Search Results

Köpenhamn, Nielsen & Lydiche, 1903. 92 s. Dekorerat oklotryggbd. Dedikation till ”Artisten hr Alf Wallander og hustru fra Harald Bg.” Alf Wallander var vid tiden för denna boks utgivande konstnärlig ledare för Bing & Gröndahls svenska konkurrent Rörstrands porslinsfabrik.

Sthlm, Elmén & Granbergs tryckeri, 1847. 8:o. 79,(1) s. Samtida mörkbrunt saffianbd med guldlinjerad rygg, oxiderad titeltext och marmorerade snitt. Inlagan ställvis något lagerfläckig. Bra ex. från Ericsberg. Utgiven på N. W. Lundequists förlag. Översättningen gjord av P. Götrek. Första svenska upplagan utkom 1833.

Sthlm, J. C. Holmbergs boktryckeri, 1798. 8:o. 84 s. Tagen ur band och insatt i ett blått omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett i papper. Titelbladet med tillskrivet författarnamn av G. O. Adelborg, men datumet är inte ifyllt. Bra ex. med obetydliga småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 176. ”Händelsen tildrar sig i en jagtpark under Frimansberg”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. (4),84 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Några skador på ryggen. Titelbladet med en fuktfläck upptill i yttermarginalen. Bruksspår och sporadiska småfläckar. En fläck i yttermarginalen på s. 5-8 och en liten bläckfläck i nedre marginalen på s. 82-84. Med D. Dahlqvists namnteckning daterad 1809. ”G. E.” står för prästen och vitterhetsidkaren i Dalarna Gustaf Engzell (1757-91). Med en versifierad tryckt dedikation till Johan Michael Fant, domprost i Västerås och en liten anmärkning av översättaren som inleds med orden: ”Man behöfver ej tala för en Young, en auctor känd af Europa, högagtad af alla dygdens wänner”. D. Dahlqvist tycks ha haft all svensk skönlitteratur från 1800-talets första hälft i fina häftade exemplar.

Sthlm, A. Græslers boktryckery [sic], (1733). 8:o. (58,2 blanka) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Lätt bruntonad med spridda småfläckar. Sista sidan med Stockholms Adresskontors stpl. Med duplettmarkering på främre omslagets insida. Fint ex. Klemming & Eneström Sveriges kalendariska litteratur I, s. XII. Albert Giese var adresskontorets föreståndare. Varje månad (utom januari) har en blank högersida för anteckningar; här finns dock inga sådana. ”Gunstige läsare. Här har du en calender, hwars lijke här ännu intet under prässan [sic] warit, emedan den innehåller så wäl staats-saker, som historiske märkwärdigheter”. ”Märkwärdigheterna” är tryckta i smala spalter i inre marginalen och på några sidor direkt efter almanacksdelen och spänner från händelser under första monarkin i Assyrien till Fredrik I:s regering. Statssakerna är listor ordnade efter datum på födelsedagar för historiska personer och levande regenter samt för en del historiska händelser. Avslutas med ett personregister till födelsedagsuppgifterna.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1853. 12:o. (4),VII,(1 blank),288 s. Marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med röd titeletikett och rödstänkta snitt. Titelbladet ngt bruntonat och med ljusa fläckar. En litet pappersförlust i inre marginalen på det sista bladet. Bra ex. Indelad i tolv kapitel där första kapitlet innehåller ”Några intressanta beskrifningar och berättelser”, till exempel ”Den amerikanska vestern”, ”Haschisch” och ”Märkvärdig sjukdomshistoria”. Det andra kapitlet avhandlar ”Några af menniskosnillets triumfer” som hängbron över Niagarafallet och ”döfning vid chirurgiska operationer medelst mesmerism”. Tredje kapitlet innehåller biografiska notiser över märkvärdiga personer, bland andra Washingtons mor och ”snabblöparen Mensen Ernst”. ”Luftseglingskonsten” presenteras i kapitel fyra och märkvärdiga skeppsbrott upptar kapitel fem. Uppsatser och tankar över konst och vetenskap presenteras i sjätte kapitlet medan märkvärdiga naturfenomen avhandlas i det sjunde. Åttonde kapitlet är det kortaste och avhandlar det senaste om fornforskningen i Asien och Amerika. Den nyaste tidens uppfinningar och upptäckter får förstås en egen avdelning i kapitel nio medan tionde kapitlet innehåller diverse anekdoter. Dessa indelas i undergrupper såsom märkvärdiga personer, tragiskt innehåll, muntert innehåll, blandat innehåll och om djur. Det näst sista kapitlet har rubriken ”Några intressanta små notiser”, till exempel ”Menniskoracerna”, ”Teatrarne i Tyskland” och ”Nytt sätt att fria”. Tolfte kapitlet handlar endast om ”Soldaten Rasks underbara räddning; en hemsk, rörande och upplyftande berättelse”. Språkmästaren Louis Paban (1804-63) var översättare och författare av franska läroböcker.

