Search Results

Leipzig, J. H. König, 1725. 4:o. (28),298,(12),1-73,(1 blank,1),74-160,(22) s. Smutstitel- och titelbladet tryckta i rött och svart. Samtida nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och ljusbrun titeletikett. Översta två centimetrarna av ryggskinnet borta och lite naggad i ryggslutet. Nötta pärmar och stötta hörn. Smutstitelbladet felbundet före andra delen. Enstaka gamla anteckningar. Något fläckig inlaga, men på bra papper. Företalet något fläckigt och med en bläckfläck i yttermarginalen. I första sidföljden en tonad fuktfläck av skiftande storlek i övre marginalen från s. 3. Spridda lagerfläckar. Smutsig fläck i yttermarginalen på s. 68 i andra sidföljden. Med P. Vigelius Ericssons vackert skrivna samtida namnteckning och latinska tillskrift om författaren samt Georg Pettersons senare ägarstpl, allt på pärmens insida. Innehåller även ”Thet öpna och tilslutna paradis” vilket anges på smutstitelbladet. Första upplagan utkom 1685 och andra 1705. Den stora och lärda diktcykeln har förebilder från antikens diktare som Lucretius och Ovidius och mer moderna som du Bartas och Arrebo. Pehr eller Petrus Vigelius (1704-69) var son till kyrkoherden i Ängsö Eric Vigelius och studerade i Uppsala från 1719 till han disputerade och prästvigdes 1728. Han utnämndes till kyrkoherde i Ramsberg 1751.

Sthlm, J. Imnelii, 1819. 8:o. (2),8,1-154,143-80,193-286,(4) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titeltext. Ryggen ngt blekt. Inlagan mestadels tryckt på blåtonat papper. En fläck i nedre marginalen och i texten på s. 133-34 samt i texten på s. 247-54. Med Stockholms Norra latinläroverks diskreta stpl på smutstitelbladet. Bra ex. Fiske Icelandic collection s. 483. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 39. Har ett inledande smutstitelblad med texten: ”Particula prior exhibens Specimina litteraturæ islandicæ antiquioris” och ett deltitelblad vid den andra pagineringsföljdens s. 149 med texten: ”Particula posterior exhibens Specimina litteraturæ islandicæ recentioris”. Förordet daterat St. Petersburg den sista juni 1818. Språkforskaren Rasmus Kristian Rask (1787-1832) kallas i ”Printing and the mind of man” för ”one of the founders of the modern science of language” och den första att systematiskt studera de fornnordiska språken. Rask uppehöll sig under 1810-talet i Stockholm.

