Search Results

Sthlm, Harbergs & Hesselbergs tryckeri, 1759. 4:o. 31 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Samtida handskriven liten nummeretikett klistrad över ryggen. Lagerfläckig, mest i marginalerna. Spår av gammal auktionslapp. Två olika äldre namnteckningar, båda Ullgren och den ena daterad 1800, på främre omslagets insida. Med löst bifogad nummersticka från Thulins antikvariat. Thore Virgins namnteckning daterad den 9 augusti 1952 och på främre omslaget hans guldpressade pärmexlibris. Med en tryckt inledande dedikationsvers ”til Sweriges wärda fruentimmer” från översättaren Cederhielm. Arbetet trycktes första gången 1740 på svenska i Paris. Det här är andra upplagan. Carl Gustaf Cederhielm (1693-1740) föddes på Sturefors i Östergötland, studerade i Uppsala, var kammarherre hos Fredrik I, innan han flyttade till Paris. Genom överdådigt levnadssätt hamnade han på gäldstugan i Chatelet i Paris 1724 eller 1725 och fick stanna där till sin död. Han var ett självklart mål för svenskar på besök i staden och förde en omfattande korrespondens med alltifrån Dalin till Voltaire. Hans vasst formulerade epigram väckte uppmärksamhet i samtiden.

Sthlm, P. Hesselberg, 1773-74. 8:o. (24),228,(3) + (2),230 s. + HERNQUIST, PETR. Kort beskrifning om får-koppor, hwaruti sjukans kännetecken, dess åtskilliga slag, ursprung och utgång i största korthet, tillika med de deremot nyttiga, simplaste, minst kostsamme och säkraste botemedel anföras, och til allmänhetens tjenst wälment upgifwas. Sthlm, P. Hesselberg, 1774. 8:o. (12),28 s. Samtida aningen nött hfrbd med upphöjda bind, blindpressade rygglinjer och infärgat svart titelfält. Brunstänkta snitt. Ryggen med några små nagg upp- och nedtill. Inlagan med spridda svaga fläckar. Avriven marginalbit utan textförlust på s. 39-40 i första delen. En stor skur bruna fläckar på första delens sista blad, i marginalen till andra delens titelblad och på eftersättsbladet, troligen härrörande från slarvig snittstänkning. Andra delen ställvis med fler fläckar. Utfluten och överstruken namnteckning A. Funck på första titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1500 respektive 1834. Av det första arbetet utkom nya upplagor 1787-88 respektive 1800. I början dedikation till Abraham Bäck och ett längre dedikationsbrev till Niclas Sahlgren av översättaren Peter Hernquist samt ett kortare ”Bref till unga hushållare” från förläggaren Hesselberg. Originalet, ”The farmer’s guide in hiring and stocking farms” trycktes första gången i London 1770. Hernquist översatte boken via den franska översättningen, ”Guide du fermier”. Arthur Young (1741-1820) var en engelsk agronom som genom sina många skrifter hade stort inflytande på sin samtids lanthushållning. Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) grundade Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död. Han studerade på Linnés rekommendation i Frankrike 1763-69. Väl hemkommen utvecklade han ett mycket aktivt författarskap, mest inom veterinärmedicinen. Alexander Funck (1716-97) var bergsråd och ledamot av Vetenskapsakademien. En omfattande resedagbok i sju volymer, som beskriver hans stora studieresa i Europa 1748-53, tillhör idag Riksarkivet. Han hade ett rikhaltigt fackbibliotek inom ämnena bergsbruk, mineralogi och kemi, vilket ärvdes av hans son Gustaf Johan Funck.

