Search Results

Uppsala, typis Edmannianis, (1776). 4:o. 22 s.Tagen ur band. Något nära skuren i övre marginalen och något snett skuren i nedre marginalen. Titelbladet lite solkigt och sista bladet med en liten ljus fläck i text. Johan (Jan) Afzelius (1753-1837) övertog efter Bergmans död dennes professur i kemi vid Uppsala universitet och var under en period i slutet av 1700-talet även universitetets rektor. Afzelius ansågs av Torbern Bergman (1735-84) som en av dennes skickligaste och kunnigaste lärjungar.

Uppsala, J. Edman, 1785-97. 8:o. (6),XVI,169 s. & 2 utvikbara grav. plr + (8),273,(6),276-405,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och röda snitt. Ryggen blekt, torr och flammig. Ryggskinnet till en del bortnött överst. Titeletiketten lite naggad. Inlagan ställvis lite lager- och småfläckig. I första delen en mindre solkfläck i övre marginalen på s. 74-75 och i den andra ett flertal mindre, men knappast störande fuktfläckar i övre marginalen. En lite mörkare fuktfläck nedtill i inre marginalen från s. 367 till slutet i del II. Med Knut Bergenstråles och Nils Gyllenbågas namnteckningar, den senares daterad 1946. Första delen med tryckt dedikation till Gustaf Philip Creutz, den andra till Claës Fleming. Detta är den ursprungliga varianten av första delen. När andra delen utkom trycktes ett nytt titelblad till första delen och den utökades med 98 sidor och två planscher. Under den sengustavianska eran utkom flera skrifter där den moderna naturläran utvecklades i mer eller mindre lättfattlig form för den bildade allmänheten. Det rörde sig dock sällan om något svenskt material, med undantag av Melanderhjelms svenska ”Astronomie”. Ett inhemskt originalarbete var även ”Inledning til natur-läran” av den, enligt Lindroth, ”olycksalige astronomen” Lars Regnér. Arbetet är välskrivet och försett med matematisk bevisföring avsedd för akademiskt skolade läsare. Regnér går igenom den exakta naturkunskapen från kropparnas allmänna egenskaper med de newtonska rörelselagarna i centrum.

Sthlm, C. Deleen, 1825-27. 8:o. Grav. front,XXXVIII,1-152 + (2),153-418 s. & 31 grav. porträtt, numrerade I-XXXI + (2),419-811,(1 blank,3,1 blank,4) s. & 16 grav. porträtt, numrerade XXXII-XLVII. Tre ljusbruna samtida hfrbd med gulddekorerade ryggar och grå glättade titeletiketter. Blåstänkta snitt. Två svaga mörka fläckar på första volymens rygg. Enstaka småfläckar. Samtida biblioteksnumrering i bläck ”Tom 1. pag 47 D. 26” på försättsbladen. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 263. Frontespisen visar Riddarhusets fasad. Lantmarskalkarna var ridderskapets och adelns talmän i riksdagen under ståndsriksdagarna. Första delen bunden i två volymer med deltitelbladet till fortsättningen vilken skulle bortskäras enligt anvisning till bokbindaren. Samma anvisning finns på titelbladet till andra delen ”om hela detta arbete bindes i ett enda band”. Fredrik Boye (1773-1857) gjorde en militär karriär innan han bytte bana och blev gravör och författare samt utgav ”Konst- och nyhetsmagasin för medborgare af alla klasser” och dess efterföljare ”Magasin för konst, nyheter och moder” 1818-44. Han utnämndes till riddarhusdirektör 1823. ”Sedan han blivit medlem av riddarhusdirektionen, utverkade han (29 dec. 1823) tillstånd att låna hem lantmarskalkarnas porträtt ett och ett i och för deras reproducering i nyssnämnda arbete. Avritandet anförtroddes åt den unge K. J. Billmark, som B. året förut hjälpt in på Kr. D. Forssells ateljé. Själv använde han tillfället till att restaurera tavlorna” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. (2),77 s. Nyare ljusbrunt svartstänkt pappbd med svart titeletikett i skinn. Det främre tryckta omslaget medbundet, uppfodrat i ryggen och med två gamla numreringar. Några spridda fläckar. Omslaget med Erik af Edholms namnteckning. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5992. Akrell Stockholmiana 969. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 94. Rydqvists anteckningar hade enligt efterordet skrivits som ett bihang till Billmarks litografiska vyer över Djurgården, men genom ”inträffade omständigheter” ej kommit att användas för detta ändamål. Erik af Edholm (1817-97) var hovmarskalk och chef för Kungliga teatern 1866-81. Han tillhörde Karl XV:s närmaste umgängeskrets.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 104,(1) s. Fint samtida marmorerat pappbd med brun titeletikett av glättad papp. Blåstänkta snitt. Vetenskapsakademiens rödstpl på titelbladet. Fint ex. ur Björn-Otto Hesses bibliotek. Johan Olof Wennberg (1787-1837) var kommerseråd, författare till flera nationalekonomiska skrifter och en av grundarna av Gustafsbergs porslinsfabrik. Han var far till filantropen Lotten Wennberg.

