Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 4:o. 55 s. Häftad i samtida turkmarmorerat pappomslag. Ryggen defekt och omslaget nästan loss. Ngt bruntonad i marginalerna. Stort ex. Första upplagan utkom 1742. Från och med B-arket finns minst två sättningar, t.ex. på s. 9, andra raden: ”Fredrickshall” eller som här, ”Fredrikshall”. Hammarsköld skriver om ”Swenska friheten”: ”Detta rimmade sammandrag af svenska historien är äfven i högsta grad skeft och poetiskt uppfattadt, och man skulle nu mera icke begripa, huru någon i detta verk kunde ana en tillkommande häfdatecknare, om man ej visste, att det egentligen var Hattpartiet, som med detta hedrande uppdrag belönade sin taleman”.

Sthlm, O. Grahn, 1816. 4:o. (10),195,(1 blank),195 1/2,195 1/4,195 1/4,(1 blank,1,1 blank),197-212,(7) s. Samtida lätt nött alrotsmarmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i glättad papp samt matchande alrotsmarmorerade pärmpapper. Gula snitt. Ryggen delvis med små stänkfläckar. Den rena inlagan med bara någon enstaka småfläck. Med Johan Henrik Schröders exlibris satt över en namnteckning. Från Ericsberg. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 135-36. Olof Insulander (1759-1824) var lantmäteridirektör och kronofogde i Gästrikland. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion i februari 1866. Enligt Klemming rådde på auktionsdagen sådant snöoväder att många bud och köpare blev försenade till auktionen. Därför blev priserna ofta låga. En av de stora köparna var Carl Jedvard Bonde.

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1834. 8:o. (10),XIV,473,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Fint samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen aningen blekt. Främre inre fals lite svag i häftningen. Bra inlaga med någon enstaka obetydlig fläck. Ett litet hål i övre marginalen med förlust i pagineringen på s. 13. Bra ex. Allt som utkom och denna del berör endast England. Anton Gustaf Carlsund (1796-1834) hade vid sin död i kolera förvärvat ett sådant renommé som fartygskonstruktör att Baltsar von Platen tidigare i ett brev till kronprins Oskar spådde, att han skulle bli ”för Karl XIV:s tidevarv vad Chapman var för Gustav III:s”. Hans arbete fortsattes av hans yngre bror, Otto Ernst, sedermera föreståndare för Motala mekaniska verkstad.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1841. 8:o. 57 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad i ngt nött brunt tryckt omslag. Oskuren. Bakre omslag med reva längs omslagsryggens nedre hälft. Lätt lagerfläckig. Bra ex. Översatt av J. F. Bahr. Den tyska arkitekten och fysikern Moritz Hermann Jacobi (1801-74) räknas allmänt som uppfinnare av konsten att genom elektrolytisk utfällning av metaller avbilda föremål, en konst han benämnde galvanoplastik. Originalet ”Die Galvanoplastik” utkom i S:t Petersburg 1840.

Västerås, J. L. Horrn, 1793. 8:o. Grav. titelblad, (16),296,1-48 s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta. Med en illustration i texten på s. 155. Något nött men trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, brun titeletikett och oval deletikett ”6” inom en oval ornamentering och mörkgrön ram. Kartan har en liten reva i vikningen. Översta yttre hörnen avrivna på s. 73-76 och sista bladet med en lagning i inre marginalen. Med samtida namnteckning, J. E. Bongarg [?]. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5636. Med en tryckt dedikation till Hedvig Elisabeth Charlotta, hertiginna av Södermanland och hyllningar av Daniel Boëthius, Joh. Melch. Schönstedt och And. Henr. Stamberg. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, A. J. Nordström, 1777. 4:o. Grav. titelblad,(12),71,(1) s. + Öresunds tulltaxa efter den beständige gällande tarif af år 1645. Jämte åtskilliga dertil hörande underrättelser. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1783. 4:o. 40 s. + JÆRN, W. Uträkning, som med lätthet visar, hvad et större eller mindre capital räntar, efter 6 riksdaler specie för hvarje 100 om året, uti en och flere månader. 4:de förbättrade uplagan. Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 4:o. 14 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och ljus titeletikett i glättad papp med texten: ”Jöranss. tabeller”. Röda snitt. Alla arbetena delvis ngt lagerfläckiga. Med samtida anteckning ”Neweqvarns bruk” på försättsbladet. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevligt ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1051 för Jöransson. En andra utökad upplaga utkom 1813. Det graverade titelbladet är signerat Akrel. Christian Ludvig Jöransson (1738-1820) var affärsman i Stockholm och deltog aktivt i den ekonomiska debatten. ”Försök til et systeme i Sveriges allmänna hushållning och penning-väsende” är hans huvudarbete och det mest omfattande nationalekonomiska arbetet i Sverige intill dess. Det andra arbetet om Öresundstullen är en handledning för köpmän och skeppare. Jærns ”Uträkning” utkom första gången 1761 och följdes av upplagor 1763 och 1777. En femte upplaga utkom 1802.

