Search Results

Uppsala, J. F. Edman, 1798. 8:o. XXXI,(1),508 s. & 2 utvikbara grav. plr. Något nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Lätt avnötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Ett fåtal småfläckar. Några små understrykningar och markeringar i blyerts. Liten reva i andra planschens yttermarginal. Namnteckning Carl E. Himberg på titelbladet. Försättsbladet med bortklippt namnteckning överst samt därunder Gerhard Westfelts namnteckning från 1847. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Första upplagan utkom 1792, en tredje 1816, utökad med norska växter, 1816. Den första planschen är signerad P. Lundmark. Liljeblad föreslår bland annat att herbarier bör sammanställas i varje kyrka så att resande och allmänhet ska kunna lära känna den lokala floran, och ”hvad vore angenämare än at rikets ungdom vid scholor och gymnasier häruti handleddes och under sina lediga sommar-månader gjorde små samlingar på det de sedan, då de blifva präster och allmänhetens ledare, kunde undervisa sina åhörare i tillämpningen af skaparens dråpeliga verk!” ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”i stort en översättning av Linnés Flora Suecica men med ökat artantal o uppställd enligt ett av L till 16 klasser reducerat linnéanskt sexualsystem. Floran blev betydelsefull som en under några decennier av både fackmän o amatörer allmänt begagnad lärobok, kanske framförallt för att den möjliggjorde växtstudier även för inte latinkunniga. [...] L skapade sv botaniska termer som i stor utsträckning alltjämt är i bruk, medan av honom skapade sv växtnamn ibland var mindre lyckade”.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1872. 8:o. (2),28,(2 blanka) s. Häftad med citrongul samtida ryggremsa. Titelbladet och sista blanka sidan obetydligt lagerfläckiga. Framlades på Kemiska lärosalen i Uppsala den 21 maj 1872. Med en kort historisk exposé i början, från Scheeles upptäckt av volframsyran i mineralet tungsten 1781. Gustaf de Lavals (1845-1913) disputation och början på en enastående karriär som forskare, uppfinnare och bolagsbyggare.

Sthlm, 1943. 96 s. Ljusbrunt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, förgyllda pärmlinjer och helt guldsnitt. Något blekt och lite nött rygg. Liten fläck upptill på s. 2. Med hälsning i bläck daterad 19/12 43. Utgiven av Sveriges filatelist-förening. Tryckt i 10 numrerade exemplar, varav detta är nr 6 och särskilt iordningställt för Bertel Taucher. Sidorna 91-96 är utan text och avsedda för egna anteckningar. Förtecknar över 200 olika tillfällighetsstämplar till exempel ”Expositionen” 1866, ”Sjöpostexpeditionen 70, M/F Gripsholm”, ”Stockholms-utställn” 1930 och ”Stockholm-Newyork 1929, Luftpost”.

