Search Results

Skara, C. M. Torin, 1831. 8:o. (8),252,(20) s. Ganska nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg. Blåstänkta snitt. Enstaka fläckar. Mängder av kompletterande anteckningar och överstrykningar av avlidna präster. Ett ark skrivblad medbundet på slutet med fjorton sidor anteckningar om prästvigda 1832-43. På försättsbladet samtida namnteckning A. E. Knös och Hans Sallanders blyertsnamnteckning från 1945. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Bra ex. på tjockt blåtonat papper. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1031. Sallander Samling av litteratur om Västergötland 656. Den första ägaren Anders Erik Knös (1801-62) finns själv upptagen på s. 239-40, även han förstås med kompletterande anteckningar. Han var son till Carl Johan Knös, domprost i Skara och blev själv professor i Uppsala och domprost från 1852 samt uppfördes på förslag till ärkebiskop både 1851 och 1855.

London, W. Clowes and sons, 1862. 8:o. IX,(I),492 s. & 12 litograferade plr & 1 litograferad karta + XI,(1 blank),503,(1) s. & 22 litograferade plr + Mr Murray’s general list of works. [=rubrik]. (London), Bradbury and Evans, (1863). 8:o. 32 s. Två mörkblå oklbd med guldornerade ryggar (Edmonds & Remnants, London). Pärmarna med blindpressningar och svenska riksvapnet i guld. Putsade snitt. Ryggarna lätt solkiga. Enstaka fläckar. Kartan och första sidan av reklambilagan i slutet av första delen lagerfläckiga. Med William Money Kyrles graverade vapenexlibris, båda något lagerfläckiga. Bra ex. Bring Itineraria svecana 854. Schiötz Udlendingers reiser i Norge 660a för besöket i Fredrikshald. Första upplagan. Bring anger felaktigt 23 planscher för den andra delen, men endast de 22 som finns här är upptagna i illustrationsförteckningen. Utgavs på John Murrays förlag och förtecknas i den medbundna förlagsreklamen. Resan gjordes 1860 och gick över Skåne, Bohuslän, Vadstena, Stockholm, Uppsala och Gotland. En svensk upplaga, översatt av Gustaf Thomée, utkom 1863. William Money-Kyrle (1808-68) var bland annat sheriff i Herefordshire från 1853.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 8:o. (2),16 + (4),17-32 s. Häftade tillsammans. Oskurna och ouppskurna. Några obetydliga småfläckar. Litet hål i titelbladet till del I. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 47-48. Utkom även i en bokhandelsupplaga. Avhandlingen innehåller en rad översättningsprov till svenska ur Aleksandr Pusjkins verk. Den första översättningen till svenska av Pusjkin var ”Minne af Kaukasien” som utkom 1825 och detta är det första separattryckta arbetet om honom på svenska. Nils Håkanson skriver i ”Fönstret mot öster” (2012) att detta ”anses vara världens första vetenskapliga arbete om Rysslands nationalskald”. Carl Julius Lénström (1811-93) föddes i Gävle och studerade vid Uppsala universitet. Han var docent i litteraturvetenskap och från 1845 kyrkoherde i Västerlövsta och Enåker. Han skrev en rad litteraturhistoriska verk, bland annat handboken ”Sveriges litteratur- och konst-historia i utkast” 1841.

