Search Results

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1783. 8:o. (8),VI,7-96 s. Häftad och oskuren i solkigt samtida gråpappersomslag. En stor men svag genomgående fuktrand i yttermarginalen. Spridda fläckar av olika slag. Smutstiteln något solkig och med ett svårläst samtida bläckmonogram. Samtida anteckning ”Well. m Taylor” på titelbladet. Bibliotheca Walleriana 1687. Översattes av Per Rudin. En andra svensk upplaga utkom samma år och en tredje upplaga 1785. Falconers ”Anmärkningar öfver herr Cadogans Afhandling om gikt” trycktes samma år 1783. Cadogans original, ”A dissertation on the gout, and all chronic diseases, jointly considered, as proceeding from the same causes” utkom första gången 1771.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, guldtryckt titel och stänkta snitt. Lädret är marmorerat men såpass klumpigt att ryggen ger intryck av att vara hårt fuktfläckad. För- och eftersättsblad av tunt papper. Pärmpappret med smärre skador. Inlagan bra om än med smärre fuktränder i övre marginalen på s. (7-20), 43-46, 129-44, 177-90 samt från s. 209 och framåt. Liten rostfläck i texten på s. 128. Två prydliga gamla marginalanteckningar på s. 10 respektive 189. Med en numrerad liten etikett på frampärmens insida och A. G. Lagus [?] namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796-98. 8:o. (2),252 + (2),354 + (2),340 + (2),208,109-114 s. Två hfrbd från 1830-talet med blindpressade och guldornerade ryggar och brunstänkta snitt. Ryggarna aningen blekta och ngt fläckiga. Pärmsidorna ställvis lätt nötta. Inlagorna genomgående småfläckiga. Fuktfläck i nedre marginalen på s. 23-24, 39-40 och 55-56 i del I och även i nedre inre hörnet i del IV från början till s. 70. Några tråkiga fläckar i nedre marginalen på s. 123-24 i del II och på s. 207-17 i del III. Lätt sotfläckig på en del håll, t.ex. på s. 200 i del II. Med G. von Feilitzens och O. T. von Feilitzens namnteckningar, den senare daterad Snällebo 1836 och senare med initialerna ändrade till ”V. M.”. Med M. von Feilitzens Åkerstadsexlibris. Ett deltitelblad saknas i början av del I. Sabin 71973 för det engelska originalet ”The history of America” som utkom i London 1777 och omtrycktes många gånger. Den svenska översättaren har använt sig av någon av de många franska utgåvorna av arbetet. ”Americas historia” innehåller bl.a. information om upptäckten och erövringen av Amerika, de inhemska folkslagen, deras historia, seder och bruk, samt kolonisatörerna och deras handel etc. Inledningsvis redogörs även för seglation i medeltidens Europa.

Uppsala, R. Almqvist & J. Wiksell’s boktryckeri, 1885. (2),58 s. Vinrött klbd med guldpräglad titel på frampärmen. Omslaget medbundet. Ryggen något blekt. Bra ex. I samband med Giftasprocessen hade C. O. Berg hållit ett föredrag i Blasieholmskyrkan med utgångspunkt i ett bibelord: ”vid ett ungt lejon bland folken var du liknad, men såsom en krokodil i hafvet var du, som med sina fötter uppgrumlar dess floder”. Föredraget var egentligen riktat mot sedernas förfall i allmänhet, men innehöll en del tydliga anspelningar på Strindberg. På sidorna 49-52 här återutgivs, för första gången i bokform, Strindbergs förintande svar, ursprungligen tryckt i ”Tiden” och sedan återgivet i åtskilliga Strindbergsvänliga tidningar. Artikeln har titeln ”Var är krokodilen” och Berg utnämns där till lejon ”det kungliga skymningsdjuret, som icke tål dagsljuset” och Strindberg till krokodilen, ”som älskar solen, och de starka strömarne”. Bilden blev populär och C. O. Berg kom att förlöjligas rundligt i skämtpressen.

