Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1753. 4:o. (12) s. Med illustrationer på s. (12). Svart hklbd. Några få fukt- och småfläckar. Bläcknumrering i övre hörnet på titelbladet. Med Gunnar Brusewitz namnteckning och exlibris, det senare sitter upp och ned på bakre pärmen. Schreber Svenska jaktens litteratur 232: ”sällsynt”. Det finns en annan upplaga utan uppgift om tryckort och tryckare. Berent Wilhelm von Liewen (1685-1771) hade en lyckosam 65-årig karriär inom det militära och deltog bl.a. i Karl XII:s krig under vilket han en tid satt i dansk fångenskap. Han fick ett premium av riksdagen 1747 för ett förslag till rovdjurs utrotande och han hyllades av Linné i dennes skånska resa. Gunnar Brusewitz har skrivit om Lieven och dennes luderkorvar i ”Pärtkorgens hemlighet”.

Lund, (C. G. Berling), 1776. 8:o. (2),110,(2 blanka) s. Häftad i senare marmorerat pappomslag. Ryggen med revor och tejplagningar. Ngt lagerfläckig. Titelbladet med en tvärsgående reva och ett litet rosthål i nedre yttre hörnet på s. 49. På försättsbladet har Bengt Hildebrand skrivit sitt namn och en del anteckningar med dateringen den 22 januari 1955. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4624. En ny upplaga utkom 1911. Utgiven av Jacob Jacobsson Malmros. Detta är varianten med förord och tryckåret 1776, det finns exemplar utan förord med tryckåret 1775. Trycktes ursprungligen som en följetong i ”Lunds weckoblad” 1775-76 och detta är ett ovanligt särtryck ur tidningen. Dahlberg (1685-1772) var född i Karlshamn. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”På sin ålderdom nedskrev han efter minnet en ganska livfull berättelse över sina öden, varvid han längst dröjer vid Karl XII:s-tiden. Genom densamma har hans på spännande äventyr rika liv blivit närmare känt. Som menig man i Skånska ståndsdragonregementet var han med i slaget vid Fraustadt men förflyttades 1708 till Västerbottens regemente, med vilket han deltog i dess strider, och erhöll sin första officersfullmakt som fänrik några månader före Poltava, där han blev fången. Internerad i Moskva, försörjde han sig där med handsktillverkning”. Han gjorde flera rymningsförsök och lyckades till slut få hjälp att köpa sig fri 1712 och deltog därefter återigen i krigen 1712-18. 1741 skadades han svårt i Finland och fick tjänsten som stadsmajor i Malmö.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1785. 8:o. (4),449,(18) s. Något nött nära samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och grön titeletikett i glättad papp. Övre snitt putsat, i övrigt helt oskuren inlaga. Violett läsband i siden. Titeletiketten är skadad i högerkanten och nederst i vänsterkanten. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet och sista sidan något solkiga. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Bring Itineraria svecana 238. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5629. Essén Sörmländsk bibliografi s. 140. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 30. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 4. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 177. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 10. ”Tryckt på auctors kostnad”. Fischerström beskriver på de första 64 sidorna sin resa 1782 med segelbåt från Stockholm till Torshälla. Denna del har ett deltitelblad med texten ”Resan från Stockholm genom Mälaren”. Stilen i denna inledande reseskildring skiljer sig från arbetet i övrigt och har liknats vid Bellmans; Magnus von Platen skriver att ”det är som taget ur Fredmans epistlar” och karaktäriserar Mälarbeskrivningen som ”en sammansmältning i tidens tecken: en naturvetenskap med poetiska accenter, en lanthushållning som är litterärt parfymerad”. Björn Dal kallar arbetet, med dess utförliga redogörelse av Mälartraktens djurliv, ”den kanske utförligaste lokalfaunan före Ekströms beskrivning över Mörkö socken 1828”. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht. Den 17 år äldre Nordenflycht hyste en olycklig kärlek till Fischerström, en kärlek som inspirerade till hennes banbrytande bekännelselyrik. Hon gör sig också påmind i Mälarbeskrivningen där Fischerström som motto har valt en rad ur hennes dikt ”Ensamheten”: ”Jag har min plågo-svärm i staden lämnat qvar---”.

