Search Results

Helsingfors, G. O. Wasenius, 1833. 4:o. (8),436 + (8),437-828 + (2),829-1112 s. Ståtligt samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor samt blåstänkta snitt. Det översta bindet med två små repor. En del småfläckar och veck. I första delen en tilltagande fuktrand i nedre marginalen på s. 390-436 som även fortsätter på andra delens titelblad. I andra delen ett hål i övre marginalen på s. 505, litet hål mitt i bladet på s. 569-70 samt bruntoning i övre marginalen på s. 647-50. Skur med små lagerfläckar på s. 1017-20 i tredje delen. Några gamla blyertsförstrykningar i marginalerna. Bra ex. med Gustaf af Ugglas namnteckning daterad 1841. Johan Gabriel von Bonsdorff (1795-1873), finländsk friherre och ämbetsman, var kamrerare hos den finländska senaten 1826-44. Omläggningen av Finlands skatteväsen 1856 var till största delen von Bonsdorffs verk. Gustaf af Ugglas (1820-95) föddes på Forsmark och var ämbetsman och politiker, bland annat landshövding i Östergötland och överståthållare i Stockholm samt finansminister. Han ägde Lennartsnäs och Öråker samt gift med Terese Biörnstierna.

Sthlm, 1888-(89). V,(3),360 + (4),390 s. & 1 utvikbar plansch. Med författarens illustrationer ur manuskripten i texten. Två eleganta mörkbruna halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och röda titeletiketter samt bruna nummerskyltar (Karl Björklinds bokbinderi, Köping). Marmorerade snitt. Ryggarna med några små repor och ytterfalsarna med några smärre ytliga nötningar. Diskret förlagsstpl på titelbladet i den andra delen. Fint ex. med Lars A. Lindgrens exlibris. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 27. Del I innehåller ”Vita Caroli Linnæi”, ”Catalogus plantarum rariorum Scaniæ & Smolandiæ”, ”Spolia botanica C. Linnæi” [med ”Plantæ Smolandicæ”, ”Plantæ Scanenses” och ”Plantæ Roslagicæ”], ”Hortus Uplandicus” i tre versioner och ”Adonis Uplandicus”. Alla texterna med förklaringar och anmärkningar. Del II innehåller ”Iter Lapponicum”, ”Iter ad fodinas Westmanniæ & Dalekarliæ”, ”Iter Dalekarlicum” och ”Iter ad exteros”. Resorna är alla på svenska trots de latinska titlarna.

Sthlm, Gjöthström & Magnusson respektive P. A. Norstedt et söner, 1831-33. Folio. Litograferat titelblad,(26) s. & 24 litograferade plr. Vinrött halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guldornerad rygg. Blekt och lite fläckig rygg. Ett främre litograferat häftesomslag medbundet. Titelbladets marginaler med flera fuktfläckar och två fuktränder. Fuktränder vid ryggen på s. (15) i texten. Planscherna delvis fläckade, mest i marginalerna. En del av planscherna med revor i marginalerna, lagade med pergamyn på baksidan. Med prenumerantförteckningen som ibland saknas. Utkom i sex häften 1831-33. Texten skrevs av Ture Vensjoe. De vackra planscherna tryckta hos Gjöthström & Magnusson. Graffman ritade förlagorna och Billmark litograferade. Carl Samuel Graffman (1801-62) ville se det landskap som Walter Scott beskrivit i sina romaner och mötte Billmark under resan. Graffman erhöll senare Konstakademiens agrévärdighet. Hans konstnärsbana avbröts dock 1837 då han drabbades av sinnessjukdom och spärrades in på Danviken.