Sthlm, P. G. Berg, 1871. 8:o. (4),264 s. & 5 plr tryckta på gultonat papper. Samtida ganska nött hklbd med sparsamt guldornerad rygg. En bit av pärmpappret bortnött. Några få småfläckar. Med Axel Selenius och Gunnar Brusewitz namnteckningar samt den sistnämndes exlibris. Bring 802. Det engelska originalet utkom året innan under titeln ”Peasant life in Sweden”. Arbetet innehåller bl.a. folksägner, redogörelser för svenska traditioner, vidskepelser, högtider m.m. En faksimilupplaga utkom 1979.

Uppsala, typis Keyserianis, (1700). Liten 8:o. (4),54,(1) s. Med enkla träsnittsillustrationer på titelbladet och i texten. Häftad med rester av en samtida marmorerad ryggremsa. Titelbladet och sista sidan lite solkiga. Sista bladet med ett hål. Små bläckfläckar på s. 5. Med en gammal tillskrift, M. Södergren. Lidén Catalogus disputationum 2. Om jordaxeln och dess lutning och med ett litet träsnitt på titelbladet avbildande denna. Nordenmark skriver i ”Astronomiens historia” att Elvius ”anser ekliptikans lutning oföränderlig (enligt Hevelius 23° 30’ 20”). Metoderna för bestämmande av polhöjden angivas efter Spoles Sphærica, och betecknande är, att de observationer, som anföras för uppmätningen av Uppsalas polhöjd, äro hämtade från Spole”. Petrus Elvius (1660-1718), som vid tiden för föreliggande arbete var professor i astronomi, hade som sina kollegor vid denna tid kartor och glober, navigation och tideräkning, fortifikation och fältmätning som huvudföremål för sin undervisning. Sveno Laurelius (1667-1743) blev prost i Risinge och lektor i Linköping.

Paris, imprimerie de A. Mie, 1833. 8:o. 7,(1) + (8),488 s. Häftad i tryckt ngt solkig, nött och fläckat omslag. Oskuren. Enstaka spridda småfläckar och några större ljusa fläckar på bl.a. s. 99 och 124. Bra ex. Bring Itineraria svecana 490. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 17a*. Utgavs först i artikelform i ”Revue des deux mondes”. Detta är första upplagan i bokform. Flera senare upplagor utkom. Författaren besökte i Sverige Stockholm och Uppsala, där han bl.a. träffade Geijer och tittade på Silverbibeln. Flera kapitel berör den fornnordiska litteraturen. De inledande sidorna utgör ett prospekt för det stora arbetet ”Histoire parlementaire de la révolution française” av B. J. B. Buchez och P. C. Roux. Det utgavs under åren 1834-38.

Uppsala, J. H. Werner, (1719). 4:o. (4),22 s. Tagen ur band och insatt i äldre ljusblått pappomslag med handskriven titel. Med gamla rödstänkta snitt. Spridda småfläckar. En genomgående stor men rätt svag fuktrand. Fyra understrukna rader på s. 16. Duplettmarkering på omslaget. Bibliotheca Rudbeckiana 1153. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5986. De understrukna raderna lyder: ”Och skall thes wärda lof hos oss så länge wara/ som sol och måne kring på himeln nånsin fara: så länge uthi oss är något mål och tal/ och någon bielke qwar i Sala läro-sal.”

Uppsala, typis Edmannianis, (1773). 4:o. (2),14 s. Tagen ur band. På skrivpapper. Fint ex. från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 5. Moström Torbern Bergman 85. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 34. Med en hyllningsvers av E. M. Fant. Om hälsokällan i Danmarks socken i Uppsala län. Torbern Bergman (1735-84) besökte Medevi vid ett flertal tillfällen på grund av sin dåliga hälsa, och dog också där i juli 1784. Han utförde vattenanalyser av en mängd surbrunnskällor, bland annat med syftet att framställa artificiellt mineralvatten.

