Search Results

Växjö, C. G. Södergren, 1858. 8:o. (16),176 s. & 1 litograferad plansch. Ngt nött brunt oklotryggbd med tryckta pärmsidor. Grönstänkta snitt. Ryggen aningen nött vid falsarna. Pärmarna något solkiga och med gröna färgfläckar nedtill på främre pärmen. Inlagan lagerfläckig i början och mot slutet. Delvis tryckt på blåtonat papper. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679 för första upplagan som utkom 1768 under titeln: ”Kort, men tillförlitelig bij-skjötsel”. På fyra av de inledande opaginerade sidorna återfinns ”Sedolära af bien. Efter Vogelbacher”. Samuel Linnæus (1718-97) var Carl von Linnés yngre bror. Han efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult.

Malmö, 1933. 196,(1) s. Häftad och huvudsakligen ouppskuren. Omslaget lite gulnat och obetydligt nött samt med enstaka lagerfläckar. Bra ex. Nummer 35 av 45 exemplar på ”papier de chiffons” av en totalupplaga på 500 exemplar. Rikt illustrerad verkförteckning över Louis Jean Desprez (1743-1804) grafiska blad. Bland motiven återfinns huvudsakligen topografiska vyer, arkitektur och teaterdekor.

Sthlm, J. Hörberg, 1830-33. 8:o. (6),225 + (4),489,(1) + (2),500 s. Tre trevliga ngt nötta samtida ljusa hfrbd med rikt guldornerade ryggar och titel- och deltiteletiketter i glättad papp. Bruna snitt. Ryggarna med några små fläckar och lite torra. Några lätt lagerfläckiga blad, i synnerhet i del III. Med A. Wiborg & c:s bokhandelsetikett fäst på insidan av frampärmarna. Första upplagan utkom 1824-26. Både den och föreliggande upplaga utkom på Wiborgs förlag.

Jönköping, J. P. Lundström, 1815. 8:o. 30 s. & 1 grav. plansch. Tagen ur band och insatt i ett nytt gulbeige pappomslag med etikett från Leonard Gustafssons bokbinderi i Stockholm. Titelbladet har mycket lätta avfärgningar från planschen som troligen varit häftad först men nu sitter i slutet. Några småfläckar på s. 25-28. Planschen avbildar ett fickur liggande i väckarmaskinen med lod och lodsnöre.

Uppsala, 1933-67. XII,152 + VIII,(2),37 + IX,(1),34 + (2),43 + XVI,222 + XII,32 s. Sex häftade volymer. Delvis en aning nötta och flertalet ouppskurna. Med dedikation till Sune Lindqvist från utgivaren på främre omslags insida i en av delarna. Standardbibliografin. Mycket ovanlig komplett!

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (16),344 + (2),382,(2 blanka) s. Med 5 inklistrade grav. vinjetter och 1 grav. vinjett i texten. Två svartstänkta pappbd med orange titeletiketter (Johanna Röjgård). Gamla röda men aningen solkiga snitt. Spridda fläckar och smärre fuktränder i marginalerna. I första delen liten genomgående fuktrand i övre hörnet och bläckstänk i yttermarginalen på s. 206-07 respektive 211. I andra delen smal fuktfläck i yttermarginalen på s. 41-54. De samtida initialerna ”O: B.”på titelbladet till del I. Överstruken namnteckning, Johan Fredric Meijer, och prisuppgift från 1786 på titelbladet till del II. Många stplr ”O. Carlson, Köla” på första titelbladet och s. 31 och 111-13. Ett löst bifogat gammalt försättsblad med ett flertal anteckningar och namnteckningar, men oklart om det tillhört någon av delarna av denna möjligen ihopplockade svit. Klingberg Barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1756:1. En ny upplaga trycktes 1785 och arbetet översattes även till flera språk. Utkom första gången 1751 respektive 1753 i två fristående delar under titlarna ”Utkast af en gammal mans dageliga bref, under dess sjukdom, til en späd prints” respektive ”En äldre mans bref til en stadigare prins”. Dessa trycktes enligt Tessin endast i 30 exemplar vardera. 1756 års utgåva, den första samlade och för allmänheten ämnade, utgavs av Tessin på ständernas uppmaning. Den graverade vinjetten på sidan 1 är av J. E. Rehn, som signerat ytterligare en vinjett i arbetet. I en tidig del av upplagan finns en variant med Tessin i nattmössa av P. E. Geringius. Den byttes, enligt uppgift, på hög befallning ut mot föreliggande vinjett. Tessins arbete har av Lindroth liknats vid ”en frihetstida furstespegel” i vilken Tessin samlade de brev han som guvernör skickat till sin elev den blivande Gustav III. I dessa undervisar Tessin sin adept i allt från kultur och näringsliv till hur ett rike ska skötas samt hur koppympning framgångsrikt ska bedrivas. Undervisningen presenteras inte sällan i form av djurfabler eller är avfattad på vers i så kallad stenstil.

Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. (4),292 s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Oskuren och tryckt på blåtonat papper. Lätt lagerfläckig. Med en svag missfärgning på sista sidan efter en liten avlägsnad auktionslapp. Trevligt och fint ex. Uppställd som ett alfabetiskt lexikon från ”Adonis” till ”Örngått”. Stjernstolpe skriver i förordet att detta är en fri bearbetning av originalet ”Dictionnaire d’amour”. ”Kärlekens ordbok” innehåller flera översatta dikter liksom verser av svenska författare. Jonas Magnus Stjernstolpe (1777-1831) skrev dikter, sagor och berättelser i den humoristiska stilen, men hans viktigaste insats ligger i hans översättningar, till exempel Cervantes ”Don Quixote”. Som läsprov anför vi uppslagsordet ”Afslag”: ”Att få rent afslag hos en dame, skulle vara högst kränkande, om man ej kunde trösta sig dermed, att alla damer icke äro lika hårdhjertade”.

Sthlm, J. & A. Riis, 1859. 8:o. (4),29,(1 blank),31-38 s. Häftad och oskuren i samtida grönt blankt omslag. Omslaget med några smårevor och baksidan med några smärre fläckar. Inlagan med en fuktrand i yttermarginalen. Dedikation på främre omslaget till P. Wretman. Josephson Avhandlingar ock program s. 89. Carl Hartman (1824-84) var lärare i naturvetenskap vid Gävle elementarläroverk. ”Strödda bidrag” las fram som en lektoratavhandling i naturvetenskap i Strängnäs. Den består av två delar, dels ”Gefletraktens foglar”, som även publicerades separat, dels ”Foglar, antecknade på Dovrefjell i Norge, somrarne 1854 och 1857” som återfinns på sidorna 31-38.

Sthlm, hos G. Kiesewetter, 1758. 8:o. (16),468,(16) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Sprickor och hål efter maskangrepp i övre delen av ryggen. Liten fläck på s. 401-04. Spridda markeringar och små understrykningar i blyerts och rödkrita, bl.a. på s. 71-74. Med Leuhusenska fideikommissbibliotekets exlibris. Hebbe 13. Första upplagan utkom 1727, detta är den tredje. Ytterligare två upplagor utkom, den sista 1795.

Hudiksvall, P. A. Huldbergs, 1848. 8:o. 48 s. Häftad i tryckt ljusblått omslag. Bra ex. Låstboms anklagelseskrift mot Fryxell om skogsskövling i sitt pastorat i Värmland. I förordet motiveras publiceringen med att varje litet bidrag som kan lämnas till den stora mannens biografi äger sitt värde och tillägger ironiskt: ”Den stora allmänheten måste derföre af hr F:s sanningskärlek, heder och rättskänsla, uppenbarade i det allmänna lifwet, sluta till det förtroende hans ’Berättelser’ om det förflutna, möjligen kunna förtjena.”

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1834. 8:o. (10),XIV,473,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Samtida mörkblått mönsterpressat klbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt. Tråkiga fläckar på titelbladet och ställvis i inledningen. Med bläckfläckar på s. 299-302 och 308 samt en mindre reva i yttermarginalen på s. 303. Gamla lagningar i övre marginalen på s. 357-59. Med Pehr Swartz exlibris. Allt som utkom och denna del berör endast England. Anton Gustaf Carlsund (1796-1834) hade vid sin död i kolera förvärvat ett sådant renommé som fartygskonstruktör att Baltsar von Platen tidigare i ett brev till kronprins Oskar spådde, att han skulle bli ”för Karl XIV:s tidevarv vad Chapman var för Gustav III:s”. Hans arbete fortsattes av hans yngre bror, Otto Ernst, sedermera föreståndare för Motala mekaniska verkstad.

