Search Results

Paris, l’imprimerie de D. Thierry, 1709. 8:o. (104) s. & 1 utvikbar grav. tabell & 1 grav. plansch. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och dekorativt guldornerade pärmkanter. Rödstänkta snitt. Lätt repade pärmar och med några små maskhål överst i främre ytterfalsen. Ryggen med rester av tryckt nummeretikett i papper överst. Med några diskreta understrykningar i texten. Fint diskret rubricerat ex. ur Bergshammarsbiblioteket med J. G. Sacks förvärvsanteckning från Paris 1730. Publicerades ursprungligen under titeln ”Tablette chronologiques pour servir à l’histoire de l’église” 1682, och följdes av ett flertal utgåvor. Den översattes t.ex. till spanska och trycktes bl.a. i Mexiko 1721. Tabellerna är fördelade i ett system som ska gå att använda på olika sätt beroende på varifrån man läser boken. Sidorna är, efter nio helt opaginerade, numrerade i 15 grupper om fyra vardera, en grupp på åtta sidor och en på bara två, följda av 25 opaginerade sidor som utgör ett register. Guillaume Marcel dog 1708 i ett slaganfall efter att ha tjänstgjort bl.a. som diplomatiskt sändebud i Konstantinopel och Alger. Enligt rykten som florerade om hans lärdom och skarpa intellekt ska han vid flera tillfällen ha givit upp till tio olika diktamen samtidigt, gärna på flera olika språk. En annan gång skulle han leda en militärexercis i Alger, och chockade de enskilda soldaterna med att kalla dem vid deras fullständiga namn. Kammarherren Johan Gabriel Sack (1697-1751) byggde tillsammans med sin fru Eva Bielke upp ett stort arkiv och bibliotek på sitt sörmländska gods Bergshammar. Han är begravd i Fogdö kyrka med en epitafium i stenstil författat av hans vän Carl Gustaf Tessin. Större delen av biblioteket förvärvades av Björck och Börjesson på 1930-talet.

Uddevalla, Bohusläningens AB, 1953. 174 s. Oklotryggbd med färgtryckta pärmsidor. Aningen snedläst och lätt nött. Ryggen lite solkig. Liten fläck på s. 5. Med dedikation: ”med hjärtlig hälsning Astrid Lindgren”. Utgiven av Rabén & Sjögren. Fjärde upplagan, 62:a tusendet. Utkom första gången 1951. Omslag och illustrationer av Eva Laurell.

Uppsala, J. Edman, (1784). 4:o. 26 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med lagning i nedre hörnet. Enstaka småfläckar. En ljus fuktrand i marginalerna på s. 7-16. Nästintill helt loss i häftningen mellan s. 16 och 17. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 990. Marklin Catalogus disputationum 1. Om fosterlandets tacksamhetsskuld till Linné angående medicinen. Sven Anders Hedin (1750-1821) försvarade två avhandlingar under Linné 1772 respektive 1775.

Sthlm, M. Spong, 1855. Tvär-folio. 8 litograferade plr. Elegant grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg (Hedberg, 1931). Ryggen lite blekt och nött. Medbundet tryckt sandfärgat omslag, som är lite solkigt i yttermarginalen och uppfodrat samt med lagade revor. Fint ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Utgiven av Adolf Bonnier på Norrbrobasaren. Arbetet utgör en fristående fortsättning av konstnärens ”Illustrationer till skrifter af svenska skalder”. Johan August af Kullberg (1817-81) var major och illustratör.

Keuruu, 2000. 702 + 597 s. Två oklbd med skyddsomslag. I nyskick. Synnerligen rikt illustrerad i svartvitt. Med parallelltext på svenska, finska och tyska. Det magnifika arbetet erhöll den internationella antikvariatsföreningen ILAB:s stora bibliografiska Breslauer-pris 2002. Ett omistligt standardverk som dokumenterar de finska boktryckeriernas typmaterial från det första finska tryckeriet 1642 fram till Åbo brand 1827. De många avbildade initialerna, vinjetterna och träsnittsillustrationerna är en fröjd för ögat!