Uppsala, Edquist & k., 1860 respektive Gävle, A. P. Landin, 1849. 8:o. (8),416,(4) s. & 1 utvikbar litograferad planritning & 2 utvikbara tryckta tabeller + (2),IV,(2),155,(1) s. & 1 utvikbar, delvis kolorerad, litograferad plansch & 1 utvikbar, delvis kolorerad, litograferad karta. Häftade och oskurna i grått respektive blått tryckt omslag. Första delen nästan helt ouppskuren. Titelbladet och sista erratabladet i första delen lagerfläckiga, och främre omslaget med liten lagning i nedre hörnet. Andra delen sprucken i ryggen och med löst främre omslag samt nagg i det bakre. Denna del med fuktfläck i övre hörnet på s. 97-104, fuktrand i övre marginalen på s. 129-44 och s. 147-50 loss i häftningen. Kartan med en lång reva vid infästningen. Del II med dedikation till ingenjör Nils Werner. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5802. Del II utkom redan 1849 och beskriver alla socknar i Bergsjö tingslag. På grund av svårigheten att insamla en del av det historiska materialet blev del I:1 avsevärt fördröjd och trycktes först 1860. Vid utarbetandet av andra till och med femte kapitlen var prosten Lars Landgren i Delsbo författarens medhjälpare. Bladet med innehållsförteckning i början verkar ofta saknas men finns här. Andra avdelningen av del I utkom ej. Planschen i första delen är en grundritning över Faxehus. Planschen i andra delen är över sjuttio cm lång med handkolorerade sjöar i blått och föreställer ”Tableau öfver den bergkrans som vid Bergsjö kyrka omsluter horizonten”, utförd av A. Blomgren. Den stora kartan i samma del är över Bergsjö tingslag och utförd av författaren. Per Henrik Widmark (1800-61) var landshövding i Norrbottens län.

Örebro, J. P. Lindh, 1788. 8:o. 32 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och ngt nött i samtida klistermarmorerat omslag. Lagerfläckig och med vikta hörn. Med ”Nynäs” skrivet i samtiden med bläck i början och på slutet. Från Ericsberg. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 187. Ett opaginerat blad med bokreklam är ibland medhäftat men saknas här. Den trevliga planschen avbildar en destillationsapparat med dess olika delar. Då brännvinsbränningen åter släppts fri mot en avgift så har författaren noterat att kunskapen om bränningen under förbudstiden fallit i glömska. Det önskar han råda bot på med föreliggande skrift. Aken (1738-98) påpekar att ett åttaårig arrende av ”Örebro regale bränneri” har givit honom grundliga insikter i ämnet. Nynäs slott i Södermanland tillhörde Carl Jöran Bonde (1757-1840) som var far till Carl Jedvard Bonde på Ericsberg.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1810. 8.o. 32 s. + SESEMAN, HANS JACOB. Multiplications- och divisions-taflas interesse-räkning à 6 procent om året, som utwisar interesset icke allenast för år, månader och dagar, utan för alla 360 dagarna i året, efter större och mindre capitaler, så wäl uti koppar och silfwer-, samt specie-mynt med sina fördelningar. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1811. 8:o. VIII,136 s. Samtida hfrbd med beige titeletikett vilken likt ryggen är något nött. Rödstänkta snitt. Med lager- och småfläckar. Bra ex. Hans Jacob Seseman (1751-1819) är mest känd för sin ”Arithmetica” och sina pekoralistiska verser. Andra arbetet har en vershyllning till Seseman av Carl Lindegren på titelbladets baksida. På sista sidan en lång avslutande not där Seseman skäller på boktryckaren A. J. Nordström ”som icke wille wara fogelig att lemna mig så många correcturer jag behövde för att få arbetet felfritt”. Sedan tackar han ”den fogelige och redelige boktryckaren Johan Peter Marqvardt” som i stället tryckte skriften.

