Search Results

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1743. 8:o. (14),419-420,1-451,(1) s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjer runt binden och infärgat mörkbrunt titelfält. Ryggen naggad överst och nederst, båda ytterfalsarna spruckna upp- och nedtill. God inlaga med enstaka fläckar. Bladet s. 419-420 som är det sista i uppslagsboken har en lång reva och skada med textförlust, men ett felfritt ersättningsblad är medbundet efter de (14) sidorna i början. Försättsbladet med anteckning från den 20 augusti 1830: ”JHB till JJP” och på raden under de första initialerna ”justitiæ råd”. Med liten stpl ”Ståhle” på främre pärmens insida där det även finns spår av en gammal auktionslapp. På ersättningsbladet med sidorna 419-20 är texten ordentligt utvidgad i den version som bifogas. Anders Wilde (1725-95) var endast 18 år gammal då han sammanställde och lät trycka denna uppslagsbok över 1734 års lag, från ”abortus” till ”örfil”. Innehållet, förutom företal och dedikation, utgörs endast av utdrag av lagtexten uppställd efter uppslagsorden. Anledningen till arbetets tillkomst var enligt företalet att Jacob Wildes tryckeri ej klarade sig ekonomiskt enbart på att trycka dennes historiska texter. Historiographi regni boktryckeri hade likväl det kungliga privilegiet att trycka lagboken, vilket torde ha inbringat åtminstone en viss regelbunden inkomst, även om Peter Hesselberg, som tog över tryckeriet efter Jacob Wildes bortgång 1755, i sin ansökan om förlängt privilegium anför som skäl ”at af de under privilegieåhren uplagde exemplaren ännu några tusende ligga oförsålde”.

Stockholm, Ivar Hæggströms boktryckeri, 1883. 84,(1) s. & 1 löst blad. Häftad och obetydligt nött. Liten fuktfläck överst på ryggen. Fint ex. Det lösa bladet innehåller en personnyckel. Rörstrandsdisponenten Stråle samlade och utökade sina ”rimmade tillverkningar” i tre upplagor, 1865, 1874 och 1883. De trycktes i små upplagor för distribution i vänkretsen. Denna sista version är överdådigt grafiskt utformad med ett överflöd av vinjetter och tryckt på tjockt skrivpapper. Vinjetterna avbildar i stor utsträckning vaser, urnor och andra porslinsföremål. Större delen av samlingen går under namnet ”Bordsuppsatser eller Minnen från Juntan”. ”Juntan” var ett sällskap av vänner som träffades regelbundet, huvudsakligen för att spela ”priffe”, många av verserna är humoristiska hyllningar till ”juntans” medlemmar. Som exempel kan nämnas ”Bankdirektören, eller, Souvenirs d’un diable boiteaux” om juntamedlemmen A. O. Wallenberg. Den innehåller dessa möjligen profetiska rader om bankdirektörens framtida ättlingar: ”Af små direktörer, en legio se’n / med knipsluga ögon, men felfria ben”. Bokens andra och mindre omfångsrika del har titeln ”Styckegods” och består av tillfällighetsverser av skilda slag, från julklappsrim till födelsedagstal.

Uppsala, 1967. XVIII,555 + (6),557-867 + XI,(1),615 s. Tre lätt nötta röda ohfrbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Ryggarna obetydligt blekta. Med Nils Fries exlibris. Deltitlarna lyder ”I:1-2. Tiden intill Wargentins död (1783)” och ”II. Tiden 1783-1818”. Ett lärdomshistoriskt standardverk!

