Search Results

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-43. 8:o. (8),283 + (6),346 s. + LÅSTBOM, AUG. TH. Konungariket Norges ståthållare, stifts-amtmän, amtmän och commendanter sedan år 1814, eller detta rikes förening med Swerige. Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1843. 8:o. (4),60 s. Samtida rött halvsaffianbd med guld- och blindpressade rygglinjer. Övre blåstänkt snitt, andra delens respektive andra arbetets övriga snitt oskurna. Blekt och något nött rygg samt hårt nötta pärmhörn. Främre innerfalsen sprucken de översta fem cm. Lätt och jämnt bruntonade inlagor. Medbundna blad på slutet med kompletterande anteckningar förda fram till början av 1900-talet i olika händer. Handskriven dedikation på försättsbladet till professor J. H. Schröder och på frampärmens insida spår av dennes exlibris. Med en senare svårläst blyertsnamnteckning. Stort ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 448. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4385. Är en fortsättning på Anders Anton von Stiernmans arbete med samma namn som utkommit 1745-1835. August Theodor Låstbom (1815-45) grundade i Uppsala tillsammans med Jonas Wahlström det boktryckeri som på 1880-talet blev Almqvist & Wiksells boktryckeri. Han gav ut en rad biografiska uppslagverk, bland annat ”Upsala ärkestifts herdaminne” och var medarbetare i gamla ”Biografiskt lexikon”. Han hade 1841 utnämnts till extra ordinarie amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek av J. H. Schröder för att beredas fri tillgång till dess samlingar.

Sthlm, A. Zetterberg, 1802. 4:o. (8),734,(2) s. Trevligt samtida hfrbd med rödbrun titeletikett och sparsamt guldornerad rygg. Rödstänkta snitt. Mindre maskangrepp i pärmpappret på främre pärmen och den lätt blekta ryggen med några obetydliga småfläckar och ett minimalt maskhål. Med liten fläck i marginalen på s. 594. Cccc-arket omkastat vid bindningen. Ett mycket rent och snyggt exemplar med breda marginaler. Från det von Akenska biblioteket på Högsjö. Andra upplagan, den första utkom 1794. En tredje utkom 1815. Boken översattes även till tyska. Jacob Albrecht Flintberg (1751-1804) blev kommersråd 1803 och hade även titeln lagman. Han var en flitig skriftställare och som hans viktigaste arbete brukar räknas ”Lagfarenhets-bibliothek” som vid sidan av lagtexten även redovisar praxis från straffrättens område.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Obetydligt nött rött hfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Främre omslaget till del I samt båda omslagen till del II medbundna. De nedre pärmkanterna lite mer slitna. Bra ex. Nordiska museets handlingar 36-37. Andra delen utkom efter författarens död. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1846. 8:o. (4),86,(1) s. Bra marmorerat pappbd med röd titeletikett av skinn (Hedberg). Det tryckta gröna omslaget medbundet. Ryggen lite mörknad. Lätt bruntonad. På främre omslaget namnteckning S. A. Hedin och ”Inköpt på Hedins auktion af Gunnar Palme”. Fint ex. Thorsten Rudenschöld, (1798-1859) var pedagog och räknas som den svenska folkskolans grundare. 1845 utgav han ”Tankar om ståndscirkulation”. I den skriften ”vågar härmedelst en olärd man, som genast öppet bekänner sig sakna all vetenskaplig bildning, dock för ädla medborgare vördnadsfullt framlägga frukten af sina tankar och af sin egen så väl ljufva, som bittra lifserfarenhet”. Föreliggande skrift har ett kort förord där Rudenschöld säger sig vara tacksam över det första arbetets mottagande och utber sig ”ett lika gynnsamt emottagande hos allmänheten af denna lilla, som han trott, behöfliga utvecklings-skrift”. ”Svenskt biografiskt lexikon” sammanfattar att i denna skrift ”förklarade R att lösningen på problemen inte var att söka i statliga dekret utan i en ’djupgående samhällsrörelse’ bland de enskilda människorna, den fria ’föreningsandan’. Han föreslog att hushållningssällskapen skulle omvandlas till ’allmänna länsföreningar’ med uppgift att bl a främja ståndscirkulationen. Arbetet skulle främst inriktas mot tre program: flärdfrihet, skuldfrihet och uppfostran. Inom särskilda flärdfrihetsföreningar skulle man verka för att begränsa ’konsumtionsleken’ och motverka all onödig lyx. För att befria många olyckliga från en ’syndaflod av skuldsättning’ borde det inrättas särskilda ’skuldmäklarkontor’ inom de lokala kretsavdelningarna. De utopiska inslagen i R:s program är uppenbara”. Exemplaret har tillhört politikern och publicisten S. Adolf Hedin (1832-1905). Delar av hans bibliotek såldes på auktion 1908. Gunnar Palme (1886-1934) var verksam i sin fars försäkringsbolag Thule och far till statsminister Olof Palme.