Sthlm, Historiographi regni tryckerij af E. Kock, 1746. Liten 8:o. 23,(9),1-144,245-253,284-316,(5) s. + (FRANCKE, AUGUST HERMAN) Någre på den heliga skrift sig grundande lefwernes-reglor, huru, så wäl i sällskap och samqwäm, som dess utom, man skal wisa kiärlek emot sin nästa, bewara et godt och frimodigt samwete in för gud, och tiltaga i sin christendom. Til egen och andras underwisning och upbyggelse, af tyskan förswänskade, och til trycket befordrade af M. L. Sthlm, B. G. Schneider, 1727. Liten 8:o. 88 s. Samtida välbevarat stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind och brunlinjering runt binden, men utan titel. Röd- och blåstänkta snitt. Enstaka fläckar. Första arbetet med delvis bruntonad satsyta och ställvisa spegeltryck. Generellt dock en bra inlaga. Med von Dübens exlibris. Från Vegeholm och Södra Lindved. Trevligt ex. Boken inleds med en dedikation till assessoren i Svea hovrätt David Holsten som var morbror och till auditören i Svea hovrätt Petter Schmidt som var farbror till översättaren och utgivaren Anders Wilde, som dessutom skrivit ett fylligt ”företal om moralens sanskylliga grund”. De sista fem sidorna i det första arbetet består av J. F. Reimans omdöme om Arnold Wesenfeld (1684-1727). Franckes arbete ”Schrifftmässige Lebens-Reglen” är översatt av Magnus Lagerström och av allt att döma använde Wilde en äldre restupplaga som han lät sälja som ett bihang till Wesenfelds bok.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1836. 12:o. 301 + 280,(2) s. Två häftade och oskurna volymer i gula tryckta omslag, vilka är lätt solkiga och med smårevor och naggar i kanterna. Andra delen ställvis något lagerfläckig. Fint ex. från Högsjö. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:48. Sista opaginerade bladet är bokreklam från Hjerta. Utkom i Hjertas serie ”Nytt läsebibliothek. Afdelningen för den sköna litteraturen”. Översättning av Anders Fredrik Dalin. Originaltiteln var ”Jacob Faithful” och publicerades först som följetong i ”Metropolitan magazine” 1833-34. Anders Fredrik Dalin (1806-73) var verksam som litteratör, lexikograf och översättare. Han översatte en mängd romaner av till exempel Bulwer, Cooper, James och Morier.

Magdeburg, Andreas Duncker/ in verlegung Ambrosij Kirchners, 1605. 4:o. A4-E4 = (38,2 blanka) s. Titelsidan tryckt i rött och svart med bred dekorativ träsnittsram. Tagen ur band. Lätt bruntonad och enstaka fläckar. Några gamla understrykningar. Litet hål i titelbladets innermarginal. Trycksvärtesolk i ryggmarginalen på uppslaget blad A1-A2, och blad A2-A3 loss i ryggen. Namnteckning L. Tappe från 1856 på titelbladets båda sidor. VD17 23:274360G. Julius var superintendent i Gotha.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1809-10. Liten 8:o. 104 + 88 + 55 s. Ngt nött samtida hfrbd med gulddekorerad rygg och rosa titeletikett samt ”64” guldpräglat i översta fältet. Gröna snitt. Försättsbladet med bortklippt övre yttre hörn. Spridda lagerfläckar. Reva i yttre marginalen på s. 23 i första delen. De sista sidorna i andra delen bruntonade. Bra ex. ur Carl Ulrik Palms bibliotek. Författarens debut. Alla delar i första upplagan. Tryckarens namn nämns inte i första delen. Fredric Cederborgh (1784-1835) föddes i Östra Bors bruk i Lindesberg och var student i Uppsala och Lund. Han arbetade som kanslist, kopist och sekreterare samt drev åren 1813-16 boktryckeri i Stockholm. Cederborgh utgav tidningen ”Anmärkaren” från 1816 till 1824, då utgivningsbeviset överflyttades på P. A. Granberg. ”Svenskt biografiskt lexikon skriver att ”Uno von Trasenberg” ”är en satir över Stockholmslivet, ett farväl till huvudstaden. C. parodierar gycklande det vid denna tid yppiga ordensväsendet; hans skämt med Svia-griserorden uppfattades på flera håll som riktat mot Frimurarorden. Han skildrade också spelhusen, som enligt flera samtida vittnesbörd tyckas ha varit ett verkligt samhällsont. C. fortsatte polemiska tendenser från Stockholms-postens tidigare årgångar, som han flitigt läst; när han tecknar små tavlor ur stadens och landsbygdens liv, är han ofta påverkad av fru Lenngren, Bellman och Franzén, ehuru prosaformen helt naturligt för med sig en starkare realism”. Romanen ”lästes med oerhörd begärlighet; man var vid denna tid icke bortskämd med naturtrogna och livliga skildringar av det aktuella vardagslivet. Förläggaren, boktryckaren A. J. Segerstedt i Strängnäs, som till att börja med icke visste vem författaren var, kunde ge ut nya upplagor, och C. uppmuntrades att fortsätta berättelsen. Andra delen kom ut år 1809; C. följer där sin ungdomlige hjälte till småstäderna och herrgårdarna och låter det idylliska momentet träda fram vid sidan av det satiriska.” [...] ”Under år 1810 sammanskrev och utgav C. dessutom tredje delen av »Uno von Trasenberg», där han förde sin hjältes öden till ett lyckligt slut. Han begagnade tillfället att frisäga sig från att ha velat förlöjliga Frimurarorden, som han betygade sin högaktning (C. var intagen i denna orden). I denna tredje del framträder, om också svagt, en politisk och social tendens; C. visade sig vara anhängare av det frisinne, som förkunnats i Georg Adlersparres tidskrift »Läsning i blandade ämnen»”.