Uppsala, H. Curionis, (1662). 8:o. (12),661,666-67,664-65,670-71,668-69,674-75,672-811,(8,1 blank,2),1-50 s. Samtida ngt solkigt pergamentband med handskrivet författarnamn på ryggen. Frampärmen med brun fläck vid ryggen. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet lätt solkigt i yttermarginalen. En rostfläck på sista sidan. Svårläst samtida namnteckning på titelbladet, delvis bortskrapad namnteckning från 1708, M. Fremlings namnteckning från 1797, Peter Dahls dito från 1820 och Gunnar Carlquists förvärvsanteckning från en bokauktion i Lund i november 1910. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 529. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2518, noten. Den andra pagineringsföljden med ”Observationes et notæ historicæ”. Första upplagan utkom 1654. Det här är den andra som är väsentligt utvidgad. En tredje trycktes 1676. Lindroth har beskrivit Loccenius arbete om det svenska rikets historia som ”en naken och osmyckad politisk krönika, påfallande fri från värderingar och pekpinnar”. I 1654 års upplaga fick den götiska historieromantiken litet utrymme då Loccenius föredrog att beskriva den tid om vilken trovärdiga källor fanns att tillgå. I 1662 års utvidgade upplaga återfinns emellertid en nyskriven inledning om Sveriges äldsta sagokungar hämtad från Johannes Magnus, något som Lindroth tolkar som en eftergift till det rådande götiska idéklimat som sanktionerades från officiellt håll. Lindroth sammanfattar: ”Det var Loccenius som gav den första kritiska och sovrade bilden av de svenska hävderna på latin för en europeisk publik”. Matthias Fremling (1745-1820) var professor i filosofi vid Lunds universitet och Tegnérs lärare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1736. 8:o. (28),243 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind. Senare brun titeletikett och tilltryckt årtal i guld nederst på ryggen. Blåstänkta snitt. Rygg och pärmar senare lackade. Nötta falsar och avnötta nedre pärmhörn. Namnteckning ”Absson Hülphers” från 1765 jämte prisanteckning. Fredrik Vult von Steijerns grav. exlibris och diskreta inköpsanteckning i blyerts på bakpärmens insida. Tryckt dedikationsdikt av boktryckare Horrn till Carl Gyllenborg i början samt därefter hyllningsverser till författaren av A. O. Rhyzelius, Johan Göstaf Hallman och Ingemar Tengblad, vilken avslutas med en mycket vacker träsnittsvinjett föreställande en ängel som bär olivgrenar. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans omfattande boksamling skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805. Enligt blyertsanteckningen köptes boken på auktion i Uppsala 1902 och hade enligt uppgift tillhört perukmakare Kjellbergs bibliotek. Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var till en början musikrecensent på ”Dagens nyheter” men skaffade sig med hjälp av Rudolf Wall aktiemajoritet i tidningens bolag och efterträdde denne som chefredaktör och senare även som vd. Han skulle också komma att bli en av Strindbergs vänner och finansiärer. Vid sidan av arbetet på tidningen samlade Vult von Steijern böcker och skapade ”ett af de mest utvalda och gedigna privatbibliotek, som någonsin en svensk samlare hopbragt”, med bland annat märkliga samlingar av Birgitta-, Goethe- och Wagnerlitteratur samt imponerande avdelningar svensk historia, topografi och vitterhet. Han var en flitig kund hos Gustaf Hedbergs bokbinderi som med all sannolikhet varit ansvariga för detta bands renovering..

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 4:o. (4),35 s. Tagen ur band och insatt i ett fodrat brunt stänkdekorerat omslag. Enstaka småfläckar. De första bladen med liten fläck i nedre marginalen och liten ljus fläck i texten på s. 7. Bibliotheca Rudbeckiana 1515. Komiskt epos som inspirerats av Hofmanska upproret i Västergötland 1766 och boråsarnas försvar mot Hofmans bondehär. Schück skriver i sin litteraturhistoria att ”det, som särskilt tyckes hava roat Rudbeck, var det martialiska lynnet hos boråsarna” och menar att poemet ”onekligen är en bland de bäst lyckade dikter, som finnas från denna tid.” Olof Rudbeck den yngste (1750-77) var kanslist i Riksarkivet och sonsons son till ”Atlanticans” författare. Han författade ”Boråsiaden” som sjuttonåring, men omarbetade den av politiska skäl före utgivningen av första upplagan 1776. Nya upplagor utkom 1820, 1833-34, 1896 med flera.

Amsterdam, chez P. Mortier, 1750. 8:o. (12),379 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Mörkbrunt hfrbd från mitten av 1800-talet med guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Bra inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck. Från Biby.

Helsingfors, 1951-59. 776,(1) s. Grönt hklbd med guldlinjerad rygg, linnepärmar och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1968). Med obetydligt blekt rygg. Ur Christian Callmers bibliotek. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter XXII. Avslutas med rättelser och tillägg samt register. De över 2000 posterna innehåller även en stor mängd biografiska uppgifter och flera användbara personregister. Rör även ett stort antal i Sverige verksamma personer, både bland de omskrivna personerna och författarna.

