Search Results

Härnösand, J. A. Johansson, 1866. 4:o. VIII,(2),85,(1 blank,2),1-108 s. Något nött brunrött hfrbd från ca 1900 med markerade bind och sparsamt guldornerad rygg. Liten fuktfläck i övre yttre hörnet på s. 41-48, ett par små fläckar i nedre marginalen på s. 57-58 och en lagad reva i övre hörnet på s. 67, allt i den första pagineringsföljden. Med Seth Kempes exlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 908. Marklund Övre Norrland i litteraturen 1510. Seth Kempe (1857-1946) var involverad i den norrländska skogsnäringen och blev så småningom ordförande i Mo och Domsjö AB. Hans morfar var biskopen i Härnösands stift, Frans Michaël Franzén. Boktryckeriet J. A. Johansson & c:o var verksamt under åren 1856-61. Johansson fortsatte sedan under eget namn att driva boktryckeriet under åren 1861-77.

Sthlm, J. G. Lange, 1774. 8:o. (8),72 s. Nött hfrbd från 1900-talets början. Inlagan ngt lager- och småfläckig på sina ställen. Med Werner Finniläs namnteckning daterad 1901. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 103. Översättning av A. F. Ristell. Med tryckt dedikationsvers till C. F. Scheffer. Första gången uppförd på Kungliga teatern den 6 juni 1777.

Sthlm, framledne L. Salvii tryckeri, 1773. 8:o. (4),169,(1) s. Med en illustration på s. 127. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, mörkröd titeletikett i marokäng och stänkta snitt. En del skrapmärken på pärmarna. Äldre anteckningar, namnteckningar och en modernare tillskrift på försättsbladet. Ett försök att skrapa bort en namnteckning på titelbladet har förorsakat en smärre hål. Inlagan lätt solkig, särskilt på s. 163. Med de guldpräglade initialerna E: R: S: 1774 på främre pärmen och Södra arbetareföreningens blå ovala stpl nederst på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1681. P. Gullanders svar upptar sidorna 1-124 och 161-70, J. O. Hagströms sidorna 125-60.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 4:o. (6),130 s. Häftad i ngt nött grått omslag. Oskuren. Delvis lätt lagerfläckig och några få blad med svag fuktrand i yttermarginalen. Delvis loss i häftningen och s. (3-6) samt 59-62 lösa. Fläck i yttermarginalen på s. 5. Med mindre tillskrift på titelbladet. Med A. Adlersparres namnteckning i inre marginalen på s. 104. Ur Sten G. Lindbergs bibliotek. Warmholtz 1439. Fiske Runic collection 25. Johan Göransson (1712-96), som av Lindroth karaktäriserats som ”en bisarr fanatiker och ett klart huvud”, presenterar i ”Is atlinga” sin tolkning av runorna och deras dolda innebörd. Han broderar fantasifullt ut Rudbecks teorier om de forna göterna och menar att samtliga europeiska språk har sitt ursprung i runorna. Runornas upphovsman var enligt Göransson Gomer, Jafets andre son och göternas stamfader. Genom honom hade den sanna salighetsläran nått Norden. Läran hade varit känd av göternas härskare – Bore, Tor och Oden – vilka efter sin död hade dyrkats som gudar, från Uppsala till Kina. I skuggan av de djupsinniga esoteriska spekulationerna angriper Göransson även Dalin i striden om vattuminskningsfrågan. Boken har tillhört Axel Adlersparre (1763-1838), landshövding på Öland och i Jämtlands län.