Uppsala, 1939-45. XVI,333 + XVI,372 s. Två gröna hklbd. Omslagen medbundna. Del II utgiven efter författarens efterlämnade anteckningar av C. Björkbom. Bibliografin förtecknar litteratur från äldsta tid till och med 1850. P. M. Hebbe tog med all typ av litteratur som på något sätt behandlade lantbruk och angränsade ämnen, till exempel trädgårdslitteratur. Här återfinns inte bara monografier utan också tidskrifter, småtryck och mindre notiser i periodisk litteratur. Fortfarande ett mycket användbart standardverk. P. M. Hebbe (1886-1942) var bland annat bibliotekarie vid Lantbrukshögskolan vid Ultuna.

Sthlm, 1931-35. XXVIII,531 + (2),533-1028 + X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. Fyra blå hklbd med guldlinjerade ryggar och svarta titeletiketter samt stänkta snitt. Främre omslag medbundna i de två sista volymerna. Banden delvis nötta, mest överst på ryggarna och pärmkanterna. Del I:2 med smärre sprickor i främre innerfals. Med exlibris för Nordisk familjeboks bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. I:1-2 Stockholms och Uppsala län. II:1-2 Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel. Ytterligare två delar i fem volymer utkom. De behandlar Östergötland och Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser.

Sthlm, I. Marcus, 1860. 12:o. 44,(4 blanka) s. Häftad i tryckt omslag. Ryggen med liten reva nederst. Namnteckning daterad 1915 upptill på främre omslag och titelbladet. Bra ex. Lundberg Sveriges ichtyologiska literatur s. 10. Utgiven på J. W. Löfwings förlag. Carl Richard Roselli (1802-64) var bl.a. boktryckare i Falun och utgivare av ”Tidning för Stora Kopparbergs län och Sala stad”. I sin mälarfauna förtecknar Roselli förutom arternas latinska namn även regionala benämningar och tillfogar därtill även intressanta, men inte alltid helt tillförlitliga, kommentarer om vanor och habitat. Som exempel kan nämnas qwidfalken (ormvråk) ”hwilckens ungar hafwa ett ömkligt läte, som helst bor åt uppsalatrakten och är en fiende af paddor och grodor”, skatan, som ”med sitt sqwattrande läte roar barnen”, och domherren som har den beklagliga egenheten att dö av dillfrö.

Sthlm, J. P. Lindh, 1797. 8:o. (2),110 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida gråpappomslag. Rödstänkta snitt. Någon enstaka småfläck. Fläckar på s. 97-98. Med Wilh. Bog. Platens lite kladdiga namnteckning på titelbladet. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 121. Första upplagan trycktes 1795. Innehåller bland annat kapitel om potatis, lin, kålrötter och fårskötsel.