Sthlm, A. J. Nordström, 1790. 8:o. 200 + (2),203-384 + (2),387-576 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden och brunröd titeletikett. Liten skinnreva i rygghuvudet och med en repa längre ned på ryggen. Nötta pärmpapper och pärmkanter samt stötta hörn. Försättsbladet saknas. Genomgående rätt hårt lagerfläckig och småsolkig samt med några fuktränder i marginalerna. Några röda lackplumpar med pappersrester på pärmarnas insidor. Översatt av Gustaf Regnér. Första upplagan utgavs av C. C. Gjörwell som en del av ”Ägtenskaps-ståndet, betraktat på des moraliska och physiska sida”, 1775-78 tillsammans med en text av J. P. Miller. En tredje upplaga utkom 1797. Lignacs originalarbete hade enligt företalet titeln ”De l’homme et de la femme, considérés physiquement dans l’etat du mariage”. Den utkom första gången 1772 och blev en storsäljare som trycktes i många upplagor. Den svenska översättningen baseras på den utökade upplagan från 1773. Boken översattes även till engelska, holländska och italienska. De flesta utgåvorna försågs med upplysande illustrationer, dock inte den svenska.

Hamburg, chez Chretien Herold, 1760. 8:o. (8),343 s. Samtida hårt nött och ngt solkigt gråpappbd med handskriven titeletikett. Ytligt sprucken i ytterfalsarna. Oskuren. Med spridda fuktränder i övre marginalen och enstaka lagerfläckar. Liten fläck i texten på s. 27-34. Bra ex. med Thore Virgins namnteckning daterad 1941 och dennes guldpräglade pärmexlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5788: ”Med et widlyftigt utdrag af desse bref, på swenska, giordes början uti Förrådet, eller samling af åtskilliga histor. och andra ämnen, Stockh. 1760”. En tysk översättning föregick detta det franska originalet. En ny ordagrann upplaga trycktes 1761. I Turkiet var Friedrich Ernst von Fabricius holsteinsk sändebud hos Karl XII. Dessa brev rör tiden 1710-14 och är en viktig källa till kunskapen om Karl XII:s vistelse och politik i Turkiet.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1818. 8:o. (4),XXVII,(1),290,301-16,307-529 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Stiligt hfrbd från 1840-talet med rikt guldornerad rygg med stavning ”diur- och vezt-rik”. Grönt mönsterpressat pärmpapper med blomsterslingor. Grön- och gråsprängda snitt. Något nötta ytterfalsar. Ställvis lagerfläckig. Stark liten bläckfläck på s. 43-44. Många små markeringar med rödpenna i marginalerna. En del bläcknumreringar, fuktränder och solkfläckar i registret på s. 443 och framåt. Reva i registerbladet s. 457-58. Tabellen är fäst i sista sidans yttermarginal. Exlibris för Nils Alarik Kemner med insekts- och blomstermotiv. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Björn Dal skriver om Illigers verk att det är ”ett omfattande arbete som under 3106 punkter ger definitioner och svenska benämningar på tusentals djur- och växtdetaljer, nödvändiga för att rätt kunna beskriva naturens mångfald”. Författaren (1775-1813) var professor i zoologi vid universitetet i Berlin och direktör för stadens zoologiska museum. Gabriel Marklin (1777-1857) var bland annat en framstående naturaliesamlare och gjorde sig med tiden känd som något av ett uppsalaoriginal. Han var en mycket nitisk samlare av avhandlingstryck och hans förteckningar över svenska disputationer 1778-1855 är än idag ett bibliografiskt standardverk. Marklin sålde på ålderns höst sin avhandlingssamling till Kungliga biblioteket.