Köpenhamn, J. F. Schultz, 1796. Stor 4:o. LII s. Hårt nött samtida pappbd med blindpressad dekor på pärmarna och gröna snitt. Ryggen saknas nästan helt. Inlagan med några blyertsnoteringar i marginalerna. En tillägnan i bläck på försättsbladet till P. F. Suhm. Ett porträtt av F. A. Müller saknas. Bibliotheca danica I:1109. Peter Frederik Suhm (1728-98) var historiker och skänkte 1796 sitt stora bibliotek till det Kongelige bibliotek. Müller samlade på kopparstick av danska gravörer och alla typer av grafik som rörde danska förhållanden. Samlingen omfattade 4500 kopparstick och var bunden i 25 stora folioband med titeln: ”Pinacotheca dano-norvegica ære incisa”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1836. 12:o. Litograferat porträtt,251 s. & 1 litograferad karta & 1 litograferad plansch + 242,X s. & 2 litograferade plr. Häftad i något nött samtida marmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Enstaka lagerfläckar. Utkom i serien ”Historiskt läse-bibliothek. II. Rese-beskrifningar”. Anonym svensk översättning av Macgillivrays engelska sammanfattning av Humboldts olika resor, huvudsakligen i Sydamerika. Planscherna är litograferade av T. Öberg och tryckta hos Holm.

Sthlm, G. Lange, 1771. 4:o. (24) s. Häftad i samtida bronspappersomslag. Enstaka fläckar. Flera små hörnveck. På skrivpapper. Från Ericsberg. Inleds med en tryckt dedikation till den franska ambassadören i Sverige Vergennes. Med översättning: ”La bonté. Poëme sur les funerailles d’Adolphe Frédéric” på de sista tio sidorna. Trycktes även i Berlin 1771-72, då även med en tysk översättning. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet.

Lund, J. Lundblad, 1805. 8:o. (24),640,(7) s. Bra samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Inlagan med några små rostfläckar i nedre marginalen på s. 379-80, 395-96 och 611-12. En tryckfärgsplump har orsakat en liten bokstavsförlust på s. 405. Liten pappersförorening i övre marginalen på s. 507. Stort fint ex. med talrika råkanter. Med Helje Arosins namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1587 med avvikande kollationering. Bibliotheca danica II:314. Första svenska upplagan utkom 1795 och en andra 1797. Den första danska upplagan utkom 1782. Esaias Fleischer (1732-1804) gav ut flera böcker inom ämnena lantbruk och naturalhistoria.

Sthlm, A. Biörkman, 1728. 8:o. (12),50 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida enkelt hfrbd men svagt upphöjda bind men utan titel och dekor på ryggen. Rödstänkta snitt. Några små maskhål vid den något nötta ryggen. Bortklippt namnteckning i titelbladets nedre marginal. På s. 27-29 snävt skurna tryckta marginalnoter p.g.a. att det arket blivit lite snedcentrerat vid inbindningen. En minimal rostfläck i planschens nedre marginal. G.-O. Adelborgs kollationering i blyerts för Björck & Börjesson. På bakre pärmens insida en diskret blindpräglad stpl för Gerhard Th. Sjöbloms antikvitetshandel. Bra ex. Allt som utkom. Planschen är graverad av G. Biurman. Daniel Menlös (1699-1743) var bland annat hjälpreda åt Mårten Triewald, vars verksamhet beskrivs i förordet. Det var också honom som det beskrivna instrumentet tillhörde. Det användes för att fastställa olika ämnens specifika vikt. När Triewald sålde sin instrumentsamling 1732 (inalles 327 nummer) till Menlös, lyckades denne att med dem på handen bli matematikprofessor i Lund under villkor att han donerade samlingen till universitet. Den, enligt Sten Lindroth, ”oduglige” Menlös deltog livligt i de split- och konsistoriegräl som härskade vid universitetet vid denna tid och ”sina kolleger överöste han med pamfletter och anklagelser”. Menlös var däremot framgångsrik som almanacksutgivare 1734-45.

Mariestad, A. A. Berg, 1853. 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell. Fint marmorerat pappbd med grå titeletikett av glättad papp (Helena Strömquist). Oskuren inlaga. Det tryckta gröna omslaget medbundet. Kartan skuren i fyra delar och uppfodrad i skarvarna som vanligt. En del spår av fukt i inlagan och starkare fuktränder i de fyra sista bladen liksom i tabellen. Med Dan Korns namnteckning daterad 1996. Sallander Litteratur om Västergötland 149. Kartan - över Mariestads län - utgavs av P. O. Lundquist, Lund 1844, men hör till verket. Den tycks vanligen vara skuren på detta vis. 1848 startade Abraham Alfred Berg och Pehr Wilhelm Karström ett nytt tryckeri i Mariestad, som då inte hade haft något sådant sedan mitten av 1830-talet.

