Search Results

Uppsala, H. Curio, 1681. Folio. (2),19,(1) s. Med en Uppsalavy i träsnitt på s. 4. Tagen ur band och lite lös i häftningen på sina håll. Vikta hörn i början. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 961. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 350: ”skriften är nu för tiden nog sälsynt”. Verelius sista svarsskrift i striden med Schefferus. Magnus Gabriel De la Gardie förbjöd dess tryckande 1677 och den utgavs först efter Schefferus död. Upplagan konfiskerades nästan omedelbart och förseglades. En stor del av upplagan förstördes i branden 1702 och återstoden såldes 1721.

Uppsala, 1906. (2),287,(1) + (BÄCKSTRÖM, OL.) Katalog öfver Leufsta bruks bibliotek från 1868. Accessions-katalog. Supplement I-VIII. 1906-13. Uppsala, 1907-15. 53 + 32 + 39 + 22 + 22 + 14 + 18 + 14 + 20 s. Huvudkatalogen i elegant brunt stänkdekorerat oskinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, mörkröda titel- och deltiteletiketter samt guldpräglad och blindpressad pärmdekor (Levins bokbinderi). Stänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Supplementen i nio häftade volymer med tryckta omslag. Ryggarna delvis blekta och med någon minimal reva. Den bundna volymen med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4194 för huvudarbetet och de fyra första supplementhäftena. Tryckta i 50 numrerade exemplar, varav dessa har nummer 22. Biblioteket byggdes upp av den dåvarande ägaren till Leufsta Carl De Geer som ett fristående komplement till det gamla fideikommissbiblioteket över vilket en katalog trycktes 1907. Carl De Geer avled 1914 och denna katalog ger därmed en översikt över hela hans imponerande bibliotek. Det var inte minst rikt på geografisk litteratur. Komplett uppsättning av verket.

Göttingen, bey Wandenhoek und Ruprecht, 1805-10. 8:o. XVI,918 + XII,522 + (2),523-984 + XII,717 + (2),XII,719-1297 + (4),508 + VIII,509-1116,(5) + XVIII,677,(1) + XIV,532 s. Nio samtida hfrbd med guldornerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och olivgrå deltiteletiketter i glättad papp. Gula snitt. Flera av ryggarna med mörkare missfärgning och en volym med nagg överst. Inlagan med enstaka småfläckar. Två extra titelblad medbundna i slutet av volym IV:2. Spår av L. J. Sederholms borttagna ovala exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Av del IV ukom även en tredje avdelning och av del VI en andra avdelning. Allt som utkom av del V. Johann Gottfried Eichhorn (1752-1827) var tysk teolog och orientalist verksam vid universiteten i Jena och Göttingen. Efter en allmän historisk översikt av litteraturens historia så övergår verket till att behandla olika regioners litteratur, varav Sverige berörs i del III:2 på s. 831-79. Den oavslutade del V behandlar språkhistorien och del VI den teologiska litteraturen.

Linköping, G. Björckegren, (1745). 4:o. 39 s. Tagen ur band. Delvis lite lös i häftningen. Bra ex. Ranius Biographica minora 421a. Med personalier på s. 29-33 och begravningsverser författade av sönerna Johannes Nicolai Falk och Daniel Nicolai Falk.

Köpenhamn, 1930. 53,(27) s. & 102 plr. Något nött ohfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, titel- och deltiteletikett i röd respektive grön marokäng samt övre guldsnitt (Anker Kyster). En tråkig reva i skinnet på bakre pärmen. Försättsbladet med anteckningen ”Bound by Anker Kyster 1933” i tusch och Oscar Davidsens exlibris. På eftersättsbladet återfinns ett inklistrad katalogurklipp från Oscar Davidsens auktion 1940. Trevligt illustrerat standardverk om en storhetstid för danskt bokbinderi. Här i ett pastischband av medförfattaren Anker Kyster.

Uppsala, Regiae academiae typographi, (1845). 8:o. (2),83,(1) s. Laxfärgat stänkdekorerat pappbd med tryckt titeletikett (Beck & son). Det rosa tryckta omslaget medbundet. Delvis lätt bruntonad. Understrykningar med rödkrita i fotnoterna. Med dedikation till N. A. Brundin och Ol. Schenströms namnteckning samt Gunnar Brusewitz exlibris. Bra ex. Marklin 1-4. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Bygdén s. 23 med felaktig kollationering. Presentexemplarupplaga av Schagerströms disputationsserie om Upplands flora. Respondenter var Ali Floderus, C. L. Fineman, A. V. Norinder och A. T. Petré.