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet, 1773. 8:o. 47,(1) s. Prydligt stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett i skinn. Någon obetydlig småfläck och ett minimalt hål i s. 43 med förlust av en bokstav. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Hebbe 1499. Exemplar av titelbladet med felstavat ”eftersinaande” existerar. Hernquist använder sig bl.a. av argument hämtade från ”den namnkunnige och högstärfarne landthus-hållaren, baron Otto von Münchhausen”. Älg- och gettämjning diskuteras på s. 40-47, men i rätt allmänna och retoriska ordalag. Bl.a. omnämns komministern i Kleva församling i Västergötland Smedbergs försök att para får med getter. Hernquist skriver: ”som barn ansåg jag med en slags wederwilja det försök [---]. Sockneboerne hade kunnat, til sit bästa, fölgt prästens exempel, men förledda, af sine och myndigare fördomar höllo de prästens försök för en uppenbar synd – Emedlertid mådde prästen wäl. Af get-ullen lät han förfärdiga en både anständig och förträffelig warm klädning, uti hwilken han mången gång förrättade sine ämbetssysslor om wintren.” Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) var född i Härlunda. Han genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död 1808.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1872. 8:o. (2),XIX,(1),207,(1) s. Med illustrationer i texten. Rödbrunt ngt nött hfrbd från början av 1900-talet med guldornerad rygg. Stänkta snitt. Några småfläckar på de avslutande bladen. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Allt som utkom av denna upplaga. Första upplagan utkom 1838-43 och bestod enbart av del I om stenåldern, andra upplagan 1862-66 innehöll även en andra del om bronsåldern. Denna tredje upplaga är en omarbetning av del II om bronsåldern. Sven Nilsson (1787-1883) var naturforskare, arkeolog och kyrkoherde. ”Skandinaviska Nordens ur-invånare”, Nilssons huvudarbete som arkeolog, är kanske mest känt för att författaren här presenterar en förklaring till vissa slående likheter mellan den sydskandinaviska bronsålderskulturen och de samtida högkulturerna vid östra Medelhavet. Han påtalade det märkliga i att det avancerade hantverkskunnandet under den skandinaviska äldre bronsåldern uppstod plötsligt och överträffade den yngre bronsålderns. Nilssons spektakulära slutsats var att Sydskandinavien koloniserats av fenicier som genom sitt hantverk och sin religiösa föreställningsvärld lämnat talrika spår i Norden. Exempelvis ansåg Nilsson att en fenicisk Baalskult införts i Skandinavien via denna kolonisering och med tiden givit upphov till vikingatidens Balderskult. Som stöd för sin tes använder sig Nilsson bl.a. av Kiviksgraven och dess utsmyckningar och symboler, som han ser som en parallell till liknande konstruktioner vid Medelhavet. Nilssons teorier debatterades flitigt i samtiden och var länge inflytelserika. Idag har koloniseringstanken övergivits till förmån för förklaringar som inriktar sig på ömsesidiga handelsutbyten och nordbors längre eller kortare resor på kontinenten. ”Svenskt biografisk lexikon” skriver att Nilsson i föreliggande arbete uppnådde ”uppmärksammade men för senare forskning ej bärkraftiga resultat”.

Uppsala, (1891)-94. (6),316 s. Rött halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindlinjerad rygg, infärgat titelfält, marmorerade pärmpapper samt infärgat övre snitt. Ryggen lite ojämnt blekt. Ett av exemplaren tryckt på tjockare papper. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet. Avslutas med tillägg, rättelser och register. Viktig källpublikation som bland annat utgår från material bland Edelcrantz papper.

Uppsala, Palmblad & c., 1825. 8:o. Extra grav. titelblad,(12),605,(3) s. & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med tryckt titeletikett. Ryggen något gulnad och nött. Inlagan lätt lagerfläckig på sina håll. En gammal lagning upptill i den yttre marginalen på s. 223 och en reva i nedre marginalen på s. 323. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 352. Allt som utkom. Det fina graverade titelbladet har en vy över Uppsala högar som vinjettbild. Det är graverat av Pfeiffer efter en förlaga av Julin. Geijer förde historien fram till Ragnar Lodbrok. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Själv betraktade han denna som en kritisk inledning till den sv historien, och det har framhållits, att hans kritik av källorna är så avslöjande, att det ofta ter sig som en antiklimax, när han sedan ändå tar ställning till förmån för sagotraditionen”.

Sthlm, L. Salvius, 1754. 8:o. (2),16 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Med svar av Olof Celsius på s. 15-16. Axel Fredrik Cronstedt (1722-65) gav 1758 ut sin ”Försök til mineralogie”, med vilken han snabbt vann ryktbarhet i Europa. Vid slutet av 1760- och under 1770-talet var Cronstedt en lika stor auktoritet inom mineralogin som Linné inom botaniken. Hans revolutionerande indelning av mineralriket byggde på kemisk analys i stället för på klassificering efter yttre egenskaper och utseende. När A. G. Werner vid slutet av seklet utvecklade sitt system, som med tiden skulle bli rådande, följde det i huvuddrag det som presenterats i Cronstedts arbete 40 år tidigare. Cronstedt var upptäckare av grundämnet nickel, vilket beskrevs i uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1751-54.

