Search Results

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Häftad med spår av gammalt gråpappersomslag vid ryggen. Stort men skuret exemplar på fint papper. Med lite fuktränder och marginalsolk samt en hel del vikta hörn. Andra arbetet fuktskadat och sista sidan solkig. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-84. Arbetena ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat ett antal numismatiska arbeten.

Linköping, F. Schonberg och Björkegrens enka, 1791. 8:o. Utvikbart grav. porträtt,XXVII,(1 blank),330,(26) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och brunbeige titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lite naggad och mörknad allra överst och titeletiketten med lite sprickbildning. Enstaka fläckar, t.ex. små brunfläckar i texten på s. 43-48. Några svaga förstrykningar i blyerts. Liten bläckfläck i yttersta marginalen på sista bladet, eftersättsbladet och bakpärmens insida. Omfattande diminutiva registeranteckningar i blyerts i slutet av Bengt Hildebrand och dennes namnteckning från 1935 på försättsbladet. Exlibris för Martin Hogstadius. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4572. ”Säljes till inkomst för Linköpings bibliothek”. Porträttet föreställer Eric Benzelius och är graverat av E. Geringius. Med ett företal ”dicteradt från sjuksängen i Norrköping” av J. H. Lidén och ett ”utdrag af ärke-biskopen Eric Benzelii den yngres egenhändiga antekning om sit lefverne”. En av de klassiska svenska lärda brevväxlingarna om i huvudsak böcker, handskrifter och svensk historia, men även åtskilligt om numismatiska frågor.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 4:o. (16) s. Tagen ur band och nästan helt bevarad samtida marmorerad ryggremsa. Gammal bläckpaginering. Enstaka småfläckar. Lätt solk i övre hörnet på de första fyra bladen. Innehåller två bröllopsskrifter, den ena vid O. G. Fitinghoffs och A. D. Lagerstiernas bröllop den 16 mars 1690, den senare, med början ”En sedig hustru bör mot mannen ställa sig” med början på sidan (11), vid C. Molitors och M. Odekamps bröllop den 11 mars 1690. Avslutas med en ”Madrigaletto” på italienska. Dessa bröllopsverser trycktes första gången 1690 och gavs samlade åter ut 1728, 1729, 1733, 1739 respektive 1768. Den sistnämnda upplagan utgavs med titeln ”Gammal tänkwärdig målning af en mans och ene qwinnos ägtenskaps-plikt”. I andra delen av utgåvan av Israel Holmströms ”Samlade dikter” (2001) menar utgivarna att den första dikten snarare bör tillskrivas honom än Keder.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1633. 16:o. Grav. titelblad,(4),306 s. Litet dekorativt marmorerat skinnbd från 1800-talets första hälft med rikt guldornerad rygg, grön titeletikett och gula snitt. Guldpräglade pärmbårder. Litet nagg överst i främre ytterfalsen och pärmhörnen lite stötta. Bra inlaga. Med C.-E. Berndts exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 900 respektive 121 för Andreas Bureus ”Regni sueciæ geographica & politico descriptio” som inleder volymen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6694. Willems Études sur la bibliographie Elzevirienne 394. Kungaporträttet på titelbladet föreställer i denna andra elzevirupplaga Gustav II Adolf som dock saknar krona, riksäpple och spira. Första upplagan utkom 1631 och arbetet utkom även på tyska både 1632 och 1639. Innehåller förutom Bureus arbete flera texter om Sverige av icke namngivna författare. Utgivaren Henrik Soterus studerade i Wittenberg och Leiden och blev kyrkoherde och sedan prost i Lundby. Andreas Bureus, kusin till Johannes Bureus, fick 1603 i uppdrag att sammanställa en ny karta över de nordiska länderna. Denna karta utkom 1626 och förlänade Bureus, om än långt i efterhand, tillmälet ”Den svenska kartografins fader”. Tillsammans med kartan publicerades en text på latin om Nordens politiska geografi och historia som sannolikt skrevs av Bureus själv. Den utgavs separat i Wittenberg 1631 med titeln ”Orbis arctoi imprimisque regni Sveciae nova & accurata descriptio” men innehöll då ett flertal tryckfel i förhållande till originalet. Det är denna text, men med felen korrigerade av Soterus, som återfinns här.