Malmö, 1955. (16),28,(5) s. + (TESSIN, C. G.) Faunillane, eller den gula infantinnan, saga. Malmö, 1955. (16),29,(4) s. + LINDBERG, STEN G. Carl Gustaf Tessin och flickan från Fånö. Malmö, 1955. 35,(2) s. Elegant ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och titeltryck i guld samt övre guldsnitt, de övriga endast putsade (Hedberg, 1956). Samtliga omslag medbundna. Något bågnande pärmar. Fint ex. Lilliestam Sten G. Lindberg. Tryckta skrifter 1935-1974, nr 53. Utgiven av Allhems förlag och tryckt i 999 exemplar, varav detta är nr 331. Det första arbetet är ett faksimiltryck av det tryckta originalet på Kungliga biblioteket, det andra är en översättning av föregående arbete utförd av Bertil Widerberg och Anna Rydstedt med faksimiltryck av originalets gravyrer. Första upplagan av ”Faunillane” utkom 1741 i kvarto och trycktes enligt Tessins egen uppgift i tre exemplar med graverade illustrationer efter François Boucher. Sten G. Lindberg beskriver skriften i ”Carl Gustav Tessin och flickan från Fånö” på följande sätt: ”En bagatell avsedd endast för den trängre familjekretsen, som ensam kunde förstå de förtäckta anspelningarna, de godmodigt avslöjande smådragen, den invecklade intrigen, den förblommerade miljön – så var den lilla sagan om Fånöflickan menad av sin upphovsman”. Tessin hade 1737 fått några tidens populära fésagor i handen av sin svägerska Eva Bielke och började julhelgen samma år att skissa på det som skulle bli ”Faunillane”. Författandet av sagan blev sedan en välkommen förströelse under det för Tessin ofta ledsamma riksdagsarbetet följande år och han skrev själv in sig i berättelsen som le Géant Borgne (Jätten Enöga), medan Faunillane var den unga Ulla Wrede-Sparre, brorsdotter till Tessins maka Ulla Sparre, och kallad Infante jaune, gula prinsessan eller infantinnan, efter den första klänning hon fått, vilken var av gult och svart siden. Redan innan sagan var färdigskriven tillät sig Tessin att skämta med den unga ”prinsessan” genom att i ”Stockholms post-tidningar” den 20 juli 1738 införa en annons om att han ämnade utge en biografi över ”ett förmänt fruentimbers lefwernes lopp” att publiceras med en ny del var tredje månad i sammanlagt tolv tomer! Enligt Lindberg var sagan om ”Faunillane” som den slutligen utformades ett försök av Tessin att släta över en misstämning mellan honom och Ulla Wrede-Sparres mor, Augusta Törnflycht. Hon var gift med Axel Wrede-Sparre, sagans Prince Perce-Bourse (Prins Bottenlös Pung), sedermera förmögen överståthållare i Stockholm. Som Lindberg noterar skulle Wrede-Sparre många år senare komma att bli den ”som frälste det åldriga riksrådet från konkursen genom att köpa Åkerö”. Under sin vistelse som svenskt sändebud i Paris kom Tessin så småningom att läsa upp sin lilla saga för ett sällskap, där bland annat den välkända konstnären François Boucher ingick. Denne erbjöd sig genast att illustrera berättelsen, vilket Tessin med förtjusning ska ha accepterat. Han bekostade även graveringen – som utfördes av Chedel – av Bouchers tio teckningar och skänkte sedan plåtarna till konstnären, efter att ha gjort avdrag för tre exemplar. Detta blev också den totala upplagan av boken, som låg färdig i början av 1741. Boksamlaren Tessin var således mycket medvetet ute efter att skapa en bibliofil raritet. Detta är första gången texten översätts till svenska.

Sthlm, N. H. Thomson, 1839. Liten 8:o. 3-296 + 297-624 s. Samtida violett ngt nött och ganska blekt mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen. Enstaka småfläckar. Ett inledande serietitelblad ej medbundet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 70. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:49. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Översattes till danska, engelska, tjeckiska och tyska.

Altona und Leipzig, bey J. H. Kaven, 1797. 8:o. Front,(2),200,(12) + (2),182,(8) s. Nära samtida ngt nött enkelt marmorerat pappbd med blå pappersetikett. Blåstänkta snitt. Bägge delarna ngt lagerfläckiga i början och i slutet. De bägge registren felaktigt bundna efter respektive del i stället för innan. Kustoden på sista sidan i registren har i samtiden klistrats över. Med L. F. Rääfs exlibris. Frontespisen signerad Hällman. Första upplagan utkom 1790.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1625-(26). 16:o. Grav. titelblad,3-239,(1) s. Samtida något solkigt men trevligt pergamentbd med fint blindtryckt ryggtitel. Rödstänkta snitt. Innerspeglarnas papper loss från pärmarna både fram och bak. Med genomgående fuktränder, enstaka fläckar och småsolk. Prydlig samtida namnteckning A. Graswinckel på titelbladet och en annan gammal, Jos. Cohlas [?], på frampärmens insida. Kort samtida anteckning på eftersättsbladet. Willems Les Elzevier 243: ”La seconde, qui est la mieux exécutée”. Elzevirs andra upplaga, vilken har Hertevelts tryckarprivilegium daterat 1626 på sista sidan. Nya Elzevirupplagor utkom 1630 och 1641. Thomas Smith (1513-77) skrev boken under sin ambassadörstid i Frankrike. Den utkom på engelska första gången 1583 och på latin 1610.