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1814. 8:o. (4),100 s. Hfrbd från 1800-talets mitt med rikt guldornerad rygg och moirémönstrat svart pärmöverdrag av klot. Grönsprängda snitt. Några fläckar på pärmarna och två ytliga mindre maskskador på bakpärmen. Lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt och uppfodrat vid ryggen. Namnteckning C. Teleki från 1985. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 200. Utspelar sig i Paris mot slutet av år 1790 på det hotell där greven bor. Utgivaren berättar i sin ”anmälan” att detta är den sista pjäsen i en trilogi av Beaumarchais. De två första inte helt okända delarna har titlarna ”Barberaren i Sevilla” respektive ”Figaros bröllop”. Förutom greven och grevinnan Almaviva samt Figaro och Susanna förekommer här även till exempel irländaren Bégears och hans tyska dräng Gotthilf samt Florestine - ”grefvens pupill och gudotter; ung och ganska känslofull”. Det är upplagt för dramatik!

Sthlm, Z. Hæggström, 1856. 8:o. 85,(1 blank,2) s. & 1 utvikbar karta. Med talrika illustrationer i texten. Häftad och oskuren i enkelt, ngt nött och trasigt omslag. Bladen s. 5-12 helt loss i häftningen. Fin inlaga. Med en rekommendationsskrivelse på sidan 3 av A. W. Lavén, kapten vid kungliga flottan.

Sthlm, Kongl. ordens boktryckeriet, 1800. 8:o. (16),359,(8) s. + LEMPRIERE, WILH. Resa uti Marocco, åren 1789 och 90. I sammandrag. Sthlm, J. Pfeiffer, 1795. 8:o. (4),258,(2 blanka) s. + (HYNES, J.) Berättelse om ängelska skeppets Grosvenors strandning på Africas östra kust, samt besättningens vandring genom landets inre öknar till Capska nybygget, år 1782. Från tyskan, förkortad. Uppsala, J. Edmans enka, 1794. 8:o. (8),86,(1) s. Nött och ngt snedläst samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, ljusröd titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggen flammig och det klistermarmorerade pärmpappret ställvis bortnött. Inlagan har tydliga spår av flitig läsning och med många vikta hörn och småfläckar. Några solkfläckar i övre hörnet på s. 46-51, småfläckar på s. 62 och 174-77, lite bläckkludd i yttermarginalen på s. 104 och ett litet hål i nedre marginalen på s. 225 i det andra arbetet. En expanderande fuktfläck i inre marginalen i det sista arbetet från s. 42 till slutet. Detta arbete har också delvis bevarade råkanter. Med Magnus Flincks namnteckning på titelbladet och Carl Bernhard Ulrik von Dübens exlibris på främre pärmens insida. Från Vegeholmsbiblioteket. Alla tre arbetena översatta och med företal av Samuel Ödmann. Vegeholm ägdes under 1700-talet av släkten Cedercrantz. Både Johan (död 1699) och sonen Isak Cedercrantz (död 1754) vinnlade sig om att bygga upp ett fint bibliotek. Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ägdes Vegeholm av de tre ogifta syskonen Isak Johan, Charlotta Maria och Vilhelmina Ulrika. Den sistnämnda hade en fosterdotter, Gunilla Lindros, som 1797 gifte sig med tjänstemannen och dåvarande borgmästaren i Landskrona, Magnus Flinck. Han flyttade in på Vegeholm och tog till stor del över driften av gården. Under denna tid skänkte Vilhelmina Ulrika farfaderns och faderns bibliotek till Magnus Flinck som väsentligt ökade dess storlek. När både Vilhelmina Ulrika Cedercrantz och Magnus Flinck dog, 1814, såldes Vegeholm och änkan Gunilla Lindros flyttade med biblioteket till Rögle. Senare flyttades samlingen till Ängelholm för att 1868 köpas av Magnus Flincks, i sitt första äktenskap, barnbarn Carl Bernhard Ulrik von Düben. Biblioteket ställdes senare upp på von Dübens Södra Lindved, där det fanns kvar långt in på 1900-talet. Huvuddelen såldes av Libris bokauktioner på 1970- och 1980-talen.