Sthlm, F. B. Nestius, 1821. 8:o. (12),242,(2) s. Trevligt men ngt nött samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg samt gula snitt, etikettsignerat ”Claes Ad. Link”. Ryggen ngt blekt och flammig. Bra inlaga med några smärre solkfläckar i övre marginalen på s. 49 och 60. Från Ericsberg. Allt som utkom. Tryckt på bokhandlaren A. Wiborgs förlag och på det avslutande bladet görs reklam för andra skrifter som finns till salu i dennes bokhandel. Bland Wallins många tillfällighetsdikter märks en riktad till Amalia von Helvig och en annan till Storkyrkoförsamlingen. Bokbindaren Claes Adam Linck (1785-1850) var från Vimmerby och lärde yrket i Norrköping, Stockholm och Uleåborg, innan han 1808 tog värvning som militär. 1815 fick han avsked p.g.a. sjuklighet och arbetade sedan som vaktmästare på Kongl. theatern tills han 1820 efter ansökan erhöll titeln hovbokbindare och startade en egen öppen verkstad i Stockholm. Detta skedde trots att han varken hade burskap som borgare i staden, arbetat tillräckligt länge som gesäll eller avlagt obligatoriskt mästarprov inför Bokbindarämbetet, vilket ledde till en segdragen process, som Linck mot förmodan vann, då han efter flera överklaganden fick tillstånd att bedriva yrket utan att avlägga mästarprov 1821.

Åbo, J. C. Frenckells enka, (1782). 4:o. (2),54 s. Häftad i svart samtida ryggremsa och svarta snitt. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet och andra bladet bruntonade och med flera fuktränder. De sista sidorna något bruntonade. Pappersfel i nedre hörnet på s. 37. Författaren adlades Edelcrantz.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. (4),59 s. & 2 utvikbara grav. plr. Häftad i samtida nött och fläckigt gråpappomslag. Ryggen defekt. Inlagan ställvis lite lagerfläckig. Planscherna med revor i vikningarna och den första helt loss. Med S. Klintebergs och Augusta Gahns namnteckningar. En andra upplaga utkom 1798. Den vackra planschen över ”den norra hemispherens constellationer” är graverad av F. Akrel efter en ritning av Nisbeth, ”landt cadet i V. cl. vid k. Kr. acad.” I förordet skriver författaren att hans arbete är ämnat för ”landt-cadetterne, som icke hafva tilfälle at gå igenom en större cours i denna vetenskap, men ej heller böra lämnas uti okunnighet om des allmännaste och nödvändigaste grunder.” Finländaren N. G. Schultén (1750-1825) hade läst i Åbo och för Wargentin och var som astronom och matematiker verksam först vid Åbo universitet och sedan från 1792 som professor vid Karlbergs krigsakademi. Han var en skicklig kartograf och produktiv läroboksförfattare samt publicerade flera uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Han blev sedermera överste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren, överdirektör vid lotsverket och adlades af Schultén 1809.

Köping, J. F. Säfberg, 1869. 8:o. 136 s. Samtida mönsterpressat mörkblått klbd med guldlinjerad rygg, guldpräglad titeltext och marmorerade snitt. Nedre pärmhörnen något stukade. Ren och fin inlaga. På frampärmens insida blyertsanteckningen ”arkitekt Agi Lindegren”. Fint ex! Setterwall Svensk historisk bibliografi 6218. Teijler Litteratur om Örebro län 2238. Om Västmanlands härader och socknar i äldsta tid. Stort utrymme ägnas ortnamnens etymologi.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1787. 4:o. (8),31 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 131. Med tryckta förteckningar över sångare, kör och dansare. Efter Gustav III:s komedi med samma titel. Musiken av Olof Åhlström.

Sthlm, 1935-36. 77,(2) s. Häftad. Lite snedläst. Enstaka diskreta blyertsmarkeringar. Dedikation till Ludvig Aspner, ”bokvän och fin karl”. Bibliotheca nicotiana III. Tryckt i 90 numrerade exemplar, varav detta är nummer 64. Publicerades ursprungligen löpande i tidningen ”Tobaksarbetaren” 1934-36. Ludvig Aspner var bokauktionskommissarie på Stockholms auktionsverk.

