Search Results

Västerås, T. R. Björkbom, 1826-27. 8:o. Extra grav. titelblad,135,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell. Bra marmorerat pappbd med vit titeletikett av papper med svart text (Nordiska bokhandeln). Oskuren inlaga. Någon enstaka obetydlig småfläck. Det grav. titelbladet lite svärtat. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6243. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 356. Det extra graverade titelbladet utfört av S. Anderson. Borgmans beskrivning av Tärna socken, som upptar s. 17-83, har ett eget graverat titelblad och en karta. I övrigt innehåller häftet G. Borgmans artikel ”Försök att med ler-märgel förbättra åker” och M. Mannerstråles ”Anmärkningar öfver seder och bruk, som förstört den betydligaste delen af Sveriges skogar; hvilka plägseders oförbudna fortfarande, ofelbart måste ruinera den obetydliga återstoden” samt några kortare notiser. I handlingarnas femte del 1828 skrev Borgman ”Försök till beskrifning öfver Kila socken”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1752. Liten 8:o. (8),248 s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Ett fåtal fläckar, t.ex. litet bläckstråk överst på s. (8). På titelbladet en stpl B1. Ett par bläcknumreringar på frampärmens insida. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 42. Första upplagan utkom 1727. Denna upplaga är utgiven av Anders Carl Rutström, som dedicerat den till Storkyrkoförsamlingen.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (32),448 s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, svartpressad ryggdekor och svartpressat ramtryck på pärmarna. Blåstänkta snitt. Lite nötta falsar och bind. Det ytliga ryggskinnet har delvis släppt i bakre falsen. Mindre maskangrepp längst ned vid ryggen på frampärmens insida och försättsbladet. Fin inlaga! Namnteckning C. A. Leopold från 1854. Utsuddad blyertsnamnteckning från 1925. Avslutas med ”Sal. herr archie-biskopens i Upsala, dr. Haqvini Spegels korta doch mogna betenckande om privatis conventiculis eller enskylta sammankomster; upsatt i Stockholm åhr 1713”. Humble var känd som en fanatisk antipietist och spridningen av ”Novator ataktos” rekommenderades av prästeståndet genom den subskription som Humble inbjöd till. ”Novator ataktos” var den svenska ortodoxins främsta stridsskrift mot pietismen och den svenska kyrkan använde den som handbok i undervisningen. Bokens huvudsyfte är att teoretiskt och praktiskt motivera konventikelplakatet. Humble tar dock här avstånd även från av präster ledda privata uppbyggelsemöten. Endast av familjefadern ledd husandakt för barn och tjänstefolk anbefalldes. 1730 blev Humble utnämnd till biskop i Växjö.

Lund, C. G. Berling, (1766). 4:o. 19,(1) s. Tagen ur band. Från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 186. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 50. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 126. På sista sidan en hyllning på vers till respondenten från brodern Sven Cederlöf.

Sthlm, Östlund & Berling, 1850-52. 4:o. (10,1 blank,5),1012 + (10),916 + (10),714 + (10),642,(24) s. Fyra samtida trevliga men ganska nötta svarta hfrbd med guldornerade ryggar och grönsprängda snitt. Pärmhörnen nötta och i ett fall defekt. Del I sprucken i främre innerfals och några sidor nästan loss. Även övriga delar ngt svaga i innerfalsarna. Enstaka småfläckar. Med Knut von Geijers och Gunnar Brusewitz exlibris. Müntzing 211: ”talrika artiklar om jakt och djurfångst”. De opaginerade sidorna på slutet av del IV är ett register. Innehåller en mängd intressanta och roande artiklar om kulturhistoria, geografi, flora och fauna m.m. Bland författarna märks bl.a. A. E. Holmberg, L. F. Rääf och C. J. L. Almquist. Bland ämnena kan nämnas ”Svenska fiskarne, deras lektid och fångande” av Sandström och ”Orr-fågeln” och ”Räfvens natural-historia” av C. U. Ekström.