Amsterdam, chez N. Etienne Lucas, 1731. 12:o. Extra grav. titelblad,(18),260,(2) s. & 7 grav plr + (10),311,(1) s. & 16 grav. plr. Titelbladen tryckta i rött och svart. Två fina samtida stänkdekorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, mörkröda titeletiketter och bruna deletiketter av marokäng. Pärmarna har diskret blindpressade ramtryck, guldlinjerade pärmkanter och inre förgyllda denteller. Röda snitt. Enstaka fläckar. Ett par fuktfläckar i övre marginalen i början av första delen. Litet brännhål i bladet s. 179-80 med förlust av delar av ett Q och avrivet inre hörn på planschen vid s. 23 i del I. Andra delens titelblad med beskuren yttermarginal. På frampärmarnas insidor spår efter bortrivna exlibris. Ett av eftersättsbladen i första delen delvis klätt med marmorerat papper. Trevligt ex. En oerhörd mängd upplagor har utkommit av detta klassiska verk. Illustrationerna i denna upplaga är av det enklare om än charmiga slaget. Året därpå utkom Romain de Hooges fina illustrationer första gången hos samma förläggare.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854-58. 8:o. (2),IV,(2),422 + (6),360 + (4),457,(1 blank,2) + (6),447 + (6),559 s. Fem grå linneklotbd från 1900-taleta mitt med blå titeletiketter. Stänkta snitt. Medbundna uppfodrade tryckta omslag i del II-III och främre omslag till del IV. Banden lite solkade och titeletiketterna med smärre nagg. Delvis något lagerfläckiga inlagor. Andra delen hårt lagerfläckad på s. 9-16 och 41-50 samt med bruntonat titelblad och sista sida. Inklistrad liten maskinskriven lapp vid s. 203. Del IV har ett starkt hörnveck på de första fyra bladen. Första delen med flera blyertsunderstrykningar i början. Marginalanteckningar i blyerts här och där. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 986. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Severin Cavallin (1820-86) att han 1849 gav ”sig på allvar i kast med sitt livs storverk, »Lunds stifts herdaminne, efter mestadels otryckta källor utarbetadt» (fem delar 1854–58). Verket hedrar både författaren och förläggaren, Kr. V. K. Gleerup. I förordet till första bandet heter det: »Det intresse, som föranlett detta arbete, är icke intresset för namn och åratal ... Arbetets ändamål är dels personal- och lokalhistoriskt, dels kyrkohistoriskt eller, om man så vill, allmänt kulturhistoriskt». Härmed är arbetet i själva verket på ett utmärkt sätt karakteriserat. Bland herdaminnen intager det alltjämt – vid sidan av L. Bygdens Härnösands stifts herdaminne – främsta rummet, ett imponerande vittnesbörd om sin författares oavlåtliga forskaremöda och vetenskapligt tillförlitliga noggrannhet”.

Sthlm, 1922. XXV,(1 blank),I-LXXXIX,(1 blank),147,(1 blank,2) s. Tryckt i rött och svart. Medeltidsinspirerat brunt marokängryggbd med upphöjda bind, rikt blindpräglat romb-mönster på ryggen och guldpressad titel och författarnamn samt träimiterade pärmar (Bonniers bokbinderi). Medbundet lite solkigt omslag, främst det främre. Pärmarna lätt bågnade. Oskuren inlaga i fint skick. Utgiven av Föreningen för bokhandtverk. Tryckt i 850 exemplar. De röda anfangerna efter förlagor av Akke Kumlien. Richard de Bury (1287-1345) var biskop i Durham och ägde själv enligt ryktena fler böcker än alla Englands övriga biskopar tillsammans. ”Philobiblon”, som finns bevarad i en rad medeltida avskrifter, trycktes första gången i Köln 1473, dock från en undermålig avskrift. Den första vetenskapligt utförda upplagan utkom 1888 och detta är den första svenska översättningen. Den har fått en mycket lyckad formgivning med passande medeltidskänsla, vilken förstärkts ytterligare i och med detta exemplars band.

Stockholm, Isaac Marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1882. (4),148 s. Enkelt ljusbeige hklbd utan ryggtitel. Omslaget medbundet, men något solkigt, med små pappersförluster i hörnen, det främre med liten förlagsstämpel. Delvis lagerfläckig, särskilt i början. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Den blivande kontroversiella författaren, tidningsmannen och politikern Victor Hugo Wickströms (1856-1907) första prosaverk väckte stort uppseende. Skildringen, i en blandning av prosastycken, vers och aforismer, av en ung man som av den vedervärdiga omgivningen pressas närmare och närmare självmordet - bara för att i sista stund räddas av en uppenbarelse av hans döda mor, ligger genomgående plågsamt nära (eller över) det pinsammas gräns. Pseudonymen Christer Svahn har Wickström konstruerat av sin egen mors flicknamn - hon dog när författaren var barn. Bokens distanslöshet, kombinerat med författarens rykte som pretentiös snobb, gjorde den till en tacksam måltavla för det studentikosa hånet. Två anonyma satiriska motskrifter utgavs snart, ”Aforismer af en f.d. själfmördare” av Henrik Schück och ”En fadermördares anteckningar” av J. H. Rundgren.