Sthlm, 1956. 249,(2) s. Aningen nött och lite solkigt pergamentbd med bågnade pärmar. Övre snitt infärgat. Främre omslag medbundet. Ur Sten G. Lindbergs bibliotek och med hans namn i guldtryck på främre pärmen. Dedikation till honom på smutstitelbladet: ”från tacksamme respondenten och vännen förf.”. Med fem löst bilagda svartvita fotografier från disputationen. Sten G. Lindberg återfinns på tre av fotografierna. Utgiven av Skolan för bokhantverk i Stockholm. Illustrerad i svartvitt. Tryckt i 650 exemplar. Sten G. Lindberg är avtackad i förordet.

U.o., (1858?). Stor 4:o. 62 s. & 1 litograferad plansch. Enkelt ngt nött och blekt hfrbd med handskriven titeletikett i papper på frampärmen. Lagerfläckig. Med H. C. Wegges namnteckning daterad 1888 och Kai Wegges och Gunnar Brusewitz exlibris. K. Vet. akad handl. B. 2. N:o 10. Ornitologen Johan Fredrik Victorin (1831-55) visade tidigt intresse för upptäcksresande i outforskade världsdelar och skickades, delvis p.g.a. sin sjuklighet, 1853 till Sydafrika. Där genomförde han forskningsresor som resulterade i stora insamlingar av främst olika fågelarter. Victorin dog kort efter sin hemkomst till Sverige.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1841. 12:o. Extra grav. front,3-494 s. Läckert samtida mörkgrönt klbd med guldtryckt titel och vacker mönsterpressning med blomrankor och blad. Röd- och grönstänkta snitt. Ryggen helt obetydlligt blekt. Frontespisen med tunt rosa skyddspapper. Bortskrapad namnteckning på frampärmens insida. Saknar serietitelbladet. Mycket fint ex. ur Arne Nilssons bibliotek. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:104. På det saknade serietitelbladet till ”Godolphin” angavs att romanen ingick i Hjertas ”Nytt-läsebibliothek” 1840-41 som häfte 26-30. ”Godolphin” utkom i original 1834. Frontespisen är ett vackert stålstick med tysk text och extra insatt.

Sthlm, J. G. Lange, 1787. 8:o. 262,(2) s. + MÖLLER, ERIC P. II försöket til en bonde-practika, eller afhandling til allmogens underrättelse i åkerbruket; upgifwet, såsom swar på det, af kongl. Wetenskaps academien, år 1783 framstälda täflings-ämne. Sthlm, J. G. Lange, 1788. 8:o. 134 s. & 1 grav. utvikbar plansch. Trevligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg bestående av blomstermotiv, titeletikett i glättad papp och marmorerade pärmar. Gult blekt snitt. Ryggen något blekt och flammig, en liten fläck på titeletiketten och med stötta pärmhörn. Med enstaka lager- och småfläckar. Planschen med en mycket svag fuktrand. Med Knut Bovins namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 114 och 116. Gavs även ut som bihang till ”Samlingar av rön och afhandlingar rörande landtbruket” del IV. Johan Lorentz Munthe (1729-95) utnämndes till borgmästare i Eksjö 1758 och till riksdagsman i borgarståndet vid riksdagen 1765-66, där han var en stark förespråkare för tryckfriheten. Efter att ha avgått som borgmästare 1786 ägnade han sig på heltid åt lanthushållning vid sin gård Kvarnarp i Eksjö, Småland. Eric Peter Möller (1737?-1813) var enligt titelbladet ”kongl. oeconomie hofmästare”. Exemplaret har sannolikt tillhört trädgårdsarkitekten och publicisten Knut Bovin (1853-1926) som bland annat var lärare vid Lantbruksakademiens och Svenska trädgårdsföreningens trädgårdsskolor i Stockholm och utgivare av trädgårdstidningen ”Viola”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837. 8:o. Litograferad front,(2),III,(1 blank),42,(1) s. & 7 litograferade plr, varav 2 utvikbara. Oklotryggbd med tryckta gula pappärmar. Båda pärmarna med mycket stark brun missfärgning i överkanten och den främre även i ytterkanten. Rundskuret övre hörn. Inlagan delvis lagerfläckig och med några solkfläckar. Planscherna med skyddspapper. På frampärmens insida dedikation från den anonyma översättaren till en löjtnant som fått sitt namn hårt överstruket. Medfaret men charmigt ex. Frontespisen och troligen också de övriga planscherna är tryckta hos Holm.