Philadelphia, M. Carey, 1817. 8:o. XIX,(1 blank),304 s. Samtida brunt skinnbd med röd titeletikett. Rygg och pärmar med blindpressad linjedekor. Ryggen mörknad och falsarna lite nötta. Repor på pärmarna. Ställvis lagerfläckig. Försättsbladet och de första sidorna med en fuktrand i övre marginalen, som återkommer här och där samt lite starkare mot slutet. Lätt bruntonad på s. 185-200. Första upplagan utkom 1813 och en andra 1816. En fjärde upplaga utkom 1822 och flera delvis omarbetade upplagor följde. Dispaschören Robert Stevens tillhörde en av de första specialisterna på sitt område och var verksam inom Lloyd’s syndikatet.

Lund, typis Berlingianis, 1831. 8:o. CXX,486 s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg och infärgade titelfält. Ett par nagg i ryggslutet. De första femton sidorna lagerfläckiga, därefter delvis fläckig i marginalerna. Frampärmens insida med C. F. O. Nordstedts namnteckning daterad (18)66, hans beskurna namnteckning på titelbladet och inköpspris för bok respektive band på bakre pärmens insida. Med Nils Fries exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 147. Om de europeiska lavarna. Elias Fries (1794-1878) var förutom professor i botanik vid Uppsala universitet även prefekt över Uppsala botaniska trädgård och museum. Hans viktigaste insatser var inom mykologin där han spelade en central roll även internationellt. Hans ättling Nils Fries (1912-94) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning. Botanikern C. F. Otto Nordstedt (1838-1924) skrevs in vid Lunds universitet 1856 och utbildade sig till läkare fast kom i stället att forska inom botaniken, speciellt algologi. Från 1871 till 1922 var han redaktör för tidskriften ”Botaniska notiser”.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 146 s. Något nött marmorerat pappbd med lite naggad titeletikett i skinn (Hedberg). Blåstänkta snitt. Titelbladet med obetydlig fuktrand. Smärre bläckstänk på uppslaget s. 100-01. Från Beatelund med Sten och Britta Westerbergs blindstämplade exlibris i försättsbladet. Ett nytryck utgavs 1917. Den officer vars öden avhandlas i boken ska vara E. G. Klöfverskjöld, vilket står antecknat i Westins exemplar av boken i Uppsala universitetsbibliotek och ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”en självbiografi, författad av en adlig svensk äventyrare vid namn E. G. Klöfverskjöld; C. hade mottagit hans manuskript som ersättning för en skuld, omarbetade det med tillägg av många pittoreska detaljer och utgav det 1815 under titeln »Resan genom lifvet, eller en svensk officers verkliga öden och äfventyr» – ett slags pikareskroman med stark verklighetshalt”.