Linköping, A. Petre, 1836. 8:o. (2),144,(1) s. Brunt hklbd med guldlinjerad rygg från ca 1900. De första sidorna lagerfläckiga. Joh. Ax. Almquists stpl och exlibris samt exlibris för Bo Sture Wiking. Ranius Litteratur om Linköping 4342. Tillägget författat av J. Schenmark. Carl Nyrén (1726-89) var medarbetare till Jonas Alströmer, kontraktsprost i Kuddby, flitig översättare och vitter författare. Han studerade en tid för Linné. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans levnadsskildring är ”intressant som kulturhistorisk skildring av en fattig pojkes bildningsgång och karriär på 1700-talet” och ”även om han i sin levnadsbeskrivning övervärderar sina insatser som företagsledare i Alingsås kan hans engagemang och initiativkraft inte förnekas”.

Sthlm, J. H. Werner, 1727. 8:o. 16,1-227,(5) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Bakre pärmen med en smärre fläck. Obetydligt naggad upp- och nedtill på den bakre ytterfalsen. För- och eftersättsblad saknas. Inlagan med bruksspår och ställvis lite solkig. Några vikta hörn och enstaka lager- och rostfläckar. En del spegeltryck mot slutet. Pietismen som reformrörelse inom den lutherska kyrkan fick sin början genom Philipp Jacob Spener (1635-1705). Den tyska förlagan, som utkom första gången 1686 och upplevde ett par nya upplagor, har den likalydande titeln ”Der innerliche und geistliche Friede oder der Friede Gottes”. Översättningen, som är gjord av Carl-Gustaf Österling, följer helt det tyska originalet. Skriften, som har en ren uppbyggelsekaraktär, innehåller inte några tankegångar eller formuleringar, som skulle kunna utmana eller kännas oroväckande för ortodoxiens företrädare. Den fick också ur innehållssynpunkt ett gott betyg vid censurbehandlingen.

Lund, C. G. Berling, (1746). 4:o. (8),39,(6) s. Med talrika träsnittsillustrationer i texten. Helsides träsnittskarta på s. 12. Fint marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med grön titeletikett och klotskodd rygg. Rödstänkta snitt. Två små smutsfläckar på uppslaget s. 4-5. Bladet s. 11-12 med invikt nedre marginal som räddat kartan från beskärning men samtidigt har det bundits på fel håll. Även s. 29-30 är invikt nedtill, där ett gravstensträsnitt är skuret precis i kanten. Träsnittet på s. 28 skuret i yttermarginalen. Med Egil Lönnbergs exlibrisstpl. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 69. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 615. Ottervik Litteratur om Blekinge 2013. Med flera hyllningar till respondenten i slutet, av signaturen ”L. C. R. B.”, Jöns Lind och Gustav Sommelius samt två hyllningar på blekingsk dialekt: ”Inbyres jäl, me ulika tancker” av Jöns Pärsson och ”Wälmöint gratulaff au morsamt fäineqwa” av Chresten Diurson.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1812. 8:o. Grav. porträtt,(8),252 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Sednare vitterhets arbeten. Oder. Inträdes-tal. Fabler. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8),232 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Theater-stycken. Utgörande tredje delen af des til trycket befordrade arbeten. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1797. 8:o. (6),333,(1) s. Tre samtida ljusbruna hfrbd med rikt gulddekorerade ryggar, lejongula titeletiketter och gröna deltiteletiketter. Blåstänkta snitt. Deltiteletiketterna med smånagg i kanterna. Tredje volymen med obetydligt nagg överst på ryggen. Lite stötta pärmhörn. Första delen delvis lite lagerfläckig. Andra och tredje delen med lagerfläckar på yttre snittet. Trevlig svit med von Arbins samtida namnteckning på titelbladen. Gyllenborgs och Creutz ungdomsarbeten utgavs som ett gemensamt verk då ”våra ungdoms-foster, som ifrån deras första varelse varit sammantryckte och blandade med hvarandra, kunna nu mera efter fyratio års samband, icke utan våldsverkan och afsaknad på min sida åtskiljas”. ”Vitterhets arbeten” utgiven på A. Wiborgs förlag och ”Theaterstycken” på Utters förlag. Helt avsiktligt avstod utgivaren från att numrera delarna i Gyllenborgs samlade verk, så att läsaren inte skulla behöva ”förskaffa sig andre, än dem han åstundar äga”. I ”Sednare vitterhets arbeten” återfinns Gyllenborgs fabler. I sviten ingår ofta även ”Tåget öfver Bält” i dess andra upplaga från 1800 och Ovidiusöversättningen ”Tvisten emellan Ajax och Ulysses” tryckt hos Delén 1804. Det fina graverade porträttet föreställande Gyllenborg är graverat av Elias Martin och extra insatt.

