Search Results

Uppsala, 1896. (2),163,(1) s. Bra halvpergamentbd med guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Omslaget medbundet. Liten skada på ryggen. Med Otto Sylwans och Severin Hallbergs namnteckningar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 33. Tryckt i 100 exemplar på fint skrivpapper. Behandlar i ett antal separata kapitel det svenska 1600-talets vittra storheter: Stiernhielm, Lucidor, Wivallius, Dahlstierna, Skogekär Bärgbo med flera. Ett långt kapitel behandlar nordiska medeltidsförfattare och i en kortare notis meddelas utdrag ur Elias Brenners bibliotekskatalog. Boken har samma utformning som G. E. Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” och ”Ur en samlares anteckningar”. Otto Sylwan (1864-1954) utnämndes 1900 till professor i litteraturhistoria vid Göteborgs universitet. Han hade Henrik Schück som lärare och mentor i Lund på 1890-talet. Severin Hallberg (1886-1960) var från 1927 chef för Göteborgs universitetsbibliotek där Sylwan var ordförande i bibliotekets styrelse.

Malmö, B. Cronholm, 1863. 8:o. (4),123 s. & 3 utvikbara litograferade plr & 3 utvikbara litograferade kartor, varav 2 delvis kolorerade. Häftad, oskuren och ouppskuren i grönt tryckt omslag. Fint ex. från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 87. Lantbruksinstitutet på Alnarps slott grundades 1862.

Åbo, typis Frenckellianis, (1789). 4:o. (2),14 s. På s. 13 flera inritade samlingar med små bläckpunkter. Tagen ur band. Gamla svagt stänkta snitt. Lätt solkigt titelblad. Spridda lagerfläckar och en fuktrand i övre innerhörnet. Vallinkoski Disserationer i Åbo 533. Om insekternas känselorgan i allmänhet och ögonens skapnad och skillnader i synnerhet. På s. 13 finns flera parenteser som skall illustrera olika organs utseenden med tryckta punkter. I fem av parenteserna saknas dock punkterna och dom är här inprickade för hand med bläck. ”Svenskt biografisk lexikon” skriver att Bonsdorff (1762-1831) ”som med stor framgång studerat naturalhistoria i Åbo under ledning av sin morbroder Johan Haartman och Karl Niklas Hellenius, kom hösten 1783 över till Uppsala för att där under Jonas Sidrén, Adolf Murray och K. P. Thunberg idka medicinska studier och blev »snart känd och utmärkt både för kunskaper, lyckligt snille och sällsynt arbetsamhet»”. Han återvände till Finland och en specialinrättad professorstjänst i Åbo som han tillträdde bara 24 år gammal. ”Sina stora naturhistoriska samlingar, som av B. samlats under hela hans liv, skänkte han år 1819 till Åbo akademi. Herbariet omfattade 4.855 species, däribland 447 kryptogamer, i 6,166 exemplar inberäknat varieteter och dupletter. Insektsamlingen, uppställd enligt Fabricius' system, innehöll 4,108 exemplar, därav endast Eleuterata 1,941. Snäckornas antal var 2,326, av koraller och zoophyter funnos 106, av petrifikäter 509 och av mineralier 2,300 exemplar. B. blev, antagligen i följd av denna gåva, adlad och antog namnet von B. (1819)”.

Göteborg, Hedlund & Lindskog, 1856. 8:o. (4),71 s. Nyare svartstänkt pappbd med titeletikett av brun klot på frampärmen. Det bakre tryckta omslaget medbundet och med några småfläckar. Oskuren inlaga. Smutstitelbladet med naggar i yttermarginalen och med några ytterligare marginalnaggar i inlagan. Fuktränder, mest på de första tjugo sidorna. Bring Itineraria svecana 810. Wingborg Litteratur om Dalarna 7572. Furuland Malung och litteraturen s. 357. Författaren besökte bland annat Hedemora, Leksand, Mora och Rättvik. Ur baksidans anmälan undertecknad av förläggaren A. Köster: ”Maximilian Axelson räknas med rätta till våra talangfullaste författare, men öfverträffad af få står han i sina skildringar af Sveriges sköna natur”.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp, 1850. 8:o. (8),241,(1 blank,2) s. Stiligt lackat blåsvart hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg (Hedberg). Brunmarmorerade snitt. Ryggen lite blekt och med några obetydliga småfläckar. Tidens dåliga papper aningen bruntonat. Små fuktränder i båda yttre hörnen. Med Fredrik Vult von Steijerns guldpressade pärmexlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4358. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1331. Allt som utkom. Anders Godhe (1789-1848) var mångårig sekreterare i Göteborgska vetenskaps- och vitterhetssamhället. Innehåller samtliga hans 47 minnestal hållna 1823-35. Bland föremålen för dessa märks bland många andra L. Hollberg, N. Rosén von Rosenstein, J. A. Tingstadius, L. Hammarsköld, C. P. Thunberg, B. B. von Platen, C. G. af Leopold, P. F. Aurivillius, A. J. Hagströmer, C. F. Fallén, P. Dubb och J. Hallenberg.