Köpenhamn, Thieles bogtrykkerie, 1831. 8:o. (2),140 s. + Fortegnelse paa den ved det Kongelige akademie for de skiönne kunster værende samling af kobberværker og böger. Förste tillægg. Köpenhamn, Thieles bogtrykkerie, 1834. 8:o. 15 s. Häftad i samtida solkigt gråpappersomslag med handskriven titel på främre omslaget. Ryggen med några revor. Titelbladet och den sista sidan i det första arbetet tämligen solkiga. Genomgående ngt lagerfläckig och fuktbubblig. Talrika förbockningar och några gamla marginalanteckningar. Några bläckfläckar på s. 97-102.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 8:o. Litograferat porträtt,XIII,(1),382 s. & 19 litograferade plr, varav 3 utvikbara & 2 litograferade kartor, varav 1 utvikbar & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta. Ganska nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och marmorerade snitt. Mönsterpressade pärmpapper med stiliserade blommönster. Ryggdekoren oxiderad och de yttre falsarna nötta, i synnerhet den bakre. Inlagan är genomgående ngt bruntonad. Märken efter läsband i inre marginalen på s. 170-71. Med Gösta Bodmans exlibris. Allt som utkom. Innehållet i boken är dock till stor del ett märkligt plagiat, direkt kopierat från Jacob Berggrens reseskildring, ”Resor i Europa och Österländerna”, som utkommit 1826-28, trots att Hedenborg själv hade besökt platserna. Johan Hedenborg (1786-1865) utbildade sig till läkare, men hans reslust tog överhanden och hans resor i Orienten och Nordafrika blev början till en omfattande samlargärning. Hans betydande samlingar, inte bara av naturalier utan även av antikviteter och mynt, orientaliska handskrifter och böcker, befinner sig idag i olika svenska museer och bibliotek. Om föreliggande arbete, skriver ”Svenskt biografiskt lexikon” att det är skrivet ”med en journalistisk talang, som också framträder i hans bevarade manuskript”.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. Ngt nött svart hfrbd från 1800-talets andra hälft med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Ryggskinnet ytligt nött på sina håll, särskilt vid falsarna. Delvis lite lagerfläckig. Titelbladet ngt bruntonat och med några ljusa fläckar. Några små hål, det ena i övre marginalen på s. 23 och det andra i texten på s. 47. Från Ericsberg. Almquistiana 299. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den inre titeln lyder: “Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt.”

(Sthlm, 1889). LVI s. Elegant guldfärgat pappbd med benvit titeletikett på främre pärmen (Södermalms bokbinderi, osignerat). Oskurna snitt. Främre blankt omslag medbundet men nött och lite naggat. Enstaka småfläckar. Med titeltexten som vanligt urklippt och uppklistrad på smutstitelbladet över texten ”Bihang”. Med tillskrift från Blekingska nationens bibliotek och uppgiften av skriften skänkts av författaren. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 298. Rör tiden fram till 1887 och inkluderar även musiktryck och referat i tidningar. Arbetet var tänkt att vara ett bihang till del I av författarens ”Svenska bibliotek och exlibris” 1889, men makulerades. Carlander använde dock en del av makulaturen som gåvor till eller byten med boksamlarvänner. Det dekorativa bandet färgar av sig lite och har därför försetts med ett enkelt skyddsomslag.

Sthlm, 1917-18. Porträtt,VI,211,(2) s. & plr + porträtt,(8),247,(1) s. & plr. Två eleganta mörkröda halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerade ryggar samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Norstedt & söner). Främre omslag medbundna. Banden med några små nötningar och pärmarna med några smärre fläckar. Med Thorsten Laurins förgyllda exlibris på frampärmarnas insidor. Del I har undertiteln ”Fru grevinnan Ulla och fru grevinnan Augusta” och del II ”Drottningen”. Skildrar Tessins familjeliv respektive hans förhållande till Lovisa Ulrika.

Göteborg, S. Norberg, 1798. 8:o. (4),288 s. Samtida gråpappbd med ljusbrun titeletikett av glättad papp. Stänkta snitt. Bandet har solk- och fuktfläckar. Den vällästa inlagan lätt solkig och med spridda lagerfläckar. Titelbladet klippt i övre marginalen. Liten bläckfläck på andra bladet i början. Två stplr från Lunds katedralskolas bibliotek och dess svarta monogram ”L. S. B.” på frampärmen med handnumrering ”5058”. Det holländska originalet ”Reize van Zeeland over de Kaap de Goede Hoop naar Batavia, Bantam, Bengalen, enz. gedaan in de jaaren 1768 tot 1771” trycktes i Leiden 1793. Det nämnda tyska sammandraget från 1796 har titeln ”Reise nach dem Vorgebürge der Guten Hoffnung, Java und Bengalen in den Jahren 1768 bis 1771”. En engelsk översättning i fyra delar utkom 1798.

