Search Results

Uppsala, Regiae academiae typographi, (1842). 8:o. (2),16 s. & 1 litograferad plansch. Elegant klistermarmorerat pappbd med oxblodsfärgad titeletikett i skinn på främre pärmen (Hedberg, osignerat). Det tryckta omslaget medbundet. Trevligt ex. med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpräglade pärmexlibris. Marklin Catalogus disputationum 127. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5760. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 608. Allt som utkom, delen om Stånga socken blev ej fullföljd. Den fint utförda planschen avbildar Burs kyrka och prästgård sedda från öster respektive söder. I de långa noterna på svenska redogörs bland annat för olika spel och lekar på ön, till exempel pärk, puttpärk, draga hank och krokfingrar samt springa haug-stikel.

Sthlm, 1963-70. 45,(3) + 61,(3) + 57,(3) + 56,(4) s. & plr. Fyra ngt nötta opappbd. Delvis ouppskurna. Del I och IV med Nordisk rotogravyrs stplr på frampärmens insida och titelbladet. Text av Sigurd Wallin, Göran Axel-Nilsson, Nils Sundquist, Erik Andrén, Manne Hofrén och Harald Wideen. Tryckt hos Nordisk rotogravyr. Del I med teckningar från Stockholm, del II Uppland, del III Svealands återstod, Norrland och Åland och del IV Götaland och Finland. Sammanlagt avbildas 2420 teckningar i denna mycket välgjorda genomgång av det skiss- och teckningsmaterial på vilket Dahlbergs stora planschverk bygger. Verket är mycket ovanligt komplett.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1836. 8:o. 89 s. Samtida rött glättat och mönsterpressat pappbd. Gula snitt. Pärmarna ngt bågnade och delvis med ytliga sprickor i ytterfalsarna. Bakre pärmen med två fläckar och mycket liten pappersförlust upptill. Vackert ex. tryckt på blåtonat papper. Med L. F. Rääfs exlibris och med några av densammes anteckningar på försättsbladet. Trycktes enligt Linnström i 50 exemplar. Rydquist visar bl.a. på den äldre dramatikens påverkan från medeltida gycklare, narrar, spelmän och lekare. Ett intressant kapitel ägnas även svenska folklekar och -visor. I en not skriver Rydquist: ”För så väl upplifvandet af egna hågkomster, som bekantskapen med mindre allmänna folklekar, har förf. att tacka det benägna upplåtandet af de dyrbara samlingar, som ligga till grund för ’Svenska fornsånger’; äfvensom förf. hos herr kammarjunkaren Leon. Fr. Rääf, samt utgifvaren af ’Svenska folk-visor från forntiden’, herr hofpredikanten Arv. Aug. Afzelius, står i förbindelse för åtskilliga intressanta upplysningar i detta ämne.” Utdrag ur brevväxlingen mellan Rydquist och Rääf 1835 har avtryckts av Ahnfelt och ger inblickar i Rääfs betydelse för arbetets tillkomst. I ett brev 1836 skriver Rydquist apropå sin avhandling: ”Hvad mina granskare ex professo tänka, vet jag icke. Helst ville jag vinna bifall af hr kammarj., såsom icke blott af våra fornforskare den skarpsinnigaste, utan ock den som mest sysselsatt sig med svenska kulturhistoriens detaljer.” Rydquist och Rääf utnämndes 1860 till hedersdoktorer vid Uppsala universitet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1784. 8:o. (8),80 s. Samtida fint hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljus titeletikett i glättad pergament. Stänkta snitt. Ryggen lite blekt. Bitvis lite lagerfläckig och med svag fuktrand. Från Biby. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 700. Första upplagan utkom 1728 och följdes av nya upplagor 1741, 1749 och 1768.

