Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1763. 4:o. (7) s. Lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Ngt nära skuren i övre marginalen. Med utdrag ur Kristinehamns stads ansökning om uppmätning av Vänern och svar av kongl. maj:t och Kammarkollegium på s. (2) samt Faggots instruktion från 1 oktober 1763 på s. (3-7). Lantmätarna bör enligt instruktionen även författa en pålitlig natural-, sjöfarts- och fiskerihistoria över sjön. Jacob Faggot (1699-1777) var en av de första medlemmarna av Vetenskapsakademien och deltog aktivt i den ekonomiska debatten. Betydelsefull är den dispositionsplan i punktform för topografiska beskrivningar som han publicerade i Vetenskapsakademiens handlingar 1741. Den var mönstergivande för svensk geografisk beskrivning under lång tid. I sin plan betonade Faggot vikten av att även inventera landskapens naturresurser och utvecklingsmöjligheter. Han utarbetade också den första planen till Tabellverket 1749 och satt i dess styrelse 1754-77.

Lund, C. F. Berling, 1833-35. 8:o. (8),460 + (2),X,346,349-50,(2),347-48,353-472 s. Två samtida lätt nötta stiliga hfrbd med breda upphöjda bind och rikt guldornerade ryggar. Grönstänkta snitt. Pärmpappret alrotsmarmorerat. Första delen med liten fläck på ryggen och andra delen med spricka nederst i främre ytterfals. Båda delarna lätt lager- och fuktfläckiga inledningsvis. Med småfläckar på s. 116 och 131 i första delen och på s. 83, 103 och 255-60 i andra delen. Bra ex. med Theodor Odelbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 719. Fiske Icelandic collection s. 92. Första delen har ett extra deltitelblad med texten ”Nordboarne i vesterviking, historisk undersökning” och behandlar vikingarnas kontakter med England. Andra delen har ett extra deltitelblad med texten ”Nordboarne i Austvegr, historisk undersökning”. Där behandlas vikingarnas kontakter med bl.a. Ryssland och Finland. På s. 451-72 i andra delen återfinns ”Tillägg till första delen” bl.a. med anmärkningar av Finn Magnusen.

Sthlm, M. Spong, 1855. Tvär-folio. 8 litograferade plr. Elegant grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg (Hedberg, 1931). Ryggen lite blekt och nött. Medbundet tryckt sandfärgat omslag, som är lite solkigt i yttermarginalen och uppfodrat samt med lagade revor. Fint ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Utgiven av Adolf Bonnier på Norrbrobasaren. Arbetet utgör en fristående fortsättning av konstnärens ”Illustrationer till skrifter af svenska skalder”. Johan August af Kullberg (1817-81) var major och illustratör.

Keuruu, 2000. 702 + 597 s. Två oklbd med skyddsomslag. I nyskick. Synnerligen rikt illustrerad i svartvitt. Med parallelltext på svenska, finska och tyska. Det magnifika arbetet erhöll den internationella antikvariatsföreningen ILAB:s stora bibliografiska Breslauer-pris 2002. Ett omistligt standardverk som dokumenterar de finska boktryckeriernas typmaterial från det första finska tryckeriet 1642 fram till Åbo brand 1827. De många avbildade initialerna, vinjetterna och träsnittsillustrationerna är en fröjd för ögat!

Uppsala, 1939-45. XVI,333 + XVI,372 s. Två gröna hklbd. Omslagen medbundna. Del II utgiven efter författarens efterlämnade anteckningar av C. Björkbom. Bibliografin förtecknar litteratur från äldsta tid till och med 1850. P. M. Hebbe tog med all typ av litteratur som på något sätt behandlade lantbruk och angränsade ämnen, till exempel trädgårdslitteratur. Här återfinns inte bara monografier utan också tidskrifter, småtryck och mindre notiser i periodisk litteratur. Fortfarande ett mycket användbart standardverk. P. M. Hebbe (1886-1942) var bland annat bibliotekarie vid Lantbrukshögskolan vid Ultuna.