Leiden, J. Lemair, 1754. Folio. (6),55 s. Titelbladet tryckt i rött och svart samt med stor graverad vinjett. Ljusbrunt klbd från början av 1900-talet med guldlinjerad rygg och titeletikett av svart skinn. Det ursprungliga guldfärgade blanka omslaget är uppklistrat på pärmarna. Ryggen lite nött, mest upp- och nedtill. Ett fåtal småfläckar. Samtida tillskrift till baronen och översten C. Fleming nedtill på titelbladet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6690. Hyllningstal vid Leidens universitet till den nyfödda Sofia Albertina, Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas enda dotter, född den 8 oktober 1753, död ogift 1829. Lamberg (1719-80) blev biskop i Göteborg 1759. Lamberg ska ha fått guldmedalj av akademien i Leiden för sin vältalighet. Claes Flemming (1685-1766) var född i Finland och ägde Villnäs. Han gjorde en lång militär karriär och utnämndes 1757 till överste. Han var i rysk fångenskap 1709-22. Han var gift med Johanna Christina von Liewen (1704?-43)

Sthlm, I. Marcus, 1853. 8:o. 44 s. & 8 litograferade plr. Med en illustration i texten på s. 24. Ngt nött tunt samtida mörkbrunt halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Ryggskinnet ytligt nött vid främre falsen. Genomgående lagerfläckig. Med John Papes namnteckning. Akrell Stockholmiana 1068. Inledningen skrevs av Swederus. Med litografier efter förlagor av xylografen J. G. Wahlbom föreställande bl.a. börshuset, Wrangelska palatset och Riddarholmskyrkan, vilka illuminerats som hyllning till kungafamiljen då kung Oskar I tillfrisknat från en svår sjukdom. Alla viktiga byggnader i staden ljussattes och även privatpersoner deltog i firandet med vackert upplysta bostadshus. Den enda byggnaden som låg i mörker var slottet!

Uppsala, 1880. (2),53,(1) s. Elegant rött hfrbd med guldornerad rygg, gulddekorerat pärmpapper inramat med guldlinjer på pärmarna. Marmorerat snitt. Ur Säbylunds bibliotek. Rar särupplaga ur första årgången av ”Samlaren” i vad som uppenbarligen är författarens eget exemplar. Johan Gabriel Werwing (1675-1715) var författare, översättare och diplomat. Werwing var språkbegåvad och skrev på flera språk, men mycket litet av hans produktion trycktes i samtiden, trots att han tycks ha ansetts som en framstående poet av sina samtida. Han dog i tyfus som ambassadsekreterare i Paris 1715.

Nyköping, P. E. Winge, 1822-24. 8:o. (6),920,(8) + (4),764,(10) + (4),574,(42) s. Två något nötta bruna hfrbd från 1900-talets första hälft med guldtryckt ryggdekor. Gamla stänkta snitt. Inklistrat katalogklipp på första försättsbladet och längre anteckning på andra volymens försättsblad. Delvis lagerfläckig. Tillskrifter och småkommentarer i både bläck och blyerts. Första titelbladet med lagat nedre hörn. Liten röd lackfläck med litet hål på s. 23 i del II:1. Fuktrand i övre marginalen mot slutet av samma del. Grav. exlibris Sten von Stapelmohr med devisen ”Mortui per libros vivunt”. Även densammes blyertsmonogram från 1931. Sackléns supplementband från 1835 saknas. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 497. Bibliotheca Walleriana 16208. Fortfarande det oöverträffade standardverket på sitt område! Det innehåller många biografiska och medicinhistoriska uppgifter som inte går att finna på annat håll. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) utgav också ”Sveriges apotekarehistoria” 1833. Sten von Stapelmohr (1884-1960) var bland annat läkare vid Norrköpings lasarett. Exlibriset har i mitten familjens vapen med bland annat en trana hållandes en vågskål. Devisen betyder ”De döda lever genom böckerna”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825-26. 8:o. (6),426 + (6),413,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta. Två fina samtida marmorerade hfrbd med trevlig svartpressad ryggdekor, ljusbruna titeletiketter och runda mörkbruna nummerskyltar. Gula snitt. Ryggarna obetydligt blekta och med några små fläckar. Båda titelbladen lätt fläckiga, i övrigt enstaka fläckar. Trevligt ex. Översättningen ”har af tvenne universitets-lärare blifvit författad”. Kartan är tryckt på blåtonat papper och graverad av E. Åkerland. Den första svenska översättningen påbörjades av Gjörwell 1791 i översättning av J. A. Stechau, men förblev oavslutad. Författarens mest berömda arbete vilket utkom första gången 1788 och i Jean Henri Meyniers ofta omtryckta sammandrag 1794. Det är en slags fiktiv uppföljare till den verkliga Anacharsis reseberättelse från 500-talet före Kristus. Jean-Jacques Barthélemy (1716-95) var till yrket arkeolog och blev 1753 direktör för myntkabinettet i Paris, vars samlingar han under en resa till Italien berikade med betydande nyförvärv.

