Search Results

Sthlm, I. Marcus, 1853. 8:o. 44 s. & 8 litograferade plr. Med en illustration i texten på s. 24. Ngt nött tunt samtida mörkbrunt halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Ryggskinnet ytligt nött vid främre falsen. Genomgående lagerfläckig. Med John Papes namnteckning. Akrell Stockholmiana 1068. Inledningen skrevs av Swederus. Med litografier efter förlagor av xylografen J. G. Wahlbom föreställande bl.a. börshuset, Wrangelska palatset och Riddarholmskyrkan, vilka illuminerats som hyllning till kungafamiljen då kung Oskar I tillfrisknat från en svår sjukdom. Alla viktiga byggnader i staden ljussattes och även privatpersoner deltog i firandet med vackert upplysta bostadshus. Den enda byggnaden som låg i mörker var slottet!

Uppsala, 1880. (2),53,(1) s. Elegant rött hfrbd med guldornerad rygg, gulddekorerat pärmpapper inramat med guldlinjer på pärmarna. Marmorerat snitt. Ur Säbylunds bibliotek. Rar särupplaga ur första årgången av ”Samlaren” i vad som uppenbarligen är författarens eget exemplar. Johan Gabriel Werwing (1675-1715) var författare, översättare och diplomat. Werwing var språkbegåvad och skrev på flera språk, men mycket litet av hans produktion trycktes i samtiden, trots att han tycks ha ansetts som en framstående poet av sina samtida. Han dog i tyfus som ambassadsekreterare i Paris 1715.

Nyköping, P. E. Winge, 1822-24. 8:o. (6),920,(8) + (4),764,(10) + (4),574,(42) s. Två något nötta bruna hfrbd från 1900-talets första hälft med guldtryckt ryggdekor. Gamla stänkta snitt. Inklistrat katalogklipp på första försättsbladet och längre anteckning på andra volymens försättsblad. Delvis lagerfläckig. Tillskrifter och småkommentarer i både bläck och blyerts. Första titelbladet med lagat nedre hörn. Liten röd lackfläck med litet hål på s. 23 i del II:1. Fuktrand i övre marginalen mot slutet av samma del. Grav. exlibris Sten von Stapelmohr med devisen ”Mortui per libros vivunt”. Även densammes blyertsmonogram från 1931. Sackléns supplementband från 1835 saknas. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 497. Bibliotheca Walleriana 16208. Fortfarande det oöverträffade standardverket på sitt område! Det innehåller många biografiska och medicinhistoriska uppgifter som inte går att finna på annat håll. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) utgav också ”Sveriges apotekarehistoria” 1833. Sten von Stapelmohr (1884-1960) var bland annat läkare vid Norrköpings lasarett. Exlibriset har i mitten familjens vapen med bland annat en trana hållandes en vågskål. Devisen betyder ”De döda lever genom böckerna”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825-26. 8:o. (6),426 + (6),413,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta. Två fina samtida marmorerade hfrbd med trevlig svartpressad ryggdekor, ljusbruna titeletiketter och runda mörkbruna nummerskyltar. Gula snitt. Ryggarna obetydligt blekta och med några små fläckar. Båda titelbladen lätt fläckiga, i övrigt enstaka fläckar. Trevligt ex. Översättningen ”har af tvenne universitets-lärare blifvit författad”. Kartan är tryckt på blåtonat papper och graverad av E. Åkerland. Den första svenska översättningen påbörjades av Gjörwell 1791 i översättning av J. A. Stechau, men förblev oavslutad. Författarens mest berömda arbete vilket utkom första gången 1788 och i Jean Henri Meyniers ofta omtryckta sammandrag 1794. Det är en slags fiktiv uppföljare till den verkliga Anacharsis reseberättelse från 500-talet före Kristus. Jean-Jacques Barthélemy (1716-95) var till yrket arkeolog och blev 1753 direktör för myntkabinettet i Paris, vars samlingar han under en resa till Italien berikade med betydande nyförvärv.

Linköping, Petre och Abrahamson respektive Sthlm, H. A. Nordström, 1821-23. 8:o. Grav. titelblad,(20),311,(1 blank,2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + grav. titelblad,(14),174,(1) s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor samt mörkbrun titeletikett. Stänkta snitt. Stötta pärmhörn och lite avnötta pärmkanter. Enstaka fläckar. En stark liten samling fuktfläckar i övre hörnet på s. 213-14 i första delen. Andra delen med en nästan genomgående smal fuktrand i övre marginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 469. Allt som utkom. Behandlar tiden fram till och med Gustav Vasa och reformationen. Gustaf Abraham Silverstolpe (1772-1824) utgav också bland annat ”Den svenska stats-författningens historia” 1809. Han deltog själv aktivt i 1809 års riksdag.