Norrköping, Föreningens boktryckeri, 1861. 8:o. Front,litograferat extra titelblad,(4),86,(1,1 blank,30) s. & 25 litograferade plr, varav vissa i färg & 2 kartor & 1 ritning & 1 litograferat annonsblad. Ganska nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och grönstänkta snitt. Skinnet ytligt skavt vid ytterfalsarna. Aningen snedläst och inlagan med en del lager- och småfläckar. Bra ex. Frontespisen avbildar Karl XIV Johan-statyn och är litograferad av Salmson. Det extra titelbladet är tryckt av Lithografiska aktiebolaget i Norrköping, liksom många av planscherna. Planscherna avbildar bland annat flera industrier i staden. Ritningen avbildar Norrköpings teaters salong. Den avslutande avdelningen består av fint utformade och illustrerade annonser. Det litograferade annonsbladet som återfinns i denna avdelning är tryckt av Fr. Törnequists bok- och stentryckeri i Norrköping. Ett charmigt planschverk.

Sthlm, 1907. 31,(1 blank),1-14 s. & 22 plr. Mörkgrönt hfrbd med upphöjda bind, guld- och blindpräglad rygg, effektfullt marmorerade pärmpapper samt övre rött snitt (Carl Lund bokbinderi, Stockholm). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och lite nött. Med Gustaf Elgenstiernas guldpressade pärmexlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4803. Allt som utkom. De sista 14 sidorna är ett register. Tryckt på fint papper i 60 exemplar. Förtecknar författarens egen intressanta samling där det bland annat fanns många kungliga band. Den läckert utformade katalogen trycktes av bröderna Lagerström. Gustaf Elgenstierna (1871-1948) var posttjänsteman, genealog och en tid bokauktionskommissarie i Stockholm. Mest känd är han för ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor” som utkom i nio volymer 1925-36. Han hade ett mycket omfattande bibliotek, inte minst rörande svensk genealogi och personhistoria, vilket såldes på auktion 1955.

Halle, bei J. J. Gebauer, 1806. 8:o. Grav. porträtt,144 s. Samtida lite nött svart stänkdekorerat pappbd med guldornerad rygg och röd titeletikett. Gula snitt. Porträttet med en liten fläck i översta marginalen som slår igenom på några av de nästföljande bladen. Med mindre fläckar på s. 12, 26-27 och 133 och minimala marginalhål på s. 13, 61 och 71. Fint ex. med stora marginaler. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1527. Porträttet graverat av J. Nussbiegel. Översättning av Gystav II Adolfs text i Bengt Bergius 1759 utgivna ”Konung Carl den IX:des rim-chrönika, samt konung Gustaf Adolphs påbegynte chrönika, egenhändigt af högbemälte konungar författade”. Georg Rudolf Weckherlins versifierade hyllning skrevs 1633 och upptar sidorna 65-134 varpå följer några andra av hans dikter relaterade till Sverige och trettioåriga kriget. De är avtryckta efter Amsterdamupplagan 1648. Georg Rudolf Weckherlin (1584-1653) hade varit hovpoet hos hertigen av Würtenberg men kom vara verksam som diplomat i Storbritannien och Europa.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 4:o. 92 s. Samtida något nött hfrbd med svagt upphöjda bind, svartlinjerad rygg och gammal nummeretikett 283. Blåstänkta snitt. Den flammiga ryggen med ett par skrapmärken och liten skada längst upp. Titelbladet mycket lätt solkigt och med spår av beskuren gammal tillskrift nedtill. Liten fläck på s. 6, fläck i yttre marginalen på s. 54 och en mindre bläckfläck på s. 65. Pärmens insida Gammalt signa och numrering. Med L. F. Rääfs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 38. Innehåller bland annat kapitlen ”Om skogsbesparing och gråstens nytta” och ”Om honungsdagg”.