Nürnberg, F. Campe, 1819. 8:o. VIII,544 s. Något nött samtida brunmarmorerat pappbd med sparsamt guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Pärmhörnen lite stukade. Bra inlaga men s. 498-99 och 502-03 lite sotfläckiga. Från Ericsberg. En mängd upplagor utkom av denna populära brevställare.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. 36 s. Tagen ur band och insatt i enkelt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Bra ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6261. Ranius Böcker om Östergötland 275. Fiske Runic literature s. 20. Anders Peter Ekborn (1791-1853) beskriver i sin avhandling om Häradshammar bland annat Tåsbystenen.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1788. 8:o. Grav. porträtt,(10),XX,(3,1 blank),308,(2 blanka) s. Graverad vinjett på titelbladet. Elegant samtida marmorerat skinnbd med mycket rikt guldornerad rygg, röd titeletikett av marokäng och röda snitt. Smala guldpräglade linjerade pärmbårder och kanter. Bakre pärmen har en obetydlig skada och några små fläckar. Lagning efter bortklippt namnteckning i yttermarginalen på titelbladet. En fuktfläck i övre marginalen på s. I och vid vinjetten på s. 1. Svaga fuktränder på sina håll. Med en ägaranteckning, ”Fullerö”, på insidan av främre pärmen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 93 för ”Caesars död” av Voltaire, som Manderström översatte. Manderströms porträtt är graverat av J. F. Martin, som även graverat vinjetten. Allt som utkom, några få exemplar har en uppgift om första delen på titelbladet där vinjetten normalt sitter. Bland innehållet märks ”Nyårs-önskan til Badin”, ”De fem sinnen, saga”, ”Reglor för Campio-spelet”, ”Logogryphe på namnet Gripsholm”, ”Prologue til parodien Casper och Dorothea”, ”En visitant le tombeau de feu m:r Dalin” och ”In vitam Christophori Polhem” samt en rad översättningar efter bland andra Berquin, Horatius, Propertius, Racine, Sannazar, Theokritos, Thomas, Voiture och Voltaire samt Dionysius Catonis ”Disticha”.

A Amsterdam, 1771. 8:o. Graverad frontespis,XXXVI,221 s. & 4 grav. plr + L’abenaki, Sara Th.... Ziméo. Contes. (2),76 s. + Pièces fugitives. 77-118 s. + Fables orientales. 119-198 s. Det första arbetet med graverad titelvinjett och 4 graverade årstidsvinjetter. Samtida ngt nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett i marokäng och röda snitt. Pärmkanterna med blindpressad dekor. Klistermarmorerade för- och eftersättsblad. Rygg och pärmar ytligt spruckna och repiga. Ren inlaga med endast enstaka fläckar, t.ex. i det första arbetet på s. 10-11 i övre marginalen och på s. 220 i inre marginalen. Ett litet hål i yttermarginalen på s. 163 i det sista arbetet. Från Östanå. Cohen 925-26 för första upplagan som utkom 1769 och nämner denna upplaga i en not. Med graverade planscher och vinjetter efter förlagor av bland andra Le Prince och Gravelot samt graverade av G. de Saint-Aubin, N. Delaunay, Prévost, Rousseau, Watelet och Choffard. De mindre styckena på slutet bildar en slags andra del men utan vare sig titelblad eller impressum. Jean François de Saint-Lambert (1716-1803) var fransk poet, medlem av Academie Française 1770 och kanske mest känd för sina kärleksaffärer.