Stockholm, Iduns kungl. hofboktryckeri, 1901. 3-139 s. Elegant grönt marokängbd med guldornerad rygg, guldram på pärmarna, kantförgyllning och inre denteller samt helt guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med svag fuktrand. Liten skrapskada vid bakre pärmens övre ytterhörn. Troligen ur Alfred Bergs bibliotek. Zetterlund I:75. Omslag med motiv av Arthur Sjögren och förlagsangivelsen ”C. & E. Gernandts förlags aktieb.” Strindbergs påskdrama är uppställt i tre delar, korresponderande till det kristna passionsspelets tre akter, en tematik som vidare underbyggs av musikvalet: Joseph Haydns ”Die sieben letzten Worten unseres Erlösers am Kreuze”. En av huvudpersonerna i ”Påsk” är Eleonora – den sinnessjuka flickan som inträtt i ett telepatiskt tillstånd där hon ”lider med allt levande”. Karaktären är delvis baserad på Strindbergs syster Elisabeth, som stod Strindberg nära och nyligen blivit inlagd på mentalsjukhus. I en artikel i ”Aftontidningen” 1910 utvecklar Strindberg Eleonoramotivets betydelse ”den ena som lider istället för den andra (satisfactio vicaria)”.

Sthlm, uplagd af assessoren Johan Pfeiffer, och tryckt i Kongl. ordens boktryckeriet hos capitain o.r. Carl Schiöström, år 1803. 8:o. (4),257,(10) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen och frampärmen med något avskavd ytpapp. Inlagan i gott skick. Översättning av ”Promenade d'un francais dans l’Irrlande” utgiven i Dublin 1797. En tysk upplaga tryckt 1800 har använts för översättningen enligt Ödmanns företal.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. (16),368 s. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappomslag. Ryggen delvis defekt. Inlagan med enstaka småfläckar. Titelbladet med samtida bläcknumrering. Ett mindre hål nedtill i inre marginalen på s. 143 och i yttre marginalen på sista bladet. Med en gammal namnteckning, J. Mört. Manuskriptet till detta verk hade legat klart i en första version redan tio år tidigare. Arbetet kom att spela en stor roll för manufakturverkens utveckling. Bokens syfte var att tjäna som vägledning i det dagliga arbetet och att förmedla kunskap om nya uppfinningar och förbättringar. Rinman gav också anvisningar om arbetets organisation, om avlöningsfrågor och bostadsförhållanden. En utvidgad andra upplaga och i flera avseenden ny bok med titeln ”Handbok uti den gröfre jern och stål förädlingen” utkom 1829.

Sthlm, L. L. Grefing, (1753). 4:o. (4),20 s. Häftad i samtida lätt nött marmorerat omslag. Främre omslagets insida med fläck som även svagt syns på titelbladet. Med samtida tillskrift ”herr Eric Waller” på omslagets insida och exlibris från biskop Eric Wallers boksamling. Bra ex. Lidén 48. Soulsby 1752. Drake s. 200. Waller 15593. Om botanikens tillväxt. Jacob Biuur (1732-74) blev senare provinsialläkare i Västmanland. Eric Waller (1732-1811) var biskop i Västerås och en av de ledande kyrkomännen under den gustavianska tiden. Han studerade i Uppsala vid den tid som denna avhandling framlades.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Blått obetydligt nött halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Främre omslaget till del I samt båda omslagen till del II medbundna. Ryggen något blekt och den övre delen av främre och bakre pärmen lätt missfärgade. Bra ex. Nordiska museets handlingar 36-37. Andra delen utkom efter författarens död. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. (4),60 s. Häftad i ngt nött och i kanterna samtida glättat blekt blått omslag. Titelsidan något dammig och med en liten fläck efter en mindre gipsansamling på främre omslagets insida, vilken satts dit för att fästa en auktionslapp i äldre tid. Bra ex. En andra upplaga utkom 1842. Magnus Björnstjerna (1779-1847) generallöjtnant, generaladjutant för yttre ärenden, ledamot av 1822 års finanskommitté och minister i London. Under sin nästan tjugoåriga vistelse i London, gav han sig på flera ganska vidlyftiga skrifter, till exempel ”Grunder för representationens möjliga ombyggnad och förenkling” (1835) och en bok om det engelska väldet i Indien (1839), vilken översattes till flera språk. I föreliggande arbete diskuterar Björnstjerna något som idag närmast skulle kallas ”värdepapperisering”, det vill säga utgivande av ett värdepapper grundade i kassaflödet från en tillgång, till exempel en kreditfordran. Björnstjerna skrev även olika arbeten om statsskuld och beskattning.