”À Hambourg” (=Sthlm, C. Delén), 1813. 8:o. (2),VI,94 s. Hklbd från 1800-talets slut med guldornerad rygg. Titelbladet med liten lagning i nedre hörnet och äldre anteckning i bläck nedtill: ”(Boken otvifvelaktigt tryckt i Stockholm)”. Några diskreta noteringar i blyerts. Med förgyllt ryggexlibris och duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek, Johannes Brings exlibris och namnteckning samt Bengt Hasselrots namnteckning, den sistnämnda daterad 1948. Klemming Sveriges förhållanden till fremmande magter s. 418. Lonchamp L’œuvre imprimé de madame Germaine de Staël nr 111, noten. Madame de Staël et l’Europe nr 449. Originalet ”Ueber das Continentalsystem und den Einfluss desselben auf Schweden” trycktes samma år. Denna översättning till franska trycktes med fingerad tryckort, en svensk översättning av Carl Delén utkom samma år. Utgåvor trycktes även i utlandet året därpå. August Wilhelm Schlegel (1767-1845) vistades vid denna tid i Sverige tillsammans med madame de Staël och var under fälttåget 1813-14 sekreterare åt kronprins Karl Johan. Lonchamp skriver att verket inte är av de Staël men att hon kan ha givit muntlig information i ämnet till Schlegel. ”Madame de Staël et l’Europe” är säkrare på sin sak och skriver att de Staël ”sans doute” blev konsulterad.

Uppsala, 1960. 27,(1) s. Häftad. Interfolierad. Något solkigt omslag. Författarens visitkort bifogat med handskriven önskan om ”benägen anmälan på Bokvännerns notisspalt”. Tryckt i 300 numrerade och interfolierade exemplar, signerade av författaren varav detta är nr 86. Innehåller bl.a. bibliografiska uppgifter om Anders Sparrmans skrifter rörande Cooks andra resa i vilken han deltog.

Uppsala, J. H. Werneri, (1710). Liten 8:o. (8),34 + (2),35-70 s. Första delen häftad, den andra tagen ur band. Huvudtitelbladet loss och med mindre pappersförluster i inre marginalen. Det lätt solkiga titelbladet till del I loss och med några smårevor samt lite beskuret i yttre och nedre marginalerna. Andra delen ganska snävt skuren, förutom titelbladet som haft nedersta delen invikt. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 21-22. Warmholtz 647. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 19. Fiske Runic literature s. 15. Allt som utkom. ”Sunaita runr” i titeln satt i hälsingerunor; andra delen med avvikande titel ”Oreadum helsingicarum”. Detta är ett exemplar med huvudtitelblad till den avhandlingsupplaga som sonen Olof Celsius gav ut. Ett annat exemplar omnämns i Björck & Börjessons katalog 360 och betecknas som ”av allra största sällsynthet”. ”Sunaita runr” är en bearbetad andra upplaga av Magnus Celsius ”De runis helsingicis” från 1677, vars utgivning avbröts av författarens död 1679. Även föreliggande upplaga förblev oavslutad, men är utökad med några kapitel om Hälsinglands fornminnen och avtrycker några idag försvunna runristningar samt innehåller hyllningsdikter från första upplagan av Martin Brunnerus och Johannes Hoof. Ett supplement till ”Sunaita runr” författat av Olof Celsius trycktes 1773 i Uppsala vetenskapssocietets ”Acta”. De stavlösa hälsingerunornas uttydning hade länge varit en gåta och bl.a. Olof Verelius och den lärde Athanasius Kircher i Rom hade gått bet på att tyda dem, den sistnämnde tyckte att runorna mest liknade några besvärjelsetecken mot ormar som han sett i Konstantinopel och Arabien. Den uttolkningen passade naturligtvis inte stormaktstidens självbild och forskningen fortsatte. Magnus Celsius blev den förste att lösa gåtan och omtalar lösningen i ett tal vid rektoratets nedläggande 1675 och senare i tryckt form i ”De runis helsingicis”. Olof Celsius kunde själv komplettera faderns forskningar i hälsingerunorna genom att vara den första som riktigt tolkade tecknet för R.

