på en historisk region och kungadöme på västra delen av Balkanhalvön vid Adriatiska havets östra kust.

Sthlm, 1895. (2),144 s. & 8 färgplr. Rött klbd med guldornerad rygg, förgylld pärmdekor och övre guldsnitt. Ryggen blekt och lätt nött samt med några minimala fläckar. Med Richard Åkerman d.ä:s och d.y:s exlibris samt den förres initialer i guld på främre pärmen. Särupplaga ur Antiqvarisk tidskrift för Sverige 14:3. Richard Åkerman d.ä. (1837-1922) var metallurg och generaldirektör, Richard Åkerman d.y. (1898-1981) var dennes sonson och militär.

Sthlm, L. Salvius, 1754. 8:o. (4),108 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Hårt nött samtida hfrbd där ryggen saknas och pärmarna är delvis loss. Fläckar här och var. Mindre maskangrepp upptill i inre marginalen på de inledande bladen. Liten skada i pappret på sista sidan med förlust av en bokstav. Äldre putslustiga tillägg i bläck på titelbladet. Med Pet. Ephr. Nordqvists och Olaus Hobergs namnteckningar på pärmarnas insidor. Hammarsköld Förtekning s. 52. ”Vocabularium” hade tidigare utkommit 1706, 1720, 1722, 1728, 1733, 1740 och senare 1755, 1770 och 1771. Henrik Florinus (1633?-1705) var finsk präst, rektor vid Tavastehus skola, översättare och ordspråkssamlare. Florinus hade tidigare publicerat ”Nomenclatura rerum brevissima, Latino-Sveco-Finnonica” 1678 och den mera omfattande ”Vocabularium latino-sveco-germanico-finnonicum” 1695, vilken omtrycktes 1708 och 1733. Ur den sistnämnda är föreliggande verk ett utdrag. Ordboken är uppställd i kapitel efter olika ämnen, exempelvis kapitel XVI: ”Om djuren, nemligen, fyrfotade, foglar, fiskar, kräkande, och ohyror”.

Sthlm, J. Beckman, 1853. 8:o. VI,7-311,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt grönt omslag med lite nagg och smårevor. Lagerfläckig. till stor del hårt fläckad. Från Säbylund. Originalet, ”Hyperion, a romance”, utkom första gången 1839. Det är en delvis självbiografisk prosaberättelse om en amerikan som reser i Tyskland. Jonas Ulrik Grönlund (1824-84) var lärare vid Nya elementarläroverket i Stockholm och blev senare kommerseråd. Han skrev och översatte en rad läroböcker i språk samt översatte 1853 även ”Den stora, vida verlden” av Elizabeth Wetherell.

Sthlm, C. G. Cronland, 1793. 8:o. 26,(2) blanka s. Häftad och oskuren i samtida hårt nött och trasigt gråpappersomslag. Loss i häftningen. Omslaget med fuktränder och handskriven titel i blåkrita. Några svaga överstrykningar med blyerts på titelbladet. Avslutande bladen med svag fuktrand. Ur Stellan Arvidsons bibliotek. L. M. Philipsons förord är daterat i Stockholm den 7 oktober 1793. Stellan Arvidson (1902-97) var litteraturhistoriker och författare. Han skrev flera arbeten om Thorild och var utgivare av dennes ”Samlade skrifter”. Föreliggande exemplar är ett arbetsexemplar och har fungerat som förlaga vid sättningen av texten i ”Samlade skrifter”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (8),182,(10) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med ett helsides träsnitt på s. 32 föreställande en runsten. Häftad i samtida lite solkigt gråpappomslag med samtida nummeretikett nedtill på ryggen. Oskuren. Lagerfläckig. Liten pappersförlust i nedre hörnet på s. 1. Med J. Lidströmers samtida namnteckning på titelbladet och O. A. O. Lidströmers namnteckning på främre omslag. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6051. Essén Sörmländsk bibliografi s. 144. Första upplagan utkom 1755. Denna andra upplaga är utvidgad, bl.a. med en karta över Gripsholms slott.

Sthlm, N. H. Thomson, 1847. Liten 8:o. 287 s. Lätt nött samtida brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Litet maskangrepp nederst i främre innerfals. Enstaka småfläckar. En hel del fuktfläckar i marginalerna. Bokens andra hälft med tilltagande fuktrand i övre delen. Alfred Grenanders namnteckning och ”A.Gr.r” i guldtryck längst ned på ryggen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier 1833-1851 N:125. Del VI i Thomsons serie ”Nya svenska parnassen. Bibliotek för Sveriges roman-litteratur”. Utspelar sig i den fiktiva orten Segerstad i Småland. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till författaren och biskopen i Kalmar A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade med tiden all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör. Under 1840-talets första hälft tjänstgjorde han en tid som domare på den småländska landsbygden och bosatte sig senare i Kalmar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”En sommar i Småland utspelas i herrgårdsmiljö. Intressantare än den något sentimentala kärlekshistorien är här de socialpolitiska idéer han gestaltar i människoskildringen. Han var vid denna tid påverkad av ungkonservatismens tankar o ger en karikatyr av en adlig godsägare som suger ut o förtrycker sina underlydande. I kontrast till honom ställs en patriarkalisk husbonde, skildrad som en sann representant för bördsaristokratins gamla dygder; i myndig omtanke om sitt folk präglas han också av en sund reformanda. Inom ståndssamhällets ram skulle den ansvarskännande adeln enligt K bidra till lösningen av tidens sociala motsättningar”.

Sthlm, Östlund & Berling, 1848. 8:o. 394 + 494 s. Två samtida ngt nötta gröna mönsterpressade klbd med titlar i guld på ryggarna och blåstänkta snitt. Svag fuktrand upptill på de inledande och avslutande bladen i första delen. Fläck på försättsbladet och titelbladet till del II. Med tidningsbevillningsstplr. Med A. Sparres samtida namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 72. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:23. Romanen översattes till danska, engelska, franska, holländska, polska, tjeckiska och tyska. Johan Sederholms hustru Fredrika Lovisa (1816-58) var född Sparre och sannolikt har romanen tillhört någon av hennes nära släktingar, kanske brodern Alexis Sparre (1820-95).