Sthlm, C. Delén, 1812. 4:o. 30,(2 blanka) s. & 2 grav. plr. Häftad i vackert rött klistermarmorerat tryckt omslag. Bra inlaga men s. 3-6 helt loss. Med H. J. F. Gahns, Kåfalla, stpl. En andra upplaga utkom 1813. Planscherna avbildar ”de af allmogen i Wasa län wanligen nyttjade saltpeter plant-lador”. Författaren hade varit styresman vid ett salpetersjuderi i Österbotten. Ett fint exempel på Deléns ståtliga tryck.

Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1824. 8:o. 40 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag sim är lite mindre än den stora inlagan. Spridda lagerfläckar. Titelbladet lite bruntonat nederst och sista sidan lätt solkig. Fint ex. från Ericsberg. Denna folkbok överlevde många upplagor och bygger sannolikt på uppgifter av Guntlack själv. Den första upplagan utkom 1770 och denna upplaga är omarbetad och kraftigt förkortad. Mästertjuven Jacob Guntlack (1744-1771) slutade sitt liv i galgen på Skansbacken i Stockholm. Bland annat beskrivs hans vistelser i Stockholm och på Sveaborg.

Uppsala, H. Curionis, (1662). 8:o. (12),661,666-67,664-65,670-71,668-69,674-75,672-811,(8,1 blank,2),1-50 s. Solkigt samtida pergamentbd med präntad ryggtitel och blå snitt. Insidan av främre pärmen och eftersättsbladet med gamla anteckningar, på slutet med en regentlängd. Småfläckig här och där. Ställvisa understrykningar. En reva i nedre marginalen på s. 75 och några solkfläckar med smärre textförluster på s. 126-30. Pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 599 och 661. Med en mängd gamla och delvis raderade namnteckningar, bl.a. Olaus J. Lijnmans och Joh. Törners, den förra daterad den 29 juni 1699. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 529. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2518, noten. Den andra pagineringsföljden med ”Observationes et notæ historicæ”. Första upplagan utkom 1654. Det här är den andra som är väsentligt utvidgad. En tredje trycktes 1676. Lindroth har beskrivit Loccenius arbete om det svenska rikets historia som ”en naken och osmyckad politisk krönika, påfallande fri från värderingar och pekpinnar.” I 1654 års upplaga fick den götiska historieromantiken litet utrymme då Loccenius föredrog att beskriva den tid om vilken trovärdiga källor fanns att tillgå. I 1662 års utvidgade upplaga återfinns emellertid en nyskriven inledning om Sveriges äldsta sagokungar hämtad från Johannes Magnus, något som Lindroth tolkar som en eftergift till det rådande götiska idéklimat som sanktionerades från officiellt håll. Lindroth sammanfattar: ”Det var Loccenius som gav den första kritiska och sovrade bilden av de svenska hävderna på latin för en europeisk publik.”

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri, 1924. 197,(1) s. Brunt klbd med grön titeletikett i skinn. Infärgat övre snitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Fuktfläck nederst i inre marginalen från s. 181 till slutet. Med Gösta Hjortzbergs exlibrisstämpel på främre och bakre omslags insidor. Nummer IX av 50 exemplar numrerade I-L och egenhändigt signerade av samtliga författare. Utgavs av Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen med anledning av författaren Henning Bergers död 1924. Med bidrag av: Hjalmar Söderberg ”Kyrkogårdsarabesk”, Algot Ruhe ”Mirette”, Gustaf Collijn ”Från Henning Bergers Paristid”, Hasse Z ”De sista somrarna”, K. G. Ossiannilsson ”In memoriam”, Qvidam Qvidamsson (=Nils Peter Svensson) ”Henning Berger som Köpenhamnsskildrare”, Rickard Lindström ”Med Henning Berger på Vængehuset”, Gustaf Hellström ”En artist”, Artur Möller ”Den H. B. jag kände”, Niels Th. Thomsen ”Henning Berger i København”, Ove Ekelund ”Några minnen”, Artur Johnson ”Drömmen om kvinnan”, Erik Lagerkrans ”Till minnet av Henning Berger” och Henning v. Melsted ”Avskedsord vid graven”.

