Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847-51. 8:o. Graverat porträtt,LXXXVI,(2),242 + 304 + 304 + 304 + 304 + 308 + 322 s. Sju samtida hfrbd med breda upphöjda bind och guldornerade ryggar. Mönsterpressat svart pärmpapper med rosor och blad. Brunstänkta snitt. Något nötta ryggar, ytterfalsar, rygghuvuden och ryggslut. Ett fåtal småfläckar. Sympatisk svit. Inleds i första volymen med en levnadsteckning skriven av Tegnérs svärson C. W. Böttiger som utgav verket. Porträttet är graverat av Ruckman efter en teckning av Maria Röhl från 1829. Enligt en slutnot i sjätte delen är det ”det enda original-porträtt, som af skaldens efterlefvande maka och barn ansetts äga någon likhet med den ännu ungdomlige, sådan han var att se i ingifvelsens ögonblick”. Komplett med den sjunde delen från 1851 med kyrkotalen.

Sthlm, C. Delén, 1811. 8:o. 36 s. Tagen ur band. Med gamla rödstänkta snitt. Lite solkig och småfläckig. Titelbladet hårdare fläckat och med en något kladdig samtida namnteckning O. B. Elfström. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3784. Angrepp på Cronstedt och den redogörelse för Sveaborgs kapitulation 1808 som han presenterat i ”Sanna upplysningar” (1811). På slutet är avtryckt som bilagor Cronstedts ”Rapport” av den 7 april 1808 och ”Convention” från den 6 april 1808 mellan Suchtelen och Cronstedt.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1822. 8:o. (8),84 s. Häftad i trevligt samtida glättat grönt pappomslag. Ryggen ngt nött och blekt. Enstaka ljusa lagerfläckar.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1796. 8:o. (22),546 s. Samtida lackat marmorerat rödbrunt skinnbd med rikt och dekorativt guldornerad rygg, mörkgrön titeletikett i marokäng, ramtryck i guld på pärmarna och kantförgyllning. Rödstänkta snitt. Ytligt nötta falsar. Pärmarnas lack något mattad och ytligt krackelerad. Ett fåtal småfläckar. Blå liten pappersrest i marginalen på s. 221-22. De sista sidorna och eftersättsbladet med fuktfläckar i övre marginalen. Från s. 350 och framåt delvis med lite störande spegeltryck. Med Karl Skogs exlibris. Sabin 71550 för det tyska originalet. Spangenberg (1704-92) var medarbetare till Zinzendorf och ledde under lång tid den herrnhutiska församlingen i Nordamerika som biskop i Pennsylvania. Bland annat bedrev herrnhutarna omfattande missionsverksamhet bland indianer, något som låg Spangenberg personligen varmt om hjärtat. Tiden i Amerika skildras på sidorna 129-385 i Rislers biografi. Efter Zinzendorfs död kallades Spangenberg hem till Europa och övertog rollen som ledare för den herrnhutiska rörelsen.

Paris, Demonville, 1777. 8:o. VIII,444,(2) s. Nära samtida ngt nött och blekt skinnbd med rikt guldornerad rygg och röd titeletikett i saffian. Gula snitt. Solkad och fuktfläckar i marginalen på s. 386-98. Litet rosthål i inre marginalen på s. 407. Fuktrand i yttre marginalen på s. 428-32. Enstaka lager- och småfläckar samt enstaka blyertsanteckningar. Med J. F. Sœhnees namnstpl på titelbladet. Brunet 19534: ”Ouvrage recherché”.

Lovisa, 1898. (4),163,(1) s. & 2 utvikbara tabeller. Brunt hfrbd med guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper. Främre omslag medbundet och med en fastklistrad tidningsrecension av boken på baksidan. Ryggen obetydligt blekt och nött. Titelsidan delvis lätt gulnad. Några marginalanteckningar i blyerts förekommer. Namnteckning av Karin Godenhjelm på främre omslaget. Malmgård egendom är Creutzska ättens stamgods i östra Nyland. Från början kallad Tetom efter släktnamnet Teet. De utvikbara tabellerna: ”Tablå öfver de älsta egarene till Tetom och Kuuskoski” och ”Statistiska uppgifter om Malmgårds egendom” beskriver herrgårdens äldsta ägarlängd respektive dess utsäde och skörd från 1853. Innehåller: ”Egareföljd och åtkomst”, ”Periferi och råer”, ”Areal och odling”, ”Byggnad och anläggningar”, ”Särskilda inrättningar och förmåner; inre ordning”, ”Kamerala förhållanden och allmänna utskylder”, ”Arkiv, bibliotek och konstsamling” och ”Återblick”.