Sthlm, J. Imnelius, (1818)-19. 8:o. (4),40 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren. Delvis lätt lagerfläckig. Solkfläck på s. 21. Med L. F. Rääfs exlibris. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.71. Smädesskrift mot P. A. Wallmark med anledning av en recension han skrivit i ”Allmänna journalen” rörande första delen av Hammarskölds ”Svenska vitterheten”. Arbetet avslutas med ”Testimonia eruditorum de Markallio”, ett förebud om ”Markalls sömnlösa nätter”. Skriften kastades enligt uppgift in i Wallmarks bostad på julaftonen 1818 ”under sjelva den glada familjemåltiden”! Författaren och publicisten Lorenzo Hammarsköld var sedan tidiga tonåren bekant med familjen Rääf och hyste under en tid en olycklig kärlek till L. F. Rääfs yngre syster Eleonora. Hammarsköld var under studietiden i Uppsala tongivande i de nyromantiska kamratgrupperingarna vid Östgöta nation i vilka också L. F. Rääf ingick.

Sthlm, Östlund & Berling, 1849. 8:o. 383 s. Hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och mörkgrön titeletikett (Hedberg). Marmorerade snitt. Ryggen blekt och lite solkig. Enstaka fläckar, t.ex. en liten bläckfläck på andra bladet som även syns på titelbladet. Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 73. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:26. Utkom häftesvis i Östlund & Berlings ”Original-bibliothek”. Ett omtryck utkom i Borgå samma år och romanen översattes till danska, franska, holländska och tyska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1759. 8:o. 35 s. Lätt nött tunt samtida hfrbd med blank rygg. Röda snitt. Obetydligt maskhål i främre falsen. En gul fuktrand i övre marginalen och en mindre dito längst ned vid ryggen. Ytterligare några småfläckar. Bruntonade hörn på titelbladet och sista sidan. På titelbladet är författarnamnet tillskrivet i samtiden och nederst en samtida gåvoskrift till ”Herr ordförande borgmästaren Kierman”, sannolikt skriven av författaren. Med Rolf Karlboms namnteckning i blyerts daterad 1977. Johan Funck (1703-77) var landshövding först i Västerbotten och sedan i Uppsala län. Han översatte även N. Pierres ”Enighet emellan landsmän” 1760. Gustaf Kierman (1702-66) var en synnerligen expansiv köpman i Stockholm som kom att äga handelsrörelse, varv, ett flertal bruk och gods samt fastigheter. Han var en av frihetstidens mest aktiva politiker i borgarståndet och tillhörde ledarskiktet inom hattpartiet. Han var verksam både i riksdagen och lokalt i Stockholms styrelse samt inom Riksbanken. Där var han samtidigt själv en stor låntagare för att finansiera sina många affärsprojekt. Hans deltagande i växelkontoren och att mössorna övertog makten underminerade hans ställning och han dömdes till livstids fängelse 1765 samt dog på Marstrands fästning.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1861. 8:o. 293,(2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Ryggen blekt och lite flammig. Den rena inlagan är oskuren och delvis ouppskuren. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5729. Rör förutom Gävle stad även socknarna Hille, Valbo, Hedesunda, Färnebo (nuvarande Österfärnebo), Årsunda, Torsåker, Ovansjö och Hamrånge. Särskilt utförligt beskrivs bruken och bergverken. I förordet framför författaren sitt tack till J. Selggren vars samlingar han har fått ta del av. Lars Elias Åhrman (1820-96) var kapten vid Hälsinge regemente och utgav 1857 även en karta över Gästrikland.