Göteborg, S. Norberg, 1801. 8:o. (4),56,(4) s. Häftad och oskuren i enkelt vitt gammalt omslag. De sista opaginerade bladen ouppskurna. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1773. Engelbert Jörlin (1733-1810) var lärjunge till Linné, botaniker och slutade som rektor för trivialskolan i Göteborg. Hans flera gånger omtryckta ”Flora macelli hortensis. Swenska köks- och kryddegården” utkom första gången 1784.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1793. 8:o. (8),217,(5) s. Med grav. titelvinjett som har devisen ”för efterkommande”. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett, vilken har en minimal skada i högerkanten. Stänkta snitt. Ryggen lite avnött allra överst. Lite stötta pärmhörn. Främre innerfalsen med små sprickor men häftningen är stadig. Spår av gammal auktionsetikett på frampärmens insida. Titelbladet med lätt bruntonade hörn och några små bläckstänk. Samtida bläckmonogram, ”JEN”, på försättsbladet. Gott ex. Rosensteins omarbetade och utvidgade tal om upplysningen som ursprungligen hölls i Vetenskapsakademien 1789. Skriften, som har kallats den främsta svenska upplysningsskriften, tar utgångspunkt i Lockes empirism och understryker förnuftets och jämlikhetens betydelse för ett lyckligt samhälle. Rosenstein distanserar sig från upplysningen sådan den kommit till uttryck i revolutionens Frankrike där likhet i rättighet och likhet i egendom blandats samman. Sannolikt är bläckmonogrammet skrivet av kanslirådet Johan Eric Noreen (1750-1811) var kanslersekreterare vid Uppsala universitet och erhöll 1795 titeln kansliråd. Han var enligt Carlander ”mäkta rik och ansedd; egde flere hus i Stockholm, å Norrmalm”. Hans bibliotek såldes 1812 på auktion och den tryckta förteckningen upptog 1875 poster med böcker och kartor.

Sthlm, A. J. Nordström, 1782-83. 8:o. Grav. porträtt,(2),XVI,16,33-150,(2),151-362 s. & 1 grav. plansch. Med 3 inklistrade grav. vinjetter + (2),360,(2) s. & 1 grav. plansch. Med 1 inklistrad grav. vinjett. Två nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, röda titel- och mörkt blå deltiteletiketter samt stänkta snitt. Ryggarna torra och med ytliga sprickor samt litet defekta upp- och nedtill. Titel- och deltiteletiketterna förnyade på 1800-talet liksom de alrotsmarmorerade överdragspapprena. Nyare för- och eftersättsblad, där försättsbladet nästan är loss i del II. Inlagorna med enstaka småfläckar, t.ex. på s. 283 i del II. En lagad reva på s. 85 i del I. Med A. D. Hummels och Otto von Feilitzens namnteckningar, den senare daterad 1862, Westes stpl och Vic. Holmbergs exlibris. Utgavs av Per Rudin och med en levnadsteckning av C. F. Scheffer. De graverade planscherna och vinjetterna av D. Fehrman, E. Martin, J. F. Martin och J. Gillberg. En av vinjetterna, ”Den sanna critiquen”, inklistrad på s. 175 i del II saknas i vissa ex. I flertalet finns den dock på plats och är alltså inte den stora sällsynthet, som ibland gjorts gällande. Göteborgaren Arvid David Hummel (1778-1836) var vitter författare och entomolog. Han publicerade sin första dikt redan 1791 och sin första diktsamling 1795. Han flydde 1807 p.g.a. skulder till Ryssland och tvingades då lämna efter sig ett fint bibliotek och en konstsamling. Hammarsköld ansåg honom som ”ett qvickt hufwud” men avfärdade på sedvanligt manér hans litterära försök vilka ”utmärka sig genom den mest jordkrypande platthet”.

Oxford, 1933. XI,(1),246,1-68 s. & VII plr. + (SHERBORN, C. DAVIES) An index to the authors (other than Linnæus), mentioned in the catalogue of the works of Linnæus, preserved in the libraries of the British museum. Second edition, 1933. Oxford, 1936. 59 s. Grönt lätt snedläst oklbd. Registret häftat och med lite veckade och revade kanter. Fint ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. Den andra och bästa utgåvan av denna den mest omfattande bibliografiska översikten av litteraturen av, om och kring Carl von Linné. Den förtecknar även en mängd arbeten som vid denna tid saknades i institutionens bibliotek.