Uppsala, Kongl. acad. tryckeriet, 1765. 8:o. (16),427,(5) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen något blekt och med ett mindre nagg överst. Ytliga små maskangrepp på pärmarna. Mindre gipsfläck efter auktionslapp på främre pärmens insida. En bra inlaga med rättelserna diskret införda. Pappersförtunning med liten textförlust på s. 195. Sista opaginerade sidan obetydligt småsolkig och eftersättsbladet urrivet. Med Johan Ad. Smedbergs överstrukna namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 352. Allt som utkom. Med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Löwenhielm, Carl Rudenschöld och Erik Eriksson Borgström. Avslutas med en prenumerantförteckning. Arbetet behandlar Karlstads tingslag och Kils härad och innehåller bland annat en noggrann genomgång av socknarnas näringsfång i form av jordbruk, brukshantering etc. Emanuel Ekman (1737-1801) var professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Genom utsända frågelistor och egna resor samlade han information till sin Värmlandsbeskrivning. Den samtida prosten Matthias Floderus beskrev Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”.

Sthlm, 1903-04. Porträtt,X,(2),239,(4) + 175,(1) + 351,(1) + 255,(1) + 298,(2) s. Tre läckra röda halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar samt övre guldsnitt (Norstedts bokbinderi). Ryggarna lätt flammiga. Stiligt ex. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 969 för avsnittet om författarens resa i lappmarken. Skjöldebrands (1757-1834) memoarer ger en god bild av hans personlighet. De är skrivna i en livfull och personlig stil, men deras källvärde anses begränsat. Den åldrade Skjöldebrand hade ett sällsynt dåligt minne, han överdrev dessutom genomgående sina egna insatser och snedvred sina motståndares. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver dock att ”Med sina sakfel och överdrifter är ändå S:s memoarer en viktig nyckel till förståelsen av historiska förlopp och än mer av tidsandan och S:s eget tidspräglade psyke”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1828. 4:o. 36 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Nåpgot lagerfläckig. Delvis med stor fuktrand. Titelbladet med samtida numrering upptill och författarnamnet utskrivet i bläck. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 1280. Lundberg Sveriges ichtyologiska literatur s. 45. Sven Nilsson diskuterar bland annat folkliga och lärda föreställningar om djurens flyttningar, vilka han ser som bidragande orsaker till sillfiskets nedgång i Bohuslän: ”Det är en lika så gammal, som lätt förklarlig fördom, att anse okända eller dunkelt kända ställen för stamhåll åt de skaror af flyttande djurarter, hwilka blott periodiskt wisa sig i wissa bebodda trakter. Så kallade man sidenswansen i Frankrike för den lille böhmarn; emedan man tog för gifwet att han hade sitt stamhåll i Böhmens föga kända skogar, dit man förlade så många naturunder. Så drömde man länge att storkar, swalor, wipor och andra flyttfåglar lågo i dwala på bottnen af sjöar och träsk, under den tid af året, då de ej syntes i wåra nordliga trakter. Sådana exempel kunde många anföras. Hwad under då, att den råare fiskare allmogen satte stamhållet för de ofantliga fiskskaror, hwilka tidtal besökte dess kuster, i ett okändt, föga besegladt haf, sådant som Polarhafwet! Denna fördom lärer wara årsbarn med fiskerierna i Norden; men så widt jag wet, erhöll hon först i förra seklet en systematisk form. Från fiskarenas berättelser inkom hon i de lärdas skrifter, utstyrdes der med en prydlig, efter tidens religiösa åsigter tillskuren klädnad, och wandrade så utsmyckad åter tillbaka ut i det praktiska lifwet”.

Nyköping, E. Hasselrot, 1769. 8:o. (2),878 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och beige titeletikett. Rödstänkta snitt. Främre falsen nästan helt sprucken, den bakre lite sprucken nedtill samt med en liten skinnskada i ryggslutet. Lagerfläckig och ställvis hårdare fläckad. Lite större och starkare fuktfläck på s. 191-224 och 261-78. Gammal bläckanteckning om medel mot sädesmask på eftersättsbladet. Samtida namnteckning Jan Billow och ett senare exlibris för W. Hallgren. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 51. Du Rietz Gastronomisk spegel 34. Första upplagan utkom 1756. Med uppgifter om allt från agnar till ärter. Bröderna Carl och Edvard Carleson är frihetstida frontfigurer inte minst i den tidigare nyttodiskussionen som tidningsutgivare och senare som ämbetsmän.

