Search Results

Norrköping, A. F. Raams enka, 1814-16 respektive Linköping, Petre och Abrahamsson, 1815. 8:o. (2),168 + (2),160 + (2),137 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och rödbrun titeletikett i glättad papp. Snedläst. Delvis fläckig, inledningsvis mer. Ett antal lagningar i marginalerna och några blad med små hål utan textförluster. Enstaka revor i marginalen. Titelbladet till del I med reva i inre marginalen. Stora fläckar i text på s. 55-62 i del II och s. 79 i del III med bortrivet hörn med några bokstävers förlust. Med Herman Janssons namnteckning och blåstpl på försättsbladet. Den pikareskartade romanen utspelar sig såväl i Norge, Sverige som Turkiet. Boken är av allt att döma ett original och översättningsuppgiften rent fiktiv.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. 168 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappomslag. Spår av en gammal auktionsetikett överst på insidan av främre omslaget. Dess lim har skadat några få bokstäver i titeln. Titelbladet delvis ngt fläckigt och med en pappersförlust i yttermarginalen. Lite svag i häftningen på sina håll, t.ex. mellan s. 160 och 161. Med Gustaf Berndtssons exlibris och namnteckning. Det engelska originalet med titeln ”Narrative of a voyage in his majesty’s late ship Alceste, to the Yellow Sea, along the coast of Corea, and through its numerous hitherto undiscovered islands, to the island of Lewchew; with an account of her shipwreck in the Straits of Gaspar” utkom 1817.

Köpenhamn, N. Möller og sön, (1788). 8:o. 8 s. Tunt ngt nött samtida pappbd av guldpapper. Helt guldsnitt. Ryggen ytligt trasig nedtill och pärmarna med smärre brytmärken. Inlagan tryckt på tjockt papper. Med Ulrique de Sprengtportens namnteckning daterad 1800. Bibliotheca danica I:394. En rad senare upplagor utkom, de flesta under titeln ”Maria og Johannes”. Bokens ägare var den unga Ulrika Sofia Sprengtporten (1793-1869) gift 1810 med Carl De Geer på Leufsta.

Sthlm, P. Hesselberg, 1765. 4:o. 141,(2) s. + RYDELIUS, ANDREAS. Nödiga förnufts-öfningars sjette eller sidsta del. Af auctoren för många år sedan på latin utkastad, men nu sedermera öfwersedd och på swenska öfwersatt med någon förbättring. Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 100 s. Häftad i samtida ngt nött gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Fuktfläck nedtill på ryggen och liten reva. Bägge arbetena delvis lätt lagerfläckiga, det andra ngt hårdare. Gamla lagningar i första arbetet i övre marginalen på s. 5-8, 13-15 och 23. Fuktfläck i nedre hörnet i första arbetet på s. 15-38, och i andra arbetet nedtill i inre marginalen på s. 1-56. Med F. H. Rothliebs namnteckning och L. F. Rääfs exlibris. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 14, noten. Det första arbetet är ett sammandrag av Rydelius ”Nödiga förnufftz öfningar”. Den anonyme utgivaren framhåller i sitt företal den stora mängd skrifter som varje år går av trycket, men vilka inte är annat än gamla tankar”i en annan skrud, omstöpt, upspädt och förblandat”. Att därför på nytt låta trycka äldre arbeten som det föreliggande är ett företag vilket ”man förmodar ingen med skäl lär tadla”.

Sthlm, N. Wankivii, 1668. 8:o. (8),1-14,17-163 s. Mycket hårt nött och solkigt samtida pergamentbd med halvmjuka pärmar. Pärmarnas insidor solkiga och med stora maskskador i pappret samt flera samtida bläckanteckningar, främst med additioner. Ställvis lös i häftningen. Titelbladet solkigt och fläckigt samt med två små maskhål i övre hörnet. Inlagan solkig och bläckfläckig samt med flera samtida understrykningar, dock bara fram till s. 32 där studiet tycks ha upphört. Några fler understrykningar i bläck. Skada med textförlust nedtill på s. 17-18. Maskhål i texten på det sista bladet, vilket är felpaginerat 147. Pärmens insida med raderad samtida ägaranteckning, bakre pärm med en inköpsanteckning från den 22 mars 1727 och Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Bladet A8 med s. 15-16 saknas. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 504-05. Med en hyllning av Jacob Gieseus på s. (8). Peter Lauremberg (1585-1639) var rektor för universitetet i Rostock och hans ”Cronius” trycktes första gången i Rostock 1639. Denna utgåva i bearbetning av rektorn vid Tyska skolan i Stockholm Johannes Herbinius trycktes i utvidgat utförande i Åbo 1687. Ytterligare upplagor trycktes i Stockholm 1694 och Åbo 1695.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1911. 86,(1) s. Läckert gult hklbd med röd titeletikett i skinn och röda marmorerade pärmpapper samt marmorerade snitt (Hedberg). Främre omslag medbundet. Ryggen svagt mörknad. Zetterlund I:125. Utgavs av Björck & Börjessons förlag. Nr 147 av 350 numrerade exemplar. Kina hade länge hört till Strindbergs intresseområden. Han hade t.ex. redan 1878 skrivit om landet, dess folk och historia i Carl von Bergens tidskrift ”Framtiden”. Vid slutet av Strindbergs liv var språkstudier en av hans främsta passioner. Hans centrala tes var att alla världens språk hade gemensamma rötter, att de alla hade sitt ursprung i ett gemensamt ”urspråk”. I den här boken presenterar han mängder av mer eller mindre välunderbyggda samband mellan främst kinesiska ord och hebreiska och grekiska motsvarigheter.