Linköping, P. Pilecan, 1729. 8:o. (2),32,(6) s. Titelbladet och de sista opaginerade sidorna tryckta i rött och svart. Häftad i samtida marmorerat pappomslag med saknad rygg och defekt bakpärm. Enstaka fuktfläckar och mindre solkigheter. Nedre ytterhörnet något musätet från s. 11 och framåt. Interfolierad med skrivblad, dock utan anteckningar. C. A. Bergstens namnstpl på titelbladet. Bibliografiska anteckningar på omslagets insida. Trycktes i Strängnäs i åtminstone fem tidigare upplagor 1706-17. Enligt Björnstiernas ”Förteckning på svenska almanackor och kalendarier” rör det sig om ett sammandrag av Johan Bilbergs ”Computatio cyclica” som utkom första gången 1688. Nordström skriver i ”Bibliografiskt supplement” att ”I 1724 års skolordning anbefalles detta arbete som lärobok i gymnasierna”.

Skara, (1774). Liten 8:o. (4) s. Tagen ur band. En liten reva i yttre marginalen på båda bladen. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 686. Den döda var dotter till kornetten Hans Reinhold Gyllenhaal och föddes 1760 och begravdes den 2 februari 1774.

Sthlm, 1873. XII,710 s. Nött marmorerat brunt hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av svart skinn, marmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag. Udda exlibris på främre pärmens insida med initialerna ”GH” och texten ”Wijn fördrijffuer galla,/ icht, bwkreff, podager,/ wijnet botar alla./ Om noogh theraff man tagher.” Med ett avslutande omfattande register. Fortfarande ett mycket användbart referensverk!

Paris, chez les libraires associés, 1778. Liten 8:o. XXVIII,372,(13) + 424,(12) + 398,(10) s. Tre samtida mycket lätt nötta gröna halvmarokängbd med rikt guldornerade ryggar. Gula snitt. Ryggen till del III med svag fläck. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Med Fr. Ph. Klingspors grav. exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit! Åttonde upplagan av detta arbete som trycktes första gången 1719 och anses vara författarens viktigaste. Historikern René Aubert de Vertot (1655-1735) skrev även en mycket spridd ”Histoire des révolutions de Suede”. Fredric Philip Klingspor (1761-1832) var militär och ståthållare i Stockholm. Hans boksamling om 2078 poster såldes efter tryckt förteckning den 9 april 1823. I den återfinns föreliggande exemplar som post 479-81 i oktavavdelningen. Flera böcker från auktionen inhandlades för Johan och Alexander Sederholms räkning, uppenbarligen avsedda att användas i deras undervisning. Ytterligare en auktion över Klingspors böcker hölls efter hans död.

Uppsala, 1939-45. XVI,333 + XVI,372 s. Bra ljusgrönt klbd med dekorativ brun titeletikett i skinn (Frosta bokbinderi AB, Stockholm). Omslagen medbundna, det första med en liten lagning. Små fläckar inledningsvis i yttermarginalen. Någon enstaka blyertsmarkering och anteckning. Med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris. Del II utgiven efter författarens efterlämnade anteckningar av C. Björkbom. Bibliografin förtecknar litteratur från äldsta tid till och med 1850. P. M. Hebbe tog med all typ av litteratur som på något sätt behandlade lantbruk och angränsade ämnen, till exempel skadedjur, trädgårdsskötsel, skogshushållning, husdjursskötsel, veterinärmedicin, teknik etc. Det finns även en stor topografiskt ordnad avdelning. I bibliografin återfinns inte bara monografier utan också tidskrifter, småtryck och mindre notiser i periodisk litteratur. Fortfarande ett mycket användbart standardverk.

Maastricht, chez J.-E. Dufour & P. Roux, 1779. 8:o. XV,(1 blank),430 + (4),436 s. Två vackra och välbevarade samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och gröna deletiketter. Röda snitt. Fina inlagor, de första och sista sidorna i andra delen ngt lagerfläckiga. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Blyertsanteckning ”Sederholm Näfveqwarn” i första delen. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Stiligt ex. Första upplagan trycktes 1771. Claude Prosper Jolyot de Crébillon (1707-77) var fransk författare och filosof. ”Lettres Athéniennes” var hans sista roman.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802. 8:o. (4),63,(1) s. varav s. 45-48 är en lång utvikbar tryckt tabell. Häftad i blågrönt glättat samtida pappomslag med blekt rygg. Främre omslaget svårt fläckat. Enstaka lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 1-4. Sidorna 49-63 utgörs av en bilaga författad av J. C. Garney. Johan Erik Norberg (1749-1818) var tekniker och bergsman och periodvis verksam i Rysslands bergsindustri.