Lund, (C. G.) Berling, 1785. 8:o. (8),240,239-422,(1) s. Med en illustration i texten på s. 149. + CELSIUS, OLOF d.y. Den swenska kyrko-historien, ifrån år 1000 til 1022. Lund, C. F. Berling, 1792. 8:o. (2),140,(1) s. Ngt nött nära samtida hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett av glättad papp och gula snitt. Pärmarna ganska nötta, särskilt den bakre där mindre delar av pärmpappret är bortnött. Enstaka förstrykningar med blyerts. I första arbetet en bläckfläck i nedre marginalen på s. 239 och i det andra arbetet har en liten bläckfläck förorsakat en bokstavsförlust på s. 71. Med två namnteckningar, C. G. Årre daterad 1 juni 1828 och en modernare i blyerts, ”Liljedahl”. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6821 respektive 6820. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1655 för första upplagan av det första arbetet som utkom 1767 och förde historien fram till år 867. Denna andra upplaga är helt omarbetad och mycket utökad samt förd fram till år 1000. Den innehåller även en hyllningsvers av Joh. Lundblad. Efter fortsättningen från 1792 avstannade utgivningen. Olof Celsius (1716-94) hade fått riksdagens uppdrag att författa detta verk och det ”betecknar ett stort steg framåt för kyrkohistorisk forskning” enligt Sten Lindroth.

Berlin, C. F. Amelang, 1829. 8:o. Grav. front,X,568 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, röd titeletikett och röda snitt. Pärmkanter och hörn lite nötta och stukade. Inre falsar delvis spruckna. Enstaka svaga lagerfläckar. Bra ex. med Rob. Rettigs namnteckning, daterad Bremen den 17 augusti 1837. De fyra sista sidorna består av bokhandelsreklam.

Sthlm, 1871. 4:o. 26,(1 blank,1) s. Lätt solkigt ohalvpergamentbd. Det avslutande bladet med kolofon för ovanlighets skull bevarat. På stort tjockt papper. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 87. Tryckt i 30 numrerade exemplar, varav detta är nr 23. Med tryckt motto: ”Vixit, dum vixit, lætus”; ”Han levde glad så länge han levde”. Innehåller dels en förteckning över alla kända upplagor av dikten, dels bibliografiska förklaringar till verserna 124-62 i dikten, där en mängd samtida folkskrifter, romaner etc. räknas upp.

Sthlm, L. Salvius, (1748-52). 4:o. (8),45,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),49-82 s. & 1 utvikbar träsnittskarta & 1 utvikbar träsnittsplansch. Marmorerat pappbd med nästan bortnött titeletikett i papper (Östermalms bokbinderi). Ryggen ngt nött upp- och nedtill. Enstaka lager- och småfläckar. Med Anders Rolands namnstpl på försättsbladet. Lidén Catalogus disputationum 7-8. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 549. Sallander Litteratur om Västergötland 1081. Allt som utkom. Med hyllningar av C. J. Drufva, A. Barck, T. Themptander och signaturen ”S. J. H.” Den graverade planschen över Mariestad är hämtad ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. På de övriga planscherna återfinns en plankarta över staden och en ritning av domkyrkan. Avhandlingen innehåller bl.a. förteckningar över landshövdingar, präster, lärare och rådmän samt beskriver landshövdingsresidenset Marieholm. I företalet skriver Tidström, som sannolikt även är avhandlingens författare, att den skrevs på borgmästaren i Mariestad Jonas Wollins uppmaning. Warmholtz betecknar arbetet som ett supplement till Upmarcks och Bahrs avhandling om Mariestad från 1716.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 4:o. (8),76 s. & 3 träsnittsplr, varav 2 utvikbara. Med 3 träsnitt i texten varav 2 helsides. Häftad och oskuren med spår av avlägsnat gråpappersomslag. Revor i häftningen. Delvis lagerfläckig och med några vikta hörn. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1587. Fiske Runic literature s. 53. Vid sidan om Biörners sedvanliga dillerier innehåller detta arbete framförallt en noggrann beskrivning av omständigheterna kring det stora guldfyndet i Bankälla by, Värings socken, Vadsbo härad i Västergötland 1738. Merparten av träsnitten avbildar denna guldskatt. Boken var inspirationskälla för Dalins elaka satir mot Biörner med titeln ”Wisdoms-prof eller herr Arngrim Berserks förträffelige tankar öfwer et fynd i jorden” tryckt samma år.

Växjö, 1996. 168,(1) s. & 1 signerad färglitografi. Bra brunt omarokängryggbd med guldlinjerad rygg, dekorerade pärmpapper och orange övre snitt (Beck & son, osignerat). Främre omslaget medbundet. Ryggen med ett par minimala fläckar. I en persikofärgad skinnskodd klotkassett, vilken har något blekta kanter och obetydliga solkigheter. Litografin löst bifogad. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Utgiven av Wahlström & Widstrand. Sista sidan meddelar: ”Denna specialutgåva är bunden av Beck & son, Stockholm, i skinnryggsband med överdragspapper komponerat av Gunnar Brusewitz. Till denna specialutgåvan av boken hör en litografi tryckt i sju färger på ’Arches’ av Lindströms litografi AB, Solna. Tryckningen av litografin avslutades i november 1996”. Litografin tillhör konstnärens egna exemplar och är märkt ”EA”.