Sthlm, R. Wall, 1845. 8:o. (2),167,(1 blank,5) s. & 1 litograferat notblad. Samtida svart hfrbd med guld- och svartpressad ryggdekor samt sprängda snitt. Hårt nötta men hela falsar. Stötta pärmhörn. Delvis bruntonad och lagerfläckig med flera fläckar i övre marginalen på s. 18-25. Flera vikta övre hörn. Från Eka och Säbylund med en namnteckning ”Marianne” [Oxenstierna]. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 87. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1811. Almquistiana 293. På omslaget - vilket saknas här - står även ”Med en musik-bilaga af E. G. G.”, d.v.s. Erik Gustaf Geijer, vilken tillhör en av hans här avtryckta dikter, ”Arbetarens visa”. Antologin innehåller, vid sidan av en egen dikt av Hebbe och några folkvisor, även verk av till exempel Franzén, Tegnér (bland annat en tidigare otryckt dikt), Atterbom, Euphrosyne, Nicander, Thomander, Runeberg, Almquist (tidigare otryckt) och Sätherberg. Marianne Oxenstierna (1836-55) levde på Eka i Uppland. Hennes pappa dog 1839 och hennes mamma Eugenia von Essen gifte om sig med Axel Lewenhaupt och ärvde Säbylunds fideikommiss dit hon förde delar av biblioteket på Eka.

Sthlm, 1958. 252 s. + Bokvandringar. Uppsatser om böcker och boksamlare under redaktion av J. Viktor Johansson. Sthlm, 1945. 343 s. + Svenska bibliotek under redaktion av J. Viktor Johansson. Sthlm, 1946. 339,(2) s. + JOHANSSON, J. VIKTOR. Från Gutenbergbibeln till Gösta Berlings saga. Vandringar i Bibliotheca Qvarnforsiana. Göteborg, 1952. 317,(2) s. Fyra gröna hklbd med guldtryckta ryggtitlar och övre infärgade snitt (Leonard Gustafsson). Omslagen medbundna, utom till andra arbetet där endast främre omslag återfinns. Med Gunnar Fredriksons exlibris. Rikt illustrerade. Det första arbetet, som ursprungligen utkom 1943, innehåller uppsatserna ”Försvar för boksamlaren”, ”Om oskurna originalupplagor med omslag”, ”Svensk litteratur genom fem sekler. Randanteckningar till en antikvariatkatalog” och ”En biblioteksman bland sina egna böcker”. Uppsatserna i det andra arbetet är ”Bokvandringar” av Eric Österlund, ”Det var en gång... Ur barn- och ungdomsläsningens historia” av Erik A. Ohlson, ”Carl Michael Bellman, bibliofil och samlare” av Nils Afzelius, ”Lars Månsson i Tranemåla och hans boksamling” av S. Hallberg och ”Snoilsky som bibliofil” av J. Viktor Johansson. Det tredje arbetet med uppsatserna ”Mitt bibliotek” av Carl Björkman, ”Åke Eliæsons Goethe- och Tegnér-samlingar” av Per A. Sjögren, ”Advokat Ivar Morssings bibliotek” av Axel Friberg, ”Erik Wallers bibliotek” av Sten Lindroth, ”Civilingenjör Sten Westerbergs bibliotek” av Nils Afzelius och ”Professor Olof Östergrens bibliotek” av Bengt Åhlén. Fjärde arbetet är en intressant redogörelse för Thore Virgins stora samling. Med kapitlen: ”Boktryckarkonstens uppfinning och första utbredning”, ”Inkunabeltiden i Norden”, ”Nordiskt femtonhundratal”, ”Svenskt 1600-tal”, ”Sjuttonhundra- och adertonhundratalen. Autografer”, ”Bokband” och ”En boksamlares verktyg och arbete”.