Sthlm, J. Hörberg, 1831. 8:o. 29,(3 blanka) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Liten fläck på titelbladet. Med G. A. Fredenheims namnteckning upptill på titelbladet. Bra ex. från Östanå. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2064. Företalet undertecknat av översättaren J. W. Beijer som gjort författarens bekantskap. Den senare var enligt titelbladet ”styresman för kongl. preussiska stuteriet Wesra”. Ett utdrag av översättningen publicerades även i ”Tidskrift för landtmän” III, 1835, s. 223-32.

Lund, Berling, 1785. 8:o. (2),188 & 2 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida gråpappomslag. Tråkigt bläckkludd på grund av överstrukna namnteckningar på insidan av främre omslag, försättsblad och titelblad, bland annat har ett ord därmed strukits över i titeln. Småsolkig i början. Ett par gamla lagningar i yttermarginalen på s. 10-11. En del trista bläckfläckar på s. 12-13, 37, 46, 58-59, 72-73 och 82. Fuktfläck i övre marginalen på s. 129-60 och en smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 161. Med H. G. Malmbergs mer diskret överstrukna namnteckning. Det tyska originalet, ”Versuch einer allgemeinen Einleitung in die Handlungswissenschaft”, utkom första gången 1762. Denna översättning är verkställt efter en upplaga som utkom 1770 och inte efter den förbättrade och på väsentliga punkter utvidgade upplaga som publicerades 1786. May tillhörde de tyska kameralisterna och han visade sig ha ingående kunskaper om handelns organisation och teknik. Däremot är framställningen rörande andra former av ekonomisk verksamhet ganska mager och avslöjar författarens bristande orientering i dessa områden. Genom det enkla språket blev Mays arbete tillgängligt även för dem som saknade teoretiska förkunskaper. När det gäller den tyska ekonomiska litteraturen under denna tid, har Eli Heckscher påpekat ”att [...] den var så efterbliven och skillnaden i politisk ordning så stor, att något inflytande från denna med ett par undantag ej kunde väntas utanför det rent akademiska området”. J. H. Denell (1749-1814) var från 1781 språkmästare i Lund. Från 1787 till sin död innehade han tjänsten som translator publicus i Göteborg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1800. 8:o. (4),259 s. Häftad i samtida gråpappomslag med svag fuktrand vid ryggen. Inlagan något bruntonad, fukt- och småfläckig. Spridda starkare fläckar, t.ex. i texten på s. 41 och i nedre marginalen på s. 209-10. Trista fuktfläckar i nederkanten på s. 129-34. De två sista bladen med små maskhål i innermarginalen. Titelbladet med en beskuren och utfluten gammal namnteckning i bläck och med en rund svart monogramstämpel ”SM”, vilken troligen är en kontrollstpl. Frampärmens insida med initialerna ”AN”. Med ett förord daterat i Stockholm den 8 januari 1800. Medarbetare var Louis Sébastien Mercier och Karl Heinrich Heydenreich. En intressant och något religiöst färgad romantiskt-sentimental betraktelse över ensamheten. Den avslutande biografin är troligen författad av S. A. D. Tissot. Zimmermanns ”Betrachtungen über Einsamkeit” utkom första gången 1756 i en volym och utvidgades successivt så att arbetet 1784-85 bestod av fyra volymer. Verket fick stor spridning i samtiden och översattes i utdrag till franska av Mercier 1788 och från denna åter till tyska 1797.