Linköping, sal. E. Kempes tryckeri, 1708. 4:o. (8),92 s. + (SPEGEL, HAQUIN) Andra delen utaf swenska kyrkio historian/ som innehåller biskoparnas namn/ lefwerne och ämbetes förrättningar uti the siu äldsta stifften/ alt ifrån christendomens första begynnelse uti Swea och Giöta rike; utur åthskillige skrifter sammanhämtad [...]. Linköping, sal. E. Kempes tryckeri, 1707. 4:o. (16),412,(15) s. Två ganska nötta samtida skinnbd med upphöjda bind och olika blindpressad ryggdekor. Stänkta snitt. Del I i ngt mindre i formatet än del II. Ryggarna lite naggade överst. Innerfalsarna lite svaga i del I och med några små maskhål i del II. Inlagorna med en del småfläckar, ngt mer i del I på t.ex. s. 11-14 i den nedre marginalen. I samma del ett litet maskhål i sista bladet och eftersättsbladet. Del II med en del understrykningar och marginalanteckningar på s. 261, 267-68, 315, 374 och 384, huvuddelen av anteckningarna överstrukna. Första delen med Aron Gustavssons och Olof Jonas Sundelins namnteckningar, den senare daterad 1805, samt Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris. I del II återfinns S. von Urbanskis namnteckning och Gunnar Rahms exlibris. Ihopplockat ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1651 respektive 1873a. Den andra delen är, vad det gäller de äldre biskoparna, till stor del en översättning ur Messenius latinska biskopskrönika.

Paris, J. Smith, 1820. 8:o. (4),499 + 525 s. & 1 utvikbar grav. karta. Två häftade och oskurna volymer i nötta stänkdekorerade omslag med tryckta ryggtiteletiketter. Omslagens ryggar med revor och bakre omslag till den andra volymen med avrivet hörn. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Kartan avbildar det Osmanska riket. Originalupplagan av ”Anastasius” utkom i London samma år. Den bygger på Thomas Hopes (1769-1831) resor och vistelser i det Osmanska riket och blev en internationell bästsäljare.

Göteborg, A. Grefwe, (1674). 4:o. (108) s. Tagen ur band. Titelbladet lätt solkigt och med bortriven nedermarginal. Spridda småfläckar. Bitvis lös i häftningen och med återkommande kraftiga fuktränder. Engström s. 123. Grefwe tryckte samma år en annan av Wallerius likpredikningar. Duberg föddes i Vadstena 1610, var bl.a. en tid i Baltikum och vid den svenska beskickningen i Moskva för att sedan utnämnas till kammarskrivare åt Axel Oxenstierna innan han 1638 blev tullförvaltare i Göteborg.

Genève, chez les freres Cramer, 1761. Liten 8:o. (8),179,(4) s. Litet prydligt hfrbd från 1830-talet med guldornerad och blindpressad ryggdekor, guldpräglad titeltext och blåstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt och med några minimala småfläckar upptill. Sporadiska småfläckar. Titelbladet lite solkigt och med en gammal lagning i nedre hörnet. Ett par bockar i inre marginalen på s. 39. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4462 som citerar en recension ur ”Annales typographiques”, oktober 1762 och gör följande kommentar: ”Om journalisten gifvit sig mödan, med originalerne hos Arckenholtz jämnföra Lacombes samlingar, hade han funnit, at denna utgifvaren intet mindre förfalskat brefven i den förra, än i den sednare samlingen”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (34),372,(1,1 blank),LXVII,(1) s. Samtida vackert hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett av glättad papp. Röda snitt. Pärmpappret lite skavt och med en gammal tuschnumrering på den bakre pärmen. Endast obetydliga småfläckar, dock ngt mer bruntonad på smutstitelbladet, titelbladet och de sista sidorna. Liten nummerstpl överst på titelbladet. Med tryckt dedikation till drottningen och en prenumerantförteckning. Översättning av ”Sermons preached before the university of Oxford, in the year 1784, at the lecture founded by the rev. John Bampton [...]. The second edition. To which is now added, a sermon preached before the university of Oxford, july 4, 1784, on the duty of attempting the propagation of the gospel among our mahometanan and gentoo subjects in India” i andra upplagan från 1785.

Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1832. 8:o. 24 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Fint ex. från Östanå. Travestering på F. W. Lindners ”Mac-Benac eller det positiva i frimureriet”. Huvudtiteln blir omvänd: ”Galimathias”.

Sthlm, P. G. Berg, 1844. Stor 8:o. (8),61 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 1 tryckt formulär. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt blått omslag. Enstaka småfläckar. Marginalreva i den första tabellen. Bra ex. Libris anger även Carl David Forsberg som medarbetare. Det sista formuläret är en språngsedel för ifyllning efter betäckning av hingst från Strömsholms stuteri. Två språng erhölls för 1 riksdaler och 16 skilling. Om detta inte ledde till lyckad befruktning inom nio dagar kunde stoägaren erhålla ett tredje språng för samma summa.

Sthlm, 1881-83. (4),430 s. + (KLEMMING, G. E.) Kongl. bibliotekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig. Sthlm, 1888-91. (2),339 s. Två nötta hfrbd med upphöjda bind och röda snitt. Samtliga häftesomslag medbundna. Ryggarna ngt fläckiga. Interfolierade med rutat skrivpapper där Thore Virgin har gjort några anteckningar i den senare volymen, denna volym har även ett par understrykningar och marginalanteckningar av densamme. Med Thore Virgins pärmexlibris och stpl från Bibliotheca Qvarnforsiana. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1406 och 1403. Kungliga bibliotekets handlingar 3-5 respektive 11-13. Ingår som bilagor i Kungliga bibliotekets årsberättelser, årsberättelserna återfinns medbundna i slutet av volymerna. Virgins anteckningar är kompletteringar till Klemmings uppgifter om de olika upplagorna av ”Arma svecica” och ”The swedish intelligencer”.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1836. 8:o. IV,153,(1) s. Trevligt men ngt nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och mönsterpressad titeletikett. Gula snitt. Bitvis svagt lagerfläckig. Tryckt på blåtonat papper. Med tillskrift på försättsbladet: ”Eka bibliothek 1895 Hans A. Dyrssen” och Gunnar Brusewitz exlibris. Med ett förord av utgivaren C. E. Ekmarck. Leonard Henrik Roos af Hjelmsäter (1787-1827) var konstnär och utbildade sig vid Konstakademien och i Dresden. Efter studieresor i Europa åkte han 1823 till Sydamerika för att där pröva lyckan som guldgrävare. Han avled i Colombia 1827, enligt uppgift slukad av en boaorm. Boken behandlar i huvudsak konstlivet på de platser han besökte. Gunnar Brusewitz har ägnat honom ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han beklagar den hårda redigering som Ekmarck gjort av Roos af Hjelmsäters resedagbok.

Uppsala, Leffler och Sebell, (1848). 8:o. 15 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 140. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6378. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2270. Grönlund var ”af Norrlands landskap”. Förmodligen det första svenska arbetet uteslutande ägnat samisk religion. Avhandlingen redogör för samiska trosföreställningar och diskuterar inledningsvis de svenska ortnamnens vittnesbörd om samernas tidigare utbredning. Avslutas med ett Geijercitat, en tidstypisk förutsägelse om samernas oundvikliga försvinnande: ”Fjäll-lappen har sin rot så djupt i den urgamla vildheten, att han är ett för odlingen bortdöende folk, oaktadt christendomen och en faderlig regerings omsorger”.

Sthlm, Lundberg et comp., 1847. 8:o. 56 s. Häftad i blått tryckt omslag med tidningsbevillningsstplr. Delvis ouppskuren. Liten fläck på främre snittet. Bra ex. från Olivehult. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 263 för första upplagan som utkom 1846. Nr 165 i andra upplagan av Du Rietz Gastronomisk spegel, 1999. Författaren förespråkar på omslagets baksida att allmogen bör äta champinjoner, murklor och lavar i större utsträckning än tidigare: ”blefwe swampätandet allmänt infördt, i riket skulle ej allenast tillfällig nöd mildras, utan äfwen brist på födoämnen i framtiden förekommas”. Även i skriften avhandlas detta och bland annat hur en god enbärsdricka tillredes. Karl Johan Ekeblad (1817-95), slaktare och litteratör, är kanske mest känd för sitt flitiga propagerande för hästköttets användande som människoföda.