Sthlm, F. B. Nestius, 1826. 8:o. 74 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Reva i främre omslag. Lagerfläckig. Gammal namnteckning Nymansson på främre omslaget. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3629. Utgavs av Ivar Ejlert Schartau och är till stora delar en översättning ur F. C. A. de Bouillés memoarer, vilka utkom första gången 1797.

Malmö, 1933. 18 s. + (BEIJER, AGNE) Slottsteatrarna på Drottningholm och Gripsholm. Planscher. [=omslagstitel]. (Malmö, 1933). 126 plr. ”Planschbeskrivning” klammerhäftad i ett ngt nött marmorerat opappomslag med tryckt titeletikett på framsidan. Planscherna är löst bilagda i en ngt nött marmorerad opappmapp och kassett med tryckta etiketter på framsidan. Mappen med några smärre tejpspår på insidan. Utgiven av Arkitekturminnesföreningen. Föredömligt tryckt hos John Kroon i Malmö. Flertalet av de fina fotografierna är tagna av C. G. Rosenberg. I det verk med samma namn som Agne Beijer gav ut 1937 återanvändes delar av bildmaterialet men i förminskat format.

Sthlm, C. Stolpe, 1782. 8:o. 19 s. Tagen ur band och insatt i ljusgrått omslag med maskinskriven ngt solkig etikett på främre omslaget. Med ljus fuktrand på s. 9-18. Ur Bengt Bernströms samling. Ottervik Litteratur om Blekinge 2185. Upplästes i logen den 26 september 1781.

(Sthlm), Kongl. tryckeriet, 1745. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i en ny ryggremsa av gråpapper. Lagad i ryggen. Ngt bruntonad och lagerfläckig. Schreber 334: ”svåråtkomlig”. Reitersjö 15. Ett synnerligen elakt sätt att jaga varg och räv.

Sthlm, O. Grahn, 1819. 8:o. (4),XVI,(4),255,(1) s. Charmigt samtida hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Pärmarna med lite avnötta ytterkanter och stötta pärmhörn. Några smånaggar i övre marginalen efter tidigare slarvig uppskärning. Spridda småfläckar. Titelbladet med lätt solk- och fuktfläck i övre hörnet. Stor gammal namnteckning ”Erik Johan Bergensköld Örebro” skriven på tvären på försättsbladet. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 108. Med förord av Nils von Rosenstein, som tillsammans med Carl Peter Lenngren gav ut samlingen efter författarens död. Utkom i en mängd nya upplagor under 1800-talet och översattes även till tyska 1857. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Det är i kraft av sin stilkonst hon förblivit en levande klassiker, vid sidan av Linné o Bellman den ende av våra 1700-talsförfattare som läses för sin egen skull”. Erik Johan Bergenskjöld (1785-1865) blev tillförordnad justitiekansler 1819 och ordinarie 1824 samt landshövding i Örebro län 1835-56. Han ägde Höjen och Skoftesta i Kräklinge socken, Örebro län.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1785. 8:o. (4),3-16 s. Häftad i samtida vackert marmorerat pappomslag. Enstaka småfläckar. Dedikation på titelbladet till ”Kongl secretairn välborne hr Hildebrand”. Fint ex. från Ericsberg. Med det ibland förekommande tryckta dedikationsbladet till ”Fru Hildebrand född Schönström”. Detta exemplar har en handskriven dedikation till hennes son David Gotthard Henrik Hildebrand (1761-1808) som från ärvde Ericsberg och en rad andra gods efter sin far. Dessa gick sedan i arv till hans systers familj Bonde. Militären Carl Johan von Holthusen (1715-91) gav ut små vittra arbeten och skrifter om lanthushållning samt Sveriges första soldatinstruktion 1769. Föreliggande skrift är en religiös prosabetraktelse över försynen.