Wien, bey S. Hartl, (ca 1785). 8:o. 14,(2 blanka) s. Häftad i samtida mönstrat omslag. Minimalt hål i främre omslag. En oidentifierad stpl på titelsidan. Från Biby. VD18 12048666-001.

(Sthlm, 1740). 4:o. (18) s. + Riksens högloflige ständers ledamöter. Wid riksdagen/ som begyntes i Stockholm uti december månad. År 1740. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (24) s. Tagna ur band. Gamla stänkta snitt. Med äldre bläckpaginering. Snävt skurna, delvis in i första raden i det första arbetet. Första arbetets sista blad med invikt nedre marginal. Sista sidan i andra arbetet delvis lite solkig. Bring Riksdagshandlingar s. 30. Warmholtz bibliotheca historica Sueo-Gothica 7110. Båda arbetena trycktes även i en upplaga i liten oktav. Denna riksdag regerade hattpartiet och frågan om kriget mot Ryssland stod på agendan.

Lund, typis Berlingianis, (1796-97). 4:o. 75 + (2),19 + (4),20 + (4),16 + (2),17-38 s. Fyra oskurna och delvis ouppskurna häften. Del V-VI ihophäftade. Del III och V-VI med svaga fuktfläckar i marginalen och sista sidan i del VI ngt bruntonad. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 32 respektive 1-5. Setterwall 5854. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 120. Fiske Runic literature s. 73. Allt som utkom, del IV ventilerades aldrig. Övriga respondenter var Olof Willman, Jonas Fr. Angelin, Fredric Stocke och Jöns Hinric Seldener. J. F. Swananders (1777-1800) far var kyrkoherde i Bara. Avhandlingen förtecknar häradets domare och kyrkoherdar samt beskriver Häckeberga säteri, Trolleborg och Alnarps kungsgård m.m. Swanander skildrar också allmogens seder och karaktär, som han prisar inte minst för kyskheten i äldre tid. Det är dock ”en skam för bönderna, att de vanligtvis icke tveka att stjäla de träd, som äro tjänliga för olika ändamål inom åkerbruket. De tro nämligen, att träd och skogar växa till alla människors gemensamma bruk. De som fela fråga ej efter straff, ty de mena, att lagarna i detta stycke äro orättvisa”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802-03. 8:o. (2),566 + (2),528 s. Del I häftad i ett samtida ganska nött gråpappomslag med liten handskriven etikett överst på ryggen med siffrorna: ”335”. Inlagan i denna del med enstaka småfläckar och lätt lagerfläckig. Del II i ett ganska nött enkelt gammalt hfrbd med ryggetikett med handskriven notering: ”100”. Denna del ngt lagerfläckig och med spridda fuktränder. Titelblad till del II med omfattande samtida bläckkludd där det framgår att exemplaret ingått i Tingstads sockenbibliotek. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 46. Du Rietz Gastronomisk spegel 64. Allt som utkom. Utgivningen upphörde efter bokstaven ”j”. Med uppgifter om allt från abborrar till ”jättegröe”. Ett utdrag ”Om hästens natur” omtrycktes i ”Blekinge läns hushållstidning” 1818. Några av de föreslagna sätten att fånga änder är definitivt inte jägarmässiga: ”De wänjas til wissa ställen med utkastadt korn, hwilket, kokadt i win och oxgalla, eller blandadt med flugswampar, bolmfrö eller frö af sprängörten, Cicuta, gör dem yra, at de kunna tagas”. Tingstads socken ligger i Östergötland.

Helsingfors, 1896. Porträtt,(4),VI,189 s. & plr. Lätt nött dekorerat oklbd i två färger (Welin & Göös bokbinderi, Helsingfors). Ryggen med några nagg överst. En del blyertsmarkeringar. Med Evert Strokirks exlibris. Innehåller förteckningar på de miniatyrporträtt och gravyrer som Brenner utfört. Porträttplanschen föreställande Nils Gyldenstolpe är avdragen från originalplåten.