Sthlm, Kongl. ordens-tryckeriet, 1791. 8:o. (16),415 s. Samtida marmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Ljust blåstänkta snitt. Lite stötta pärmhörn och ett av dem skadat. Spridda småfläckar. Lite starkare fläckar på s. 45-52 och 175-82. Bläckfläckar efter läskning på s. 183. Liten papperskada i yttermarginalen på s. (11-16). På frampärmens insida i bläck ”Linköpings k. gymnasii bibliothek”. Barnslig namnteckning i blyerts Svea Lawski 1893 på försättsbladet. Översatt av Samuel Ödmann från ”Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky”. Förordet av Ödmann berättar att översättningen grundar sig på den tyska Hamburgupplagan 1791. Första avdelningen är författarens dagbok under resan från Tobolsk til Kamtjatka. Den andra börjar på sidan 50 och skildrar ”Wistanden på Kamtschatka och räddningen därifrån”. Den tredje är ”Seglingen i Östra Oceanen och wistandet därstädes” från sidan 155. Fjärde avdelningen börjar på sidan 250: ”Resan til Usmä Ligon, Formosa, samt öfwer China til Europa”. Femte och sista avdelningen börjar på sidan 324 och är ”Berättelse om franska nybygget på Madagascar, under gref Beniowskis anförande”.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp, 1851. 8:o. (4),101-42 s. Häftad med spår vid ryggen av ett grönt omslag. Ryggen med en reva upptill. Några sidor ouppskurna. Genomgående fuktfläckig, vilket tilltar mot slutet. Med en handskriven dedikation till ”Hr Bergh”. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 33. Författaren var intendent och konservator vid Göteborgs zoologiska museum. Föreliggande skrift bygger mycket på de inventeringar Malm gjorde av Skånes och Blekinges djurvärld 1844–48. Den beskriver bland annat den svarta rödstjärtsångaren och snatteranden som nyligen blivit skjutna; vidare ”den lille intressante fisken” ”Hemiramphus balthicus” och skäggtorsken samt slutligen något om ”svenska landt- och söttvattens mollusker”. På sidorna 135-42 återfinns ”Enumeratio systematica animalium vertebratorum, quæ in Museo zoologico Gothenburgensi asservantur”.