Sthlm, 1868-73. (4),300 s. & 3 faksimilblad & 2 plr. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt (N. B. Andersson). Övriga snitt endast putsade. De olika deltitelbladen är som det var tänkt här borttagna. Med Sven Ericssons förgyllda pärmexlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 30. Tryckt i 150 exemplar. En ny, delvis omarbetad upplaga utkom 1880-82. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott, faksimilbladen är ur ”Vita Catharinæ” respektive ”Vita Brynolphi”. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare.

Paris, 1875. Grav. porträtt,(4),XV,(1),510,(1) s. De två första bladen tryckta i rött och svart. Lätt nött brunt hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt stänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Försättsbladet har delvis fastnat i klister från exlibris. Med exlibris från Tidöbiblioteket. Ett av de femtio exemplaren tryckta på Whatmanpapper, dock med den felaktiga numreringen ”302”(!) i samtida tusch. Restif de la Bretonne skrev runt 200 böcker, varav många gavs ut på egen hand. Hans arbeten anses vara viktiga samtidsdokument från tiden kring den franska revolutionen, trots sin något ojämna litterära kvalitet och stundtals udda utsvävningar.

Sthlm, B. G. Schneider, (1736). 4:o. Grav. front,(50),456,447-878,(183) s. Grav. vinjett på s. 1. + Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner, angående justitien och hushållningen wid bergwerken och bruken, första fortsättningen. Från och med år 1736 til och med år 1756. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1786. 4:o. (30),480,485-757 s. & 3 utvikbara tryckta tabeller vid s. 133. Två samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, olivbeige titeletiketter och guldtryckta årtal ”1347-1735” respektive ”1736-1756” i fältet under på ryggarna. Stänkta snitt. Små skinnskador i rygghuvud och ryggslut på båda volymerna. Enstaka spridda småfläckar. Det första titelbladet med några fläckar. Nils Edlings diminutiva senare namnteckning på första försättsbladet. En andra fortsättning utkom 1797 och en tredje 1837. Den vackra graverade frontespisen är signerad Jacob Folkema och föreställer moder Svea på sin tron omgiven av allehanda uppvaktande figurer bland annat. Poseidon med treudden och Hefaistos vid städet. Innehåller förordningar från 1347 till 1756, den första är ”Konung Magni privilegier för kopparbergsmännerne i Fahlun”.

Uppsala, L. M. Höjer, (1753). 4:o. 20 s. Tagen ur band. Något lös i häftningen. Några samtida rättelser införda i bläck. En samtida lite kladdig bläcktillskrift, ”herr observat.”, nederst på titelsidan har förorsakat en liten bläckfläck i nedre marginalen på följande blad. Från Ericsberg. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1763. Lidén Catalogus disputationum 50. Nynäs & Bergquist A Linnaean kaleidoscope 50. Drake Linnés disputationer s. 202. Krok Bibliotheca botanica suecana 12. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 928. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 22. Med en gemensam dedikation på latin till respondentens far kyrkoherden Peter Fornander samt prästerna Samuel Klintin, Knut Wigelius, Nils Busk, Kristian Ternero och Lars Sellin. Linnés berömda och populära botaniska utflykter samlade mängder av deltagare. Här beskrivs de växter man fann under åtta utflykter till Gottsunda, Ultuna, Håga, Danmark, Gamla Uppsala, Vaksala, Husby och Jumkil. Nynäs & Bergquist skriver ”one of the first botanical texts where the Linnaean binary nomenclature is employed”. Utkom i svensk översättning med titeln ”Botaniska exkursioner i trakten av Uppsala” 1921. Anders Niclas Fornander (1715-94) blev efter studierna läkare i Stockholm.