Sthlm, Nyström & Stolpe, 1760. 4:o. 188 + 96 s. Trevligt hfrbd från 1830-talet med guldlinjerad och rikt blindpressad rygg samt guldtryckt titel. Blåstänkta snitt. För- och eftersättsblad saknas. Några svaga fuktfläckar, t.ex. i marginalen på s. 55-56 och 85-86 i första delen. Reva på s. 5-6 i andra delen. Rester av bortriven lapp på blad A2 i början av första delen. Samtida monogram ”J: G: P:” på första titelbladet. Med Joh. Ax. Almquists biblioteksetikett och stpl samt en inköpsanteckning från 1975 där det framgår att boken tillhört Carl Albert Andersson. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4463. Gjörwell Förtekning 14. Allt som utkom på grund av ”andra mellankommande hinder”. Titelbladet till del två har nederst den nästan helt bortskurna uppgiften ”Detta är rätta titel-bladet”. Innehåller kortare texter av Kristina själv, diverse brev och källtexter. Tillökningarna består av brev från Karl X Gustav till Kristina rörande hans frieri till henne. Warmholtz omnämner även ett otryckt supplement till detta arbete som han sett i manuskript.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1929. 72,(2) s. Beige klbd med tvåfärgad mörk- och ljusbrun titeletikett i marokäng, infärgat övre snitt - övriga snitt endast putsade (Bonniers bokbinderi, William Barkell - stämpelsignerat WB). Omslaget medbundet. Mycket svag solkfläck på främre pärmen. De inledande bladen lite knöggliga i nedre hörnet. Ur Gustaf Rune Eriks bibliotek. Författarens debut. Gustaf Rune Eriks har flera gånger vittnat om den betydelse som Martinson och de andra ”Fem unga” hade för honom. I en intervju som återges av Olle Thörnvall i ”Novellisten Gustaf Rune Eriks” säger han: ”I Martinsons Nomad, i Artur Lundkvists Svart stad och i Ekelöfs Dedikation mötte jag för första gången svenska dikter som angick mig.”, och i tidsskildringen ”Blått är det förlorades färg” från 1948 heter det: ”Man läste ’Fem unga’, deras böcker styrkte ens livskänsla.”

Sthlm, H. Fougt, (1774). 8:o. (12),87 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i nött och lite trasigt grönt omslag från 1900-talets första hälft. Gamla infärgade snitt. Ryggen defekt och med fläckar. Lite svag i häftningen. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet och de inledande sidorna lite lätt solkiga. Beskuren samtida numrering nedtill på titelsidan. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 101. Titelvinjetten är graverad av Årre och är Vitterhetsakademiens minnespeng från 1753. Översatt av Erik af Sotberg. Tryckt dedikation till Vitterhetsakademien och med en versifierad prolog ställd till Gustav III, den senare skriven av G. F. Gyllenborg. En annan översättning av A. F. Ristell utgavs 1773. ”Skådeplatsen är serrailen i Jerusalem”.

Göteborg, uplagd af J. G. Lange, tryckt hos J. E. Kallmeyer, 1741. 4:o. Grav. porträtt,(12),158,(2),1-83,(1),1-107,(13) s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen ganska nött och falsarna med en del sprickor. Bra inlaga med enstaka fläckar. På bakpärmens insida en datering Stockholm den 14 november 1755 och inköpspris men ingen namnteckning. Joh. Ax. Almquists exlibris och hans stplr på baksidan av porträttet respektive titelsidan samt på deltitelbladen. Gustaf Berndtssons exlibris. Lacander var prost i Ystad. Uppdelad i fem delar där del 2-5 har deltitlarna ”Christianus anti-democritus & democritus anti-christianus andra del”, ”Tredie delen av christiani anti-democriti wärck, som förklarar wederläggningen af bedragarens uptäckta willfarelser” med ”Erdman Neumeisters Grundeliga Bewis”, ”Fierde delen af christiani anti-democriti wärck, som wisar hans ogrundade willo-satzars orimmeliga sammanhang” och ”Femte delen af wärcket, som lyder til democriti wederläggning och thes ogrundade willosatzar”. Den här polemiken behandlas bland annat i Carola Nordbäcks uppsats ”Nedslag i den radikalpietistiska idévärlden, den teologiska polemiken mellan Johann Conrad Dippel och den svenska lutherska ortodoxin under 1730-talet” från 2006.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind och lite senare orange titeletikett, vilken är naggad i högerkanten. Stänkta snitt. Ryggen med några småskador och ett hål. En mycket svag men tilltagande fuktfläck i nedre hörnet. Registersidorna i slutet har en fuktrand i övre marginalen. Namnteckning i blyerts Sundvall daterad 15.6.20 på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Sthlm, A. M. Strinnholm, 1820. 4:o. (2),42 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Enstaka fläckar. Svag ljusbrun fuktfläck i övre marginalen. Titelbladet lätt solkigt. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 174. Krok Bibliotheca botanica suecana 4 (b). Första upplagan trycktes i samband med disputationen i Uppsala 1817. Daphne är det viktigaste släktet av de tropiska tibastväxterna som också omfattar bl.a. aquilaria (örnträd), edgeworthia, gnidia och wikstroemia. Det sistnämnda uppkallat efter respondenten i föreliggande avhandling.