Sthlm, (1892). (5) s. & 9 plr. Omapp med klotrygg och hörn samt tryckt text på frampärmen. Spår av trasiga knytband. Ryggkloten nött, mest upp- och nedtill. Pärmhörnen stötta. Pärmarna med solk och de inre flikarna med småskador. Text och planscher ligger lösa i mappen som utgivet. Titelbladet lite gulnat och med småskador i yttermarginalerna. Förordsbladet med lite skador i ytterkanten av övre och inre marginalerna. Innehållsförteckningen med obetydlig hörnskada. Planscherna 3 och 5 med smärre skador. Tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nummer 85. Planscherna är utförda i ljustryck och utförda av Generalstabens litografiska anstalt i Stockholm. Avbildar 9 kartor från medeltiden och 1500-talet med korta kommentarer i innehållsförteckningen. Förordet undertecknat Nordenskiöld som meddelar att Dahlgren anskaffat förlagefotografier och skött utgivningen.

Norrköping, C. F. Broocman, 1745. 4:o. (6),26,(26),1-298,(10),1-73,(1 blank,1),74-160,(2),1-34,(4),1-41,(1),1-28,(24) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida hfrbd med upphöjda bind och blank rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen något nött och frampärmen med ett par brytmärken. Enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck på s. 48 i fjärde sidföljden. Titelbladet med vertikalt veck och minimal fläck i nedre marginalen. Näst sista registerbladet med pappersbrist i nedre marginalen och sista bladet med en liten marginalreva. G. W. Barchæus namnteckning på pärmens insida. Ur Anders Granaths bibliotek. ”Guds werck och hwila” utkom första gången 1685. Levernesbeskrivningen är författad av H. J. Sivers och trycks liksom ”Emblematibus Lincopiensibus” och ”Horologio regio” för första gången. I början finns ett anonymt företal om (4) sidor vilket oftast verkar var bundet efter s. 160 i femte sidföljden.

London, printed for John Bell, and C. Etherington at York, 1770. 8:o. XVI,198,(2) s. Samtida nött skinnbd med svagt upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röd titeletikett av marokäng och rödstänkta snitt. Nästan helt spruckna falsar med mindre maskskador nederst. Häfttrådarna är dock intakta. Enstaka småfläckar och lätta solkigheter. En lång reva i s. XIII-XIV med dålig passning mellan de båda delarna av bladet. Två små maskhål i de sista bladen och eftersättsbladet. Ri: Masons samtida namnteckning på titelbladet och en gammal namnteckning på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 614, noten. ESTC T130069 anger felaktigt Gyllenborgs som författare. Det avslutande opaginerade bladet är bokreklam. Originalet, ”Agriculturæ fundamenta chemica. Åkerbrukets chemiska grunder”, utgavs 1761 som akademisk avhandling med latinsk och svensk parallelltext under Wallerius presidium och med Gyllenborg som respondent. Översattes även till tyska, franska, spanska och italienska. I ”Åkerbrukets chemiska grunder” redogör Wallerius bland annat för jordarternas betydelse för växtprocessen och gödningsmedlens omvandling till växtföda. Pionjärarbetet har givit Wallerius rykte som den egentliga grundläggaren av lantbrukskemin. ”Dictionary of scientific biography” skriver apropå dess betydelse: ”Wallerius established as a fundamental, necessary principle that agricultural chemistry should be based on comparative study of the chemical composition not only of plants but also of the earth in which they grow”. John Mills översatte och sammanställde en rad verk om lanthushållning, men var även aktiv som översättare inom andra områden. Hans plan till en fransk översättning av Ephraim Chambers stora uppslagsverk ”Cyclopaedia” togs över av hans förläggare och utmynnade med andra redaktörer i den stora ”Encyclopédie”.