Sthlm, P. J. Nyström, 1742. 4:o. 56 s. Ljusbrunt hklbd med mörkbrun titeletikett och marmorerade pärmpapper. Titelbladet solkigt och tillskrynklat samt med några fuktfläckar och flera hålskador lagade med pergamyn. Även de två följande bladen med varsin lagad skada. I övrigt enstaka fläckar, t.ex. en brunfläck i övre marginalen på s. 27-32. En andra upplaga utkom 1755. Hammarsköld var tämligen kallsinnig och skriver om ”Swenska friheten”: ”Detta rimmade sammandrag af svenska historien är äfven i högsta grad skeft och poetiskt uppfattadt, och man skulle nu mera icke begripa, huru någon i detta verk kunde ana en tillkommande häfdatecknare, om man ej visste, att det egentligen var Hattpartiet, som med detta hedrande uppdrag belönade sin taleman”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”men samtiden var full av beundran för denna patriotiska dikt, där D. talade fosterlandets sak emot partierna”.

Sthlm, C. Deleen, 1814. 12:o. 44 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar, bl.a. en liten svag fläck i nedre marginalen på titelbladet. Mycket liten textförlust på s. 42-43 efter att sidorna varit klistrade mot varandra i en punkt i textytorna. Ex. med stora marginaler. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 149, upplaga c. Första upplagan trycktes 1799 och den andra 1811, båda utgavs av C. Delén. Fri bearbetning av ”Le babillard” av L. de Boissy.

Uppsala, 1898-1915. (4),III-V,(1 blank),I-IX,(1 blank) s.,942 spalter,(1) s. + (4) s.,1052,949-52 spalter,I-II s. Två eleganta röda halvmarokängbd med upphöjda bind, guldlinjerade och blindpressade ryggar samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1938). Pärmarna klädda med marmorerad klot. Alla häftesomslag medbundna. Ryggarna lätt blekta och med en del små nötningar. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 289. Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet 17:1-18. Häftesomslagen innehåller Bygdéns frågelistor rörande ej uppdagade anonyma skrifter och signaturer. Fortfarande ett mycket användbart referensverk rörande svenska skrifter där inte författarnamnet framgår, men går att hitta i andra källor.

Göteborg, G. Löwegren, 1813. Tvär-8:o. (4),VIII,104 s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Pärmarna lätt solkiga. Med skador överst och nederst på ryggen. Främre pärmens insida med Bo Molanders namnteckning i kulspets. Titelbladet obetydligt solkigt då försättsbladet rivits bort. Bra ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1052. De två första bladen i den egentliga pagineringen har kastats om vid inbindningen.

Sthlm, L. Wennberg & compagnie, 1779. 4:o. 59,(1) s. Sista opaginerade sidan med en träsnittsillustration. Tagen ur band och insatt i marmorerat omslag från mitten av 1900-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Enstaka lager- och småfläckar. Fuktrand mot slutet. Lite bläckkludd på s. 3-5 och i yttermarginalen på den sista opaginerade sidan. Ur Viktor Eks bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 114. Det finns även en variant utan träsnitt på sista sidan. På vers. Skämtar med Wellanders ”Thetis och Pelée”. Sekreteraren i Stockholms arbetarekommun Viktor Ek (1890-1972) samlade Bellman, Thorild och deras samtida samt sin egen generations författare, bl.a. vännen Gunnar Ekelöf.

