Search Results

Åbo, Kongl. academiæ boktryckeriet, (1767). 4:o. (2),22 s. Tagen ur band. Med stänkta snitt. Bra ex. på skrivpapper. Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1092.

Lund, litteris Berlingianis 1814-15. 4:o. (2),8 + (4),9-22 + (2),23-34 s. & 1 grav. plansch. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Spår av senare omslag vid ryggen och lite lös i häftningen. Marklin Catalogus disputationum 1-3. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 60. Respondenter var Uddo Ullman, Johannes Forsander och Svante Maur. Brehmer. Planschen föreställer en runsten. Del II avtrycker ett skiftebrev av Herloff Trolle från 1544.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 8:o. 240,221-407,(1) s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt liksom översta delen av frampärmen. Med namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39. Serietitelbladet har för första gången i den långa serien av ”Nya teckningar” författarnamnet utskrivet. Handlingen utspelar sig i det samtida Stockholm. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, 1889-94. VIII,(4),748 s. & litet tryckt rättelseblad + front,VII,(1),170,(5) s. + front,(8),691,(1),1-4 s. & plr. Tre nötta häftade och oskurna volymer, den första med lite naggat omslag och lös i häftningen, de två senare med några småskavanker på omslaget. Den tredje dessutom med en större fuktfläck i första halvan av boken. Med Carl Nilssons namnteckning i blyerts. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2611. Tryckt i 150 exemplar. En ny mycket utvidgad upplaga färdigställdes 1904. Med en stor mängd medhäftade och inklistrade originalexlibris. Carl Nilsson (1859-1905) var anställd på Klemmings antikvariat 1870-78, Looströms bokhandel 1878-80, Oscar Janssons bokhandel i Borås 1880-82 och Quidings antikvariat i Lund 1882-90, som han blev ägare till sistnämnda år. 1895 flyttade han åter till Stockholm och blev föreståndare för Klemmings antikvariat, vilket han var till sin död. Enligt Isidor Bonnier var Nilsson ”begåvad med ett sällsynt starkt minne, kände han till all slags äldre och nyare litteratur. Ivrig i sina självstudier blev han en synnerligen framstående antikvarie, varom hans omsorgsfullt utarbetade kataloger buro vittnesbörd, och som högt uppskattades av bokkännare i både Sverige och utlandet.”

Skara, F. J. Leverentz, 1812-16. 8:o. (12),135,(4) + (8),244,(2,2 blanka) + (2),207,(1) + (4),180 + (4),461,(1,2 blanka) s. Tre halvpergamentbd med guldlinjerade ryggar och ljust marmorerade pärmpapper (Nanna Grönvalls bokbinderi, Malmö). Del I och II genomgående lagerfläckiga och de övriga med spridda lager- och småfläckar. Del III har trista lagningar med papperstejp vid ryggen fram till s. 15, en ytterligare liten lagning på titelbladet samt större uppfodring även delvis över texten på sista bladet. Gamla försättsblad klistrade mot de nya och med en samtida överstruken tillskrift eller dedikation till domprost L. Olbers framför del III och C. J. Synnerholms samtida namnteckningar och signaturer i alla volymerna. Gåvotillskrift i blyerts från Em. Laurell 1946 på första försättsbladet. Något fläckig svit i trevliga band. Del III saknar smutstitelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6182. Sallander Litteratur om Västergötland 621. Det finns även ett varianttryck av titelbladet till första häftet daterat 1811. Den ambitiösa beskrivningen av Skara stift, uppställd efter kontrakt och socken, bygger till stor del på otryckta samlingar av bland andra Sven Wilskman och Olof Sundholm vilka förvarades på Skara stifts- och landsbibliotek. Dan Korn kallar i ”Västgötaböcker” arbetet för ”den viktigaste skildringen över Skara stifts alla socknar och härader”. Här upprepas påståendet att den ryska kejsarinnan Katarina den stora skulle ha fötts i Toarps socken, en uppgift som även återfinns hos Nordberg och Tuneld! Domkyrkosysslomannen Peter E. Lindskog (1766-1821) var även utgivare av ”Skara stifts-tidning” och ”Westgötha tidning” samt av några stiftsmatriklar. Malmöbokbindaren Nanna Grönvall gick i lära hos Anker Kyster i Köpenhamn och drev sedan egen verksamhet mellan 1893 och 1928. Hon var känd som en skicklig bokbindare med framstående kunder på de skånska slotten och hennes verk belönades på flera konstindustriutställningar. Levin Olbers (1767-1824) var domprost i Skara från 1813. Sannolikt har han varit den första ägaren av exemplaret och fått del III från författaren. Carl Johan Synnerholm (1796-1876) studerade i Uppsala och prästvigdes 1819 och var verksam i Skara stift samt från 1857 kyrkoherde i Undenäs.