Sthlm, Kongl. ordens-tryckeriet, 1790. 8:o. (8),286,(1,1 blank,15) s. Samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Rödstänkta snitt. Två cm långt maskhål i främre ytterfalsen vid titeletiketten. Försättsbladet solkigt med ett rött lacksigill med pappersrest. Liten bläckfläck på yttre snittet. En hel del lager- och småfläckar, främst i marginalerna. Titelbladet och de följande sidorna något solkiga samt loss i häftningen nedtill och med smala uppfodringar i ryggmarginalen. med A. W. Forsbergs namnteckning och en bläcknumrering 38 samt Christian Hammers exlibris. G. F. Mariti (1736-1806) var italiensk antikvarie och vetenskapsman med vidsträckta intressen. Han var främst berömd för denna sin orientaliska resa ”Viaggi per l’isola di Cipro” som trycktes första gången i Lucca 1769 och var en fortsättning av Niebuhrs resebeskrivning. Den utgavs i sammandrag i Altenburg 1777 och det är detta verk som Ödmann utgår ifrån.

Sthlm, L. L. Grefing, 1743. Folio. (18),220,(56) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med träsnittsillustrationer på s. 215. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och svartlinjerad rygg men utan titel. Stänkta snitt. Ryggen nött och flammig samt med en del småskador, t.ex. i rygghuvudet. Ytliga skador i pärmpappret och bortriven bit därav i bakpärmens nedre hörn. Enstaka fläckar. Kartan har Tuna kyrka och två kapell handkolorerade i rött. Nyare namnteckning Ingrid Rudh på försättsbladet. Till det yttre ganska nött men till det inre ett bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 425. Wingborg Litteratur om Dalarna 8089. Wingborg Litteratur om Borlänge och Stora Tuna 660. Den fina kartan är signerad Geringius. Planschen vid sidan 121 avbildar Stora Tunas kyrka. Illustrationerna på sidan 215 avbildar tre olika sigill. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) var prost i Stora Tuna. Som hovpredikant predikade han för Karl XII samma dag som denne blev skjuten. Han var far till den kända språkmannen och debattören Abraham Sahlstedt. Även fadern intresserade sig för språket och dess utformning och i detta sitt monumentalverk över Stora Tuna undviker han genomgående utländska låneord.

Sthlm, J. L. Horrn, (1739). 4:o. (12),23,(1) s. & 3 utvikbara grav. tabeller & 1 utvikbar grav. plansch. Tagen ur band med gamla stänkdekorerade snitt. Tryckt på tjockt papper. Genomgående gammal bläckpaginering. Tabellerna och planschen lösa i häftningen. Smutstitelbladet med texten: ”Rymdemätning”. Den första graverade tabellen är signerad av E. Geringius. Detta Faggots första arbete tillkom som en följd av hans deltagande i kommissionen för justering av mått och vikt, vars målsättning var att standardisera måttenheterna i Sverige.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 30,(2) s. Tagen ur band och försedd med ny gråpappersryggremsa. Blåstänkta snitt. Titelbladet något fläckigt och med minimal marginalnagg. En del lagerfläckar, mest i marginalerna. Första separata utgåvan på svenska utkom 1804 och en andra upplaga 1827. Detta är egentligen tredje upplagan. Det sista bladet är bokreklam från J. A. Probsts förlag som utgav häftet.

Sthlm, 1915. Porträtt,(2,2 blanka,1,1 blank),280,(1,1 blank,1) s. & 1 exlibris på helblad. Elegant lätt nött och flammigt stänkdekorerat oskinnbd med rik guldornering och rödbrun titeletikett. Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nr 45. Redigerades av K. O. Svanbom. På s. 1-120 återfinns samlarens egen katalog: ”Realkatalog öfver arbeten i land- och folkkunskap som finnas i mitt bibliotek den 10 dec. 1909 jemte hänvisningar till verk från bibliotekets öfriga afdelningar rörande verldsdelarnes naturbeskaffenhet etc. utgörande resultatet af en fyrtioårig samlarverksamhet”. Därefter följer gåvo- och tackbrev med anledning av att samlingen 1915, året efter Carl De Geers död, donerades till Uppsala universitetsbibliotek och en förteckning på de böcker som ingick i donationen, dels inom geografi, dels inom naturkunskap. Katalogen avslutas med en förteckning på de arbeten som utgivits på Carl De Geers bekostnad.