Jena, J. Bielkius, litteris Nisianis, 1698. 4:o. (8),202,(22) s. Titelbladet tryckt i rött och svart samt med graverad vinjett. Ljusgrått hklbd från sent 1800-tal med brunrosa titeletikett. Stänkta snitt. Bakre falsen helt sprucken. Titelbladet har en äldre uppfodring i yttermarginalens övre hälft. Brun fuktfläck överst på titelbladet, i övrigt enstaka småfläckar. Registret på sista sidan med viss textförlust. Christian Hammers exlibris. Namnteckningar av Jan Törnblad daterade Långbro den 22 maj 1914. VD17 14:082652X. Två upplagor med något annan titel trycktes 1676 repektive 1677. En ny upplaga trycktes året efteråt 1699 av samma tryckare. Postumt verk. Johann Andreas Bose (1626-74), historiker och filolog, var filosofiprofessor i Jena från 1656.

Farnborough, 1967. (12),198 s. & plr + (2),VII,(1),XVI,180 s. & plr. Två blå oklbd med blekta ryggar. Del II med ett bläckstreck längs större delen av ryggen. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Faksimilutgåva av Parisupplagan från 1737-38. Den franska arkitekten Jacques-François Blondel (1705-74) gav ut en rad verk om arkitektur och medverkade även i den stora encyklopedien. Genom dessa skrifter och den arkitekturskola som han grundade i Paris fick han stort inflytande på den samtida arkitekturen.

Sthlm, Merckells enkia, 1738. 4:o. (80) s. Tagen ur band och försedd med senare ljusbrun svartstänkt ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Pergamynlagad reva i titelbladets övre hörn med förlust av ett tryckt ord på baksidan. Sista bladet med marginalreva lagad i äldre tid och ett litet hål. Samtida marginalanteckning på blad D4. Namnteckning av Peter Bruhn daterad Alingsås den 28 september 1742. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 970. Med ett förord av Eric Salander. Stephen Bennet (1691-1757) var född i Leicester men smugglades av Jonas Alströmer 1723 till Sverige, tillsammans med diverse modern teknisk utrustning, för att konstruera maskiner och så småningom leda arbetet vid Alingsås manufakturverk. Han flyttade sedan till Hälsingland och arbetade med Flors linnefabrik.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1827. 8:o. 16 s. Häftad. Oskuren. Lite lätt bruntonad. Bra ex. Lithauer beskriver olika typer av knivar och kvaliteter samt instruerar hur de lämpligast ska skärpas. Avslutningsvis ges även några råd om hur rakning och intvålning lämpligasts ska utföras.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1784. 8:o. 116 s. Träsnitt på s. 11. Marmorerat skinnbd från mitten av 1900-talet med upphöjda bind (Carl Ek i Örebro). Det vackra violetta klistermarmorerade samtida omslaget medbundet. Titelbladet lagerfläckigt och uppfodrat närmast ryggen. Ställvis lätt bruntonad och med spridda småfläckar av olika slag. De sista tjugo sidorna med en fuktrand upptill. Främre omslagets insida med tre gamla namnteckningar, varav två överstrukna (Joh. P. Carlman, N. V. Forssell och J. E. Alén). Med Stig Enhörnings exlibris och ur Tommy Hellmans bibliotek. Första svenska upplagan. En andra utkom 1808 och en tredje 1817. Originalet ”L’école de la mignature” utkom första gången i Paris 1672 och omtrycktes många gånger. Träsnittet på s. 11 föreställer en transportör, tillverkad av tio trästavar, som användes för att kopiera tavlor och teckningar.

Sthlm, H. A. Nordström, 1814. 8:o. (6),322 s. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappomslag. Omslagsryggen med defekter. Inlagan lätt lagerfläckig. Ett par solkfläckar i yttermarginalen på s. 71-72, litet hål i yttermarginalen på s. 125 och pappersförluster i yttermarginalen på s. 269-71. Sista sidan lite solkig. Du Rietz Gastronomisk spegel 70. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 216 för första upplagan. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 175. Första och andra upplagan utkom 1804 respektive 1805 och en fjärde 1821. Carolina Weltzin (1754-1812) hörde till dem som förvaltade arvet efter Cajsa Warg, men skilde sig från föregångaren genom att vända sig till en mer borgerlig publik.