Sthlm, C. Delén, 1806. 8:o. (16),76 + (2),77-162,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),163-246 s. & 5 utvikbara tryckta tabeller + (2),247-333,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Med graverade vinjetter på titelbladen. Fyra oskurna häften i tryckta gråpappersomslag. Bakre omslag till häfte II med en del hål och revor. Inlagorna till häfte II och III ouppskurna. Häfte IV till en del ouppskuren. Vikta hörn i början på häfte III. Ytterligare sju häften utkom. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 364. Verket består komplett av elva häften fördelade på fyra band där det sista utkom 1812. Med bidrag av bl.a. C. D. af Uhr, E. Nordlander och A. C. Baumann samt redaktörerna. Bland uppsatserna märks ”Utdrag af ett bref från herr de Napioni till herr Werner, angående berget Taberg i Småland; tillika med en not af den sednare”, ”Om stålgarfningen vid Souppes i Frankrike, och i synnerhet om der brukliga process för tillverkningen af mynt- och gulddragarevalsar”, ”Beskrifning öfver eld- och luftmachiner i England, öfversättning från John Imisons Elements of science and arts, tryckt i London 1803”, ”Om tackjernsblåsningen vid Norns bruks masugn år 1805”, ”Berättelse om Creusots jernverk i Frankrike”, ”Några smides-försök vid Storfors bruk år 1806” och ”Om det i Sverige brukliga koksmide”.

Uppsala, J. F. Edman, 1798. 8:o. (12),100 s. Häftad och oskuren i samtida lite nött och solkigt gråpappomslag på vars framsida det längst ned står 1837. Ryggen mer nött. Spår av gammal auktionsetikett på omslagets insida. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Titelbladet med flera fläckar. Med Göteborgs realläroverks överstrukna stplr på titelbladet. Schreber Svenska jaktens litteratur 377. Allt som utkom. Enligt Björn Dal var Thunberg (1743-1828) inte ”särskilt kritisk i detta arbete, utan återger en hel del från Olaus Magnus och andra äldre författare”. Bengt-Olof Landin påpekar att boken var ämnad för allmänheten och att ”texten är vederhäftig nog för sin tid, den är väl anpassad till en olärd läsare, dock ingalunda inställsamt vardaglig”. Gunnar Brusewitz har kallat arbetet ”ett ambitiöst ehuru något stelbent försök”, men tillägger att den inte desto mindre ”kan sägas vara vår första zoologiska handbok i modern mening”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1832. 8:o. (2),424 + (2),127,228,209-240,161-368 s. Två oskurna häften i tryckta gråpappersomslag. Några fuktfläckar i del I på s. 149-50 i yttermarginalen och i övre hörnet från s. 419 till slutet. I del I även en pappersförlust i nedre marginalen på s. 85 och en reva i yttermarginalen på s. 135. Med G. Fredenheims namnteckning. Fint ex. från Östanå. Amerikanen och sjömannen Alexander Slidell Mackenzie gjorde 1825 en resa i Spanien där han bl.a. lärde känna Washington Irving. Originalet utkom i Boston 1829.