London, Gilbert & Rivington, 1845. 8:o. XVI,316 s. Violett oklbd med blindpressad dekor på rygg och pärmar samt guldtryckt ryggtitel. Ryggen och bakpärmens kanter hårt blekta mot beige. Inlagan delvis ouppskuren. Handskriven dedikation på engelska från översättaren till biskop G. Nibelius. Exlibris för Johan Henrik Schröder. Från Ericsberg. Tryckt dedikation till författaren Wingård från översättaren Gustaf Wilhelm Carlson. Carl Fredrik af Wingård (1781-1851) var först biskop i Göteborg och sedan ärkebiskop från 1839 samt ledamot av Svenska akademien. Boken bygger på föredrag som Wingård höll vid synoderna i Göteborg 1823, 1830 och 1836 samt med en fortsättning till och med 1842 av honom, vilken publicerades 1843 under titeln ”Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd”. Verket är en allmän översikt av den kristna kyrkan nuvarande läge med historiska tillbakablickar under huvudrubrikerna ”The Eastern church”, ”The Roman Catholic church”, ”The Protestant church” och ”The Swedish church”. Den sistnämnda behandlas på sidorna 203-305 inklusive bilagor om Skevikare, Straussianismen i Sverige och biskop J. A. Butschs omfångsrika brev om predikosjukan daterat Brunsbo den 4 april 1843. Översättaren Gustaf Wilhelm Carlson (1811-80) var legationspredikant i London och pastor vid svenska och norska församlingarna där 1840-53, därefter kyrkoherde i Foss i Göteborgs stift. Gustaf Nibelius (1789-1849) var biskop i Västerås. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion i februari 1866. Enligt G. E. Klemming rådde på auktionsdagen sådant snöoväder att många bud och köpare blev försenade till auktionen. Därför blev priserna ofta låga. Carl Jedvard Bonde på Ericsberg var dock uppenbarligen där i tid då Ericsbergsbiblioteket innehöll många volymer ur Schröders bibliotek.

Sthlm, Z. Hæggström, 1828. 8:o. 295,(1) s. Häftad och oskuren i ngt blekt litograferat pappomslag. Ryggen med några ytliga pappersflagor. En förhållandevis fin inlaga med endast några enstaka fläckar, t.ex. några bruna fuktfläckar i texten på s. 139-40. Lite slarvigt uppskuren på sina håll, vilket resulterat i en smärre reva i nedre marginalen på s. 217. Med en samtida namnteckning, Hedvig Sofie Winström (?). Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen. s. 129. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 243 för den dramatiserade sagan ”Psyche” och s. 244 för ”Christophorus”. Samlingen innehåller därutöver bl.a. Julia Christina Nybergs (1785-1854) mest berömda dikt ”Den stackars Anna, eller molltoner från Norrland”, mer känd som ”Vårvindar friska” och dikterna ”Minnessång öfver Hedv. Ch. Nordenflycht”, ”Kolarflickan i skogen”, ”Sapphos klagan”, ”Cartesii hufvudskål”, ”I professor Fahlcrantz’ attelier”, ”Mosaik-tafla från Mosebacke” och ”Vid Dramatiska theaterns brand”.

Uppsala, E. Berling, 1882. 13,(1,2 blanka) s. + (SCHÜCK, HENRIK) Aforismer af en f.d. själfmördare. Uppsala, E. Berling, 1882. 14,(2) s. Marmorerat pappbd med titeletikett i skinn (Öhmansson & co, Uppsala). Första arbetet med raderat namn på titelbladet och fläck på det avslutande blanka bladet. Andra arbetet med svag fuktrand på titelbladet. Blyertsnoteringar angående författarskap och tillkomst. Ur Sten G. Lindbergs bibliotek och med dennes signatur i blyerts. ”Redan i min spädaste barndom beslöt jag att taga lifvet af mig. Hvarför? Svar: Man skall ju alltid göra något, och dessutom bildar ett själfmord obestridligen ett visst afbrott i tillvarons tryckande banalitet.” Båda dessa pamfletter varav den förra enligt uppgift trycktes i 50 exemplar (detta är numrerat ”26”) och den andra i 30 exemplar, är parodier på Victor Hugo Wickströms ”En sjelfmördares anteckningar” från samma år och de unga retstickorna lär ha fått Wickström utskrattad. Rundgrens text leker med att begreppet ”fadermördare” också kunde avse en sorts stärkt krage till en herrskjorta.