Uppsala, Kongl. acad. tryckeriet, 1765. 8:o. (16),427,(5) s. Häftad i samtida klistermarmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Ryggen blekt och hårt nött, mest i ytskiktet vid främre ytterfalsen. Lagerfläckig. Spår av en gammal auktionslapp på främre omslagets insida och av en bortskrapad gammal namnteckning på titelbladet. Med Wilhelm Ekmans namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 352. Allt som utkom. Med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Löwenhielm, Carl Rudenschöld och Erik Eriksson Borgström. Avslutas med en prenumerantförteckning. Arbetet behandlar Karlstads tingslag och Kils härad och innehåller bland annat en noggrann genomgång av socknarnas näringsfång i form av jordbruk, brukshantering etc. Emanuel Ekman (1737-1801) var professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Genom utsända frågelistor och egna resor samlade han information till sin Värmlandsbeskrivning. Den samtida prosten Matthias Floderus beskrev Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. (2),50 s. Nära samtida mörkbrunt hfrbd med blindpressad ryggdekor men utan titel. Brunrödstänkta snitt. Skadat ryggslut med reva i främre ytterfalsen nederst. Lätt lagerfläckig och småsolkig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 203: ”På omslaget står ’Fågel blå, julklapp till vederbörande’, hvarmed förmodligen menas fosforisterna”. Bland rollfigurerna återfinns ”Ugglor, mullvadar och kattor, utgörande anspann till Amundi, Deoleti och Sysis’s vagnar”. Ett av Lindebergs tidigaste arbeten. Samma år 1815 deltog han också flitigt i broschyrkriget runt Grevesmöhlen och en möjlighet är att pjäsen är ett inlägg i den striden. Trycktes om i Lindebergs ”Samlade arbeten” 1835. Texten bygger på den klassiska folksagan som även Atterbom bearbetade.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1834. 8:o. 9 s. & 2 grav. plr, varav 1 utvikbar. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappersomslag. Den utvikbara planschen med svaga spegeltryck från framförvarande textsida. Fint ex. De fina planscherna sannolikt graverade av Wilhelm von Wright.

Sthlm. L. J. Hjerta, 1837. 8:o. (6),295 s. Samtida mycket trevligt turkosmarmorerat klbd med grön titeletikett i mönsterpressad glättad papp. Ofärgade snitt. Pärmarnas insidor något lagerfläckade och främre pärmen med ett mindre brytmärke i övre ytterhörnet. Enstaka fläckar. En hålskada i yttermarginalen på s. 123-24. Samtida namnteckning B. Kr. Grenander. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4289. Första upplagan utkom året innan 1836. Med ett speciellt förord till andra upplagan. Noter från s. 216 och framåt. Johan Johansson (1792-1860) var publicist och bland annat redaktör för tidningen ”Argus” 1820-36. Skriften är utarbetad efter en artikel i ”Argus”. Den översattes till norska 1837. Ett intressant och udda exempel på ett tidigt svenskt klotband.

New York, 1969. III-VII,(3),404 + III-VII,(1),591 + V-XIII,(3),732 s. Tre lätt nötta oklbd. Del I lätt snedläst. Faksimiltryck. Originalet utkom 1935-49. Den första delen behandlar ”The old world”, den andra ”The new world” och den tredje ”Great Britain”. Användbart referensverk.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1836 respektive 1835. 8:o. (2),VI,(2),440,(1) + VII,(1 blank),543,(1) s. Två fina mörkgröna hfrbd från 1800-talets mitt med rikt guldornerade ryggar och bruna sprängda snitt. Gröna strukturmönstrade pärmar med några småfläckar. Ena ytterfalsen med mindre nötning. Bra inlagor med enstaka lagerfläckar. Med Herman Odelbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4424. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 447. Utgivna av Bror Emil Hildebrand. Första delen utkom första gången 1745 och är här i andra upplagan. Andra delen utgavs här för första gången utifrån författarens manuskript. Verket är ordnat geografiskt och inkluderar Sveige och Finland och inkluderar hövitsmän, fogdar, ståthållare, befallningsmän, landshövdingar och lagmän samt dessutom kommendanter på olika fästningar. För tiden efter 1720 fortsattes det av Låstbom. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”1745 publicerade S del 1 av Svea och Götha höfdinga-minne, en förteckning med ganska fylliga biografier över höga ämbetsmän. Del 2 utgavs posthumt av Bror Emil Hildebrand, och en del för besittningarna i Baltikum och Tyskland föreligger bara i ofullständig handskrift. Det blev snart allmänt känt att det tryckta ansågs grundat på Johan Peringskiölds (bd 29) genealogiska samlingar, som S inte ens nämner i Bibliotheca Suiogothica. Han hade dock svarat för den slutliga utformningen och publiceringen, och verket har behållit sitt värde”. Herman Odelberg (1840-78) var ämbetsman och konsthistoriker.