Sthlm, O. Grahn, 1819. 8:o. (4),XVI,(4),255,(1) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett, vilken är lätt naggad i högerkanten. Gula snitt. Något bruntonad och med spridda småfläckar. Samtida typtryckt namnlapp för P. G. Welin. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 108. Med förord av Nils von Rosenstein, som tillsammans med Carl Peter Lenngren gav ut samlingen efter författarens död. Utkom i en mängd nya upplagor under 1800-talet och översattes även till tyska 1857. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Det är i kraft av sin stilkonst hon förblivit en levande klassiker, vid sidan av Linné o Bellman den ende av våra 1700-talsförfattare som läses för sin egen skull”.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. 47 s. + SCHÖNBERG, ANDERS. Svar, på den af kongl Vetensk. academien, för år 1763 framstälde frågan: Hvad kan vara orsaken, at sådan myckenhet svenskt folk årligen flyttar ur landet? Och genom hvilka författningar kan det bäst förekommas? Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. 94 s. + (BERGIUS, J. P. & ODHELIUS, J. L.) Tvänne svar på frågan om orsakerne, hvarföre gikt har i de senare åren blifvit en mera allmän sjukdom här i landet, än tilförene? Samt hvilka äro de bästa förvarings- och bote-medel emot samma sjukdom? Hvilken fråga, år 1761, blef af kongl. Vetensk. academien upgifven. Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (4),40 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mörkröd titeletikett och stänkta snitt. Ryggen aningen flammig och pärmhörnen lite stötta. Första arbetets titelblad med små bläckfläckar i yttre marginalen. Tredje arbetet har något fläckigt titelblad och ett par små rostfläckar i marginalen på s. 88 samt liten anteckning, ”NB”, i marginalen på s. 18. Med Ulric Celsings namnteckning. Ur biblioteket på Biby. Frågan om påstådd utvandring ur landet diskuterades flitigt inte minst i Vetenskapsakademien, men avstannade snöpligt när siffror från Tabellverket visade att det inte stämde med verkligheten.

London, printed for Gale, Curtis, and Fenner, 1814. 12mo. Engraved frontispiece,III-VIII,272,(8) pp. & 4 engraved plates. Contemporary half calf over marbled boards, spine ruled and decorated in gilt with stag motif, small nick at head of upper joint, joints with a couple of small cracks but holding firm, surfaces and extremities lightly rubbed and worn. Lightly browned with some occasional soiling and foxing, plates a little more prominently browned and foxed due to paper quality. Armorial bookplate of Sarah Phillott and signature of Gunnar Brusewitz. Probably lacking half-title. See Schwerdt Hunting, hawking, shooting I:270 who has edition 1 through 6 except for this one, which is the fourth. The first edition was published in 1809. The final 8 pp. are a publisher’s catalogue. Thomas Burgeland Johnson (c. 1778-1840) published a number of illustrated sporting books in the first decades of the 19th century. His attempt to break into the emerging and now highly competitive world of sporting journalism, with the launch of ”The Sportsman’s Cabinet, and Town and Country Magazine” in 1832, failed however. Here he is using the pseudonym of ”B. Thomas”. He also wrote under the name of ”T. H. Needham”.

Uppsala, typis Edmannianis, (1773). 4:o. 16 s. Häftad med en samtida guldbrokadpappersryggremsa. Nedre marginalen i huvudsak oskuren. Warmholtznotering nederst på titelsidan, liksom en samtida tillskrift ”cand. Theel”. Fint ex. från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 14. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6177. Warmholtz Bibliotheca historica Sveo-Gothica 735. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2815. Med tryckt dedikation till Theophil Gran och Eric P. Fjellström från ”auctor et respondens”. Arbetet behandlar förutom Arjeplogs pastorat även dess annex i brukssamhället Silbojokk och där verksamma präster. Silbojokk, ”silverbäcken”, uppgick i Arjeplogs socken 1786 och är numera helt försvunnet. Dess kyrka brann 1747, enligt uppgift antänd av en sinnesförvirrad broder till Silbojokks sista kyrkoherde. Samuel Öhrling (1747-99), son till den mer kände Johan Öhrling, blev bland annat pastor i Jokkmokk och Lycksele. Han deltog i arbetet med översättningen av ”Gamla testamentet” till samiska.