Trelleborg respektive Karlstad, 1965-75. 267 + 388 + 423 + 355 + 463 s. + Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar. Person- och församlingsregister utarbetat av Gunnar Bergström. Trelleborg, 1976. 83 s. Fem lätt nötta blå oklbd med svarta titelfält och ett blått oklbd med guldtryckt ryggtitel. Lätta skrapmärken på pärmarna. Magnus Collmars exlibris, dedikation till densamme i samtliga volymer utom del IV. Bra svit. Utgivna av Stiftshistoriska sällskapet i Karlstad. En sjätte del, behandlande perioden 1960-99, utkom 2007 under Harry Nybergs redaktion. Magnus Collmar (1900-79) var kyrkoherde i Jäders församling och utarbetade bland annat ”Strängnäs stifts herdaminne”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825-26. 8:o. (6),426 + (6),413,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta. Två fina grå moarémönsterpressade hklbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressade linjer samt förgyllda titlar på ryggarna. Rödstänkta snitt. Spår av gammal auktionsremsa på försättsbladet i den första volymen. Enstaka småfläckar i marginalerna. Bra och trevligt ex. Översättningen ”har af tvenne universitets-lärare blifvit författad”. Kartan är tryckt på blåtonat papper och graverad av E. Åkerland. Den första svenska översättningen påbörjades av Gjörwell 1791 i översättning av J. A. Stechau, men förblev oavslutad. Författarens mest berömda arbete vilket utkom första gången 1788 och i Jean Henri Meyniers ofta omtryckta sammandrag 1794. Det är en slags fiktiv uppföljare till den verkliga Anacharsis reseberättelse från 500-talet före Kristus. Jean-Jacques Barthélemy (1716-95) var till yrket arkeolog och blev 1753 direktör för myntkabinettet i Paris, vars samlingar han under en resa till Italien berikade med betydande nyförvärv.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1849. 12:o. 255 s. Grönt samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen något nött. Små maskhål i inre främre fals. Inlagan något bruntonad och med några småfläckar på s. 10-12, 201-02 och 207-12. Några nagg i övre marginalen på titelbladet, s. 221 och 245. Vita fuktfläckar på s. 3-4 och sammanlagt 8 tidningsbevillningsstplr. Från Östanå. Furuland E:23. Juel Möller S14. Utgiven på Albert Bonniers förlag i serien ”Europeiska följetongen”. Originalet, ”De to baronesser” utkom 1848.