Kalmar, L. Lindeblad, 1760. 4:o. (12),76,(1) s. Modernt tråkigt grönmarmorerat pappd. Inlagan med enstaka marginalanteckningar, en fläck i övre marginalen på s. 3-4 och bläckfläckar i inre och nedre marginalen på s. 55. Med L. F. Rääfs exlibris klistrat på baksidan av titelbladet. Med tryckt dedikation till kronprins Gustav (III), hyllningsdikter av A. O. Rhyzelius, M. Beronius och H. J. Sivers. Avslutas med en liten hyllningsvers till översättaren från And. Löfman.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1802. 8:o. (4),135,(1 blank,2) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Brunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla rödstänkta snitt. En lite kladdig och beskuren samtida namnteckning nederst på titelbladet. Inlagan har några enstaka lager- och rostfläckar. En svag fuktrand från s. 122 till slutet. Planschen lagad i nedre yttre hörn. Ett trevligt ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2025. Denne nämner ej det avslutande registret om två sidor. Första upplagan utkom 1801, den tredje 1821 och fjärde 1825. Claës Gustaf Bure (1735-1819) var stallmästare vid Uppsala universitet.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1799 respektive Örebro, N. M. Lindh, 1801-14. 8:o. Extra grav. titelblad,(12),746,(4) s. + extra grav. titelblad,(2),863,(3) s. + (8),XIV,969,(5) s. + WENSTRÖM, CARL EDMUND. Svenska kongl. hof-clericiets historia. Fjerde afdelningen. Ifrån 1800 till 1850. Utgifven. Sthlm, P. A. Huldberg, 1850. 8:o. (4),XXII,322 s. Fyra ganska nötta ljusbruna hfrbd från mitten av 1800-talet med svart- och guldpressade ryggar samt titelfälten och övre och nedre fälten infärgade i svart. Sprängda snitt. Liten skinnskada i främre falsen på första volymen. En fettfläck på s. 501 och enstaka övriga fläckar i första volymen. Andra och tredje volymen är lagerfläckiga, den tredje dock i mindre grad. Marginalreva på s. 471-72 i tredje volymen och ett marginalhål med bokstavsförlust på s. 565. Fjärde volymen delvis fläckig och även bruntonad fram till s. 186 p.g.a. sämre papper. Flera marginalanteckningar om prästernas dödsdatum i fjärde volymen. Andra och tredje volymen med handskrivna sammanfattande registeranteckningar på försättsbladen. Samtliga ryggar med ”C. G. Sandzén” i guldtryck längst ned. Porträttet och det extra graverade titelbladet i tredje volymen saknas. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 882-83. Det graverade extratitelbladet utfört av Heland efter egen idé. Aron Westén (1737-1814) var hovpredikant och vid sin död kyrkoherde i Arboga. Del I:4 utgör en fortsättning på Westéns arbete. Verket är fortfarande ett användbart herdaminne över det vid hovet verksamma prästerskapet. De fyra delarna var endast avsedda som en första avdelning i ett större arbete, och Westén efterlämnade i manuskript en andra del, som beskrev kungarnas omsorg om religionen samt den offentliga gudstjänsten och den privata religionsutövningen vid hovet genom århundradena. Detta blev dock aldrig utgivet. Carl Gustaf Sandzén (1823-94) var pastor i Främmestads pastorat i Skara stift.

Uppsala, 1891-97. X,(2),269 + (8),273-343,(1) s. Nött hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett samt marmorerade snitt. Alla omslag medbundna. Ryggen skadad upptill och med lång spricka i främre ytterfals. Med Otto Varenius namnteckning och exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1218. Med förord i första delen daterat i Uppsala 1893 och i andra delen daterat Chicago 1897. Med intressanta anmärkningar på de tryckta omslagen. Josephson tar vid där Marklin slutade i förtecknandet av de svenska och finska akademiska avhandlingarna. Han har även medtagit avhandlingar försvarade av svenskar och finnar vid utländska universitet samt förtecknat innehållet i Uppsalas och Lunds universitets årsskrifter. Josephson tillhörde som synes nystavarna.

Uppsala, H. Curio, 1681. Folio. (2),19,(1) s. Med en Uppsalavy i träsnitt på s. 4. Tagen ur band och lite lös i häftningen på sina håll. Vikta hörn i början. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 961. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 350: ”skriften är nu för tiden nog sälsynt”. Verelius sista svarsskrift i striden med Schefferus. Magnus Gabriel De la Gardie förbjöd dess tryckande 1677 och den utgavs först efter Schefferus död. Upplagan konfiskerades nästan omedelbart och förseglades. En stor del av upplagan förstördes i branden 1702 och återstoden såldes 1721.