Sthlm, C. Delén, 1808. 8:o. (10),116 s. Tagen ur band och med spår av det samtida gråpappersomslaget närmast ryggen. Gamla rödstänkta snitt. Delvis något lagerfläckig. Titelbladet med samtida splr och upptill med gamla noteringar i bläck. Johann Bartholomäus Trommsdorff (1770-1837) var en av sin tids mest kända apotekare och farmaceuter. Föreliggande arbete, som är en översättning från tyska, innehåller en mängd nyttiga recept, till exempel ”Röfvare-ättika”, ”Gul munpomada”, ”Tandmos”, ”Välluktande pulver till dynor” och avslutas med den något äventyrliga ”Kongsrökelse eller odeur de madame Bonaparte”. Kalliopistra var skönhetens gudinna i grekisk mytologi.

Amsterdam, E. J. I. Fuhri, 1845. 8:o. (10),157 s. Med illustrationer i texten. Häftad i tryckta opappomslag. Ryggen delvis lite trasig. Endast putsad inlaga. Med Gustaf Retzius stpl. Dedikation till A. Retzius. Bring Itineraria svecana 659. Första upplagan utkom 1843 och publicerades i ”Vaderlandsche letteroefeningen”. Författaren deltog i tredje skandinaviska naturforskarmötet i Stockholm och tog sig dit via Göteborg och Göta kanal. Innehåller som bilaga översättningar av två av de tal som J. J. Berzelius höll på mötet.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1843. 16:o. 210,(2) s. Trevligt samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och mönsterpressat svart pärmpapper. Grönsprängda närmast mönstrade snitt. Bra inlaga. På frampärmen ”J. B.” i guldtryck och på bakpärmen ”1847”. På frampärmens insida i bläck ”Till Josephina Blank af en gammal god vän Sophie Huselius”. Fint ex. Översatt av Gustaf Fredrik Iverus. Första upplagan, ytterligare upplagor utkom 1844, 1846, 1861 och 1866. Teologen Veit Dietrich (1506-49) stod Luther nära. Enligt översättarens förord utgavs boken första gången 1540.

Sthlm, J. Beckman, på L. J. Hjertas förlag, (1863)-68. 8:o. 80 + 78,(2) + 95 + 40 + 64 + 93,(1) s. & 5 utvikbara delvis handkolorerade litografiska plr. Häftad och oskuren i tryckt blått omslag. Lite lös i häftningen i mitten där tre av de stora planscherna är häftade. Marginalreva i sista bladet. Dedikation i bläck till brukspatron Johan Sederholm på främre omslaget. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Saknar det sjunde häftet. Detta är en samlingsedition av de sex inledande häftena av ”Metallurgiska anteckningar” i ett ”första band” och med gemensamt tryckt omslag. Ett sjunde häfte utkom 1869. Bergmästaren och kemisten Bengt Gustaf Bredberg (1797-1873) var ”en av den svenska bergsvetenskapens märkesmän” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. På äldre dagar sysselsatte han sig med utarbetandet av ”Metallurgiska anteckningar”, ”en rad häftesvis utkommande uppsatser och undersökningar, som han börjat utge 1863 och som i viss mån kunna sägas vara memoarer från B:s egen verksamhet, då de väsentligen bygga på därunder gjorda erfarenheter. De rymma forskningar och rön rörande ädelmetallerna samt bly, tenn och nickel, vilka behandlas såsom ett forskningsobjekt på grund av nära frändskap och ofta kombinerad förekomst samt likartade metoder såväl i avseende på de förberedande arbetena, skrädning, vaskning och röstning m.m., som vid själva smältprocessen. Arbetets bärande grundtanke är att visa den genom mångårig prövning i praktiken vunna bekräftelsen av de teoretiska åsikter, som B. utvecklat vid den närmare bekantskapen med de vid smältprocessen bildade föreningarnas kemiska konstitution. Vid sidan av de tekniska undersökningarna förekomma även historiska återblickar, vid vilka bl.a. en del material från Bergskollegiets arkiv, bergmästararkiven och verkens egna arkiv kommit till användning”.