Sthlm, 1931-35. XXVIII,531 + (2),533-1028 + X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. Fyra blå hklbd med guldlinjerade ryggar och svarta titeletiketter samt stänkta snitt. Främre omslag medbundna i de två sista volymerna. Banden delvis nötta, mest överst på ryggarna och pärmkanterna. Del I:2 med smärre sprickor i främre innerfals. Med exlibris för Nordisk familjeboks bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. I:1-2 Stockholms och Uppsala län. II:1-2 Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel. Ytterligare två delar i fem volymer utkom. De behandlar Östergötland och Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser.

Sthlm, I. Marcus, 1860. 12:o. 44,(4 blanka) s. Häftad i tryckt omslag. Ryggen med liten reva nederst. Namnteckning daterad 1915 upptill på främre omslag och titelbladet. Bra ex. Lundberg Sveriges ichtyologiska literatur s. 10. Utgiven på J. W. Löfwings förlag. Carl Richard Roselli (1802-64) var bl.a. boktryckare i Falun och utgivare av ”Tidning för Stora Kopparbergs län och Sala stad”. I sin mälarfauna förtecknar Roselli förutom arternas latinska namn även regionala benämningar och tillfogar därtill även intressanta, men inte alltid helt tillförlitliga, kommentarer om vanor och habitat. Som exempel kan nämnas qwidfalken (ormvråk) ”hwilckens ungar hafwa ett ömkligt läte, som helst bor åt uppsalatrakten och är en fiende af paddor och grodor”, skatan, som ”med sitt sqwattrande läte roar barnen”, och domherren som har den beklagliga egenheten att dö av dillfrö.

Sthlm, J. P. Lindh, 1797. 8:o. (2),110 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida gråpappomslag. Rödstänkta snitt. Någon enstaka småfläck. Fläckar på s. 97-98. Med Wilh. Bog. Platens lite kladdiga namnteckning på titelbladet. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 121. Första upplagan trycktes 1795. Innehåller bland annat kapitel om potatis, lin, kålrötter och fårskötsel.

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet, 1773. 8:o. 47,(1) s. Prydligt stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett i skinn. Någon obetydlig småfläck och ett minimalt hål i s. 43 med förlust av en bokstav. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Hebbe 1499. Exemplar av titelbladet med felstavat ”eftersinaande” existerar. Hernquist använder sig bl.a. av argument hämtade från ”den namnkunnige och högstärfarne landthus-hållaren, baron Otto von Münchhausen”. Älg- och gettämjning diskuteras på s. 40-47, men i rätt allmänna och retoriska ordalag. Bl.a. omnämns komministern i Kleva församling i Västergötland Smedbergs försök att para får med getter. Hernquist skriver: ”som barn ansåg jag med en slags wederwilja det försök [---]. Sockneboerne hade kunnat, til sit bästa, fölgt prästens exempel, men förledda, af sine och myndigare fördomar höllo de prästens försök för en uppenbar synd – Emedlertid mådde prästen wäl. Af get-ullen lät han förfärdiga en både anständig och förträffelig warm klädning, uti hwilken han mången gång förrättade sine ämbetssysslor om wintren.” Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) var född i Härlunda. Han genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död 1808.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1872. 8:o. (2),XIX,(1),207,(1) s. Med illustrationer i texten. Rödbrunt ngt nött hfrbd från början av 1900-talet med guldornerad rygg. Stänkta snitt. Några småfläckar på de avslutande bladen. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Allt som utkom av denna upplaga. Första upplagan utkom 1838-43 och bestod enbart av del I om stenåldern, andra upplagan 1862-66 innehöll även en andra del om bronsåldern. Denna tredje upplaga är en omarbetning av del II om bronsåldern. Sven Nilsson (1787-1883) var naturforskare, arkeolog och kyrkoherde. ”Skandinaviska Nordens ur-invånare”, Nilssons huvudarbete som arkeolog, är kanske mest känt för att författaren här presenterar en förklaring till vissa slående likheter mellan den sydskandinaviska bronsålderskulturen och de samtida högkulturerna vid östra Medelhavet. Han påtalade det märkliga i att det avancerade hantverkskunnandet under den skandinaviska äldre bronsåldern uppstod plötsligt och överträffade den yngre bronsålderns. Nilssons spektakulära slutsats var att Sydskandinavien koloniserats av fenicier som genom sitt hantverk och sin religiösa föreställningsvärld lämnat talrika spår i Norden. Exempelvis ansåg Nilsson att en fenicisk Baalskult införts i Skandinavien via denna kolonisering och med tiden givit upphov till vikingatidens Balderskult. Som stöd för sin tes använder sig Nilsson bl.a. av Kiviksgraven och dess utsmyckningar och symboler, som han ser som en parallell till liknande konstruktioner vid Medelhavet. Nilssons teorier debatterades flitigt i samtiden och var länge inflytelserika. Idag har koloniseringstanken övergivits till förmån för förklaringar som inriktar sig på ömsesidiga handelsutbyten och nordbors längre eller kortare resor på kontinenten. ”Svenskt biografisk lexikon” skriver att Nilsson i föreliggande arbete uppnådde ”uppmärksammade men för senare forskning ej bärkraftiga resultat”.