Paris, imprimerie de Nouzou, 1815. 8:o. (2),IV,I-XX,298 s. & 1 utvikbar dubbelsidig tryckt tabell. Häftad i samtida gult glättat omslag med spår av handskriven ryggtitel. Gula snitt. Främre omslag med liten reva nedtill. Titelbladet ngt lagerfläckigt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Charmigt ex. Första upplagan utkom 1814. Breven är samlade och kommenterade av den tyska filosofen, kritikern och romantikern August Wilhelm Schlegel (1767-1845). Denne hade kommit till Sverige 1812 tillsammans med madame de Staël som rekommenderat honom hos kronprins Karl Johan. Schlegel kom att verka i kronprinsens personliga stab för ”publicistisk propaganda för frihetens sak” under fälttåget 1813-14 enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1783. 8:o. (8),VI,7-96 s. Häftad och oskuren i solkigt samtida gråpappersomslag. En stor men svag genomgående fuktrand i yttermarginalen. Spridda fläckar av olika slag. Smutstiteln något solkig och med ett svårläst samtida bläckmonogram. Samtida anteckning ”Well. m Taylor” på titelbladet. Bibliotheca Walleriana 1687. Översattes av Per Rudin. En andra svensk upplaga utkom samma år och en tredje upplaga 1785. Falconers ”Anmärkningar öfver herr Cadogans Afhandling om gikt” trycktes samma år 1783. Cadogans original, ”A dissertation on the gout, and all chronic diseases, jointly considered, as proceeding from the same causes” utkom första gången 1771.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, guldtryckt titel och stänkta snitt. Lädret är marmorerat men såpass klumpigt att ryggen ger intryck av att vara hårt fuktfläckad. För- och eftersättsblad av tunt papper. Pärmpappret med smärre skador. Inlagan bra om än med smärre fuktränder i övre marginalen på s. (7-20), 43-46, 129-44, 177-90 samt från s. 209 och framåt. Liten rostfläck i texten på s. 128. Två prydliga gamla marginalanteckningar på s. 10 respektive 189. Med en numrerad liten etikett på frampärmens insida och A. G. Lagus [?] namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796-98. 8:o. (2),252 + (2),354 + (2),340 + (2),208,109-114 s. Två hfrbd från 1830-talet med blindpressade och guldornerade ryggar och brunstänkta snitt. Ryggarna aningen blekta och ngt fläckiga. Pärmsidorna ställvis lätt nötta. Inlagorna genomgående småfläckiga. Fuktfläck i nedre marginalen på s. 23-24, 39-40 och 55-56 i del I och även i nedre inre hörnet i del IV från början till s. 70. Några tråkiga fläckar i nedre marginalen på s. 123-24 i del II och på s. 207-17 i del III. Lätt sotfläckig på en del håll, t.ex. på s. 200 i del II. Med G. von Feilitzens och O. T. von Feilitzens namnteckningar, den senare daterad Snällebo 1836 och senare med initialerna ändrade till ”V. M.”. Med M. von Feilitzens Åkerstadsexlibris. Ett deltitelblad saknas i början av del I. Sabin 71973 för det engelska originalet ”The history of America” som utkom i London 1777 och omtrycktes många gånger. Den svenska översättaren har använt sig av någon av de många franska utgåvorna av arbetet. ”Americas historia” innehåller bl.a. information om upptäckten och erövringen av Amerika, de inhemska folkslagen, deras historia, seder och bruk, samt kolonisatörerna och deras handel etc. Inledningsvis redogörs även för seglation i medeltidens Europa.