Uppsala, viduæ J. Edman respektive J. F. Edmann, (1793-94). 4:o. (4),16 s. & 1 utvikbar grav. karta + (4),17-26 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad i enkelt omslag med maskinskriven titeletikett på främre omslaget. Någon obetydlig fläck. Bra ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 180 respektive 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6187. Sallander Litteratur om Västergötland 519. Henriksson Litteratur om Alingsåsbygden N222. Allt som utkom. Kartan över Alingsås i del I är ritad av Wilhelm Kruse 1726 och i del II av J. Forssell 1761, bägge är graverade av A. Åkerman. I förordet till avhandlingen tackas Patrik Alströmer av respondenten för det han behagade ”överlåta åt mig tvenne etsningar med kartor över det gamla och nya Alingsås till att pryda min avhandling”. Patrik Alströmer var direktör för Alingsås och son till Jonas Alströmer, vars betydelse för staden och dess manufakturverk utförligt behandlas i texten. Avhandlingen innehåller även ett herdaminne och i noterna avtrycks flera längre handlingar på svenska. Anders Knös (1769-1813), som sannolikt författade avhandlingen, stammade från en lärdomssläkt i Västergötland och enligt ”Skara stifts herdaminne” hade han 1791 tjänstgjort som rektor vid Alingsås skola. Han blev sedermera kyrkoherde i Norra Vånga. Dan Korn skriver i ”Västgötaböcker”: ”Två trevliga kopparstuckna utvikbara kartor gör denna rätt sällsynta avhandling till en av de vackraste av de västgötska 1700-talsavhandlingarna”.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1773. 8:o. (4),48 s. & 1 träsnittsplansch. Samtida mörkbrunt hfrbd med svagt upphöjda bind och stänkta pärmpapper på träpärmar. Stänkta snitt. Mindre nagg överst på ryggen mot främre falsen och lätt skada nederst i ryggen. Några fuktränder på pärmarnas insidor och i nedre marginalen i inlagan. Andra bladet med litet hål vid ryggen. Lagade revor i s. 5-6 och svaga spår av lite blyertskludd på några ställen. Planschen i slutet har ett veck i yttermarginalen samt bortsuddat blyertskludd på baksidan. På frampärmens insida gammal ägaranteckning i blåkrita av Anders Jansson i Ulfsta (?) och namnteckning Ulf Klingensköld från 2005. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1802. Utgiven på Lars Wennbergs bekostnad. Det är Peter Hernquists första separat utgivna arbete inom hippologin.

(Örebro, 1754?). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig och bruntonad. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Schreber 8: ”sällsynt”. Innehåller rön, reklam för författarens produkter och ett prospekt om ”en liten piece om 8 a 9 ark” i samma ämne som skulle tryckas följande år och bara för de som prenumererat i förväg. Boken kom ut först 1756 under namnet ”Hus- och landt-apotheks tilökning”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1785. 8:o. Grav. porträtt,(95,1 blank),222,(2 blanka) + (2),227-464,467-561 s. Med 14 inklistrade grav. vinjetter i texten. Två samtida något nötta hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerade ryggar och ljusbruna titeletiketter. Rödstänkta snitt. Andra bandet med fläckvis avnött pärmpapper och ryggen med mindre skador i nedersta ryggfältet jämte en blå etikett med numret 28 skrivet för hand. Enstaka spridda fläckar. Andra delen med något fler fläckar och på s. 538 en uppfodring i yttermarginalen. Pärmstämpel i guld med initialerna ” H * S * O * ” på frampärmarna. Andra delen med namnteckning L. Jolin. På porträttets baksida en hälsning i kulpenna till Sture Petrén från Carl Axel Ekbom daterad 1959. Utgiven av Pehr af Lund. Gravyrerna utfördes av Fredrik Akrel, däribland den vackra snäckvinjetten på sidan 87. Innehåller även Höpkens äreminne över Tessin hållet i Vetenskapsakademien och Tessins tal i riksdagen den 31 mars 1747. I breven berättas bland annat många fabler och sedelärande historier för den unga kronprins Gustav (III). De hade ursprunglligen tryckts i små upplagor 1751 respektive 1753 och samlats i en upplaga som utkom 1756. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” fick Lund detta utgivningsuppdrag av Gustav III och denna utgåva är ”förkortad så att den befrämjar den bild av frihetstiden som kungen ville ge spridning åt”.

Sthlm, 1948-50. 152 s. & färgplr + 255,(1 blank,1) s. & färgplr. Två rödbruna ohfrbd med guldornerade ryggar. Någon helt obetydlig liten repa på den ena ryggen. Fint ex. Den första delen med undertiteln ”Trädgårdar i Kina” och den andra delen med undertiteln ”Trädgårdar i Europa”. I slutet av den delen behandlas de svenska kinaintresset, Kina slott och F. M, Pipers planer för trädgårdar på Drottningholm och Kina samt på privata herrgårdar. Ambitiöst och vackert utformat standardverk.