Sthlm, H. Nordström junior, 1800-01. 8:o. Grav. titelblad,(16),378,(13) s. + grav. titelblad,(4),382,(17) s. + grav. titelblad,(6),382,(1,1 blank,20) s. + grav. titelblad,(4),387,(13) s. Fyra samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titel- och nummeretiketter. Första bandet med annat pärmpapper, lätt avvikande gulddekor samt rosa respektive olivgrön etikett. Gula snitt, första volymen dock med ofärgade snitt. Några småfläckar på ryggarna och repor på den sista titeletiketten. Fina inlagor med enstaka fläckar, t.ex. på s. 71-74 och 238-43 i andra delen. Något fler fläckar i tredje delen t.ex. på s. 27-30, 169-72, 191-94, 223-28, 255-58 och sista bladet, liksom ett trycksvärtestråk i övre marginalen på s. 112-13. Fjärde delen med marginalreva på s. 1-2 och några fläckar på s. 31-36, 47-50 och 71-78. Trevlig svit. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 53. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5968. Akrell Stockholmiana 852-855. Författaren och kulturhistorikern Johan Elers huvudarbete. Elers (1730-1813) hade redan 1792 påbörjat sitt arbete om Stockholms historia och länge försökt att värva även andra skribenter till ett samarbete. Så skedde emellertid inte och den väldiga uppgiften utfördes av Elers ensam – i ett brev till vännen och samlaren Samuel Älf 1798 skriver Elers att ”Stockholms historia är min dageliga ockupation”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om verket att tyngdpunkten ”lagts på de topografiska förhållandena, men vidsträckt utrymme ägnas också åt folkmängd, förvaltning, historiska händelser och institutionshistoria”. Elers byggde i stor utsträckning sin skildring på otryckt material från exempelvis Riksarkivet, Stadsarkivet och Kammarkollegiet.

Falköping, J. F. Forsell, 1861. Stor 4:o. (2),79 s. & 6 litograferade plr. Rödbrunt hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och guldtryckt ryggtitel. Lätt och jämnt bruntonad inlaga med enstaka obetydliga fläckar. Stort och bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6201. Sallander Litteratur om Västergötland 640 som betecknar arbetet som sällsynt och sökt. En faksimilupplaga utgavs av Rediviva 1975. Planscherna är vackra litografier av runstenar gjorda i en för 1860-talet något gammaldags stil. Claës Johan Ljungström (1819-82) var präst och en av grundarna av Västergötlands fornminnesförening. Han valdes 1867 in i Vitterhetsakademien. Han skrev en rad topografiska beskrivningar från Västergötland och ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver dem så här: ”En föreställning om innehållet ger kapitelrubrikerna Topografi, Naturalhistoria, Näringar, Folket, Historia och Statistik. Avsnittet Historia är mest omfångsrikt och uppdelas i underavdelningar som Fornlämningar, Slott och gårdar, Kyrkor och Tingstad. Personhistorien är relativt väl tillgodosedd med längder över större gårdars ägare, prästerskapet, häradshövdingarna, kronofogdarna, länsmännen och i några fall även häradsskrivarna. Beskrivningarnas styrka är givetvis L:s lokalkännedom och det rika kulturhistoriska material han meddelar”.

Köpenhamn, N. Möller, 1776. 8:o. (6),112 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Häftad i samtida gråpappersomslag med skadad rygg. Främre omslagets insida med spår av borttaget exlibris. Med fuktränder. Titelsidan med namnteckningen ”König” och baksidan med anteckningar. Bibliotheca danica II:819. Översattes till danska, spanska och tyska. Marien var verksam i Helsingör som ”attaché au commerce”. Boken är en handbok för köpmän och behandlar Öresundstullens och Östersjöhandelns historia och dess juridiska tillämpning samt ger dessutom seglingsanvisningar.

Stockholm, Ivar Hæggströms boktryckeri, 1887. (4),415 s. Mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindornerad och guldlinjerad rygg samt titeltryck i guld. Med brunstänkta snitt och det övre även vaxat. Omslaget medbundet. Ryggen ojämnt blekt mot brunt och den övre ryggänden med nötningar samt två av binden med minimala stötmärken. Pärmarna lätt bågnande och det främre snittet med en liten fläck. Främre omslaget med veck i det nedre ytterhörnet och med den delvis beskurna blåstämpeln ”Z. Hæggströms förlags-expedition”. Inlagan delvis lätt bruntonad i yttermarginalerna. Utgiven av Z. Hæggströms förlagsexpedition. Första tusendet. Victoria Benedictsson (1850-88) debuterade i bokform med novellsamlingen ”Från Skåne” som utkom 1884, följande år publicerades hennes första roman, ”Pengar”, vilken kom att bli hennes genombrott. Om hennes andra roman ”Fru Marianne” skriver Lisbeth Larsson i ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon” bland annat: ”Huvudpersonen, Marianne, är en svensk madame Bovary. Hon har förläst sig på romantiska romaner och äktenskapet med lantbrukaren Börje Olsson blir en besvikelse [...] Det var en roman, som på flera sätt konfronterade och komplicerade den diskussion om äktenskap kontra ’fri kärlek’ som dominerade tidens diskussion. Flera av Victoria Benedictssons tidigare beundrare såg romanen som konservativ och den för henne viktigaste smakdomaren, Georg Brandes, karaktäriserade den i ett brev till henne som ’i altfor høj Grad en Dame-Roman’. I sin dagbok skrev hon att hon fått dödsdomen över sitt författarskap”.