München, 1912–14. VI,716 + (4),715,(1) + (4),648 + (4),566 + (4),520 + (4),586 + (4),734 + (4),682 s. Åtta nötta och delvis småfläckiga bruna ohfrbd med guldornerade ryggar och gröna infärgade snitt. Med Fritz W. Weddigens exlibris i del IV och med en liten förlagsstpl på eftersättsbladet i del VII. Ur Sten Lundquists bibliotek. Standardverket rörande tysk erotisk litteratur. Första upplagan i ett band utkom 1875, detta är den mycket utökade tredje upplagan. En supplement utkom 1929 och ett register 1990. Verket gavs även ut i en faksimilupplaga 1968.

Örebro, N. M. Lindh, 1831-39. 8:o. Front,(8),327,(1) s. + front,(4),435,(1) s. Två samtida något nötta röda halvsaffianbd med guldornerade ryggar, gröna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar samt blekta röda infärgade snitt. Nummerskylten på den andra volymen skadad. Banden avviker lite från varandra och är uppenbarligen bundna var för sig. Inlagan delvis tryckt på blåtonat papper. Första delen med ett fåtal spridda fläckar, fuktrand i övre marginalen på de sista trettio sidorna, rivet nedre hörn på s. 221-22 och reva i yttermarginalen på s. 289-90. I andra delen är frontespisen, titelbladet och de första tjugo sidorna lagerfläckiga samt en fuktrand i övre marginalen, smal till en början men starkare mot slutet. Dessutom en mörk fläck i yttre snittet som trängt in lite i yttersta marginalen. Med J. C. Schultz samtida och Arvid Bæckströms senare ägarstplr samt den senares blindstplr. Kort tillskrift om kyrkoherde Johan Conrad Schultz i andra volymen. Bring Itineraria Svecana 499 för resans svenska del. Del II utgavs av G. H. Mellin. En ny upplaga utkom 1862-63. Resan till Italien företogs 1827-29 och kom att bli höjdpunkten i Nicanders liv och också litterärt fruktbärande. Den lycka han upplevde i Italien fördystrades mot slutet av ekonomiska bekymmer. Hemresan efter två år i utlandet var full av besvärligheter, och vid återkomsten i Stockholm var Nicander utblottad. Han grep sig nu an med att litterärt utforma sina reseminnen, ”Minnen från Södern”, vars andra del utgavs postumt. Det är en kåserande resejournal med insprängda dikter i gängse senromantisk stil.