Lund, typis Berlingianis, (1788). 4:o. 16,(1) s. Häftad i samtida ryggremsa i bronserat papper. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 29. Med en hyllning av respondentens bror ”Jean Gabriel Rosvall”. Om turkisk och arabisk krigsföring. Mathias Norberg (1747-1826) var professor i grekiska och orientaliska språk i Lund.

Sthlm, L. L. Grefing, 1755-57 respektive Harberg & Hesselberg, 1759. 8:o. 77,(2) + 90,(4,2 blanka) + 75,(4) + 77,(3) s. Samtida brunt skinnbd med upphöjda bind. Röda snitt. Den nötta ursprungligen blinddekorerade ryggen defekt med förlust av skinn och merparten av titeletiketten. Även nedtill på ryggen finns en mindre skada. Några blad med revor i nedre marginalen, ett fåtal gånger in i texten. Litet hål och en bokstavs förlust på s. 3 i del II. Sista bladet i del IV med obetydlig pappersförlust i yttre marginalen samt ett litet hål utan egentlig bokstavsförlust. Med spår av borttaget exlibris och Lefebvre de Villebrunes namnteckning på titelbladet daterad 1791. Den måttligt imponerade Hammarsköld skriver om Elers i ”Svenska vitterheten”: ”Johan Elers uppträdde först med en mängd vitterhetsstycken i den Nordenflycht-Dalinska andan, utgifna under namn af ’Mina försök’, och vann sedermera en kort ryktbarhet för en svag och vattensjuk elegi, ’Mina tårar’, af Vitterhets-akademien belönad med guld. Slutligen greps han helt och hållet af den Bellmanska dithyrambstilen, och han försökte på allt sätt manierera sig till densamma i sina så kallade ’Glada Qväden’”. Jean-Baptiste Lefebvre de Villebrune (1732-1809) förmodas ha behärskat tretton språk, däribland svenska. De omfattande språkkunskaperna utgjorde grunden till en omfångsrik översättargärning. Bland hans översättningar, som karaktäriserats som varken eleganta eller trogna originalen, kan exempelvis nämnas en utgåva av Cervantes noveller. Han var även under det stormiga 1790-talet en kort tid chef för Frankrikes nationalbibliotek.

Köping, J. F. Säfberg, 1869. 8:o. 136 s. Fint gult hklbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i skinn samt marmorerade snitt (Hedberg). Bra ex. med Johan Axel Almquists biblioteksetikett. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6218. Teijler Litteratur om Örebro län 2238. Om Västmanlands härader och socknar i äldsta tid. Stort utrymme ägnas ortnamnens etymologi.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Två bra röda hklbd med bruna titeletiketter i skinn. Omslagen medbunda, liksom skyddsomslagen. Första delens skyddsomslag kraftigt gulnat. Inlagorna delvis ouppskurna. Nordiska museets handlingar 36-37. Andra delen utkom efter författarens död. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter.

Sthlm, C. Deleen, 1816. 8:o. (2),71 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Lätt fuktbucklig. Med bläcknumrering ”12” på titelbladet. Almquist Svensk genealogisk litteratur 210. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4632. Utgavs av Lorenzo Hammarsköld utifrån Louis De Geers (1705-58) efterlämnade manuskript om sin släkts historia. Omtrycktes 1843 i ”Notice historique sur la famille de De Geer”.

Helsingfors, 1962-69. XX,(1),585 + 256 s. Rödbrunt hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1969). Obetydligt blekt rygg. Dedikation till Christian Callmer på första delens titelblad. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter 30:1-8. De tre avslutande häftena utgörs av register. Verket ersätter Lidén och Marklin vad gäller de akademiska avhandlingarna utgivna i Åbo.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1868. 8:o. (6),56 s. Träsnittsillustration på titelbladet och s. 45. Tagen ur band och insatt i prydlig ny gul ryggremsa. Författarens första hippologiska skrift! Wrangel skriver i förordet att han fortbildat sig i allt vad gäller hästskötsel under en mångårig vistelse utomlands. Samma år som denna skrift utkom blev han redaktör för ”Tidning för hästvänner”.