Uddevalla, Bohusläningens AB, 1953. 174 s. Oklotryggbd med färgtryckta pärmsidor. Aningen snedläst och lätt nött. Ryggen lite solkig. Liten fläck på s. 5. Med dedikation: ”med hjärtlig hälsning Astrid Lindgren”. Utgiven av Rabén & Sjögren. Fjärde upplagan, 62:a tusendet. Utkom första gången 1951. Omslag och illustrationer av Eva Laurell.

Uppsala, J. Edman, (1784). 4:o. 26 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med lagning i nedre hörnet. Enstaka småfläckar. En ljus fuktrand i marginalerna på s. 7-16. Nästintill helt loss i häftningen mellan s. 16 och 17. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 990. Marklin Catalogus disputationum 1. Om fosterlandets tacksamhetsskuld till Linné angående medicinen. Sven Anders Hedin (1750-1821) försvarade två avhandlingar under Linné 1772 respektive 1775.

Lemgo und Detmold, Meyer’sche Hofbuchhandlung, 1859. 8:o. 136 s. & 1 utvikbar litograferad karta. Brunlila samtida klbd med rik blindpressad pärmdekor och marmorerade snitt. Ryggen blekt och främre pärmen med liten fläck. Inlagan med någon enstaka mindre fläck. En spricka i häftningen mellan s. 134-35. Några biblioteksetiketter på främre pärmens insida och en gammal blå, oval biblioteksstpl på titelbladet. Bring Itineraria svecana 834. Skrivet om Göta kanal 346. Wingborg Litteratur om Dalarna 7604. Författaren, som var rektor vid gymnasiet i Lemgo, beskriver sitt besök i Stockholm, Uppsala, Dannemora, Älvkarleby, Gävle, Falun, trakterna kring Siljan, återfärden till Stockholm över Hedemora och Västerås samt resan på Göta kanal.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (2),48 s. Brunt stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett på främre pärmen. Oskuren och i huvudsak ouppskuren inlaga. Några småfläckar och marginella solkränder. Liten reva i inre marginalen på sista sidan. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Bibliotheca Walleriana 17888. Innehåller en biobibliografisk avdelning. Avslutas med två begravningsverser.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, olivbrun titeletikett och vackert och rikt guldornerad rygg. Röd- och blåstänkta snitt. Ryggen lite avnött allra överst. Enstaka fläckar. En tryckt exlibrislapp ”F. Robert E. Dickson” numrerad 1988 för hand. Nyare exlibris för Arthur Kallenius med duva bärande en olivkvist. Trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 455. Gjörwell Förtekning 158. Utgavs av C. C. Gjörwell. På sidorna 121-43 beskrivs utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd. Grosshandlaren i Göteborg Robert Dickson (1819-1903) var son till James Dickson och arbetade i yngre år i eller nära familjeföretaget och gjorde bland annat framgångsrika spekulationer i London under Krimkriget. Han ägde godset Fimmerstad i Västergötland och efterlämnade en mycket stor förmögenhet, trots frikostig donatorsverksamhet.