Sthlm, I. Marcus, 1870. 8:o. (8),144 s. Med illustrationer på s. 50 och 52. Enkelt brunt hklbd. Rött övre snitt. Det tryckta främre gula omslaget medbundet. Någon enstaka småfläck. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Essén Sörmländsk bibliografi s. 105. Författaren försvarar sig i föreliggande skrift mot anklagelserna om mordbrand efter det att Grubbs ångsåg i Värhulta i Västermo socken brunnit några år tidigare. Det främre omslaget med en avbildning av sågen.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1871. Stor 4:o. (4),209,(3) s. & 15 xylografiska plr. Titelbladet med fem sigillavbildningar i xylografi. Turkost halvmarokängband från 1900-talets slut med guldtryckt ryggtitel. Ryggen och övre delen av skinnet på frampärmen mycket hårt blekta. Lite nötta pärmkanter. Medbundet tryckt omslag, vilket är lite nött. Ett par brunfläckar på främre omslag och i ryggmarginalen de första tio sidorna. Bakre omslaget med liten stpl från Quidings antikvariat. Främre omslaget med dedikation till professor Sven Nilsson och Sanfrid Welins namnteckning. Planscherna föreställer till största delen runstenar. Titelbladet och främre omslaget är likformiga. Träsnittsvinjetterna där är gjorda av F. Hendriksen, vilken dock signerat sitt namn rättvänt så att det blivit spegelvänt i trycket. Claës Johan Ljungström (1819-82) var präst och en av grundarna av Västergötlands fornminnesförening. Han valdes 1867 in i Vitterhetsakademien. Han skrev en rad topografiska beskrivningar från Västergötland och ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver dem så här: ”En föreställning om innehållet ger kapitelrubrikerna Topografi, Naturalhistoria, Näringar, Folket, Historia och Statistik. Avsnittet Historia är mest omfångsrikt och uppdelas i underavdelningar som Fornlämningar, Slott och gårdar, Kyrkor och Tingstad. Personhistorien är relativt väl tillgodosedd med längder över större gårdars ägare, prästerskapet, häradshövdingarna, kronofogdarna, länsmännen och i några fall även häradsskrivarna. Beskrivningarnas styrka är givetvis L:s lokalkännedom och det rika kulturhistoriska material han meddelar”. Zoologen Sven Nilsson (1787-1883) kom att fördjupa sig i arkeologisk och kulturhistorisk forskning. Han var ledamot av Vitterhetsakademien sedan 1841 och det finns brev från Nilsson i Ljungströms efterlämnade papper. Sanfrid Welin (1855-1954) var skolman och en framstående Västgötaforskare, bland annat redigerade han ”Västergötlands fornminnesförenings tidskrift” 1917-34 och 1937.

Åbo, J. C. Frenckell, 1800. 8:o. (2),162 s.Stänkdekorerat pappbd med titeletikett på främre pärmen. Gamla svagt rödstänkta snitt. Inlagan genomgående ngt lager- och solkfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 180. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.4. Översatt av Meyer Levin. Teaterstycket trycktes utan vederbörligt tillstånd och boktryckaren dömdes till böter och exemplarens förlust. Meyer Levin (1771-1831) översatte även Schillers ”Cabale och kärlek”.

Sthlm, J. G. Lange, 1773. 8:o. 36 s. Häftad med bindgarn i ryggen i ljust samtida blankt pappomslag. Främre omslaget med reva överst vid ryggen. Titelbladet med liten lagning i ryggslutet. Enstaka fläckar. Fint ex. ur Gustaf Fredrik Linnerhielms bibliotek på Olivehult. Vid sällskapets bildande 1772. Revideringar utkom 1814 och 1827.

Sthlm, P. A. Norstedt et filii, 1831. 8:o. (2),VIII,(1,1 blank),IX-XLIX,(1 blank),341,(1) s. Samtida lätt nött hfrbd med rikt blinddekorerad och sparsamt guldornerad rygg samt grönstänkta snitt. Ryggen lite blekt och flammig. Något stötta pärmhörn. Främre pärmens insida med raderade ägaranteckningar. Enstaka lagerfläckar. Diskret papperslagning på titelsidan vid inre marginalen. Små missfärgningar i pappret på s. XXVIII-XXIX. Ur Sten Lundquists bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1840. Krok Biblioteca botanica suecana 17. Wiktröms, enligt Krok, ”högst förtjänstfulla” bibliografi omfattar merparten av all botanisk litteratur publicerad i Sverige fram till och med 1831. Författaren valde dock att förbigå de arbeten som uteslutande rörde exotiska växter.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1830. 8:o. (2),116 s. Samtida glättat svart pappbd utan titel och dekor. Svarta grafitsnitt. Enstaka fläckar. Fint ex. En tryckt kommentar på baksidan av titelbladet: ”Tre fel systemet har: att wara swenskt och - mitt - och flere år för tidigt!”. Nils Åkerstein (1793-1853) gjorde en militär karriär och utbildade sig vid Haapaniemi miltärskola och studerade i Åbo. Han var verksam som artillerist vid finska artilleriet och Vendes artilleriregemente samt utnämndes till kommendant på Vaxholms fästning 1842.