Stockholm, AB Fahlcrantz’ boktryckeri, 1908. 35 s. + STRINDBERG, AUGUST. Hamlet. Ett minnesblad på årsdagen den 26 november tillägnadt Intima teatern. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. 44 s. + STRINDBERG, AUGUST. Julius Cæsar. Shakespeares historiska drama. Jämte några anmärkningar om kritik och skådespelarens konst samt ett tillägg om teaterkrisen och teatertrasslet. Tillägnadt Intima teatern. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. 40 s. + STRINDBERG, AUGUST. Shakespeares Macbeth, Othello, Romeo och Julia, Stormen, Kung Lear, Henrik VIII, En midsommarnattsdröm. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1909. 79 s. + STRINDBERG, AUGUST. Öppna bref till Intima teatern. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz’ boktryckeri, 1909. 71 s. Prydligt rött lackat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg med eldsflammor och titeletikett i grönt skinn (Hedberg). Med vackert marmorerade snitt. Samtliga omslag medbundna. Ryggen något blekt och med några ytliga smårepor samt en svart prick nedtill. Titeletiketten med en fläck och det övre snittet aningen mörknat. Titelbladet till den första skriften med en bokbindaranteckning i blyerts (”kand. Richert profband”). Två andra titelblad med A. G. Richerts namnteckning i bläck och daterade 1908 respektive 1909. Trevligt exemplar. Zetterlund I:106, I:107, I:108, I:111 och I:114. Drömmen om en egen teater, där han kunde sätta upp sina pjäser och göra verklighet av sina dramatiska visioner, följde Strindberg under större delen av hans verksamma liv. Efter misslyckandet med Forsøgsteatret i Köpenhamn på 80-talet dök planerna upp igen såväl i Berlin som Paris. 1906 hade tiden blivit mogen. Hans dramatik hade börjat röna framgångar ute i Europa, och hemma i Sverige hade den unge regissören och skådespelaren August Falck vågat sätta upp ”Fröken Julie”. Uppsättningen blev en succé och Strindberg kontaktade Falck för att diskutera sina planer på en mindre teater i Stockholm efter kontinental förebild. Resultatet, Intima teatern, öppnade vid Norra Bantorget året därpå, med Falck som direktör. Ombyggnaden och utrustningen av teaterlokalen blev mycket kostsam och Strindberg bidrog med betydande summor ur egen ficka i form av ”lån” till teatern. Efter en trög start blev företaget en framgång hos publiken, om än inte hos kritikerna. Trots detta blev teatern aldrig riktigt ekonomiskt lönsam. Strindberg, som inte fick tillbaka sina pengar, blev misstänksam och avogt inställd gentemot Falck. En annan tvistefråga mellan kompanjonerna var valet av pjäser. I den ursprungliga planen hade tanken varit att man skulle variera Strindbergs dramer med verk av andra författare. Strindberg, som entusiasmerad av sitt nya forum gick in i en mycket produktiv period av dramatiskt författarskap, styrde dock teaterns repertoar till att bestå nästan uteslutande av hans egna verk. Tvisten mellan honom och Falck intensifierades och till slut tog Strindberg sin hand från teatern. Falck blev därmed av med uppsättningsrätten till Strindbergs dramer, vilket gjorde projektet omöjligt att driva vidare. Som ett led i marknadsföringen tänkte sig Strindberg att han skulle skriva artiklar om sina pjäser i pressen. Detta blev aldrig av, istället producerade han dessa pamfletter där han talar om sina pjäser och sina tankar om teater i allmänhet och sin förebild Shakespeare i synnerhet. Olof Lagercrantz har påpekat hur Strindbergs tonfall förändras när han skriver om teater: ”Texten får en enkelhet och otvetydighet. Det är en lågmäld yrkesman som här för ordet och det är slut med ’konsterna’. [...] Man skulle till och med kunna säga att Strindbergs liv är ’teater’ om man därmed menar en värld där allt är overklighet, drömmar, kulisser, utklädning, medan man, när man möter honom på den verkliga teatern, finner en människa som är klarvaken, nyktert instruerande kunnig, smart”. Arvid Gustaf Richert (1887-1981) var bland annat chef för den svenska legationen i Berlin 1937-45 och landshövding i Älvsborgs län 1949-55.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. VI,156 s. & 3 utvikbara litograferade plr. Samtida mörkbrunt hfrbd med guldornerad rygg och tätt blåstänkta snitt. Ryggen något torr och nött. Inlagan lätt lagerfläckig och med en ljus, men knappast störande, fuktrand i övre marginalen mot slutet. På titelblad är Oskar I:s namn ditskrivet i bläck som författaruppgift. Spår av raderad namnteckning på försättsbladet. Med J. Bollstens samtida namnteckning, Ivar Wallenius exlibris och Bengt Liljenzins namnteckning daterad 1955. Denna första upplaga såldes inte i bokhandeln utan delades ut. En andra upplaga utkom samma år och såldes till förmån för Gutenbergska stiftelsen. Översattes till norska (i två versioner), tyska, engelska, franska och holländska. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Även beträffande behovet av en ny kriminalpolitik var O och oppositionen på samma linje. Han arbetade aktivt för reformer, bl a att kroppsstraffen skulle avskaffas och gemensamhetsfängelserna ersättas med ett fångvårdssystem byggt på cellfängelsets principer och med återanpassning som mål. Kriminaliteten såg han som i hög grad socialt betingad, och fångvårdens framgång var beroende av ökade försörjningsmöjligheter, bl a genom en friare näringslagstiftning. Påverkad av Geijer samarbetade han nära med fångvårdschefen Clas Livijn som till en betydande del svarade för den skrift som O 1840 under illa dold anonymitet utgav, Om straff och straffanstalter, ofta omnämnd som ’gula boken’ efter färgen på omslaget. Arbetet fick ett stort genomslag i opinionen, om än den inkonstitutionella formen för agerandet väckte misshag”. Samma källa nämner i artikeln över Livijn att ”Tack vare denna kungliga inblandning kom riksdagen att bevilja nära två milj rdr för införandet av cellsystemet i rikets fängelser. Summan var långt större än den regeringen begärt”.