Sthlm, L. Salvius, 1754. Folio. (4),75,(1) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och rester av oxiderad ryggornering. Stänkta snitt. Pappret på främre pärmen delvis bortrivet. De klistrade för- och eftersättsbladen på insidan av pärmarna delvis loss. Inlagan något lagerfläckig. Författaren har skrivit sitt namn i bläck efter förordet. G. Sandells överstrukna namnteckning och anteckning att han fått boken av författaren. Svårläst samtida namnteckning, F. Bergram [?], med antecknat förvärvspris och inbindningskostnad. Från Ericsberg. Förordet är daterat i Stockholm den 2 april 1754 där författaren för hand lagt till priset ”tålf” daler för det tryckta exemplaret och påpekar att en avskrift, vilket man annars hade varit tvungen att ha, skulle ha kostat minst 75 daler att få utförd. Förtecknar tullavgifter på importvaror från ”alabaster” till ”öhl”. Under varje bokstav listas även ”förbudne waror”. Arbetet är en intressant källa till vilka varor som importerades till Sverige vid denna tid. Le Moine är namn på till Sverige inflyttade valloner. Tullförvaltaren Johan Le Moine, som sammanställt föreliggande tabeller, fick 1762 en ansökan beviljad, att hans söner skulle få vända på släktnamnet och kallas Nomell, eftersom han ”icke fått njuta riktig prononciation” av sitt ”fransyska tillnamn”.

Västerås, J. L. Horrn, 1771. 4:o. (4) s. Oskuren. Liten reva i ryggen. Lätt solkrand i titelbladets nedre marginal. Gammal duplettmarkering i blyerts. Fint ex. På vers. Sista sidan upptas av en förteckning över kyrkoherdarna i Stockholms Storkyrkoförsamling sedan reformationen t.o.m. den nyutnämnde Herweghr.

Jönköping, J. Sandwall, 1845. Liten 8:o. (2),CLXXXII,(2),180 s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt, liksom de översta partierna av pärmarna. De första och sista bladen lätt lagerfläckiga. Med namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Almquistiana 309. Detta är första tryckta upplagan av det tidigare outgivna arbetet ”Murnis” från 1819, dock mycket omarbetat. Texten trycktes senare om i ”Törnrosens bok”, imperialoktavutgåvans tredje del, 1850, under den ursprungliga titeln ”Murnis”. Bertil Romberg sammanfattar handlingen i sin biografi över Almquist från 1993: ”En man trolovas med sin älskade, men gud skiljer de båda älskande åt på jorden, och kvinnan drunknar. [...] När han dör kommer han till himmelen och återförenas där med sin älskade. De stiger upp till Murnis’ ö, den mest paradisiska delen av himmelen. Här får de – liksom alla andra som troget älskat varandra på jorden – fortsätta sitt samliv efter döden”. Texten röjer Almquists intresse för swedenborgianismen och är sannolikt det första svenska försöket att omsätta Swedenborgs andevärld i skönlitterär form. Almquistbiografen Henry Olsson (1937) meddelar också att boken präglas av ”en erotisk detaljering, som mest av allt liknar pubertetsönskedrömmar”. Stycket om ”Nordens betydelse för Europas fornhistoria” inleder sannolikt volymen för att de hädangångna andarna i romanen var galler, bosatta på ön Aurigny utanför Bretagne. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1743. 8:o. (14),419-420,1-451,(1) s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjer runt binden och infärgat mörkbrunt titelfält. Ryggen naggad överst och nederst, båda ytterfalsarna spruckna upp- och nedtill. God inlaga med enstaka fläckar. Bladet s. 419-420 som är det sista i uppslagsboken har en lång reva och skada med textförlust, men ett felfritt ersättningsblad är medbundet efter de (14) sidorna i början. Försättsbladet med anteckning från den 20 augusti 1830: ”JHB till JJP” och på raden under de första initialerna ”justitiæ råd”. Med liten stpl ”Ståhle” på främre pärmens insida där det även finns spår av en gammal auktionslapp. På ersättningsbladet med sidorna 419-20 är texten ordentligt utvidgad i den version som bifogas. Anders Wilde (1725-95) var endast 18 år gammal då han sammanställde och lät trycka denna uppslagsbok över 1734 års lag, från ”abortus” till ”örfil”. Innehållet, förutom företal och dedikation, utgörs endast av utdrag av lagtexten uppställd efter uppslagsorden. Anledningen till arbetets tillkomst var enligt företalet att Jacob Wildes tryckeri ej klarade sig ekonomiskt enbart på att trycka dennes historiska texter. Historiographi regni boktryckeri hade likväl det kungliga privilegiet att trycka lagboken, vilket torde ha inbringat åtminstone en viss regelbunden inkomst, även om Peter Hesselberg, som tog över tryckeriet efter Jacob Wildes bortgång 1755, i sin ansökan om förlängt privilegium anför som skäl ”at af de under privilegieåhren uplagde exemplaren ännu några tusende ligga oförsålde”.