Uppsala, J. Edman, (1786). 8:o. 36 s. Tagen ur band. Råkanter i nedre marginalen. Ngt lagerfläckig. Johan Adam Tingstadius (1748-1827) var professor i orientaliska språk vid Uppsala universitet samt biskop i Strängnäs. Han var en av ledamöterna i Bibelkommissionen, men hamnade där ofta i konflikt med både Ödmann och Wallin, som inte var beredda att tillåta lika vidlyftande poetiska friheter som Tingstadius önskade i översättningsarbetet. Föreliggande tal höll Tingstadius när han tillträdde professuren i orientaliska språk. Anton Blanck hävdar i sitt arbete ”Det nordiska renässansen” att Tingstadius hör till dem som ”gjort allra mest för romantikens förberedande i svenska sinnen” och att just hans inträdes-tal ”är ett av den gustavianska periodens märkligaste kritiska dokument”. Föreläsningen hölls inför Gustav III och en ansenlig akademisk lyssnarskara. Tingstadius förespråkade, med exempel från den judisk-hebreiska, arabiska, persiska och turkiska litteraturen, att utländsk diktning och poesi ska läsas, bedömas och uppskattas efter de olika folkens egna seder och traditioner, inte med någon fastställd klassisk poetisk måttstock. Omnämnda i texten återfinns poeter som Hafiz och Firdausi.

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet respektive G. Scheutz, 1819-20. 8:o. (6),24,(2),25-186 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett på främre omslaget. Genomgående lätt lagerfläckig. Ett litet hål med minimal textförlust på s. 89. Med en prydlig handskriven dedikation till Axel Leijonhufvud. Från Trolleholm. Fiske Icelandic collection s. 363. Med tryckt dedikation till Curt von Stedingk. Författaren skriver avslutningsvis: ”Härmed sluta wi eddalärans framställning af den skapade och icke skapade werlden. Wi skola i nästa del afhandla naturgudomligheterna, hwilka röja samma poetiska framställningssätt, samma lefwande sinnebilder.” Någon sådan fortsättning utgavs dock aldrig. Den handskrivna dedikationens mottagare är antingen översten m.m. Axel Leijonhufvud (1755-1826) eller hans son med samma namn (1812-97) som 1827 blev kadett vid Karlberg. Den senare var svärfar till Carl Trolle-Bonde som byggde upp det stora biblioteket på Trolleholm.

Sthlm, Grefingska tryckeriet, 1769. 4:o. 8 s. Tagen ur band. Lös i häftningen och med småhål från tidigare häftning i ryggen. Bra ex. Carl Gustaf Broocman (1747-70) var e.o. amanuens i Antikvitetsarkivet och dessutom medarbetare i ”Norrköpings veckotidning”. Han omtalas av samtiden som en man med ”mycken kvickhet samt böjelse för latinska poesien”. Som sådan framstår han i föreliggande parodiska dissertation som har sin udd mot det politiska partigrälet.

Vadstena, J. P. Tollstorp, 1832. 8:o. (2),155 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappersomslag. Ryggpappen lite skadad nedtill. Något lite lätt lagerfläckigt ark. Reva i nedre marginalen på s. 31-32. Fint ex. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) hann under sin levnad med att vara askultant i Bergskollegium, handelsresande, fabrikör, grosshandlare, gästgivare, boktryckare, tidningsutgivare, vitter författare, topograf och kommissarie vid provisoriska sjukhuset i Stockholm. Föreliggande bok är en febrig kärleksroman i dagboksform tryckt på författarens eget tryckeri, det första i Vadstena sedan reformationen.

Paris, an V (1797). 8:o. XII,104,(1) s. Fint samtida lätt nött glättat pappbd med sparsamt guldornerad rygg och röd mönsterpressad titeletikett. Röda snitt. Ryggen och pärmarna lite blekta. Inlagan med enstaka lagerfläckar, t.ex. på smutstitelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3636. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.334. Boken förbjöds i Sverige i mars 1798 av Gustav IV Adolf. Tre upplagor utkom samma år, varav detta tycks vara den första, och en senare upplaga trycktes i Paris 1802. Även en dansk översättning publicerades 1797.