Stockholm, Continental foto, (1933). 22,5 x 29 cm. Med fotografens blindstämpel i nedre högra hörnet. Löst isatt i ursprunglig skyddsmapp. Mappen med förklarande bläckpåskrift och ett par blyertsanteckningar. Under kristallkronorna på Grand hotel firas Lagerlöf av ett par hundra prominenta gäster. Festföremålet flankeras av prins Wilhelm och kronprins Gustav [VI] Adolf.

Sthlm, Bergström & Lindroth, 1867-68. Stor 8:o. Litograferat porträtt,(6),5-258 + (2),259-747,(1 blank,4) s. Ståtligt samtida violett hfrbd med upphöjda bind och guld- och svartpressad ryggdekor. Vackert turkosmarmorerade snitt. Ryggen något nött och blekt mot ljusbrunt. Enstaka småfläckar, t.ex. på bladet s. 17-18 i del I. Graverat vapenexlibris för R. M. Björnstjerna. Fint ex. Med porträtt och förord av hertigen av Östergötland Oscar Fredrik, sedermera Oskar II, där han berättar att han endast bidragit med källor och meddelanden, men den som skall äras är författaren Prytz, löjtnant vid Svea artilleriregemente. Den norska delen har ett eget deltitelblad på sidan 655. Roger Magnus Björnstjerna (1827-1910) var överste och sekundchef vid Svea livgarde 1873 samt sedermera generalmajor i armén 1886.

Köpenhamn, Thieles bogtrykkerie, 1816. 8:o. (10),222 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett av glättad papp. Svagt gula snitt. Bakre yttre falsen med en spricka nederst och några små maskhål överst. Den främre pärmen med ytliga maskangrepp. Stötta hörn. Inlagan med en del småfläckar och mindre revor, särskilt i början. Med gamla namnteckningar och Franz Pollack-Parnaus exlibris. Bring Itineraria svecana 389. Bibliotheca danica II:406. Rasmus Nyerup (1759-1829) tog ungefär samma väg vid båda restillfällena: över Helsingborg, Värnamo och Linköping till Stockholm. Bilagorna, som upptar s. 61-222, utgörs i huvudsak av utdrag ur handskrifter som litteraturhistorikern och biblioteksmannen stötte på under resans gång.

Lund, 1895. Porträtt,VIII,415 s. & plr. Brunt hfrbd med upphöjda guldornerade bind, titeletikett av mörkgrönt skinn och klistermarmorerade pärmpapper. Ryggen blekt. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Exemplar tryckt på extra tjockt papper. Bland bilagorna återfinns bokauktionskatalogen efter Nordenflycht i avskrift. Detta är den första större biografin över Nordenflycht.

Haag, chez C. Charpentier, 1716. 8:o. (2),186 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Grönt klbd från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. En tryckt biblioteksetikett med texten ”Geschw. XIV” på insidan av främre pärmen. Bakre inre falsen med några sprickor. Lätt lagerfläckig. Med ett guldpräglat pärmexlibris i form av ett ”P” i frakturstil med en kunglig krona över och en liknande stpl på baksidan av titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6835 nämner två upplagor samma år och hade inte sett denna, sannolikt tryckt i Ulm med fingerad tryckort Haag. Diskussionen har varit livlig om författarskapet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”’Les anecdotes de Suède’ är ett kritiskt inlägg mot både högadeln och enväldet. I dess historieskrivning kritiseras aristokratins strävanden att försvaga kungamakten och påstår till exempel att Johan Gyllenstierna planlagt enväldets införande enbart för att göra kungamakten så förhatlig att ett högadligt oligopol skulle kunna införas. Författarens eget ideal är ett arvrike med begränsade monarkistiska befogenheter”. Vem den tyska monark är som ägt och låtit binda boken vid 1800-talets mitt har inte kunnat fastställas.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1727. 4:o. (20) s. Häftad och oskuren samt insatt i en nutida gråpappersryggremsa. Sporadiska, men knappast störande, fuktfläckar i yttermarginalen. Har varit vikt. Parallelltext på tyska och svenska. Detta är upplagan där det på titelbladet stavas ”käyserinnans” i stället för ”keyserinnans”.

Uppsala, Palmblad & c., 1831-33. 8:o. (2),XCVII,(1 blank),445 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),447-1134 s. Två nötta samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerade och blindpressade ryggar samt stänkta snitt. Ryggarna ngt flammiga och småfläckiga och ryggen till del I blekare. Pärmsidorna hårt nötta där pärmpappret delvis nötts bort på den främre pärmen till del II. En påklistrad rombformad röd mönsterpressad etikett på pärmarnas framsidor med texten ”Præmii-bok”. Inre falsar med en del maskangrepp. I del I en del svaga fuktfläckar i övre marginalen och en mer markerad på s. 1-208 i yttermarginalen. Dessa fläckar återkommer sedan sporadiskt till slutet. Några överstrykningar i texten på s. 520-21. I del II fuktfläckar i övre marginalen och in i texten från början till s. 645 och på s. 735 och därefter sporadiskt. En överstrykning i texten på s. 580. Inlagan tryckt på blåtonat papper från s. 639. Med P. O. Hellmans namnteckning daterad 1841. Krok Bibliotheca botanica suecana 14. Första upplagan utkom 1824-26.