Stockholm, Ivar Hæggströms boktryckeri, 1883. 84,(1) s. & 1 löst blad. Häftad och obetydligt nött. Liten fuktfläck överst på ryggen. Fint ex. Det lösa bladet innehåller en personnyckel. Rörstrandsdisponenten Stråle samlade och utökade sina ”rimmade tillverkningar” i tre upplagor, 1865, 1874 och 1883. De trycktes i små upplagor för distribution i vänkretsen. Denna sista version är överdådigt grafiskt utformad med ett överflöd av vinjetter och tryckt på tjockt skrivpapper. Vinjetterna avbildar i stor utsträckning vaser, urnor och andra porslinsföremål. Större delen av samlingen går under namnet ”Bordsuppsatser eller Minnen från Juntan”. ”Juntan” var ett sällskap av vänner som träffades regelbundet, huvudsakligen för att spela ”priffe”, många av verserna är humoristiska hyllningar till ”juntans” medlemmar. Som exempel kan nämnas ”Bankdirektören, eller, Souvenirs d’un diable boiteaux” om juntamedlemmen A. O. Wallenberg. Den innehåller dessa möjligen profetiska rader om bankdirektörens framtida ättlingar: ”Af små direktörer, en legio se’n / med knipsluga ögon, men felfria ben”. Bokens andra och mindre omfångsrika del har titeln ”Styckegods” och består av tillfällighetsverser av skilda slag, från julklappsrim till födelsedagstal.

Uppsala, 1967. XVIII,555 + (6),557-867 + XI,(1),615 s. Tre lätt nötta röda ohfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Ryggarna obetydligt blekta. Med Nils Fries exlibris. Deltitlarna lyder ”I:1-2. Tiden intill Wargentins död (1783)” och ”II. Tiden 1783-1818”. Ett lärdomshistoriskt standardverk!

Leiden, J. Lemair, 1754. Folio. (6),55 s. Titelbladet tryckt i rött och svart samt med stor graverad vinjett. Ljusbrunt klbd från början av 1900-talet med guldlinjerad rygg och titeletikett av svart skinn. Det ursprungliga guldfärgade blanka omslaget är uppklistrat på pärmarna. Ryggen lite nött, mest upp- och nedtill. Ett fåtal småfläckar. Samtida tillskrift till baronen och översten C. Fleming nedtill på titelbladet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6690. Hyllningstal vid Leidens universitet till den nyfödda Sofia Albertina, Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas enda dotter, född den 8 oktober 1753, död ogift 1829. Lamberg (1719-80) blev biskop i Göteborg 1759. Lamberg ska ha fått guldmedalj av akademien i Leiden för sin vältalighet. Claes Flemming (1685-1766) var född i Finland och ägde Villnäs. Han gjorde en lång militär karriär och utnämndes 1757 till överste. Han var i rysk fångenskap 1709-22. Han var gift med Johanna Christina von Liewen (1704?-43)