Helsingborg, 1883. 312 s. & 2 stora utvikbara tryckta stamtavlor & 1 plansch. Brunt hfrbd med guld- och blindornerad rygg (Carl Lund, Stockholm). Svagt stänkta snitt. Ryggen obetydligt nött och blekt. Med några diskreta markeringar i texten. Mindre revor i stamtavlorna. Tidningsurklipp löst bilagda liksom ett tackkort för uppvaktningen på 70-årsdagen från författaren. Med Gustaf Elgenstiernas guldpressade pärmexlibris. En anteckning på försättsbladet att boken inropats på auktion 1955. Almquist Svensk genealogisk litteratur 317. Planschen föreställer 3 släktvapen. Uppdelad i fyra avdelningar: ”Munthe-slägtens äldsta historia”, ”De första slägtleden i Norden [...] samt skånska grenen”, ”Svenska grenen” och ”Norska grenen”. Gustaf Elgenstierna (1871-1948) var posttjänsteman, genealog och en tid bokauktionskommissarie i Stockholm. Mest känd är han för ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor” som utkom i nio volymer 1925-36. Han hade ett mycket omfattande bibliotek, inte minst rörande svensk genealogi och personhistoria, vilket såldes på auktion 1955.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820. 8:o. (2),37 s. Häftad, oskuren och mestadels ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Genomgående gultonad fuktfläck nederst i marginalen, sidorna 14 och 15 med liten sotfläck respektive litet bläckstänk på samma ställe. Med överstruken gammal namnteckning (F. Hintze?) på omslagets framsida och Waldemar Ditzingers exlibris på dess insida. Översatt av Christina Charlotta Ulrika Berger, född Cronhielm (1784-1852).

Sthlm, Strinnholm och Häggström, 1814. 8:o. (6),XIII,(1),(2),397,(1) + (2),376 s. Svart halvsaffianbd från 1800-talets första hälft med guldornerad rygg. Blåstänkta snitt och regnbågsfärgat läsband. Några minimala maskhål i bakre falsen. Stötta pärmhörn. En understrykning i grönt på huvudtitelbladet. Ställvisa lagerfläckar i del II och fler fläckar i ark 24 s. 209-24. Tillskrift på försättsbladet: ”Denna bok har jag fått på min födelsedag d. 2 febr. 1884 af Nils Englund. Uppsala. August Bondeson”. Med huvudtitelbladet i början. Völschows avskriftssamlingar är en av huvudkällorna till Bellmans diktning. På sidan 250 i del II finns tre dikter numrerade 62-64 ”Till C. M. Völschow på Mathiaedag 1789” följd av ytterligare två dikter till densamma. Dikten nr 108 på sidan 351 i andra delen har titeln ”Hos Völschow, 1780, vid ett åskväder”. August Bondeson (1854-1906), författare, folklivsskildrare och läkare, fick boken på sin trettioårsdag. Krönet i Bondesons författarskap utgör det fiktiva memoarverket ”Skollärare John Chronschoughs memoarer”. Det följer en torparson som fick möjlighet att utbilda sig vid folkskollärarseminariet i Göteborg på 1860-talet och hans utveckling till självgod besserwisser.

(Sthlm), sahl. J. Billingsleys änckia, (1696). 4:o. 64,(11) s. Tagen ur band, med senare ryggremsa av gråpapper. Gamla stänkta snitt. Delvis nära skuren i övre marginalen så att översta radens text snuddas. Fläckigt titelblad. Några samtida understrykningar i texten. Med Daniel Swebilius namnteckning. Med personalier på de första tio opaginerade sidorna. Magnus Danckwardh (1648-96) föddes i Norrköping och gjorde en ämbetsmannakarriär som avslutades med tullförvaltaretjänsten i Kristianstad, vilken han lämnade för att bosätta sig i Stockholm 1691. Samuel Törling (1662-1718) studerade i Uppsala, prästvigdes av Spegel i Linköping 1693, verksam som präst vid Livgardet från 1695, kyrkoherde i Maria Magdalena från 1705 och utnämndes till pastor primarius i Storkyrkan 1712. Den tidigare ägaren Daniel Swebilius (1661-1718) var brorson till ärkebiskop Olof Swebilius och kyrkoherde i Åby samt begravd i Kalmar domkyrka.

Lund, ex officina Berlingiana, 1824. 4:o. 16 + (2),17-28,1-14 s. Häftad. Titelbladet till del I ngt bruntonat och med små pappersförluster i yttermarginalen. Med Knut Tallqvists exlibris på baksidan av titelbladet. Marklin Catalogus dissertationem 5-6. På s. 19-24 återfinns poemet ”Moallaka” i svensk översättning och den avslutande pagineringsföljden utgörs av det arabiska originalet.