Sthlm, H. C. Merckell, 1722. 4:o. 55 s. Mörkt stänkdekorerat pappbd från 1900-talets andra hälft. Blåstänkta snitt. Ryggen lite blekt. Titelbladet och den sista blanka sidan solkiga och fläckiga. Genomgående fuktfläckig, i synnerhet i nedre marginalen. Några små bläckfläckar i det nedre snittet har trängt in i marginalen på de sista tio sidorna. Snävt skuren på sina håll, där en del av de romerska sidonumreringarna i marginalen har blivit beskurna, t.ex. på s. 48. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2191. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) auskultant i Bergskollegium och algebraist på Fortifikationens e.o. stat. Trots sin entusiasm för matematiken var hans största intresse ”oeconomien”. Detta Laboratorium mathematico-oeconomicum, d.v.s. en ekonomisk-teknisk skola baserad på lantbruksdrift, hade han redan, enligt egen utsago, framlagt 1707 för Karl XII. Laboratoriets lärarstab skulle bilda en ”societet” och institutet således förena universitets- och akademielement. Undervisningen skulle omfatta bl.a. olika hantverk såsom svarvning, snickeri, smideskonst, ur- och instrumentmakeri, glassliperi, väveri, skeppsbyggeri, vidare boskapsskötsel, åkerbruk med gödsling, ängs- och trädgårdsskötsel, sädeströskning o.s.v. Duhre hemställde om upplåtande av Ultuna kungsladugård på arrende för sitt laboratorium och sedan ständerna beslutat i enlighet med hans önskan, erhöll han genom kungligt brev 1723 Ultuna på arrende. Själva undervisningen förlade Duhre till Uppsala. Hans läroanstalt var mycket besökt åren 1725-30 och bland lärarna märktes bl.a. Anders Celsius. Dock miste han såväl årsanslaget till föreläsningar som arrendet till Ultuna 1731. Den entusiastiske Duhre var en föregångsman för många moderna idéer, särskilt rörande den tekniska yrkesutbildningen och lantbrukets rationalisering och hans verk torde ha bidragit till upprättandet av en professur i ekonomi vid Uppsala universitet 1740.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1809. 8:o. (2),74 s. & 2 utvikbara grav. kartor. Häftad i samtida gråpappersomslag, vilket har några fläckar, revor och smånaggar. Lagerfläckig. Reva i nedre marginalen på s. 23-26. Den första kartan missfärgad av trycksvärtesolk. Den andra kartan med reva i en vikning samt några naggar och extra veck. Klemming Sveriges krig s. 318. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3800. Marklund Övre Norrland i litteraturen 1402. Daniel Ehrenfried Gravallius (1777-1849) prästvigdes 1803 och deltog som bataljonspredikant i fälttågen 1809 och 1813. Hans fälttågsminnen har karaktäriserats som en slags pastisch på Wallenbergs ”Min son på galejan”. Gravallius verkade vid sidan om sin prästgärning som satirisk poet och teologisk skriftställare under nära 50 år. Han debuterade 1802 med ”Promenad-läsning” och erhöll samma år ”mention” av Svenska akademien för sitt skaldestycke ”Religionen”.