Sthlm, Ecksteinska tryckeriet, 1827-33. Stor 12:o. XIV,(5,1 blank),609,(3) + IV,(3,1 blank),667,(1) + (3,1 blank,4),467 +(10),457-1161 + (8),558 s. Fem häftade och oskurna volymer i enkla gamla omslag gjorda av makulatur, och delarna III:1-2 i samtida gråpappomslag. Handskrivna ryggtitlar och några anteckningar på bakre omslagen. Andra delen saknar främre omslaget och det bakre loss på III:2. Ställvisa lagerfläckar. De första tolv sidorna i del II delvis loss. Del III:1 med fuktrand i början. Smutsfläck på s. 1130 i del III:2. Några samtida bläckanteckningar, t.ex. på s. 574 i del I. Några blyertsanteckningar i registren. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5664. Warmholtz Bibliotheca historica sueo-Gothica 214 för tidigare upplagor: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan trycktes 1741, en tysk översättning av den andra upplagan utkom 1749. Allt som utkom av denna den åttonde och sista samt mest omfångsrika upplagan av Tunelds ”Geografi”, redigerad av N. W. Forsslund. De utkomna delarna behandlar Uppland, Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna, Östergötland, Småland, Gotland och Öland. Upplagan innehåller även C. C. Gjörwells biografi över Tuneld. Föreliggande svit saknar som ofta registret till tredje delens första avdelning, som blev överflödigt då den andra avdelningen utkom med ett gemensamt register för bägge avdelningarna. Eric Tunelds geografi, som utkom första gången 1741, var den första i sitt slag och är en av den svenska topografins klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns om respektive landsände. Tuneld utvidgade sin geografi i nya utgåvor av vilken fem hann utkomma innan författarens död. Dess betydelse understryks av Lindroth som skriver att ”ännu in på på 1800-talet var Tunelds geografi en del av det svenska nationalmedvetandet.” Tuneld (1709-88) hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Uppsala, E. Bruzelius, 1819. 8:o. (2),88 + (2),82 + (2),53 s. Ngt nött samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg samt rödbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lagad upptill. Bra inlaga med enstaka obetydliga lagerfläckar. Stort ex. med sporadiska råkanter. Första upplagan utkom 1781. Varianterna med ”diupast” på s. 3 i första delen,”flyttfåglar” på s. 1 i andra delen och ”hwärf till trots” på s. 2 i tredje delen.

Göteborg, J. E. Kallmeyer, 1740. 8:o. (16),150,(1) s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. Den första opaginerade avdelningen nästan helt loss från resten av inlagan. Ställvis lagerfläckig. Nära skuren i yttre marginalen på s. 75-78. Från Ericsberg. Den italienska skalden Giambattista Marino, eller Marini (1569-1625), blev upphov till en stilriktning, ”marinismen”, vilken utmärker sig av en stilistisk förkonstling av typen sökta och svårbegripliga ordlekar samt utspekulerade omskrivningar. Marinos mest berömda verk, ”L’Adone” fullbordades 1623 och är ett omfångsrikt mytoligiskt epos om tjugo sånger. ”Thet bethlehemitiska barna-mordet” är ett ofullbordat epos med bibliskt innehåll, som publicerades första gången 1633 med titeln ”La strage degli innocenti”. Författaren karakteriseras av ”Svensk uppslagsbok” som ”en kall effektsökare utan ursprunglighet”. Marinos inflytande var emellertid ganska betydande i samtiden och i Sverige kan särskilt Gunno Eurelius Dahlstierna nämnas som exempel på en författare som tagit till sig marinismens svulstiga språkbruk. Knut Bildt (1702-51) översatte även ett utdrag ut Marinos ”L’Adone” som utkom 1749.

Sthlm, Kongl, tryckeriet, 1795. 8:o. (8),528,1-166 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden samt rest av till största delen bortriven titeletikett. Flera ytliga sprickor i ryggen. Hårt nötta pärmar och en stor bit av frampärmens papper bortrivet. Försättsbladet har delvis fastnat mot frampärmens insida. Enstaka fläckar. Stor fuktrand på titelbladet. Vikta hörn i bladet s. 299-300. Ljusbrun fläck i nedre hörnet på s. 349-422. Fyra torkade blomblad inlagda på s. 423. Färgbokens två registerblad i slutet med veck samt en lagning i yttermarginalen. Inlagan bättre än vad utsidan låter ana. Du Rietz Gastronomisk spegel 33. Sahlin Förteckning över svensk färglitteratur 27. Första upplagan utkom 1755. Den andra pagineringsföljden utgörs av en ”Färg-bok”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-45. 8:o. (4),494 + (2),464,1-136 + (2),580 s. De två första delarna i nyare bruna amatörhfrbd, hjälpligt eftergjorda efter tredje delen som är i nött samtida svart hfrbd med guldlinjerad rygg. Blå- och rödstänkta snitt. Första delen övervägande bruntonad, med en bläckfläck på yttre snittet. Andra delen med fuktfläck i övre marginalen från s. 409 i första sidföljden till slutet, där de sista sidorna är lite tråkigt fläckade. Tredje delen med främre innerfalsen förstärkt med vävtejp och små fuktfläckar i övre marginalen på s. 151-84 och i yttre marginalen på s. 301-22. Tredje delens 136 första sidor är även felaktigt medbundna i dubblett i slutet av andra delen. Med prosten N. O. Hammarstedts i Sala ägarstpl och R. Westöös namnteckning. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090. Ludvig Nyström utgav ett tillägg 1893. Enligt förordet i det första arbetet utgivet på grundval av A. M. Fants samlingar: ”Då ett arbete, sådant som detta, om det skulle inskränka sig till blott data, bleve för enformigt, för att ej helt och hållet trötta läsaren, hafva vi, ehuru en och annan ogillar det, ansett oss böra utesluta så litet som möjligt af de omdömen, anekdoter och protokollsutdrag som det gamla manuscriptet upptager. Största delen deraf upplysa tidens seder, domcapitlets sätt, att då behandla förekommande mål, presterskapets dåvarande bildning m.m.”