Uppsala, viduæ b. Höjeri, (1743). 4:o. (4),16 s. & 1 grav. plansch. Tagen ur band med bevarad samtida marmorerad ryggremsa. Avhandlingsdatumet den 30 april har tillskrift i bläck med ändring till den 3 maj. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 27. Hyllningar på latinsk prosa av bröderna Gustav Adolf och Carl Ludvig von Siegroth samt på trevlig svensk vers av Anders Säfström och Eric Gustaf Liedbeck. Om kompassnålen och dess variation. Värmlänningen Olof Friberg (-1755) skrev följande år en avhandling om kartografering.

(Sthlm), A. L. Norman, 1872. 8:o. (8),64 s. & (2),1-38 s. litograferade stenografisidor. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Små sprickor i främre ytterfalsen. Bra inlaga. Stplr från Studentcorpsen i Uppsala och tillskrift ”Gåfva från förf. 1875”.

Italien, 2006. XVIII,214 s. Oklbd med skyddsomslag, vilket är nött. Främre innerfalsen med spricka nedtill. Ett modernt standarverk med en inledning, specialstudier, en bibliografisk förteckning och många illustrationer.

Sthlm, 1868-73. (6),32,(2),33-66,(2),67-106,(2),107-38,(2),139-78,(2),179-218,(2),219-300 s. & 3 faksimilblad & 2 plr. Med illustrationer i texten. Ngt nött halvpergamentbd med mörkgrön titeletikett i skinn och marmorerade snitt (G. Nyholm). Ngt snedläst. Det gemensamma titelbladet lätt solkigt och med liten brun fläck. Deltitelbladet till häfte 6 med den invikta fliken rörande Klemmings ekonomi som annars ofta saknas. Ett fåtal markeringar i blyerts. Med Karl Magnussons exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 30. Tryckt i 150 exemplar. Utkom i åtta häften med separata deltitelblad till häfte 1-7, vilka alla är bevarade i detta exemplar, liksom meddelandet om Klemmings förändrade ekonomi tryckt nedtill på deltitelbladet till häfte 6. En andra delvis omarbetad upplaga utkom 1880-82. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott, faksimilbladen är ur ”Vita Catharinæ” respektive ”Vita Brynolphi”. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare.

Sthlm, f.d. Östlund & Berlingska boktryckeriet, 1857. 8:o. 51 s. Ljusbrunt samtida hfrbd med guldornerad rygg och guldpräglad titeltext. Den lite fläckiga ryggen och övre delarna av pärmarna något blekta. Oskuren och till stor del ouppskuren inlaga. Tillskriven författare i blyerts på titelbladet. Lätta grå småfläckar på sista bladet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris, vilket lätt missfärgat försättsbladet. Från Ericsberg. Författaren propagerar bland annat för införandet av en guldmyntfot.

Sthlm, Kongl. ordens boktryckeriet hos J. Pfeiffer, 1800. 8:o. (16),359,(8) s. Samtida brunt stänkdekorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Svagt rödstänkta snitt. Spridda lager- och småfläckar. Fler fläckar på de första åtta sidorna. Starkare lite trista brunfläckar på s. 353-59. Typografisk exlibrisetikett från fideikommissbiblioteket på Ludvigsberg på frampärmens insida. Med företal av Samuel Ödmann. Originalet ”Travels in the Interior Districts of Africa” utkom 1797. Mungo Park (1771-1806) var skotsk upptäcktsresande. Syftet med resan var bland annat att finna källan till floden Niger. Ludvigsberg på Muskö gjordes 1798 till fideikommiss inom släkten Levin av Adolf Ludvig Levin (1733-1807) som köpt egendomen 1769. Sonen Per Ludvig Levin (1777-1853) var den första innehavaren av fideikommisset. Genom ett gåvobrev 1832 överlämnades åtminstone delar av Ludvigsbergs boksamling till Muskö kyrka.