Sthlm, H. Keyser, 1686. 8:o. (16),265,(21) s. Samtida svart skinnbd med upphöjda bind, rik blindpressad ryggdekor och senare titeletikett av rött skinn, blindpressad kantdekor och helt guldsnitt. Senare för- och eftersättsblad. Lagerfläckig och med en del fuktränder i övre delen. De första bladen ngt bruntonade. Några marginalanteckningar och understrykningar i blyerts. Thore Virgins exemplar med hans blyertsanteckningar på frampärmens insida samt Bibliotheca Qvarnforsianas stämpel. Kurt Winbergs exlibris på bakpärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 869. Senare upplagor trycktes 1745, 1857 och 1864. Avslutas med en versifierad ”lofsång om Jesu Christi nåd och kärleek” på fyra sidor. ”Himmelsk brud-kammar” är Spegels kommentar till ”Höga visan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Denna bibeltext hade alltifrån Origenes varit föremål för synnerligen långsökta allegoriska tolkningar. S hämtade mycket från kyrkofäderna men var som lutheran mer försiktig i sina utläggningar”.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, (1801). 4:o. (4),14 s. Oskuren i lösa ark. Fint ex. Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1244. Utkom även i tysk översättning i ”Chemische Annalen” 1802.

Uppsala, J. Edman, 1775. 8:o. Grav. titelblad,(8),170 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Delvis lite lätt solkig och lagerfläckig. Harry Larstens (?) namnteckning från (19)38 och hans något ofullständiga stpl på bakpärmens insida, där det också finns inklistrat vad som verkar vara en liten fransk cigarretikett. Utgiven på Magnus Swederus förlag. Översättningen av ”Éssai sur les maladies des gens du monde” är utförd av J. G. af Acrel som undertecknat den tryckta dedikationen till Ulrica Elisabeth De Geer med ett ”A.”

Uppsala, Zeipel et Palmblad, 1816. 8:o. (10),LVIII,761,(2) s. & 2 utvikbara grav. plr. Trevligt nära samtida ljusbrunt hfrbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor. Gula snitt. Några små fuktfläckar på titelbladet och enstaka övriga fläckar. Blyertsbockar i marginalen i det sista avsnittet ”Ändringar och tillägg”. Planscherna är bundna i slutet efter ett ark skrivblad utan anteckningar. Utmärkt fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Första upplagan utkom 1792, den andra 1798. En av planscherna signerad P. Lundmark. Under tryckningen av denna upplaga avled författaren varför uppdraget att slutföra editionen tilldelades J. H. Wallman. Denne biträddes i sitt arbete av O. Swartz, E. Acharius och E. Fries och boken utkom ”på sterbhusets förlag”. Liljeblad föreslår bland annat att herbarier bör sammanställas i varje kyrka så att resande och allmänheten ska kunna lära känna den lokala floran, och ”hvad vore angenämare än at rikets ungdom vid scholor och gymnasier häruti handleddes och under sina lediga sommar-månader gjorde små samlingar på det de sedan, då de blifva präster och allmänhetens ledare, kunde undervisa sina åhörare i tillämpningen af skaparens dråpeliga verk!” ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”i stort en översättning av Linnés Flora Suecica men med ökat artantal o uppställd enligt ett av L till 16 klasser reducerat linnéanskt sexualsystem. Floran blev betydelsefull som en under några decennier av både fackmän o amatörer allmänt begagnad lärobok, kanske framförallt för att den möjliggjorde växtstudier även för inte latinkunniga. [...] L skapade sv botaniska termer som i stor utsträckning alltjämt är i bruk, medan av honom skapade sv växtnamn ibland var mindre lyckade”.