Sthlm, N. H. Thomson respektive Gjöthström & Magnusson, 1835. Folio. (4),162,(2),1-2,1-4,1-8,1-4,(2),1-4,(2),1-12,(2),1-4,(16) s. & 98 litograferade plr + Guldtryckt titelblad,(14),6,(4),3-4,(2),5-6,3-4,(6),5-6,11-12,1-2,9-10,7-8,1-6,1-16,1-4,1-4,(4),1-8,1-12,(2),1-10,1-22,1-4,1-4,1-4,(6),1-4,1-4,1-4,(12) s. & 103 litograferade plr, varav en handkolorerad. Två aningen nötta men ståtliga samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad dekor. Grönstänkta snitt. Textbladen aningen bruntonade och med enstaka fläckar. Planscherna delvis med lite avtryck från den tryckta texten. Starkare fläck i övre marginalen på s. 145-49 i första delen. Namnteckning F. Carlson i andra delen. Med många porträtt och konstreproduktioner, men mest med vyer och berättelser från Sverige och resten av världen. Tio Stockholmsvyer och bilder från Peru, Mexico, Nordamerika, London, Paris, St. Petersburg, Moskva, Neapel, Madrid, Saltzburg, Berlin, Köpenhamn etc. Det inledande avsnittet har titeln ”Resa omkring jorden” med många pittoreska exotiska bilder. En kostymplansch i andra volymen är kolorerad.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-43. 8:o. (8),283 + (6),346 s. + LÅSTBOM, AUG. TH. Konungariket Norges ståthållare, stifts-amtmän, amtmän och commendanter sedan år 1814, eller detta rikes förening med Swerige. Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1843. 8:o. (4),60 s. Samtida rött halvsaffianbd med guld- och blindpressade rygglinjer. Övre blåstänkt snitt, andra delens respektive andra arbetets övriga snitt oskurna. Blekt och något nött rygg samt hårt nötta pärmhörn. Främre innerfalsen sprucken de översta fem cm. Lätt och jämnt bruntonade inlagor. Medbundna blad på slutet med kompletterande anteckningar förda fram till början av 1900-talet i olika händer. Handskriven dedikation på försättsbladet till professor J. H. Schröder och på frampärmens insida spår av dennes exlibris. Med en senare svårläst blyertsnamnteckning. Stort ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 448. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4385. Är en fortsättning på Anders Anton von Stiernmans arbete med samma namn som utkommit 1745-1835. August Theodor Låstbom (1815-45) grundade i Uppsala tillsammans med Jonas Wahlström det boktryckeri som på 1880-talet blev Almqvist & Wiksells boktryckeri. Han gav ut en rad biografiska uppslagverk, bland annat ”Upsala ärkestifts herdaminne” och var medarbetare i gamla ”Biografiskt lexikon”. Han hade 1841 utnämnts till extra ordinarie amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek av J. H. Schröder för att beredas fri tillgång till dess samlingar.

Sthlm, A. Zetterberg, 1802. 4:o. (8),734,(2) s. Trevligt samtida hfrbd med rödbrun titeletikett och sparsamt guldornerad rygg. Rödstänkta snitt. Mindre maskangrepp i pärmpappret på främre pärmen och den lätt blekta ryggen med några obetydliga småfläckar och ett minimalt maskhål. Med liten fläck i marginalen på s. 594. Cccc-arket omkastat vid bindningen. Ett mycket rent och snyggt exemplar med breda marginaler. Från det von Akenska biblioteket på Högsjö. Andra upplagan, den första utkom 1794. En tredje utkom 1815. Boken översattes även till tyska. Jacob Albrecht Flintberg (1751-1804) blev kommersråd 1803 och hade även titeln lagman. Han var en flitig skriftställare och som hans viktigaste arbete brukar räknas ”Lagfarenhets-bibliothek” som vid sidan av lagtexten även redovisar praxis från straffrättens område.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Obetydligt nött rött hfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Främre omslaget till del I samt båda omslagen till del II medbundna. De nedre pärmkanterna lite mer slitna. Bra ex. Nordiska museets handlingar 36-37. Andra delen utkom efter författarens död. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1846. 8:o. (4),86,(1) s. Bra marmorerat pappbd med röd titeletikett av skinn (Hedberg). Det tryckta gröna omslaget medbundet. Ryggen lite mörknad. Lätt bruntonad. På främre omslaget namnteckning S. A. Hedin och ”Inköpt på Hedins auktion af Gunnar Palme”. Fint ex. Thorsten Rudenschöld, (1798-1859) var pedagog och räknas som den svenska folkskolans grundare. 1845 utgav han ”Tankar om ståndscirkulation”. I den skriften ”vågar härmedelst en olärd man, som genast öppet bekänner sig sakna all vetenskaplig bildning, dock för ädla medborgare vördnadsfullt framlägga frukten af sina tankar och af sin egen så väl ljufva, som bittra lifserfarenhet”. Föreliggande skrift har ett kort förord där Rudenschöld säger sig vara tacksam över det första arbetets mottagande och utber sig ”ett lika gynnsamt emottagande hos allmänheten af denna lilla, som han trott, behöfliga utvecklings-skrift”. ”Svenskt biografiskt lexikon” sammanfattar att i denna skrift ”förklarade R att lösningen på problemen inte var att söka i statliga dekret utan i en ’djupgående samhällsrörelse’ bland de enskilda människorna, den fria ’föreningsandan’. Han föreslog att hushållningssällskapen skulle omvandlas till ’allmänna länsföreningar’ med uppgift att bl a främja ståndscirkulationen. Arbetet skulle främst inriktas mot tre program: flärdfrihet, skuldfrihet och uppfostran. Inom särskilda flärdfrihetsföreningar skulle man verka för att begränsa ’konsumtionsleken’ och motverka all onödig lyx. För att befria många olyckliga från en ’syndaflod av skuldsättning’ borde det inrättas särskilda ’skuldmäklarkontor’ inom de lokala kretsavdelningarna. De utopiska inslagen i R:s program är uppenbara”. Exemplaret har tillhört politikern och publicisten S. Adolf Hedin (1832-1905). Delar av hans bibliotek såldes på auktion 1908. Gunnar Palme (1886-1934) var verksam i sin fars försäkringsbolag Thule och far till statsminister Olof Palme.