Sthlm, O. Grahn, 1816. 12:o. XXIV,334,(2 blanka) s. Vackert samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg och brun titeletikett i glättad papp. Ofärgade snitt. Bruntonade hörn på titelbladet och de sista sidorna efter bandets skinnhörn. Enstaka lagerfläckar. Samtida prydlig namnteckning Margareta Justina Jedeur. Exlibris Th. Lange. Bra ex. på blåtonat papper. Efter en lång rad psalm- och psalmboksförslag blev detta förslag, med en del förändringar, antaget och grunden för 1819 års psalmbok. Wallin hade skrivit en rad psalmer själv och omarbetat ännu fler. Margareta Justina Jedeur (1761-1833) var född Hellenius och gifte sig 1778 i Köping med Thomas Jedeur (1739-1815) som avslutade sin karriär som domprost i Västerås och efterträddes av Johan Olof Wallin.

Uppsala, 1955. XII,471,(3) + (6),494,(2) s. & plr. + Brevkort. Två mörkblå oklbd med röda deltitelfält och övre ljusblå snitt. Obetydligt blekta ryggar. Omslagen medbundna. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Acta bibliothecae r. universitatis Upsaliensis vol. VIII-IX. Tryckt i 1600 exemplar. Erik Wallers (1875-1955) bibliotek är en av de främsta svenska boksamlarprestationerna genom tiderna. Det bilagda brevkortet är från Uppsala universitetsbiblioteks chef Thomas Tottie gratulerar Gunnar Brusewitz på hans 60-årsdag 1984.

Sthlm, J. P. Lindh, (1799). 4:o. (10),51 s. Tagen ur band och med grå omslagsrester vid ryggen. En del lagerfläckar. Några bläck- och fuktfläckar i övre marginalen mot slutet. Hårt skuren i yttermarginalen på titelbladet med förlust av halva O:et i ”Carthago” i titeln. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 124, upplaga c: ”sällsynt”. Musik av Kraus. Med rollistor på s. (3-10). Förkortad upplaga anpassad till hur dramat slutligen uppfördes, med en del av musiken till femte akten skriven av Hæffner.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1854. 8:o. 60 s. Lös i ark. Reva i övre marginalen på s. 19 och ett maskhål längst upp i övre hörnet på s. 23-50. Ett fåtal sidor med nagg. Krok Bibliotheca botanica suecana 49. Detta är ett särtryck av inledningen till ett längre arbete med samma titel tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1853. Arbetet utkom även som akademisk avhandling i Lund och låg till grund för Anderssons adjunktur i botanik vid Lunds universitet 1855. Det översattes till tyska och en omarbetning med tillägg trycktes 1857 i första delen av ”Kongl. svenska fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851-53. Vetenskapliga iakttagelser.” Nils Johan Andersson har även skrivit ”En werldsomsegling skildrad i bref” där han beskriver sin resa med fregatten Eugenie.

Oxford, 1933. XI,(1),246,1-68 s. & VII plr. + (SHERBORN, C. DAVIES) An index to the authors (other than Linnæus), mentioned in the catalogue of the works of Linnæus, preserved in the libraries of the British museum. Second edition, 1933. Oxford, 1936. 59 s. Det första arbetet i grönt lite nött oklbd med smärre stötskador i övre hörnet på pärmarna. Det senare häftat och även det med liten stötskada på samma plats. Den andra och bästa utgåvan av denna den mest omfattande bibliografiska översikten av litteraturen av, om och kring Carl von Linné. Den förtecknar även en mängd arbeten som vid denna tid saknades i institutionens bibliotek.