U.o., u.å. Tvär 4:o. (12) litograferade s. Tagen ur band. Smärre solkfläckar, i synnerhet på det sista bladet. Aningen snävt skuren i övre marginalen. Ur Henning Mankells bibliotek. Ur innehållet bland annat ”Slättboens hemsjuka”, ”Anna von Tharau” och ”Alpsång” med ett avsnitt med ”såkallad jodling”. Carl Abraham Mankell (1802-68) var organist i Klara församling i Stockholm och sånglärare vid Nya elementarskolan. Han gav ut en mängd skrifter om musikteori och musikhistoria.

Sthlm, H. A. Nordström, 1824-25. 8:o. (2),222 + 223,(1) + 247,(1) + 232 s. Fyra mycket fina samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar och alrotsmarmorerade pärmpapper. Blåstänkta snitt. En av ryggarna med lite nagg överst och två nederst. Inlagorna är genomgående något lagerfläckiga, mest i de två första delarna. Fuktfläckar i övre hörnen på s. 65-80 och 195 och framåt i del I. Marginalfläckar på s. 5-8 i del II och s. 116-119 i del III. Del II med ett litet hål i marginalen på s. 149-50. Första svenska översättningen. Originalet, ”Kenilworth. A Romance”, utkom första gången 1821.

Helsingfors, 1896. Porträtt,(4),VI,189 s. & plr & 1 grav. porträttplansch. Lätt nött dekorerat oklbd i två färger (Welin & Göös bokbinderi, Helsingfors). Försättsbladet med liten reva och klisterspår. Med John Kruses exlibris. Bra ex. Innehåller förteckningar på de miniatyrporträtt och gravyrer som Brenner utfört. Porträttplanschen föreställande Nils Gyldenstolpe är avdragen från originalplåten.

Uppsala, 1896. (2),163,(1) s. Bra halvpergamentbd med guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Omslaget medbundet. Liten skada på ryggen. Med Otto Sylwans och Severin Hallbergs namnteckningar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 33. Tryckt i 100 exemplar på fint skrivpapper. Behandlar i ett antal separata kapitel det svenska 1600-talets vittra storheter: Stiernhielm, Lucidor, Wivallius, Dahlstierna, Skogekär Bärgbo med flera. Ett långt kapitel behandlar nordiska medeltidsförfattare och i en kortare notis meddelas utdrag ur Elias Brenners bibliotekskatalog. Boken har samma utformning som G. E. Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” och ”Ur en samlares anteckningar”. Otto Sylwan (1864-1954) utnämndes 1900 till professor i litteraturhistoria vid Göteborgs universitet. Han hade Henrik Schück som lärare och mentor i Lund på 1890-talet. Severin Hallberg (1886-1960) var från 1927 chef för Göteborgs universitetsbibliotek där Sylwan var ordförande i bibliotekets styrelse.