Köpenhamn, Schultziske officin, (1816)-20. 4:o. (2),366 + (4),VIII,367-692 s. Två nära samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och blåa snitt. Främre falsen i första volymen med en ytlig spricka upptill. Pärmpappret bortnött nedtill och även en bit i ytterkanten på den andra volymen. Ställvisa förbockningar med blyerts. Pappersförlust i nedre marginalen på s. 5, inklistrad lapp med vidhängande missfärgning på s. 101, fuktrand nederst i inre marginalen och en svag fuktfläck nedtill i yttermarginalen från s. 61 till slutet samt maskhål nedtill i inre marginalen på s. 243-84 i del I. I del II ett par bläckfläckar på s. 389 och minimala textförluster förorsakade av ett hål på s. 459 samt en rostfläck på s. 555. Det gemensamma titelbladet och förordet inbundet först i del II. Bibliotheca danica IV:549. Fiske Icelandic collection s. 432. Utgör en fortsättning och uppdatering av Jens Worms ”Forsøg til et lexicon over danske, norske og islandske lærde mænd” som utkom i tre delar mellan 1773-84. Innehåller kortfattade skriftförteckningar till de många biografierna. Alla litteraturområden beaktas, så här återfinns såväl präster, medicinare som vitterlekare. Tryckningen av detta lexikon startade 1816 och det var ursprungligen tänkt att utkomma i två delar och ett supplement. Den tilltänkta supplementdelen som nämns av Nyerup i företalet trycktes dock aldrig, men N. C. Øst utgav en aldrig avslutad ”Fortsættelse” 1826-27.

Helsingfors, Finska litteratur-sällskapets tryckeri, 1852. 12:o. 48 s. Marmorerat skinnryggbd från första hälften av 1900-talet med titeltexten präglad i guld direkt på ryggen. Det något solkiga tryckta omslaget medbundet. Med sporadiska fuktfläckar i marginalerna. Med Beata Nervanders överstrukna och Emma Carlstedts namnteckningar på omslaget samt Gösta Stenmans exlibris och namnteckning. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 347. Handlingen rör Karl XI:s älgjakt på Åland år 1674. Konsthandlaren Gösta Stenmans exlibris är utfört av Helene Schjerfbeck.

Sthlm, S. Rumstedt, 1827. 8:o. (6),38 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Omslaget och inlagans kanter lite nötta. Titelbladet och de opaginerade sidorna med en fuktrand i nedre marginalen. Ställvis lagerfläckig. Tryckt på blåtonat papper. ”De öfningar, som här framställas, äro ingalunda en nödvändig förberedelse till läsningen af: Tabeller till en åskådlig läsmetod; men de torde dock vara att anse såsom en nyttig förberedelse därtill. De äro ämnade att begagnas – mera af en mor eller far, som gör sig ett nöje utaf att sjelf meddela sitt barn den första undervisningen, – än uti skolan.” Handlanden Georg Suell (1778-1829), som var son till den kända handelsmannen i Malmö Frans Suell, gav ut flera arbeten om hur man lämpligast lär barn att läsa.

Köpenhamn, paa den Gyldendalske boghandlings forlag, 1825. 8:o. XII,(4),395,(1 blank,2) s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och blågröna stänkta snitt. Ryggen med småfläckar och repor och skinnet vid främre falsen lite mer nött. Inlagan genomgående lätt lager- och småfläckig. En rostfläck i texten på s. 131-32. Med N. B. Krarups namnteckning. Bibliotheca danica IV:563. Avslutas med en subskribentförteckning som bara upptar 47 namn och 57 exemplar. Erich Christian Werlauff (1781-1871) var överbibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn och dessutom professor i historia vid universitetet. Hans forskningsområden var främst vetenskapernas och lärda mäns, institutioners och minnesmärkenas historia.