Sthlm, A. J. Nordström, 1790. 8:o. 200 + (2),203-384 + (2),387-576 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden och brunröd titeletikett. Liten skinnreva i rygghuvudet och med en repa längre ned på ryggen. Nötta pärmpapper och pärmkanter samt stötta hörn. Försättsbladet saknas. Genomgående rätt hårt lagerfläckig och småsolkig samt med några fuktränder i marginalerna. Några röda lackplumpar med pappersrester på pärmarnas insidor. Översatt av Gustaf Regnér. Första upplagan utgavs av C. C. Gjörwell som en del av ”Ägtenskaps-ståndet, betraktat på des moraliska och physiska sida”, 1775-78 tillsammans med en text av J. P. Miller. En tredje upplaga utkom 1797. Lignacs originalarbete hade enligt företalet titeln ”De l’homme et de la femme, considérés physiquement dans l’etat du mariage”. Den utkom första gången 1772 och blev en storsäljare som trycktes i många upplagor. Den svenska översättningen baseras på den utökade upplagan från 1773. Boken översattes även till engelska, holländska och italienska. De flesta utgåvorna försågs med upplysande illustrationer, dock inte den svenska.

Hamburg, chez Chretien Herold, 1760. 8:o. (8),343 s. Samtida hårt nött och ngt solkigt gråpappbd med handskriven titeletikett. Ytligt sprucken i ytterfalsarna. Oskuren. Med spridda fuktränder i övre marginalen och enstaka lagerfläckar. Liten fläck i texten på s. 27-34. Bra ex. med Thore Virgins namnteckning daterad 1941 och dennes guldpräglade pärmexlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5788: ”Med et widlyftigt utdrag af desse bref, på swenska, giordes början uti Förrådet, eller samling af åtskilliga histor. och andra ämnen, Stockh. 1760”. En tysk översättning föregick detta det franska originalet. En ny ordagrann upplaga trycktes 1761. I Turkiet var Friedrich Ernst von Fabricius holsteinsk sändebud hos Karl XII. Dessa brev rör tiden 1710-14 och är en viktig källa till kunskapen om Karl XII:s vistelse och politik i Turkiet.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1818. 8:o. (4),XXVII,(1),290,301-16,307-529 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Stiligt hfrbd från 1840-talet med rikt guldornerad rygg med stavning ”diur- och vezt-rik”. Grönt mönsterpressat pärmpapper med blomsterslingor. Grön- och gråsprängda snitt. Något nötta ytterfalsar. Ställvis lagerfläckig. Stark liten bläckfläck på s. 43-44. Många små markeringar med rödpenna i marginalerna. En del bläcknumreringar, fuktränder och solkfläckar i registret på s. 443 och framåt. Reva i registerbladet s. 457-58. Tabellen är fäst i sista sidans yttermarginal. Exlibris för Nils Alarik Kemner med insekts- och blomstermotiv. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Björn Dal skriver om Illigers verk att det är ”ett omfattande arbete som under 3106 punkter ger definitioner och svenska benämningar på tusentals djur- och växtdetaljer, nödvändiga för att rätt kunna beskriva naturens mångfald”. Författaren (1775-1813) var professor i zoologi vid universitetet i Berlin och direktör för stadens zoologiska museum. Gabriel Marklin (1777-1857) var bland annat en framstående naturaliesamlare och gjorde sig med tiden känd som något av ett uppsalaoriginal. Han var en mycket nitisk samlare av avhandlingstryck och hans förteckningar över svenska disputationer 1778-1855 är än idag ett bibliografiskt standardverk. Marklin sålde på ålderns höst sin avhandlingssamling till Kungliga biblioteket.