Sthlm, 1990. (8),278,(2) s. & 21 monterade pappersprover. Grönt omarokängryggbd i enkel skyddskassett av papp. Omslaget medbundet. Ryggen helt obetydligt nött. Ett pappersprov loss. Bibliofilupplaga i 99 signerade och numrerade exemplar, varav detta är nummer 49. Den innehåller 21 monterade pappersprover, varav ett är ett papperskollage av författaren. Sidorna 249-64 består av färgillustrationer. Ett mycket initierat arbete om papperets och papperstillverkningens historia.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1867. 8:o. Litograferad front,(8),250,VI s. Mörkgrönt hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg (Viking Taubes bokbinderi & pappershandel, Ängelholm). Det tryckta främre gula omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt mot ljusbrunt. Ytlig skinnreva nedtill på ryggen. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Omslaget något solkigt och med handskriven dedikation från författaren till dr G. Lindström. Namnteckning Agnes Granström daterad 1918 på försättsbladet. Bra ex. Westerlunds klassiska arbete följdes av en ny och utvidgad upplaga 1875-1905 under titeln: ”Skandinaviska foglarnes fortplantningshistoria”. Med oologi avses läran om ägg, i synnerhet fågelägg. Frontespisen visar tretton ägg i olika former. Omslaget visar kungsfågeln med dess bo och ägg. Gustaf Lindström (1829-1901) forskade vid den här tiden om Gotlands fossiler, koraller, fiskar och mollusker samt översatte Herman Masius ”Djurriket, naturhistorisk läsebok” 1863-64. Han utnämndes 1876 till professor och intendent vid Naturhistoriska riksmuseets paleontologiska avdelning.

Sthlm, 1914. Porträtt,69,(1) s. Blindpressat rödbrunt marokängbd, ryggen med upphöjda bind och guldpräglad titel, helt guldsnitt och medbundet omslag (Hedberg). Ryggen något blekt och obetydligt nött. Otto Printzskölds exlibris med handskriven datering 1914. Ståtlig volym! Nummer 22 av en upplaga om totalt 125 numrerade exemplar Festskriften redigerades av Johannes Rudbeck. Hierta skriver själv bland annat om italienska renässansband, Kristinaband, ett franskt praktband och svenska monogrampärmstämplar. Johannes Rudbeck skriver om Grolierband, bokpåsar och Christophe Plantin som bokbindare. Arthur Sjögren bidrar med en uppsats om ”Bokägaremärken och bokband”. Isak Collijn skriver om ”Vita Brynolphis tryckort” och ”Något om friherre Per Hiertas inkunabelsamling”. Gustaf Rudbeck har författat uppsatsen ”Ett märkligt svenskt manuale”. Otto Printzsköld (1846-1930) var hovman, landshövding i Södermanland 1889-94 och slutade sin karriär som riksmarskalk 1916-30. Han hade uppenbarligen ett praktfullt bundet bibliotek med många bokhistoriska verk.

Göteborg, S. Norberg, 1826. 8:o. (2),394 + (2),417 s. Två samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar och gröna stänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och med lite ytlig sprickbildning. Ett litet hål i texten med en bokstavs förlust på s. 3, mindre solkfläckar i ytter- och nedermarginalen på s. 129 och i texten på s. 296 samt liten bläckfläck i texten på s. 309-12 i del I. En reva upptill i inre marginalen på s. 65, fläckar i övre marginalen på s. 98-99 och i texten på s. 310 i del II. Bra ex. Översättningen gjord av Jean Eriksson. Originalet ”Redgauntlet” utkom första gången 1824. Detta är första svenska översättningen, en ny utkom 1857.