Linköping, Petre och Abrahamson respektive Sthlm, H. A. Nordström, 1821-23. 8:o. Grav. titelblad,(20),311,(1 blank,2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + grav. titelblad,(14),174,(1) s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor samt mörkbrun titeletikett. Stänkta snitt. Stötta pärmhörn och lite avnötta pärmkanter. Enstaka fläckar. En stark liten samling fuktfläckar i övre hörnet på s. 213-14 i första delen. Andra delen med en nästan genomgående smal fuktrand i övre marginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 469. Allt som utkom. Behandlar tiden fram till och med Gustav Vasa och reformationen. Gustaf Abraham Silverstolpe (1772-1824) utgav också bland annat ”Den svenska stats-författningens historia” 1809. Han deltog själv aktivt i 1809 års riksdag.

Stockholm, Iduns kungl. hofboktryckeri, 1901. 3-139 s. Elegant grönt marokängbd med guldornerad rygg, guldram på pärmarna, kantförgyllning och inre denteller samt helt guldsnitt (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med svag fuktrand. Liten skrapskada vid bakre pärmens övre ytterhörn. Troligen ur Alfred Bergs bibliotek. Zetterlund I:75. Omslag med motiv av Arthur Sjögren och förlagsangivelsen ”C. & E. Gernandts förlags aktieb.” Strindbergs påskdrama är uppställt i tre delar, korresponderande till det kristna passionsspelets tre akter, en tematik som vidare underbyggs av musikvalet: Joseph Haydns ”Die sieben letzten Worten unseres Erlösers am Kreuze”. En av huvudpersonerna i ”Påsk” är Eleonora – den sinnessjuka flickan som inträtt i ett telepatiskt tillstånd där hon ”lider med allt levande”. Karaktären är delvis baserad på Strindbergs syster Elisabeth, som stod Strindberg nära och nyligen blivit inlagd på mentalsjukhus. I en artikel i ”Aftontidningen” 1910 utvecklar Strindberg Eleonoramotivets betydelse ”den ena som lider istället för den andra (satisfactio vicaria)”.

Sthlm, uplagd af assessoren Johan Pfeiffer, och tryckt i Kongl. ordens boktryckeriet hos capitain o.r. Carl Schiöström, år 1803. 8:o. (4),257,(10) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen och frampärmen med något avskavd ytpapp. Inlagan i gott skick. Översättning av ”Promenade d'un francais dans l’Irrlande” utgiven i Dublin 1797. En tysk upplaga tryckt 1800 har använts för översättningen enligt Ödmanns företal.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. (16),368 s. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappomslag. Ryggen delvis defekt. Inlagan med enstaka småfläckar. Titelbladet med samtida bläcknumrering. Ett mindre hål nedtill i inre marginalen på s. 143 och i yttre marginalen på sista bladet. Med en gammal namnteckning, J. Mört. Manuskriptet till detta verk hade legat klart i en första version redan tio år tidigare. Arbetet kom att spela en stor roll för manufakturverkens utveckling. Bokens syfte var att tjäna som vägledning i det dagliga arbetet och att förmedla kunskap om nya uppfinningar och förbättringar. Rinman gav också anvisningar om arbetets organisation, om avlöningsfrågor och bostadsförhållanden. En utvidgad andra upplaga och i flera avseenden ny bok med titeln ”Handbok uti den gröfre jern och stål förädlingen” utkom 1829.