Uppsala, J. Edman, (1786). 8:o. 36 s. Tagen ur band. Råkanter i nedre marginalen. Ngt lagerfläckig. Johan Adam Tingstadius (1748-1827) var professor i orientaliska språk vid Uppsala universitet samt biskop i Strängnäs. Han var en av ledamöterna i Bibelkommissionen, men hamnade där ofta i konflikt med både Ödmann och Wallin, som inte var beredda att tillåta lika vidlyftande poetiska friheter som Tingstadius önskade i översättningsarbetet. Föreliggande tal höll Tingstadius när han tillträdde professuren i orientaliska språk. Anton Blanck hävdar i sitt arbete ”Det nordiska renässansen” att Tingstadius hör till dem som ”gjort allra mest för romantikens förberedande i svenska sinnen” och att just hans inträdes-tal ”är ett av den gustavianska periodens märkligaste kritiska dokument”. Föreläsningen hölls inför Gustav III och en ansenlig akademisk lyssnarskara. Tingstadius förespråkade, med exempel från den judisk-hebreiska, arabiska, persiska och turkiska litteraturen, att utländsk diktning och poesi ska läsas, bedömas och uppskattas efter de olika folkens egna seder och traditioner, inte med någon fastställd klassisk poetisk måttstock. Omnämnda i texten återfinns poeter som Hafiz och Firdausi.

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet respektive G. Scheutz, 1819-20. 8:o. (6),24,(2),25-186 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett på främre omslaget. Genomgående lätt lagerfläckig. Ett litet hål med minimal textförlust på s. 89. Med en prydlig handskriven dedikation till Axel Leijonhufvud. Från Trolleholm. Fiske Icelandic collection s. 363. Med tryckt dedikation till Curt von Stedingk. Författaren skriver avslutningsvis: ”Härmed sluta wi eddalärans framställning af den skapade och icke skapade werlden. Wi skola i nästa del afhandla naturgudomligheterna, hwilka röja samma poetiska framställningssätt, samma lefwande sinnebilder.” Någon sådan fortsättning utgavs dock aldrig. Den handskrivna dedikationens mottagare är antingen översten m.m. Axel Leijonhufvud (1755-1826) eller hans son med samma namn (1812-97) som 1827 blev kadett vid Karlberg. Den senare var svärfar till Carl Trolle-Bonde som byggde upp det stora biblioteket på Trolleholm.

Sthlm, Grefingska tryckeriet, 1769. 4:o. 8 s. Tagen ur band. Lös i häftningen och med småhål från tidigare häftning i ryggen. Bra ex. Carl Gustaf Broocman (1747-70) var e.o. amanuens i Antikvitetsarkivet och dessutom medarbetare i ”Norrköpings veckotidning”. Han omtalas av samtiden som en man med ”mycken kvickhet samt böjelse för latinska poesien”. Som sådan framstår han i föreliggande parodiska dissertation som har sin udd mot det politiska partigrälet.

Vadstena, J. P. Tollstorp, 1832. 8:o. (2),155 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappersomslag. Ryggpappen lite skadad nedtill. Något lite lätt lagerfläckigt ark. Reva i nedre marginalen på s. 31-32. Fint ex. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) hann under sin levnad med att vara askultant i Bergskollegium, handelsresande, fabrikör, grosshandlare, gästgivare, boktryckare, tidningsutgivare, vitter författare, topograf och kommissarie vid provisoriska sjukhuset i Stockholm. Föreliggande bok är en febrig kärleksroman i dagboksform tryckt på författarens eget tryckeri, det första i Vadstena sedan reformationen.

Paris, an V (1797). 8:o. XII,104,(1) s. Fint samtida lätt nött glättat pappbd med sparsamt guldornerad rygg och röd mönsterpressad titeletikett. Röda snitt. Ryggen och pärmarna lite blekta. Inlagan med enstaka lagerfläckar, t.ex. på smutstitelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3636. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.334. Boken förbjöds i Sverige i mars 1798 av Gustav IV Adolf. Tre upplagor utkom samma år, varav detta tycks vara den första, och en senare upplaga trycktes i Paris 1802. Även en dansk översättning publicerades 1797.