Karlskrona, G. Ameen & comp., 1839. 8:o. (4),36 s. & 1 litograferad plansch. Häftad och insatt i ett samtida gråpappomslag med handskiven titeletikett. Rätt kraftiga genomgående fuktränder. Från Ericsberg. Ottervik Litteratur om Blekinge 742. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5677. Trycktes i 100 exemplar. Sven Wilhelm Gynther (1796-1873) gav bland annat ut ”Blekings historia och beskrifning” 1847.

Uppsala, 1939-45. XVI,333 + XVI,372 s. Rött hklbd (Lindströms bokbinderi, Uppsala). Omslagen medbundna. Del II utgiven efter författarens efterlämnade anteckningar av C. Björkbom. Bibliografin förtecknar litteratur från äldsta tid till och med 1850. P. M. Hebbe tog med allt typ av litteratur som på något sätt behandlade lantbruk och angränsade ämnen. Här återfinns inte bara monografier utan också tidskrifter, småtryck och mindre notiser i periodisk litteratur. Fortfarande ett mycket användbart standardverk.

Uppsala, P. Hanselli, 1877. 8:o. 35,(3 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i lite solkigt tryckt gult omslag. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 578. Särupplaga tryckt i endast 25 exemplar ur ”Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin” del 2:1, 1876. Trycktes första gången i Västerås 1642.

Sthlm, F. B. Nestius, 1826. 8:o. 74 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag, det främre med en stor bortriven bit. Några små lagerfläckar de första sidorna. Insidan av främre omslaget med gammal numrering överst. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3629. Utgavs av Ivar Ejlert Schartau och är till stora delar en översättning ur F. C. A. de Bouillés memoarer, vilka utkom första gången 1797.

Sthlm, O. Grahn, 1820. 8:o. (2),IV,5-201 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Titeltexten med blyerts på främre omslaget som även är obetydligt mörknat i marginalerna. Ren inlaga som till en del är tryckt på blåtonat papper. En pappersförlust upptill i yttermarginalen på s. 149. Trevligt ex. Originalets titel var ”An inquiry, whether crime and misery are produced or prevented, by our present system of prison discipline” och utkom första gången 1818 och bara det året trycktes om fem gånger. Den presenterades för det engelska ”Sällskapet för fängelse-inrättningarnes och unga förbrytares förbättring”. Thomas Fowell Buxton d.ä. (1786-1845) var industriman, politiker och filantrop. Han kämpade bl.a. för ett förbättrat fängelseväsen och emot slaveriet.

Sthlm, in officina A. Guttervitz, 1604. 4:o. (15) s. Tagen ur band. Större delen av sista bladet bortrivet utan att detta påverkat texten. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 703. Författaren var rektor för Uppsala katedralskola och utnämndes 1593 till professor vid universitetet.

Sthlm, P. G. Berg, 1871. 8:o. (4),264 s. & 5 plr tryckta på gultonat papper. Ngt nött ljusbrunt hfrbd från början av 1900-talet med svart- och guldpressad linjedekor på ryggen och röd titeletikett. Gula snitt. Ryggen ngt mörknad och med aningen nötta ytterfalsar. Det tryckta grå omslaget medbundet. Mycket ren och fin inlaga. Med bokhandelsetikett från Thulin & Ohlsons antikvariat i Göteborg och Harald Thorssons exlibris. Bra ex. Bring Itineraria svecana 802. En av planscherna med en tomtegubbe efterliknar det främre omslaget och sitter som extra titelblad men hör till s. 94. Det engelska originalet utkom året innan under titeln ”Peasant life in Sweden”. Arbetet innehåller bland annat. folksägner, redogörelser för svenska traditioner, vidskepelser, högtider m.m. En faksimilupplaga utkom 1979. Harald Thorsson (1869-1944) i Göteborg var en av sin tids främsta boksamlare och hade ett mycket fint bibliotek med stora och välbundna avdelningar av bland annat bokväsen, svensk historia och topografi. Det såldes av Thulin & Ohlson i deras katalog 158 från 1945.

Sthlm, 1948. (4) s. & 4 utvikbara plr. Löst bilagda ark i tryckt omslag. Anecdota cartographica II. De fyra handritade 1600-talskartorna är i återgivna i skala 1:1 och härstammade ur den Rålambska samlingen på Granhammar. Drottning Kristina hade ett stort antal kartor ritade av holländaren Vingboons, vilka numera tillhör Vatikanbiblioteket.