Växjö, Nya Växjöbladets boktryckeri AB, 1923. 126 s. Häftad. Det obetydligt nötta omslaget löst och med en liten reva högst upp på ryggen. Svag ljusrand på främre omslaget och ryggen nästan omärkligt blekt. De avslutande bladen med liten skada i övre marginalen på grund av slarvig sprättning.

Uppsala, 1955. XII,471,(3) + (6),494,(2) s. & plr. Två mörkblå lätt nötta oklbd med röda deltitelfält och övre ljublå snitt. Helt obetydligt blekta ryggar. Främre omslagen medbundna. Med dedikation till Henrik Sandblad och dennes namnteckning. Ur Sten Lundquists bibliotek. Acta bibliothecae r. universitatis Upsaliensis vol. VIII-IX. Tryckta i 1600 exemplar. Volym I med XLVIII planscher och volym II med LV planscher. Erik Wallers (1875-1955) bibliotek är en av de främsta svenska boksamlarprestationerna genom tiderna! Henrik Sandblad (1912-91) var efter studier i Uppsala först journalist och sedan professor i idé- och lärdomshistoria i Göteborg. Han hade bland annat en stort idrottsintresse, vilket ledde till idéhistoriska studier över rörelsens framväxt under 1900-talet. I mitten av 1960-talet började han hämta material ur de rika handskriftsamlingarna i Skara Stifts- och landsbibliotek till sin forskning, vilket resulterade i studier över Peter Hernqvist, Olof Andersson Knös, Clas Bjerkander, Daniel Erik Næzén och andra västgötska 1700-talsintellektuella.

Göteborg, A. Lindgren, 1864. 4:o. (8),24,27-332 s. & 13 litograferade plr. Rikt illustrerad i texten. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blinddekorerad och guldornerad rygg, mörkbrunt titelfält och marmorerade snitt. Skador upp- och nedtill på ryggen och i ytterfalsarna. Ryggen lite blekt och repig. Ett litet stycke av pärmpappret bortrivet på bakre pärmen. Någon enstaka småfläck, men bra inlaga, om än lätt bruntonad på sina håll. Velinpappersex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild 50. Utgavs i 20 häften från 1860. Planscherna trycktes i Thieles tryckeri. En mindre del av upplagan trycktes på fint velinpapper. Det här är ett av dem. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Paris, chez Prault, 1753. 12mo. (16),41-48,1-539,(1 blank,8) + VIII,575,(3,2 blank),1-40 pp. With woodcut head- and tailpieces. Two volumes, contemporary mottled calf, spines in compartments with raised bands, decorated in gilt with morocco labels, with one very small wormhole affecting lower joint of volume II, extremities and corners lightly bumped and rubbed. Light marginal browning and occasional minor soiling, otherwise clean and crisp. An attractive copy with the signature of Gunnar Brusewitz. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 544, a variant with Saugrain as the publisher. Thiébaud Bibliographie des ouvrages français sur la chasse 829. No collation is given in the bibliographies. This copy appears complete despite the peculiar pagination. Final (8) pp. of the first volume is a publisher’s catalogue. First published by Saugrain in 1713, this seems to be a revised issue of the third edition of 1734. A legal compendium citing the various orders, edicts, declarations, rulings and regulations relating to hunting.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1853. 8:o. 77,(3 blanka) s. Häftad i svart glättat omslag. Lagerfläckiga marginaler. Flera småveck i båda ytterhörnen. Från Charlottenlund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 856. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. En mycket detaljerad och kunskapsrik biografi som avslutas med en bibliografi på sidorna 71-77. Göran Wahlenberg (1780-1851) är kanske mest känd som botaniker. Växtsläktet Wahlenbergia, av familjen klockväxter, är uppkallat efter honom, liksom Wahlenbergfjorden och -fjället på Spetsbergen.