Regensburg, bey E. A. Weiss, 1753. 4:o. (2),46 s. & 1 handkolorerad grav. plansch. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Svag solkrand på titelsidan. En ny upplaga utkom 1762. Planschen signerad I. F. Franck och B. G. Fridrich. Jacob Christian Schäffer (1718-90) var tysk naturvetenskapsman.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 146 s. Ngt nött hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och stänkta snitt (Hedberg). Ryggskinnet ngt skadat upptill och ytterfalsarna mer nötta. Fukt- och lagerfläckig samt allmänt solkig. Gamla lagningar i övre marginalen på titelbladet och i nedre marginalen på s. 10 och 146. Med Uno Otterstedts namnteckning. Den officer vars öden avhandlas i boken ska vara E. G. Klöfverskjöld, vilket står antecknat i Westins exemplar av boken i Uppsala universitetsbibliotek och ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”en självbiografi, författad av en adlig svensk äventyrare vid namn E. G. Klöfverskjöld; C. hade mottagit hans manuskript som ersättning för en skuld, omarbetade det med tillägg av många pittoreska detaljer och utgav det 1815 under titeln »Resan genom lifvet, eller en svensk officers verkliga öden och äfventyr» – ett slags pikareskroman med stark verklighetshalt”.

Sthlm, A. J. Sylvenius, 1798. 8:o. 14,(1) s. Häftad och oskuren. Något lager- och småfläckig. Nagg överst på titelbladet och några andra blad p.g.a. slarvig uppskärning. Från Säbylund. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1518. Första upplagan 1767 trycktes i Nyköping och en ny utkom 1772. Detta är tredje upplagan. Mossor och lavar tillhör förslagen på föda. Nils Adam Bielke (1724-92) gav ut denna skrift när han var landshövding i Södermanland. Han avslutade sin karriär som president i Bergskollegiet 1782-89. ”Som landshövding i Södermanlands län ägnade sig B. med verkligt nit och intresse åt sin provins. Han ivrade för skolväsendet, för rättskipningen, för fattigvården och för upprättandet av sockenmagasin samt arbetade för genomförandet av en mera enhetlig sockenförvaltning. Ett särskilt intresse ägnade han åt de sammanslutnings- och organisationssträvanden till jordbrukets fromma” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. (4),60 s. Fint grönt klbd med brun titeletikett i skinn och marmorerade snitt (Hedberg, 1924). Det samtida glättade gröna omslaget medbundet. Samtida anteckningar på baksidan av det främre medbundna omslaget. Samtida understrykningar och marginalanteckningar i bläck. Delar av nedre marginalen på s. 9 och 13 bortklippta. Med Joachim Åkermans och Richard Åkermans respektive exlibris. En andra upplaga utkom 1842. Magnus Björnstjerna (1779-1847) generallöjtnant, generaladjutant för yttre ärenden, ledamot av 1822 års finanskommitté och minister i London. Under sin nästan tjugoåriga vistelse i London, gav han sig på flera ganska vidlyftiga skrifter, t.ex. ”Grunder för representationens möjliga ombyggnad och förenkling” (1835) och en bok om det engelska väldet i Indien (1839), vilken översattes till flera språk. I föreliggande arbete diskuterar Björnstjerna något som idag närmast skulle kallas ”värdepapperisering”, det vill säga utgivande av ett värdepapper grundade i kassaflödet från en tillgång, till exempel en kreditfordran. Joachim Åkerman (1868-1958) var militär och politiker. Hans son Richard (1898-1981) var militär. Sannolikt är anteckningarna av den förres farfar och namne Joachim Åkerman (1798-1876) som var kemist och föreståndare för Teknologiska institutet (senare KTH) och Bergsskolan i Falun.

Lund, C. G. Berling, (1763). 4:o. 37 s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt pappomslag med grön klotrygg och maskinskriven etikett på främre omslag. Ur Curt Wallins bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 173. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 22. Fiske Icelandic collection s. 334. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2451: ”Isländska sagornas trovärdighet försvaras här enkannerligen emot köpenhamnske professoren Mallets inkast: uti des Introd. à l’hist. de Dannemarc, Copen. 1755”. Enligt Hannes Finnssons ”Stockholmsrella” var avhandlingen författad av respondenten Stechau, senare känd som Gjörwells trogna medarbetare och översättare.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1791. 8:o. 100 s. Trevligt nära samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, dubbla titeletiketter av glättad papp och grönstänkta snitt. Titelbladet med lite tråkiga solkfläckar och ett ord i titeln delvis ifyllt med bläck. En liten fuktfläck i övre yttre hörnet från s. 91 till slutet. Med J. A. Almquists exlibris och runda stplr. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5975. Borgerskapet fungerade som försvarsstyrka i Stockholm då armén stred i Finland och det kungliga livgardet var förlagt i Kristianstad. Innehåller flera insprängda verser, bl.a ”Birger jarl til Borgerskapet i Stockholm på högtidssdagen d. 3 junii 1790. Heroid.” av Bengt Lidner på s. 56-57.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1801. 4:o. 16 s. Fint marmorerat pappband med vit titeletikett med svart tryck (Hedberg, 1927). Lagerfläckig, främst i övre marginalen och ryggmarginalen samt en fuktfläck i nedre ytterhörnet. Mängder av små blyertsanteckningar på s. 5 och 9-11. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6074. Essén Sörmländsk bibliografi s. 125. I domkyrkan är bland andra Karl IX och hans syster Sofia gravsatta. Anteckningarna finns i beskrivningarna över pfalzgreven Gustav Adolfs (som dog vid fem månaders ålder 1652) och pfalzgrevinnan Catharinas (1584-1639) gravar. Det är rättelser av de avtryckta inskriptionerna.