Sthlm, L. L. Grefing, (1753). 4:o. (4),20 s. Häftad i samtida lätt nött marmorerat omslag. Främre omslagets insida med fläck som även svagt syns på titelbladet. Med samtida tillskrift ”herr Eric Waller” på omslagets insida och exlibris från biskop Eric Wallers boksamling. Bra ex. Lidén 48. Soulsby 1752. Drake s. 200. Waller 15593. Om botanikens tillväxt. Jacob Biuur (1732-74) blev senare provinsialläkare i Västmanland. Eric Waller (1732-1811) var biskop i Västerås och en av de ledande kyrkomännen under den gustavianska tiden. Han studerade i Uppsala vid den tid som denna avhandling framlades.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Blått obetydligt nött halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt. Främre omslaget till del I samt båda omslagen till del II medbundna. Ryggen något blekt och den övre delen av främre och bakre pärmen lätt missfärgade. Bra ex. Nordiska museets handlingar 36-37. Andra delen utkom efter författarens död. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. (4),60 s. Häftad i ngt nött och i kanterna samtida glättat blekt blått omslag. Titelsidan något dammig och med en liten fläck efter en mindre gipsansamling på främre omslagets insida, vilken satts dit för att fästa en auktionslapp i äldre tid. Bra ex. En andra upplaga utkom 1842. Magnus Björnstjerna (1779-1847) generallöjtnant, generaladjutant för yttre ärenden, ledamot av 1822 års finanskommitté och minister i London. Under sin nästan tjugoåriga vistelse i London, gav han sig på flera ganska vidlyftiga skrifter, till exempel ”Grunder för representationens möjliga ombyggnad och förenkling” (1835) och en bok om det engelska väldet i Indien (1839), vilken översattes till flera språk. I föreliggande arbete diskuterar Björnstjerna något som idag närmast skulle kallas ”värdepapperisering”, det vill säga utgivande av ett värdepapper grundade i kassaflödet från en tillgång, till exempel en kreditfordran. Björnstjerna skrev även olika arbeten om statsskuld och beskattning.

Sthlm, C. Delén, 1812. 4:o. 30,(2 blanka) s. & 2 grav. plr. Häftad i vackert rött klistermarmorerat tryckt omslag. Bra inlaga men s. 3-6 helt loss. Med H. J. F. Gahns, Kåfalla, stpl. En andra upplaga utkom 1813. Planscherna avbildar ”de af allmogen i Wasa län wanligen nyttjade saltpeter plant-lador”. Författaren hade varit styresman vid ett salpetersjuderi i Österbotten. Ett fint exempel på Deléns ståtliga tryck.

Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1824. 8:o. 40 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag sim är lite mindre än den stora inlagan. Spridda lagerfläckar. Titelbladet lite bruntonat nederst och sista sidan lätt solkig. Fint ex. från Ericsberg. Denna folkbok överlevde många upplagor och bygger sannolikt på uppgifter av Guntlack själv. Den första upplagan utkom 1770 och denna upplaga är omarbetad och kraftigt förkortad. Mästertjuven Jacob Guntlack (1744-1771) slutade sitt liv i galgen på Skansbacken i Stockholm. Bland annat beskrivs hans vistelser i Stockholm och på Sveaborg.

Uppsala, H. Curionis, (1662). 8:o. (12),661,666-67,664-65,670-71,668-69,674-75,672-811,(8,1 blank,2),1-50 s. Solkigt samtida pergamentbd med präntad ryggtitel och blå snitt. Insidan av främre pärmen och eftersättsbladet med gamla anteckningar, på slutet med en regentlängd. Småfläckig här och där. Ställvisa understrykningar. En reva i nedre marginalen på s. 75 och några solkfläckar med smärre textförluster på s. 126-30. Pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 599 och 661. Med en mängd gamla och delvis raderade namnteckningar, bl.a. Olaus J. Lijnmans och Joh. Törners, den förra daterad den 29 juni 1699. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 529. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2518, noten. Den andra pagineringsföljden med ”Observationes et notæ historicæ”. Första upplagan utkom 1654. Det här är den andra som är väsentligt utvidgad. En tredje trycktes 1676. Lindroth har beskrivit Loccenius arbete om det svenska rikets historia som ”en naken och osmyckad politisk krönika, påfallande fri från värderingar och pekpinnar.” I 1654 års upplaga fick den götiska historieromantiken litet utrymme då Loccenius föredrog att beskriva den tid om vilken trovärdiga källor fanns att tillgå. I 1662 års utvidgade upplaga återfinns emellertid en nyskriven inledning om Sveriges äldsta sagokungar hämtad från Johannes Magnus, något som Lindroth tolkar som en eftergift till det rådande götiska idéklimat som sanktionerades från officiellt håll. Lindroth sammanfattar: ”Det var Loccenius som gav den första kritiska och sovrade bilden av de svenska hävderna på latin för en europeisk publik.”