Norrköping, J. B. Blume, 1770. Liten 8:o. (20),90,(2 blanka) s. Häftad i rött samtida klistermarmorerat pappomslag med handskriven titeltext. Ryggen blekt, nött och defekt nedtill. Främre omslag med ytlig pappersförlust i nedre hörnet. Ren inlaga. Bra ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 618. Bring Riksdagshandlingar s. 83 med felaktig kollationering. Författaren var borgmästare i Linköping.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1747. 8:o. 63 s. Häftad och oskuren, med synliga bindgarn. Översättarens namn tillskrivet i blyerts på titelbladet. Ett par fläckar på titelbladet och sista bladet. Fint ex. från Ericsberg. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 86. Översättning av Johan Berghult. Denne var själv skådespelare. Originalet, ”L’impromptu de garnison”, var egentligen en bearbetning av Dancourt från 1692 efter en okänd belgisk författares ”L’impromptu de la garnison de Namur” från samma år.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. (4),92 s. Samtida något nött stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Delvis lätt lagerfläckig och inledningsvis med en fuktrand i yttermarginalen. Med en raderad namnteckning daterad 1786 på insidan av främre pärmen. Diktcykeln om ”svenska årstider, svenska seder under svensk himmel” tillkom i omgångar. Vårkvädet skrevs i Gyllenborgs ungdom och trycktes liksom Vinterkvädet i Tankebyggarordens samlingar. Sommarkvädet skrevs på Skenäs 1785 och Höstkvädet i samband med denna samlings publicerande, liksom ett inledande ”Ode til naturen”. Lorenzo Hammarsköld räknar Gyllenborgs ”Landt-qväden” till de poem av författaren i vilka uppenbarar sig ”en äkta, fast blott passiv genialitet, som ger sig tillkänna genom en mild, sedligt ren längtan efter ett högre, bättre förhållanden än inom det jordiska lifvets vanliga kretsar”.

Uppsala, 1907. Porträtt,(4),187 s. & plr. Stiligt lackat grönt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg med inlagda vita målade linneor och röda titeletiketter samt marmorerade snitt (Hedberg). Ryggen något blekt och med lite småskavanker. Några små nötningar på pärmkanterna. Från Ericsberg. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 3321. Grundlig genomgång av porträttbilder föreställande Carl von Linné.

Sthlm, 1867-84. (4),995,(1) + (4),996 s. Fyra mörkbruna hfrbd med upphöjda bind och guldornerade ryggar samt marmorerade snitt (Hedberg). Alla häftesomslag medbundna. Ryggarna blekta och med en del nötningar samt fläckar. Sidorna närmast de medbundna häftesomslagen lite bruntonade. Enstaka lager- och småfläckar samt någon marginell fuktrand. Första främre häftesomslaget och s. 1-14 med en stor fläck i övre marginalen, liksom främre häftesomslaget och s. 33-36. Främre omslaget och s. 353-62 i del I med en fuktrand i nedre innerhörnet. Fläck i nedersta marginalen på s. 601-08. Andra delens titelblad med lagat hål upptill. Många av häftesomslagen har blyertstillskriften ”adjunkt Lagerdahl” och ibland med förnamnsinitialen H. Ett av exemplaren på bättre papper och praktiskt bunden i fyra volymer. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 140. Linnströms storverk är Sveriges nationalbibliografi för perioden 1830-65. Det gjordes med stora uppoffringar och oändlig flit av förläggaren Hjalmar Linnström (1836-1914). Han gick i konkurs samma år som verket färdigställdes. Genom de bevarade häftesomslagen går det att följa verkets publiceringshistoria. Bokens första ägare Hans Lagerdahl (1818-93) disputerade vid Lunds universitet under Reuterdahls presidium 1840 och var från 1859 adjunkt vid högre allmänna läroverket i Karlskrona.