Stockholm, Isaac Marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1910. 324 s. Trevligt hklbd med ljusgrå rygg och tvådelad titeletikett av ljusbrun respektive ljusgrön marokäng samt marmorerade pärmpapper (Bonniers bokbinderi, osignerat). Omslaget medbundet. Titeletiketten aningen blekt och småflammig. Den främre pärmens övre ytterhörn med en nötning. Det främre omslaget med en prydligt lagad reva i innermarginalen. Med omslag av Axel Törneman. Elin Wägners andra roman, vilken handlar om kvinnliga journalister och rösträttskampen, blev en stor kritisk framgång.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1792. 8:o. (4) + (4) + (4) + (4) s. Ett oskuret tryckark bestående av fyra exemplar av dikten.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 8:o. 142,(2 blanka) s. Ngt nött lackat hfrbd med svagt upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och marmorerade snitt (Hedberg). Främre falsen lite sprucken upptill. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet ngt gulnat och sista blanka bladet med en mindre fläck. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 213, noten.

Sthlm, C. Delén, 1810-11. 8:o. (2),30,(2),1-163 + (4),219 s. Samtida grönt klistermarmorerat pappbd. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt och saknar helt den gröna ytpappen men delar av underpappen finns kvar. Spridda lager- och småfläckar, men en förhållandevis bra inlaga. På försättsbladet samtida namnteckning Stenman och Otto Stenmans namnteckning daterad Uppsala 1902. Sidföljden med 30 sidor som avslutar första häftet är här felbunden i början. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 392. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius s. 108, nr 5. Allt som utkom. Tidskriften var tänkt att ges ut i 12 häften om året. Utgivare var Lorenzo Hammarsköld i samarbete med Benjamin Höijer, J. J. Berzelius och C. A. Agardh. Bland uppsatserna märks ”Öfversigt af svenska litteraturen ifrån år 1803, då Åbo litteratur-tidning upphörde, och till närvarande tid”, ”Anmärkningar öfver brännvinsbränning; af Chaptal”, ”Om Pestalozziska upfostringssättets grunder”, ”Glucks idéer till omskapning af det lyriska skådespelet”, ”Försök till öfversättning af Iliadens 22:dra sång, efter Homeros”, ”Gylfe. Allegori” av Ling, ”Till recensenten af Aeneis på svenska öfversatt; af öfversättaren” av G. J. Adlerbeth, ”Försök till en sammanställning af de vigtigare kemiska upptäckter, som blifvit gjorde under loppet af de sist förflutna åren” av J. J. Berzelius, ”Försök till en bibliografi öfver de manuskripter och litterära rariteter som finnas i Kongl. allmänna biblioteket i Stockholm” av L. Hammarsköld och ”Försök att förklara upphofvet till skön konst och dess första arter” av B. Höijer. Dessutom finns ett antal grundliga recensioner. Ett prospekt till ”Lyceum”, som publicerades i ”Stockholms posten” hösten 1810, startade den tioåriga litterära fejden mellan den så kallade gamla och nya skolan.

Örebro, N. M. Lindh, 1831-32. 8:o. 318 s. & 2 litograferade plr + (6),303 s. & 1 litograferad plansch. Häftade och oskurna i två ngt nötta tryckta pappomslag. Ryggarna med obetydligt nagg upp- och nedtill, ngt mörknade och med några minimala maskhål. Yttre falsar med några revor. Delvis lagerfläckiga inlagor. Fuktfläckar i nedre marginalen från s. 129 till slutet i del I och från s. 65 till slutet i del II. Ett litet hål i övre marginalen på s. 75 och några revor i yttre marginalen på s. 161 i del II. Ovala gamla förlagsstplr nederst på främre omslagen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 218, 226, 243 och 250. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 129 nämner bara en plansch i första delen. I detta exemplar finns planscher avsedda för sidorna 23 och 32 i denna del. Alla planscher är av Holmbergsson och de är tryckta av Schéele i första delen respektive Gjöthström & Magnusson i andra delen. Juliana Christina Nyberg (1785-1854) föddes i Västmanland i Skultuna socken. Hon flyttade till Stockholm för att arbeta som lärare och rörde sig i kretsen kring fosforisterna och tidskriften ”Phosphoros”. Första delen innehåller bland annat ”Psyche. Dramatiserad saga” och ”Vublima, dramatisk poem”, det andra lyriska dikter. En helt fristående fortsättning med titeln ”Nya dikter” utkom 1842.