Uppsala, 1906. (2),287,(1) + (BÄCKSTRÖM, OL.) Katalog öfver Leufsta bruks bibliotek från 1868. Accessions-katalog. Supplement I-VIII. 1906-13. Uppsala, 1907-15. 53 + 32 + 39 + 22 + 22 + 14 + 18 + 14 + 20 s. Huvudkatalogen i elegant brunt stänkdekorerat oskinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, mörkröda titel- och deltiteletiketter samt guldpräglad och blindpressad pärmdekor (Levins bokbinderi). Stänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Supplementen i nio häftade volymer med tryckta omslag. Ryggarna delvis blekta och med någon minimal reva. Den bundna volymen med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4194 för huvudarbetet och de fyra första supplementhäftena. Tryckta i 50 numrerade exemplar, varav dessa har nummer 22. Biblioteket byggdes upp av den dåvarande ägaren till Leufsta Carl De Geer som ett fristående komplement till det gamla fideikommissbiblioteket över vilket en katalog trycktes 1907. Carl De Geer avled 1914 och denna katalog ger därmed en översikt över hela hans imponerande bibliotek. Det var inte minst rikt på geografisk litteratur. Komplett uppsättning av verket.

Göttingen, bey Wandenhoek und Ruprecht, 1805-10. 8:o. XVI,918 + XII,522 + (2),523-984 + XII,717 + (2),XII,719-1297 + (4),508 + VIII,509-1116,(5) + XVIII,677,(1) + XIV,532 s. Nio samtida hfrbd med guldornerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och olivgrå deltiteletiketter i glättad papp. Gula snitt. Flera av ryggarna med mörkare missfärgning och en volym med nagg överst. Inlagan med enstaka småfläckar. Två extra titelblad medbundna i slutet av volym IV:2. Spår av L. J. Sederholms borttagna ovala exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Av del IV ukom även en tredje avdelning och av del VI en andra avdelning. Allt som utkom av del V. Johann Gottfried Eichhorn (1752-1827) var tysk teolog och orientalist verksam vid universiteten i Jena och Göttingen. Efter en allmän historisk översikt av litteraturens historia så övergår verket till att behandla olika regioners litteratur, varav Sverige berörs i del III:2 på s. 831-79. Den oavslutade del V behandlar språkhistorien och del VI den teologiska litteraturen.

Linköping, G. Björckegren, (1745). 4:o. 39 s. Tagen ur band. Delvis lite lös i häftningen. Bra ex. Ranius Biographica minora 421a. Med personalier på s. 29-33 och begravningsverser författade av sönerna Johannes Nicolai Falk och Daniel Nicolai Falk.

Köpenhamn, 1930. 53,(27) s. & 102 plr. Något nött ohfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, titel- och deltiteletikett i röd respektive grön marokäng samt övre guldsnitt (Anker Kyster). En tråkig reva i skinnet på bakre pärmen. Försättsbladet med anteckningen ”Bound by Anker Kyster 1933” i tusch och Oscar Davidsens exlibris. På eftersättsbladet återfinns ett inklistrad katalogurklipp från Oscar Davidsens auktion 1940. Trevligt illustrerat standardverk om en storhetstid för danskt bokbinderi. Här i ett pastischband av medförfattaren Anker Kyster.

Uppsala, Regiae academiae typographi, (1845). 8:o. (2),83,(1) s. Laxfärgat stänkdekorerat pappbd med tryckt titeletikett (Beck & son). Det rosa tryckta omslaget medbundet. Delvis lätt bruntonad. Understrykningar med rödkrita i fotnoterna. Med dedikation till N. A. Brundin och Ol. Schenströms namnteckning samt Gunnar Brusewitz exlibris. Bra ex. Marklin 1-4. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Bygdén s. 23 med felaktig kollationering. Presentexemplarupplaga av Schagerströms disputationsserie om Upplands flora. Respondenter var Ali Floderus, C. L. Fineman, A. V. Norinder och A. T. Petré.