Sthlm, L. Salvius, 1778. 12:o. 60 s. + PLENNING, JOHAN. Första bokstäfwerna af förnufts-läran eller slut-konsten, til ny-begynnares nytta korteligen författade [...], men nu ifrån latinet til swenskan öfwersatte. Tredje uplagan. Västerås, J. L. Horrn, 1782. 12:o. 72 s. + VOSSIUS, GERHARD JOH. Elementa rhetorica, oratoriis ejusdem partitionibus accommodata; in usum scholarum emendatius edita. Editio tertia. Västerås, J. L. Horrn, 1768. 12:o. (4),44 s. + VOSSIUS, GERHARD JOH. Elementa rhetorica, i swenska språket uttolkade, och den studerande ungdomen til tjenst i ljuset framgifne. Västerås, J. L. Horrn, 1790. 12:o. 58,(2) s. Hfrbd från början av 1800-talet med guldlinjerad rygg, nyare svart titeletikett och alrotsmarmorerade pärmpapper. Något lagerfläckig. De första tre arbetena lite snävt skurna i övre marginalen. Avrivet nedre hörn på s. 13-14 i tredje arbetet. Lätt fuktrand på de sista sidorna i fjärde arbetet. Ett blått kartongomslag insatt mellan andra och tredje arbetet. Med Waldemar Skarstedts namnteckning daterad 1900. Hilding Pleijels två exlibris samt hans inköpsanteckning från Björck & Börjesson 1961 där boken kostade 35 kr. Det första arbetet utkom första gången 1746 och nya upplagor 1752, 1778, 1801 och 1835. Det andra arbetet är en översättning av detta och utkom första gången 1752 i Västerås och nya upplagor utkom 1767, 1782 och den fjärde och sista upplagan 1834. Johan Plenning (1717-50) var läroboksförfattare och konrektor i Västerås från 1749. Han författade flera på sin tid mycket använda läroböcker i logik. Den första av Collijn upptagna upplagan av Vossius ”Elementa” utkom i Strängnäs 1652, vilken följdes av en mängd senare upplagor. ”Elementa” användes i Sverige som lärobok i retorik från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet. Den utkom i fler än tjugo upplagor och anses haft stor betydelse för bland annat utformningen av svensk tillfällighetsvers. Den svenska översättningen utkom även i många upplagor. Det avslutande opaginerade bladet i denna är en förlagskatalog.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. (2),216,(2) s. & 4 stålsticksplr. Bra samtida svart mönsterpressat klbd med guldlinjerad rygg och blindpressad pärmdekor. Blåstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. Obetydligt solk i marginalen på s. 103 och 145. Lång reva i texten på s. 171. Fint ex. med C. G. Brunius och A. W. Brunius namnteckningar, den förra daterad 1859 och den senare 1869. Från Trolleholm. Bring Itineraria svecana 620. Utgiven på A. Bonniers förlag. Originalet utkom i Braunschweig samma år. En andra svensk upplaga utan illustrationer trycktes 1844 och även en fransk översättning utkom. Planscherna avbildar Stockholm, Uppsala, Dannemora gruva och Toppöfallet i Trollhättan. I arbetet skildras bl.a. en resa på Göta kanal, besök i Vänersborg och Trollhättan samt Göteborg. På s. 177-216 avtrycks ”Utdrag ur konung Carl XIV Johans bref, proklamationer och tal”. På den inledande planschen avbildas Stockholms ström med det Bondeska palatset vid Rosenbad på ena sidan. Professorn och arkitekten Carl Georg Brunius (1792-1869) var en av sin samtids främsta svenska reseskildrare. August Wilhelm Brunius (1836-1925) var hans son.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. 36 s. Häftad i blådekorerat pappomslag från 1900-talets början med svart titeletikett i skinn på frampärmen. Svag fuktrand upptill mot inre hörnet. Pappersfel i övre hörnet på s. 7-8. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6261. Ranius Böcker om Östergötland 275. Fiske Runic literature s. 20. Anders Peter Ekborn (1791-1853) beskriver i sin avhandling om Häradshammar bland annat Tåsbystenen.

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (2),149,(1) s. Tagen ur band och insatt i nött gammalt gråpappomslag, det bakre fuktbuckligt med rester av annat grönt papper. Gamla rödstänkta snitt. En del lager- och småfläckar. En beskuren samtida anteckning i textens början på s. 1 med liten bläckplump. Översättning av ”Du péril de la balance politique de l'Europe”. Bladet efter titelbladet med undertiteln ”Afhandling om de orsaker som rubbat densamma i Norden alt sedan Catharina II:s upstigande på ryska thronen”. Boken skrevs på Gustav III:s initiativ som ett led i den antiryska propagandan under kriget 1788-90. Uppgiften att kungen deltagit i författandet är enligt Stig Boberg i ”Kunglig krigspropaganda” felaktig. Kontakten med författaren togs av den svenska ambassadören E. M. Staël von Holstein och det franska originalet trycktes i London 1789. Den svenska översättningen övervakades av G. M. Armfelt som även skickade manuskriptet till C. G. Nordin för granskning. Stålhammar var en av det sena 1700-talets mest aktiva översättare i Sverige och han ägnade sig med förkärlek åt politisk-historisk litteratur. Boken översattes även till engelska, finska, polska och tyska. Mallet du Pan (1749-1800) var född utanför Geneve och fick genom sina kontakter med Voltaire en professorstjänst i Cassel men valde snart den fria journalistens bana. Han samarbetade bland annat med Linguet. Under franska revolutionen sällade han sig till rojalisternas skara och reste på uppdrag av Ludvig XVI runt i Europa för att uppbåda motstånd mot revolutionärerna. Han räknas till en pionjär för en modern politisk journalistik.