Stockholm, I. Marcus, 1871. 95,(1) s. Mörkbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och titeltryck i guld samt klotklädda pärmar (Levins bokbinderi, Uppsala). Med mörkbrunt övre infärgat snitt. Omslaget medbundet. Ryggen något blekt. Det främre omslaget med några mindre solkfläckar och titelbladet har en gammal prydlig bläcknotering med författarnamnet. Inlagan med spridda lagerfläckar. Med Signe och Henrik Svanfeldts exlibris som nedtill stämplats ”Strindbergssamlingen”. Ur Gerard Bonniers bibliotek. Zetterlund I:3. Omslagsvarianten med tryckt författarnamn, vilket dock inte återfinns på titelbladet. Strindberg sände i januari 1870 ett drama i antik grekisk miljö, med titeln ”Det sjunkande Hellas” till Dramatiska teatern. Detta drama refuserades och återsändes, varpå författaren genomförde en betydande omarbetning resulterande i föreliggande pjäs som utgavs på Adolf Bonniers förlag, men som aldrig blev spelad. Tragedins huvudperson Hermione får uppdraget att mörda Filip II, vars arméer hotar Aten, men förälskar sig i stället i honom, misslyckas med sitt uppdrag och orsakar atenarnas egen härs undergång. Uppsalakällarmästaren Henrik Svanfeldt byggde upp en mycket stor strindbergianasamling, vilken såldes i sin helhet till Johan Lagergren, som byggde vidare på den. Lagergrens samling såldes slutligen på auktion hos Libris auktioner 1982.

Uppsala, viduæ b. Höjer, (1741). 4:o. (6),18 s. & 1 grav. plansch. Tagen ur band med marmorerad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Samtida tillskrift ”Bibl. Nat.” på titelbladet - vilken nation det gäller framgår dock ej. Fint ex. Liden Catalogus disputationum 19. Med prosahyllning på franska av Nicolas Åhman. Det vackra kopparsticket är graverat av Jonas Silfverling. Efter att Uppsalaobservatoriet blivit färdigställt 1741 närde dess chef och skapare Anders Celsius (1701-44) stora planer på att kartlägga den norra stjärnhimlen. Observatoriets läge med ljusa sommarnätter och en stjärnhimmel delvis skymd av Domkyrkan och Uppsalaåsen försvårade dock arbetet, vilket också avbröts genom Celsius tidiga död. Detta arbete om stjärnbilden Lejonet är en av tre publicerade avhandlingar som ingick i en planerad kartläggning av zodiakens stjärnbilder, vilken bland annat avsåg att göra noggrannare bestämningar av de ingående stjärnornas magnituder.

(Hamburg), N. C. Wörmer, 1794. 8:o. XXIV,109,(3) s. Med en grav. titelvinjett. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och röda snitt. Ren inlaga. Främre pärmens insida med spår av en gammal auktionsetikett. Med Aalborgs stiftsbiblioteks ovala stpl. Utgiven av Buchhandlung der Groszschen Erben i Halberstadt. Originalet, ”Essai sur l’étude de la littérature” utkom i London 1761. Eschenburgs översättning utkom första gången 1792 och detta är sannolikt samma tryck försett med nytryckt titelblad.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1816. 8:o. (6),59,(1 blank),1-101,(1 blank,11) s. Brunt nära samtida hfrbd med sparsamt guldornerad och blindpressad rygg. Grönstänkta snitt. Ryggen ngt blekt och flammig. Inlagan ställvis lager- och småfläckig, t.ex. i yttermarginalen på s. 12-22 och 42 i första pagineringsföljden. Från Östanå. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca danica I:821. Det danska originalet utkom första gången 1810.