Sthlm, Z. Hæggström, 1828. 8:o. 295,(1) s. Häftad och oskuren i litograferat omslag. Omslaget nött och med trasig och delvis defekt rygg. Delvis utraderad namnteckning på främre omslaget. Två helt obetydliga maskhål i bakre omslag, varav ett går in några sidor i texten. Fuktrand på främre omslagets insida. Ren inlaga med svaga fläckar i marginalen på s. 229-44. Leijonhufvud & Brithelli s. 129. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 243 för den dramatiserade sagan ”Psyche” och s. 244 för ”Christophorus”. Samlingen innehåller därutöver bl.a. Julia Christina Nybergs (1785-1854) mest berömda dikt ”Den stackars Anna, eller molltoner från Norrland”, mer känd som ”Vårvindar friska”.

Sthlm, J. A. Walldén, 1828. 8:o. (6),268,(3) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag med handskriven titeletikett som har knappt urskiljbar text. Inlagan lätt lagerfläckig. En reva i nedre marginalen på s. 97. Med Alinska bibliotekets stpl. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5197. Forsbom Hälsingland i litteraturen s. 75. En av de äldsta regementshistorikerna. Med en mängd biografiskt material.

Gävle, P. Sundqwist, 1815. 8:o. 41,(1) s. Tagen ur band. Något bruntonad och lagerfläckig. Bläckfläck på s. 1-4 och 9 samt en samtida rättelse på s. 4. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 203: ”mycket sällsynt”. Författaren hade 1813 utgivit farsen ”Den okände ällskaren”, även den tryckt i Gävle. Pehr Sundqvist arbetare som föreståndare hos Gävles andra boktryckare Carl Gustaf Sundqvist under åren 1802-15 och var bara verksam i eget namn 1815. Han var halvbror till Gävles första boktryckare E. P. Sundqvist och farbror till dennes son Carl Gustaf Sundquist som åter var ägare till verksamheten 1821-29.

Uppsala, 1924. Front,191 s. & plr. Elegant helt obetydligt nött marmorerat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och rödbrun titeletikett i marokäng samt marmorerade snitt (Östermalms bokbinderi). Främre omslag medbundet. Med Paul Sørensens exlibris. Dedikation till Hans Wåhlin.

Sthlm, J. A. Wallden, 1850. 12:o. 114,(2 blanka) s. Häftad i samtida rosa omslag. Oskuren. Omslaget ngt nött och blekt. Oskuren. Med dedikation till C. Santesson. Setterwall 5614. Uppsatsen hade tidigare tryckts i ”Dagligt allehanda” för vilken Theorell var redaktör. Författaren stödjer sig till stor del på den svenska handelns historia och berör även den svenska mynthistorien. Carl Santesson var överkirurg vid Serafimerlasarettet i Stockholm.

Paris, A. Barthelemy, 1826. 12mo. Engraved frontispiece,VII,(1 blank),351 pp. Contemporary speckled calf, borders tooled in gilt, spine elaborately decorated in gilt with appealing images of stags in two compartments, with red title label, marbled edges. Spine slightly faded and worn at head, evidence of previous bookplate, now removed, on front pastedown, title page slightly soiled, light spotting and soiling throughout, stain in gutter of pp. 144-145 caused by a plant used as a bookmark. With the signatures of A. C. Gondrets and Gunnar Brusewitz and the latter’s bookplate. A popular abridged edition for children, introducing the notable passages of Buffon. The editor Adélaïde Gillette Dufrénoy (1765-1825) was a writer in her own right. She married at the age of 15 and her home became a literary meeting place in Paris before the revolution. Today she is most rembered for her elegies, to a large part written when she lived with her husband in Alexandria, Egypt.