Helsingborg, 1909. XII,163 s. Nött hfrbd. Främre omslag medbundet. Ngt lös i häftningen. Små bläckfläckar i nedre marginalen på de inledande sidorna. Interfolierad med rutat skrivpapper och med en hel del kompletterande anteckningar i bläck och blyerts. Inlagan även den med understrykningar och anteckningar i blyerts. Med ett fotografiskt porträtt av Ola Cappelin, vilket är fastklistrat på främre pärmens insida. Med Adolf Roths exlibris och namnteckning. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5446. Fotografiet föreställer författaren sittande i profil vid arbetsbordet i sitt bibliotek. Skåningen Adolf Roth (1870-1951) var tandläkare i Malmö och aktiv boksamlare. Motivet på exlibriset är hans födelsehem i Skurup.

Sthlm, L. Wennberg & compagnie, 1779. 4:o. 59 s. Häftad. Delvis fläckig och nött. Hörnet avrivet på sista bladet. Med gammal namnteckning, Stålhammar, överst på titelsidan. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 114. Exemplar av varianten utan träsnitt på sista sidan. Skämtar med Johan Wellanders ”Thetis och Pelée”.

Königsberg, F. Nicolovius, 1793-1800. 8vo. VI,105 + XII,162,(2) + (2),IV,144 + VIII,171,(2) + VIII,157,(1) pp. & 1 folding engraved plate. Five parts in three volumes, in contemporary blue and green paste paper boards, title labels lettered in gilt, extremities rather worn, boards partly scratched and soiled, old number annotations on inside of front boards. Still a charming copy from the library of Gunnar Brusewitz. Without parts VI-VIII. Lindner Bibliographie der deutschen und der niederländischen Jagdliteratur 11.1075.01. Schwerdt Hunting, hawking, shooting I:267. Collation differs between the two bibliographers, our copy correlates with Lindner’s variant collation of part IV and V. The first four parts were issued in a second edition in 1797. In 1806-1808 three further sections on birds of prey and four-footed beasts were published, but which are not found here. A later edition was printed in 1859. Schwerdt evaluates this as ”a good book written by a high official of the Prussian state forestry”. Friedrich Ernst Jester (1743-1822) was a German writer and in addition to writing on hunting and forestry he worked as a noted playwright and librettist.

Sthlm, Kongl. Ordens-tryckeriet hos J. Pfeiffer, 1795. 8:o. (26),388,(13,1 blank,1) + (2),389-780,(11) s. Två ngt nötta samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar och ljusbruna titeletiketter samt gröna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Ryggarna blekta och lite skavda. Bägge titelbladen med kladdiga samtida bläcknamnteckningar. Inlagorna på sina håll med enstaka lager- och småfläckar. En bläckfläck i översta hörnet på s. 421 i del II och i samma del en svag fuktfläck i översta marginalen på s. 739-42. Ett smutstitelblad saknas som ofta i början. Originalet utkom i fem band i Edinburgh 1790. Ändamålet med James Bruces resa 1768-72 var att finna Nilens källor. Efter sin hemkomst fördes debatten om sanningshalten i Bruces reseskildring och om han verkligen var den första vita man som hade upptäckt Blå Nilens källa, Tanasjön. Bruce blev utsatt för flera parodier, den mest kända är Baron von Münchhausens resor. Även om inte Bruce var den första som verkligen fann källan, så var i alla fall resultaten av hans resa i Egypten och Abessinien (nuvarande Etiopien) ett stort framsteg i regionens utforskning.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1777. 4:o. (10),54,(2 blanka) s. Nött och solkigt samtida ljusblått vattrat sidenband med helt guldsnitt. Främre falsen sprucken. Ryggen i trasor och pärmarna med fuktfläckar. Skada i sidenet längst ned på bakpärmen. Några lätta solkfläckar i marginalerna i början. Ett fåtal övriga fläckar, t.ex. en svag fuktfläck i övre hörnet på s. 13 och en liten solkfläck där på s. 40. E. Åhsbergs samtida namnteckning. Iinlagd i nytt lite skadat enkelt ljusblått pappomslag. Tryckt på tjockt fint skrivpapper och med stora marginaler. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 107. Översatt och bearbetad av Adlerbeth som skrivit en tryckt versifierad dedikation till Gustav III i början. ”Theatern föreställer grekernes läger uti Auliden. Främst är Agamemnons tält. Längst bort synes grekiska flottan. Theatern är i början mörk, men uplyses efterhand”. Samma typ av presentband som föreliggande återfinns i Sofia Albertinas bibliotek.