Sthlm, Z. Hæggström, 1825-26. 8:o. XV,(1 blank),571,(1) + VIII,404,(1,1 blank),405-22 s. Två trevliga men ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar och röda titeletiketter samt gröna snitt. Inlagorna ställvis lager- och småfläckiga, mest i början och slutet av volymerna. I det första arbetet en pappersförlust nedtill i yttermarginalen på s. 271 och sista bladet med en tråkig tonad fuktfläck. I bihanget en reva i yttermarginalen på s. 213. Med G. Kiellanders, N. M. Lovéns, Gunnar Carlquists och Gösta Lindebergs namnteckningar. Bring Riksdagshandlingar s. 16. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3131. Allt som utkom av det stort planerade verket. Utgavs av läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld (1782-1848) som dock inte fick det ekonomiska stöd som han räknat med från riksdagen. Bihanget med eget titelblad med tillägget: ”Innehållande protocoller och handlingar hörande till actionen emot baron v. Görtz. Med sak- och namn-register öfver hela verket”.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. 8:o. Grav. titelblad,158,(2) s. Marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med brun titeletikett av skinn och rödstänkta snitt (Sture Fransson). Titeletiketten ngt blekt och ryggen aningen mörknad. Inlagan lätt lagerfläckig. Joseph Martin Kraus (1756-92) kallas ibland för ”den svenske Mozart”. Han var född i Tyskland och blev sedermera hovkapellmästare vid Operan och god vän med Carl Michael Bellman. Han dog endast 36 år gammal, sjuk och utfattig och är begravd på Tivoliudden vid norra Brunnsviken. Silverstolpe var en av Kraus bästa vänner och det här är den första egentliga biografin över tonsättaren. Brevurvalet upptar sidorna 38-151 och bland adressaterna märks Kellgren och Zibet. Boken avslutas med en musikalisk verkförteckning på sidorna 152-58.

Sthlm, 1913-14. (4),IX-XXX,(2 blanka),156,(1) s. & plr + XXVII,(1 blank),86,(1) s. & plr + XXVII,(1 blank),82,(1) s. & plr. Ngt nött och snedläst rött halvmarokängbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad och rikt blindpressad rygg samt övre guldsnitt (Hedberg). De främre omslagen medbundna. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5133 för första delen. Första delen i andra upplagan, den första kom 1910. Den nya upplagan av del I trycktes i 300 exemplar, andra delen är tryckt i 1000 exemplar och den tredje i 850 exemplar. Utgiven av Föreningen för bokhandtverk och vackert tryckt hos bröderna Lagerström. Fint och rikt illustrerat standardverk om svenska bokband från vasatid till 1880-talet.