Nyköping, P. E. Winge, 1833. 8:o. (8),384,395-480,(8,2 blanka) s. Ljusbrunt hfrbd från cirka 1900 med upphöjdacn bind och guldornerad rygg samt linneklotklädda pärmar. Rödstänkta snitt. Det främre tryckta gråpappersomslaget medbundet och uppfodrat. Ryggen lite blekt och nött. Fin inlaga. På frampärmens insida namnteckning Carl Th. Mörner vilken fick boken av apotekare Edv. Gorton 1938. Inklistrad handskriven lapp av den sistnämnda med uppgifter om att endast ett fåtal exemplar på vitt papper finns och att det vanliga var blått papper. På försättsbladet namnteckning Hans Sallander från 1940 och Sven Erik Westermark ”som 1976 donerade exemplaret åter till Hans Sallander”. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 16207. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 512, felaktigt med ”bidrag” i stället för ”bihang” i titeln. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) är mest känd som upphovsman till ”Sveriges läkarehistoria” till vilket detta är ett faktaspäckat supplement.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1814-15. 8:o. Extra grav. titelblad,(8),279 s. + extra grav. titelblad,(4),272,(23) s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 2 utvikbara grav. kartor. Två samtida glättade gröna pappbd med guldlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och gula snitt. Ryggarna blekta och går mer i brunt samt något skadade upp- och nedtill samt i ytterfalsarna. Pärmarna har några smärre fuktfläckar. Del I något lagerfläckig. Del II har en reva i övre marginalen på s. 197, en pappersförlust i yttermarginalen på s. 207 och ett hål med pagineringsförlust på s. 221. Med Otto Magnus namnteckning, Ernst Hjertbergs stplr och Magnus Dahlgrens exlibris. Stort ex. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 7. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5780. Längst ned på det tryckta titelbladet till del I står det tryckt: ”gäller för subskription å sednare delen”. Den fina kartan över Göteborgs skärgård är graverad av E. Åkerland efter en förlaga av N. G. Werming och kartan över Göteborg och dess förstäder är graverad av C. G. Lundgren efter en förlaga av A. Lindgren. De identiska extra titelbladen är också graverade av C. G. Lundgren och pryds av Göteborgs sigill från 1620. Arbetet skrevs på stadens uppdrag och innehåller bland annat en beskrivning av Ostindiska kompaniets historia. Per Adolf Granberg (1770-1841) föddes i Göteborg, där hans far var tjänsteman vid Ostindiska kompaniet, men var lång tid verksam i Stockholm där han bland annat grundade ett tryckeri tillsammans med Carl Elmén. Förutom sin Göteborgsbeskrivning utgav han flera vittra och historiska arbeten. Granberg hade många strängar på sin lyra, sin ”Svenska djurens historia” (1817) lät han illustrera med egna träsnitt.

Sthlm, A. M. Spong respektive J. W. Lundberg, 1855. 8:o. (4),48 s. & 24 litograferade plr. + DAHLSTRÖM, C. A. (& KIELLMAN-GÖRANSSON, J. A.). Teckningar ur svenska folklifvet af C. A. Dahlström. Med text af Norna Gäst. Sthlm, A. M. Spong respektive f.d. Östlund & Berlingska boktryckeriet, 1857. 8:o. (4),48 s. & 24 litograferade plr. Fint samtida rött dekorerat klbd med blåstänkta snitt. Pärmhörnen ngt stukade. Textdelarna något bruntonade. En och annan småfläck. Med en samtida namnteckning, ”Wilhelmina H”. Trevligt ex. De båda arbetena utkom ursprungligen i 6 häften vardera. C. A. Dahlström (1806-69) arbetade en tid som underofficer innan han sadlade om till genremålare och litograf. J. A. Kiellman-Göransson (1811-69) var präst och författare och föddes i Uppsala. Han skrev bland annat för veckotidningen ”Stockholm Figaro” som gavs ut 1845-47. Av hänsyn till sitt yrke som präst skrev han ofta skönlitteratur under pseudonymerna Nepomuk eller Norna Gäst.

Leipzig, Verlag der J. C. Hinrichschen Buchhandlung, 1833. 8:o. VIII,303,(1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Samtida hfrbd med i nyare tid ersatt rygg och svart titeletikett. Gröna snitt. Liten lagning i yttre marginalen på s. 14. Gammal tysk bibl.stpl på titelbladet. ”Om offentlige bibliotheker, bibliothekarier og det man kaldet bibliotheksvidenskab” publicerades första gången i tidskriften ”Nordisk tidsskrift for historie, litteratur og kunst” 1828 och i bokform som ”andet, med et tillæg og register forøgede aftryk” 1829. Den är i denna översättning kompletterad med Molbechs ”Fortegnelse over de paa pergament trykkede bøger i det store Kongelige bibliothek, tilligemed nogle bidrag til bibliothekets nyeste historie” som ursprungligen utkom 1830. ”Om offentlige bibliotheker” har i ”Nordiskt lexikon för bokväsen” kallats för en av ”bibliotekslitteraturens klassikere”.