Uppsala, 1889-92. 216,(2) s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind (N. B. Andersson, 1950). Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Omslagen medbundna och med lagningar, det avslutande bakre omslaget med omfattande sådana. Ett av exemplaren på stort fint papper i kvartoformat. Med Sven Ericssons förgyllda pärmexlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 62. Bibliographia Klemmingiana s. 38-39 (för de två första häftena): ”Utgifves äfven i kvart-format på skrifpapper i 50 ex.” Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet. Allt som utkom. Arbetet avbröts redan vid år 1530. Tredje och fjärde häftet är redigerade och utgivna av Aksel Andersson. Ett antal felaktiga attribueringar och dateringar gör att Klemming i detta verk ger en starkt avvikande bild av boktryckarkonstens uppkomst i Sverige, jämfört med den som Collijn fastslår några decennier senare, när han omarbetade bibliografin rörande denna tidsperiod, efter att först ha fullföljt projektet till år 1600.

Linköping, Groth och Petre, 1807-08. Liten 8:o. (6),361,(1 blank,3) + 318,(2) s. Två samtida något nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar med bl.a. två korslagda facklor. Blåstänkta snitt. En liten skinnreva i andra delens rygghuvud. Lätt bruntonade och med enstaka småfläckar. Försättsbladet med skada upptill efter bortriven auktionsanteckning från 1899. Några ytliga fragment av titeln har också klistrats mot försättsbladet där. Samtida namnteckning Wilh. Rehbinder på titelbladen, stplr från Warnhems kapell och skola och namnteckning i blyerts av Carl Åkermark. Tryckt dedikation till J. A. Lindblom, Magnus Lehnberg och Carl Gustaf Leopold från översättaren som även skrivit ett förord.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1825. 8:o. (2),116 s. Häftad i samtida lite blekt, trevligt mönsterpressat glättat rosa pappomslag. Helt guldsnitt. Läckert ex. Försöken kring sekundpendeln hade Svanberg fått i uppdrag att utföra tillsammans med S. A. Cronstrand. 1835 publicerade Svanberg sina fortsatta försök med pendlar, även den gången i ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Jöns Svanberg (1771-1851) var präst och naturvetare verksam inom bland annat matematik och astronomi. Av allt att döma ett presentexemplar och det rör sig om ett särtryck ur handlingarna.

Sthlm, F. B. Nestius, 1828. 8:o. (2),36,(1,1 blank),37-423,(1) s. Lätt nött hfrbd från 1800-talets mitt med blindpressad och sparsamt guldornerad rygg. Grönsprängda snitt. Titelbladet ngt lagerfläckigt och med tre bokstäver bortskrapade. Inlagan med enstaka småfläckar och delvis med liten fuktrand i marginalerna som på slutet går in i texten. Med L. F. Rääfs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2707 och 4532. Samlingen köptes i sin helhet av Kungliga biblioteket innan auktionen kom till stånd. Tilläggsbladet efter sidan 36 är numrerat 37 1/2.

Leipzig, (1921). (4) s. & 21 exlibris. Något nött oklotryggmapp med guldpressad främre pärm. Övre pärmhörnen med smärre brytmärken. Texthäftet med svagt veck. Med Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris samt inköpsanteckning i blyerts. Fantastiskt fina graverade exlibris med oftast ekivoka teman. Avdragen är gjorda på stora helark med breda marginaler. Mycket ovanlig!

Norrköping, A. F. Raam genom factoren J. Lötström respektive Sthlm, A. Zetterberg, 1793. 8:o. 174 + 92 s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och stänkta snitt. Främre ytterfalsen delvis sprucken. Inlagan med några enstaka fläckar, t.ex. på s. 79 i den andra delen. Med C. le Moines namnteckning. Gjörwell Förtekning 186. Utgiven av Gjörwell och översatt av Stechau. Bokbindaranvisningar som ibland förekommer sist i den andra delen, saknas som vanligt.

Paris, chez Treuttel et Würtz, imprimerie de Crapelet, 1822. 8:o. Grav. utvikbar front,VIII,656 + (2),596 s. Två häftade och oskurna volymer i samtida stänkta rosa omslag med tryckta titeletiketter. Omslagen ojämnt blekta. Enstaka småfläckar, men fina inlagor. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. En andra upplaga trycktes 1824. Del I är författarens resejournal, del II en historisk essä. Den utvikbara frontespisen föreställer fyra olika brottarpar och hänvisar till en text på s. 272 i del I. Författaren och målaren Louis Simond (1767-1831) lämnade Frankrike vid revolutionen och kom att spendera lång tid i Amerika innan han återvände till Europa.

Sthlm, Lars Salvius, 1756. 8:o. (4),59 s. Brunmarmorerat pappbd från 1800-talets första hälft med en delvis defekt röd titeletikett. Gula snitt. Ren inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 56. Översatt av Bengt Bergius. Alexander den store var en av Kristinas historiska följeslagare genom livet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1747. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Schreber 333: ”svåråtkomlig”.