Sthlm, typis Meurerianis, 1662. 8:o. (40),328 s. Tagen ur band och insatt i marmorerat omslag från ca 1800. Titelbladet har ett litet hål med obetydlig bokstavsförlust och liten fläck. Fukt- och mögelfläckar på s. (11-12) samt marginallagning på s. (13). Ett par gamla bläcknoteringar på s. 171 och en tråkig bläckfläck på s. 193-94. Med Erasmus Trägårds namnteckning daterad 1738 (?). Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 227. Den kalvinistvänliga biskopen i Strängnäs Johannes Matthiæ som angrips i denna skrift avsattes vid riksdagen 1664 och hans tjänst övertogs av Emporagrius. Meningsskiljaktigheterna gällde bland annat Matthiæs ekumeniska strävanden och mildare praxis i kyrkotukts- och äktenskapsmål. Emporagrius (1606-74) var kyrkoherde i Storkyrkan 1649-64 i Storkyrkan, där han invigdes till biskop i Strängnäs 1664. Emporagrius, som karaktäriserats som både ”nitisk och ortodox”, utgav 1669 en katekes som förbjöds av änkedrottningen då kvinnan i förklaringen av tionde budet uppgavs vara mannens förnämsta lösöre. Erasmus Trägård (1694-1767) var präst i Blekinge.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1799. 4:o. (4),19 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida nött gråpappersomslag med liten fläck och några revor. Titelbladet lätt solkigt och med signaturen ”C.A.H.” i bläck. Akrell Stockholmiana 850. Norberg argumenterar bl.a. för att Norrbro skulle uppföras enligt Adelcrantz förslag, vilket också blev fallet.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (32),448 s. Något nött men trevligt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Några små maskhål längst ned på ryggen och några ytliga små maskangrepp upptill vid främre falsen. Några små bläckfläckar på titelsidan. Småfläckig på sina håll, t.ex. på s. (32). Enstaka understrykningar. Små fuktfläckar i yttermarginalen på s. 140-62 och 209-24. Med Dan Kempes överstrukna och Matthias Falks namnteckning. Ur Anders Granaths boksamling. Avslutas med ”Sal. herr archie-biskopens i Upsala, dr. Haqvini Spegels korta doch mogna betenckande om privatis conventiculis eller enskylta sammankomster; upsatt i Stockholm åhr 1713”. Humble var känd som en fanatisk antipietist och spridningen av ”Novator ataktos” rekommenderades av prästeståndet genom den subskription som Humble inbjöd till. ”Novator ataktos” var den svenska ortodoxins främsta stridsskrift mot pietismen och den svenska kyrkan använde den som handbok i undervisningen. Bokens huvudsyfte är att teoretiskt och praktiskt motivera konventikelplakatet. Humble tar dock här avstånd även från av präster ledda privata uppbyggelsemöten. Endast av familjefadern ledd husandakt för barn och tjänstefolk anbefalldes. 1730 blev Humble utnämnd till biskop i Växjö.

Sthlm, A. J. Nordström, (1776). 4:o. Grav. titelblad,(32),445,450-51,448-746,(12) s. Trevligt om än lätt nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, brun titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. En krossad fluga i texten på s. 14. En fläck efter ett bokmärke i inre marginalen på s. 472-73. Lite småfläckig på s. 524-25. Med Sv. Alex. Reenstjernas och Alfred Grenanders namnteckningar. Av boken trycktes både en upplaga i oktav och denna kvartoupplaga på fint skrivpapper. Författaren var elev till både Linné och Rosén. Svante Alexander Reenstierna (1791-1852) blev auskultant i Göta hovrätt 1809, vice häradshövding 1812, häradshövding 1817 och auditör vid kronoarbetskåren å Karlsborg. Alfred Grenander (1824-1909) var auditör och riksdagsman.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Ngt lager- och småfläckig. Gammal bläcknumrering överst på titelsidan. En upplaga trycktes i Göteborg samma år. På vers. Inleds med ett citat från Hallman. Hammarsköld skriver i ”Svenska vitterheten” att C. A. Rooth (1764-1803) i föreliggande poem ”icke olyckligt tillegande sig de manér, som Bellman i sina större compositioner använde”.

Örebro, N. M. Lindh, 1810. 8:o. (26) s. Häftad i nött styvt samtida gråpappersomslag. Främre omslaget har en samtida bläcknotering upptill och bakre omslaget med några bläckfläckar. Inlagan delvis ganska hårt lagerfläckig. Första bladet har några mindre revor i häftningen. Har varit vikt. Med Erik af Edholms enkla exlibris på främre omslags utsida. Uppställd alfabetiskt från ”Almqwist, prästeståndets secreterare, bor hos rådman Fahlroth i gården n:o 1,2. Norr” till ”Ödman, häradshöfdinge – handlanden J. D. Broms, 157 s.” Intressant och mycket sällsynt politisk adresskalender från tronföljarvalsriksdagen i Örebro 1810. Den är inte förtecknad i Brings ”Riksdagshandlingar”.