Uppsala, R. Almqvist & J. Wiksell’s boktryckeri, 1885. (2),58 s. Vinrött klbd med guldpräglad titel på frampärmen. Omslaget medbundet. Ryggen något blekt. Bra ex. I samband med Giftasprocessen hade C. O. Berg hållit ett föredrag i Blasieholmskyrkan med utgångspunkt i ett bibelord: ”vid ett ungt lejon bland folken var du liknad, men såsom en krokodil i hafvet var du, som med sina fötter uppgrumlar dess floder”. Föredraget var egentligen riktat mot sedernas förfall i allmänhet, men innehöll en del tydliga anspelningar på Strindberg. På sidorna 49-52 här återutgivs, för första gången i bokform, Strindbergs förintande svar, ursprungligen tryckt i ”Tiden” och sedan återgivet i åtskilliga Strindbergsvänliga tidningar. Artikeln har titeln ”Var är krokodilen” och Berg utnämns där till lejon ”det kungliga skymningsdjuret, som icke tål dagsljuset” och Strindberg till krokodilen, ”som älskar solen, och de starka strömarne”. Bilden blev populär och C. O. Berg kom att förlöjligas rundligt i skämtpressen.

Uppsala, Kongl. acad. tryckeriet, 1765. 8:o. (16),427,(5) s. Häftad i samtida klistermarmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Ryggen blekt och hårt nött, mest i ytskiktet vid främre ytterfalsen. Lagerfläckig. Spår av en gammal auktionslapp på främre omslagets insida och av en bortskrapad gammal namnteckning på titelbladet. Med Wilhelm Ekmans namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 352. Allt som utkom. Med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Löwenhielm, Carl Rudenschöld och Erik Eriksson Borgström. Avslutas med en prenumerantförteckning. Arbetet behandlar Karlstads tingslag och Kils härad och innehåller bland annat en noggrann genomgång av socknarnas näringsfång i form av jordbruk, brukshantering etc. Emanuel Ekman (1737-1801) var professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Genom utsända frågelistor och egna resor samlade han information till sin Värmlandsbeskrivning. Den samtida prosten Matthias Floderus beskrev Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. (2),50 s. Nära samtida mörkbrunt hfrbd med blindpressad ryggdekor men utan titel. Brunrödstänkta snitt. Skadat ryggslut med reva i främre ytterfalsen nederst. Lätt lagerfläckig och småsolkig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 203: ”På omslaget står ’Fågel blå, julklapp till vederbörande’, hvarmed förmodligen menas fosforisterna”. Bland rollfigurerna återfinns ”Ugglor, mullvadar och kattor, utgörande anspann till Amundi, Deoleti och Sysis’s vagnar”. Ett av Lindebergs tidigaste arbeten. Samma år 1815 deltog han också flitigt i broschyrkriget runt Grevesmöhlen och en möjlighet är att pjäsen är ett inlägg i den striden. Trycktes om i Lindebergs ”Samlade arbeten” 1835. Texten bygger på den klassiska folksagan som även Atterbom bearbetade.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1834. 8:o. 9 s. & 2 grav. plr, varav 1 utvikbar. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappersomslag. Den utvikbara planschen med svaga spegeltryck från framförvarande textsida. Fint ex. De fina planscherna sannolikt graverade av Wilhelm von Wright.

Sthlm. L. J. Hjerta, 1837. 8:o. (6),295 s. Samtida mycket trevligt turkosmarmorerat klbd med grön titeletikett i mönsterpressad glättad papp. Ofärgade snitt. Pärmarnas insidor något lagerfläckade och främre pärmen med ett mindre brytmärke i övre ytterhörnet. Enstaka fläckar. En hålskada i yttermarginalen på s. 123-24. Samtida namnteckning B. Kr. Grenander. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4289. Första upplagan utkom året innan 1836. Med ett speciellt förord till andra upplagan. Noter från s. 216 och framåt. Johan Johansson (1792-1860) var publicist och bland annat redaktör för tidningen ”Argus” 1820-36. Skriften är utarbetad efter en artikel i ”Argus”. Den översattes till norska 1837. Ett intressant och udda exempel på ett tidigt svenskt klotband.