Uppsala, literis Wernerianis, (1719). Liten 8:o. (4),16 s. Tagen ur band. Titelbladet med flera små bläckstänk och en gammal diskret bläckanteckning i övre marginalen. Lidén Catalogus disputationum 62. Prosahyllning av Samuel Ehrenkrona i början. Om insekternas uppkomst med några citat på hebreiska ur ”Genesis” men även hänvisningar till Butler, Kircher, Redi och Gassendi samt ett svenskt ord: ”spyflugor”.

Lund, litteris Berlingianis, 1824. 8:o. 20 s. & 1 grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren. Några obetydliga småfläckar. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 1. Allt som utkom. Planschen med sju figurer är tecknad av Fries själv och graverad av A. Arvidsson. Bengt Fredrik Fries (1799-1839) enda publicerade avhandling. Han blev senare intendent för de zoologiska samlingarna på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, men är mest känd för sitt samarbete med bröderna von Wright kring ”Skandinaviens fiskar” där han ansvarade för en stor del av texten.

Örebro, J. Lindh, 1781-82. 4:o. (6),754 + (2),757-1286 s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Rödstänkta snitt. Småskador i rygghuvudet och ryggslutet. Bakre falsen med större spricka vid översta ryggfältet. För- och eftersättsbladen, titelbladet samt pärmarnas insidor med bruntonade marginaler. Spridda småfläckar. Bra inlaga. En första upplaga trycktes i Skara 1760. Här omtrycks den som första delen vilken alltså här är i andra upplagan. Från ”Academier” till ”Öfwerhet”. Andra delen är också ett alfabetiskt lexikon som kompletterar den första delen. Från ”ABC-böcker” till ”Oeconomiske författningar”. Sven Wilskman (1716-1797), präst och historisk skriftställare, tillhörande en släkt som tagit sitt namn efter Vilske härad i Västergötland. Han fick fullmakt på Fredsbergs pastorat 1763, vilket han tillträdde följande år, utnämndes till teologie doktor 1772 och blev 1774 kontraktsprost i Norra Vadsbo. Efter erhållen tjänstefrihet bosatte han sig 1787 i Skövde. Wilskman ansågs för en utmärkt lärare och var en nitisk församlingsherde.

Sthlm, Z. Hæggström, 1825-26. 8:o. XV,(1 blank),571,(1) + VIII,404,(1,1 blank),405-22 s. Två violetta nära samtida mönsterpressade klbd. Ryggarna hårt blekta mot brunt och lätt nötta samt med några minimala små bläck- och fuktstänk. Enstaka spridda småfläckar. Flera blyertsförstrykningar i marginalerna i bihanget. Bring Riksdagshandlingar s. 16. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3131. Allt som utkom av det stort planerade verket. Utgavs av läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld (1782-1848) som dock inte fick det ekonomiska stöd som han räknat med från riksdagen. Bihanget med eget titelblad med tillägget: ”Innehållande protocoller och handlingar hörande till actionen emot baron v. Görtz. Med sak- och namn-register öfver hela verket”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1794. 4:o. 200,(8),201-474,425-848 s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun solkig titeletikett och grön deletikett ”I. delen”. Lagerfläckig och ställvis med fuktrand i övre delen. Emanuel Cederströms exlibris och från hans bibliotek på Krusenberg. Bring Rättegångshandlingar 758:1. Den längsta av de tjugofem handlingar som Bring totalt förtecknar rörande den rättegång där Gustaf Mauritz Armfelt anklagades för att konspirera mot Sverige och Reuterholm. Armfelt förlorade i domen sitt efternamn och benämndes därefter bara med sina förnamn. Han återupprättades så småningom.