”À Hambourg” (=Sthlm, C. Delén), 1813. 8:o. (2),VI,94 s. Hklbd från 1800-talets slut med guldornerad rygg. Titelbladet med liten lagning i nedre hörnet och äldre anteckning i bläck nedtill: ”(Boken otvifvelaktigt tryckt i Stockholm)”. Några diskreta noteringar i blyerts. Med förgyllt ryggexlibris och duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek, Johannes Brings exlibris och namnteckning samt Bengt Hasselrots namnteckning, den sistnämnda daterad 1948. Klemming Sveriges förhållanden till fremmande magter s. 418. Lonchamp L’œuvre imprimé de madame Germaine de Staël nr 111, noten. Madame de Staël et l’Europe nr 449. Originalet ”Ueber das Continentalsystem und den Einfluss desselben auf Schweden” trycktes samma år. Denna översättning till franska trycktes med fingerad tryckort, en svensk översättning av Carl Delén utkom samma år. Utgåvor trycktes även i utlandet året därpå. August Wilhelm Schlegel (1767-1845) vistades vid denna tid i Sverige tillsammans med madame de Staël och var under fälttåget 1813-14 sekreterare åt kronprins Karl Johan. Lonchamp skriver att verket inte är av de Staël men att hon kan ha givit muntlig information i ämnet till Schlegel. ”Madame de Staël et l’Europe” är säkrare på sin sak och skriver att de Staël ”sans doute” blev konsulterad.

Uppsala, 1960. 27,(1) s. Häftad. Interfolierad. Något solkigt omslag. Författarens visitkort bifogat med handskriven önskan om ”benägen anmälan på Bokvännerns notisspalt”. Tryckt i 300 numrerade och interfolierade exemplar, signerade av författaren varav detta är nr 86. Innehåller bl.a. bibliografiska uppgifter om Anders Sparrmans skrifter rörande Cooks andra resa i vilken han deltog.

Uppsala, J. H. Werneri, (1710). Liten 8:o. (8),34 + (2),35-70 s. Första delen häftad, den andra tagen ur band. Huvudtitelbladet loss och med mindre pappersförluster i inre marginalen. Det lätt solkiga titelbladet till del I loss och med några smårevor samt lite beskuret i yttre och nedre marginalerna. Andra delen ganska snävt skuren, förutom titelbladet som haft nedersta delen invikt. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 21-22. Warmholtz 647. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 19. Fiske Runic literature s. 15. Allt som utkom. ”Sunaita runr” i titeln satt i hälsingerunor; andra delen med avvikande titel ”Oreadum helsingicarum”. Detta är ett exemplar med huvudtitelblad till den avhandlingsupplaga som sonen Olof Celsius gav ut. Ett annat exemplar omnämns i Björck & Börjessons katalog 360 och betecknas som ”av allra största sällsynthet”. ”Sunaita runr” är en bearbetad andra upplaga av Magnus Celsius ”De runis helsingicis” från 1677, vars utgivning avbröts av författarens död 1679. Även föreliggande upplaga förblev oavslutad, men är utökad med några kapitel om Hälsinglands fornminnen och avtrycker några idag försvunna runristningar samt innehåller hyllningsdikter från första upplagan av Martin Brunnerus och Johannes Hoof. Ett supplement till ”Sunaita runr” författat av Olof Celsius trycktes 1773 i Uppsala vetenskapssocietets ”Acta”. De stavlösa hälsingerunornas uttydning hade länge varit en gåta och bl.a. Olof Verelius och den lärde Athanasius Kircher i Rom hade gått bet på att tyda dem, den sistnämnde tyckte att runorna mest liknade några besvärjelsetecken mot ormar som han sett i Konstantinopel och Arabien. Den uttolkningen passade naturligtvis inte stormaktstidens självbild och forskningen fortsatte. Magnus Celsius blev den förste att lösa gåtan och omtalar lösningen i ett tal vid rektoratets nedläggande 1675 och senare i tryckt form i ”De runis helsingicis”. Olof Celsius kunde själv komplettera faderns forskningar i hälsingerunorna genom att vara den första som riktigt tolkade tecknet för R.

Linköping, P. Pilecan, 1729. 8:o. (2),32,(6) s. Titelbladet och de sista opaginerade sidorna tryckta i rött och svart. Häftad i samtida marmorerat pappomslag med saknad rygg och defekt bakpärm. Enstaka fuktfläckar och mindre solkigheter. Nedre ytterhörnet något musätet från s. 11 och framåt. Interfolierad med skrivblad, dock utan anteckningar. C. A. Bergstens namnstpl på titelbladet. Bibliografiska anteckningar på omslagets insida. Trycktes i Strängnäs i åtminstone fem tidigare upplagor 1706-17. Enligt Björnstiernas ”Förteckning på svenska almanackor och kalendarier” rör det sig om ett sammandrag av Johan Bilbergs ”Computatio cyclica” som utkom första gången 1688. Nordström skriver i ”Bibliografiskt supplement” att ”I 1724 års skolordning anbefalles detta arbete som lärobok i gymnasierna”.