U.o., (1765). 4:o. 12 s. + (COLLIN, JOHAN) Påminnelser, wid de genom trycket utkomne anmärkningar, öwer det memorial, som til wällofl. borgare ståndet, wid innewarande riksdag, underteknad ingifwit, rörande tukthus-fångarne här i staden, hwilket memorial, af wälbemälte stånd, til riksens höglofl. ständer Cammar-oeconomie- och commerce-deputation, blifwit remitteradt, den 16 augusti 1765. [=rubrik]. Sthlm, L. L. Grefing, 1766. 4:o. 12 s. Tagna ur band. Spridda småfläckar. Andra arbetet lite bruntonat och med ett minimalt hål i sista bladet. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 59. Första arbetet daterat den 15 juni och uppläst hos borgarståndet den 16 augusti 1765. Rör tukthusfångarnas arbete vid saltpeterverket på Kungsholmen och Stockholms stads befrielse från deras underhåll. Andra arbetet innehåller även på sidan 11 ett ”Transumt af riksens höglofl. ständer underdånige skrifwelse til hans kongl. maj:t, angående Stora barnhuset i Stockholm, dat. den 21 octobr. 1756”. Rör bland annat entreprenören Niclas Örn och frågan om staden ska betala honom för att han nyttjar tukthusfångarna i sitt saltpetersjuderi. Johan Collin var guldsmedsålderman och rådman.

Västerås, D. Forssell, 1835. 12:o. (2),96 s. Lätt nött klistermarmorerat pappbd med gamla stänkta snitt (Johanna Röjgård). Främre tryckt omslag medbundet. Lätt bruntonad inlaga. Bra ex. Bring Itineraria svecana 578: ”Innehåller även smärre reseskildringar men mest betraktelser över nyttan och förmånen av resor”. Allt som utkom, det avslutande ”forts. e.a.g.” till trots. Författaren skriver bland annat om sina intryck av olika dialekter: ”Uppländningen gnäller fram orden – westmanlänningen släpar dem fram såsom wore de tackjernsgösar. Södermanländskan, serdeles i Nyköpingstrakten, torde wara kärnan af den irreguliert mångsidigt anskjutna krystall som kallas swenska.” Gunnar Brusewitz har ägnat Otto Sebastian von Unge (1797-1849) ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han anför honom som ett exempel på de författare ”som av mer eller mindre svårbegriplig anledning blivit våra ständiga följeslagare genom livet”. I ”Resa i tid och rum” tillägger Brusewitz: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 8:o. 256 s. Nära samtida enkelt gråpappbd med ngt solbränd rygg. Genomgående lager- och småfläckig, särskilt på de 12 inledande sidorna. Lagningar i inre marginalen på s. 15, 95, 111 och 152-53. Liten reva i övre marginalen på s. 79 och i den nedre på s. 153. Avrivet hörn på s. 109-110. Små maskhål i övre marginalen på s. 113-17. Delvis med bevarade råkanter. Med Gotthold Wallins namnteckning och Arvid Erikssons exlibris. ”The Vicar of Wakefield” översatt av Erik Wilhelm Weste. Första svenska upplagan utkom 1782, den tredje 1795. Arvid Eriksson (1898-1976) var känd som radiomajoren i början av andra världskriget, men förflyttades p.g.a. sin antinazistiska hållning till Gotland 1941. Efter kriget blev han svensk militärattaché i Washington. Han hade en fin boksamling med huvudsaklig inriktning på idrott och friluftsliv.

Zürich, bei Orell, Füssli und Compagnie, 1803. 8:o. (6),216 + (3),259,(3) s. Två fina samtida mycket lätt nötta marmorerade hfrbd med fint guldornerade ryggar, titeletiketter och ovala olivgröna nummerskyltar i glättad papp. Gula snitt. Med spår av L. J. Sederholms ovala exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Stiligt ex. Utkom i svensk översättning 1834 under titeln ”Alamontade, eller galerslafven” i Hjertas ”Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen”. Även den i titeln omnämnde ”Abällino” utkom på svenska 1815 som ”Abellino, öfwerallt och ingenstädes, den fruktanswärdaste af alla hittills kända banditer”. Johann Heinrich Daniel Zschokke (1771-1848) var tysk författare bosatt i Schweiz och verksam inom många genrer.

Skara, Lewerentzka boktryckeriet, 1819. 8:o. (2),50 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett (A. Nilsson, Stockholm). Titeletiketten lite nött. Enstaka lagerfläckar. Några rättelser införda med bläck. Skuren in i pagineringen på s. 29. Med Lilla sällskapets stpl och Nils Sandbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 511. Sallander Litteratur om Västergötland 138: ”sällsynt och sökt”. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev under sina sista år ett antal böcker om lanthushållning, varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållnigen” 1822. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”Måhända ligga sålunda personliga erfarenheter bakom B:s försök att med nationalekonomiens, hjälp reda upp betryckets orsaker i den lilla ganska givande skriften »Ett decennium i Vestergötland» (1819)” eftersom han 1813 sannolikt på grund av konjunkturerna tvingats sälja sin gård i Västergötland.