Sthlm, J. P. Lindh, 1805. 8:o. (2),XVI,I-XXXI,(1),196 s. & 3 utvikbara grav. plr. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag med småskavanker på ryggen. Lös i häftningen i början och i slutet. Något lagerfläckig i början och mot slutet, annars huvudsakligen ren inlaga. Bra ex. Bring Itineraria svecana 340 uppger felaktigt fyra planscher. Med förord av Daniel Melanderhjelm. Expeditionen gjordes för att kontrollera Maupertuis mätningar från 1736. Jöns Svanberg (1771-1851) var astronom vid Vetenskapsakademien och från 1811 professor i matematik vid Uppsala universitet. Han var även med och grundade Uppsala simsällskap! ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”S kom själv från Tornetrakten, vilket var en anledning till att han ansågs lämplig som expeditionsledare. Han var också en utpräglad matematisk begåvning. [...] En internationellt uppmärksammad geodetisk mätning var, hoppades man, den typ av projekt som skulle kunna bidra till att vända en sedan länge nedåtgående trend inom de matematiska vetenskaperna i Sverige. S tycktes vara som klippt och skuren att leda inte bara mätningen utan även den framtida vetenskapliga utvecklingen i landet. Rekognosceringar skedde 1799 och två år senare påbörjades själva mätarbetet. Vid mätningen användes ett hypermodernt vinkelmätningsinstrument, en s k bordacirkel, som under 1790-talet utprovats i samband med de geodetiska arbeten som utfördes i Frankrike för att bestämma meterns längd. Melanderhielm och S stod båda i kontakt med metermätningarnas ledare Jean-Baptiste-Joseph Delambre, tidens främste geodet. Denne gav både moraliskt och vetenskapligt stöd; de svenska mätningarna skulle bli användbara som ett led i att förbättra den allmänna geodesin och de var strålande reklam för fransk vetenskap och mätteknik, också för att S som en av de första utanför Frankrike konsekvent använde metersystemet. Den bok där resultaten 1805 redovisades var också författad på franska, och 1806 belönades S med Franska institutets astronomiska guldmedalj”.

Västerås, J. L. Horrn, 1776. 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i nytt marmorerat pappomslag med svarttryckt titel på frampärmen. Enstaka småfläckar. Några små bläckfläckar i titelbladets övre marginal. Hebbes Den svenska lantbrukslitteraturen 1622. Första upplagan trycktes i Västerås 1759. Detta var Björkströms enda tryckta skrift.

Grand-Montrouge, Paul Schmidt, 1891. (2 blanka,6),249,(3 blanka) s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind och linneklotklädda pärmar (Levins bokbinderi). Brunt övre snitt. Omslaget medbundet, det bakre aningen solkigt. Ryggen obetydligt blekt och med några små repor. Bra exemplar med Signe och Henrik Svanfeldts exlibris. Zetterlund I:53. Författaren själv refererar lite nedlåtande till sina svensk-romanska kulturhistoriska uppsatser från den här tiden som ”lärdt knåp” som han sysselsatte sig med när inspirationen tröt i arbetet med romanen ”I havsbandet”. Senare bedömare har dock tillerkänt dem ett betydligt större värde än många av hans övriga vetenskapliga försök. Bland annat under inflytande av Frankrikevännen Nietzsche överger Strindberg sitt Tysklandssvärmeri till förmån för Frankrike, och försöker dra nytta av Frankrikeintresset som skapats i och med 100-årsjubileet av franska revolutionen. Strindberg erbjöd först boken åt Bonniers. Han kallade den för en ”maskerad diatrib mot das Preussenthum”, och menade att den skulle vinna Albert Bonnier hederslegionen, ”en liten restitution” för ”de skamfilningar man bestått [honom] [...] för mitt författeris skull”. Albert Bonnier avböjde dock både boken och hederslegionen: ”Jag är och förblir alldeles kallsinnig för dylika prydnader”. Strindberg lät sig inte nedslås utan såg istället till att boken gavs ut i Paris, där den också kom att röna viss uppskattning. Uppsalakällarmästaren Henrik Svanfeldt (1876-1964) byggde upp en mycket stor strindbergianasamling, den såldes i sin helhet till Johan Lagergren, som byggde vidare på den. Lagergrens samling såldes slutligen på auktion hos Libris auktioner 1982.