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri, 1924. 197,(1) s. Brunt klbd med grön titeletikett i skinn. Infärgat övre snitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Fuktfläck nederst i inre marginalen från s. 181 till slutet. Med Gösta Hjortzbergs exlibrisstämpel på främre och bakre omslags insidor. Nummer IX av 50 exemplar numrerade I-L och egenhändigt signerade av samtliga författare. Utgavs av Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen med anledning av författaren Henning Bergers död 1924. Med bidrag av: Hjalmar Söderberg ”Kyrkogårdsarabesk”, Algot Ruhe ”Mirette”, Gustaf Collijn ”Från Henning Bergers Paristid”, Hasse Z ”De sista somrarna”, K. G. Ossiannilsson ”In memoriam”, Qvidam Qvidamsson (=Nils Peter Svensson) ”Henning Berger som Köpenhamnsskildrare”, Rickard Lindström ”Med Henning Berger på Vængehuset”, Gustaf Hellström ”En artist”, Artur Möller ”Den H. B. jag kände”, Niels Th. Thomsen ”Henning Berger i København”, Ove Ekelund ”Några minnen”, Artur Johnson ”Drömmen om kvinnan”, Erik Lagerkrans ”Till minnet av Henning Berger” och Henning v. Melsted ”Avskedsord vid graven”.

Göteborg, S. Norberg, 1801. 8:o. (4),56,(4) s. Häftad och oskuren i enkelt vitt gammalt omslag. De sista opaginerade bladen ouppskurna. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1773. Engelbert Jörlin (1733-1810) var lärjunge till Linné, botaniker och slutade som rektor för trivialskolan i Göteborg. Hans flera gånger omtryckta ”Flora macelli hortensis. Swenska köks- och kryddegården” utkom första gången 1784.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1793. 8:o. (8),217,(5) s. Med grav. titelvinjett som har devisen ”för efterkommande”. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett, vilken har en minimal skada i högerkanten. Stänkta snitt. Ryggen lite avnött allra överst. Lite stötta pärmhörn. Främre innerfalsen med små sprickor men häftningen är stadig. Spår av gammal auktionsetikett på frampärmens insida. Titelbladet med lätt bruntonade hörn och några små bläckstänk. Samtida bläckmonogram, ”JEN”, på försättsbladet. Gott ex. Rosensteins omarbetade och utvidgade tal om upplysningen som ursprungligen hölls i Vetenskapsakademien 1789. Skriften, som har kallats den främsta svenska upplysningsskriften, tar utgångspunkt i Lockes empirism och understryker förnuftets och jämlikhetens betydelse för ett lyckligt samhälle. Rosenstein distanserar sig från upplysningen sådan den kommit till uttryck i revolutionens Frankrike där likhet i rättighet och likhet i egendom blandats samman. Sannolikt är bläckmonogrammet skrivet av kanslirådet Johan Eric Noreen (1750-1811) var kanslersekreterare vid Uppsala universitet och erhöll 1795 titeln kansliråd. Han var enligt Carlander ”mäkta rik och ansedd; egde flere hus i Stockholm, å Norrmalm”. Hans bibliotek såldes 1812 på auktion och den tryckta förteckningen upptog 1875 poster med böcker och kartor.