Odaterat. 36 x 11,9 cm. 3 blad. I senapsgul klotmapp med tvådelad titeletikett i rödbrunt respektive mörkbrunt skinn samt en invändig ficka i klot (Bonniers bokbinderi). De lite solkiga pärmarna något sneda, den nedre titeletiketten aningen nött. De tre lösa bladen på gultonat papper är vikta på mitten med handskriven text på framsidorna och blanka baksidor. Bladen med riss, några mindre revor och nagg. Det första bladet med den halvt utsuddade blyertsnoteringen ”För Vintergatan”. Erik Lindorm (1889-1941) var en svensk författare, publicist och poet. De två dikterna är betitlade ”Väskan” och ”Siste kavaljeren”, vilka båda publicerades i den år 1934 utkomna diktsamlingen ”På marsch. Nya dikter”. De handskrivna dikterna utgör troligast bidrag till tidsskriften ”Vintergatan” och avviker i några fall mot den tryckta texten i ”På marsch. Nya dikter”.

Uppsala, Edman, 1793-1800. 4:o. 12 + (4),17-24 + (4),24-32,(1) + (2),33-39,(1) + (4),41-47,(1) + (2),49-52 + (2),8 + (2),8 + 8 + 8 s. Bra marmorerat pappbd med röd titeletikett på främre pärmen (Levin). Stänkta snitt. Delvis ngt lagerfläckig. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 81-82. Marklin Catalogus disputationum 170-79. Respondenterna var i tur och ordning: M. Juringius, J. Hedenström, P. G. Berger, J. Bredman, L. Tråss, E. Holmberg, O. F. Wulf, Z. Colliander, F. Åkerblom och E. G. Godenius. En genomgång av de svenska 1500-talstrycken. Innan Collijn gav ut ”Sveriges bibliografi” I-III var denna avhandlingsserie det viktigaste referensverket, flitigt använt av t.ex. Klemming och Hierta. Ett i enstaka fall förekommande dedikationsblad saknas i fjärde delen.

Lund, C. F. Berling, 1804. 8:o. 135,(1) s. Häftad och oskuren i glättat ljusgult något solkigt samtida omslag. Flera minimala maskhål i titelbladets nedre marginal, vilka avtar fram till s. 12. Några svaga spridda fläckar och mindre solkigheter. Bra ex. Med ett företal av översättaren i vilken Saint-Lamberts liv och verk presenteras. ”Kaprisen” i titeln syftar givetvis inte på växten med samma namn utan på italienskans ”capriccio”, ungefär ”ett nyckfullt infall”. Arbetet innehåller intressanta och tidstypiska jämförelser mellan de bägge könen. ”Det är troligt at tänke-organen är hos eder [kvinnorna] af samma natur som edra andra organer; den bör således vara svag och fin såsom de: ännu mer, den bör då ofta blifva störd genom tillfälligheter, som äro okände för mannen. Diafragma sättes lättare i rörelse hos qvinnan än hos mannen, och den har mycket inflytande på hjernan. Men en annan organ hindrar ofta eder tänke-organens förrättningar: lifmodren är för qvinnan en annan diafragma. Vissa periodiska olägenheter göra edra lynnen stundom mera ojämne och förorsaka en större lättrördhet; det är då som i mäst ären fallne för ombytlighet och nycker, mäst oskicklige at rigtigt tänka och bedömma”.

Leutershausen, 1972-74. (12),LXIII,(1),621,(2) + (8),CXIV,842,(4),XLIX,(1),(1-4),XLI,(1),(1-9) + (12),LXXXIV,595 + (8),798,(2),CV s. Fyra obetydligt nötta oklbd. Del I med aningen bågnade pärmar. Faksimiltryck av originalet som utkom 1899-1924. Undertitlarna till de olika delarna lyder, I: ”Norsk boglexikon 1643–1813. Beskrivende katalog over bøger trykte i Norge i tidsrummet fra bogtrykkerkunstens indførelse til adskillelsen fra Danmark”, II: ”Norge og nordmænd i udlandets literatur. Beskrivende katalog over bøger og tidsskriftartikler om norske forhold”, III: ”Norske forfattere før 1814. Beskrivende katalog over deres værker, tilligemed supplement til Bibliotheca Norvegica I: Bøger trykt i Norge før 1814”, IV: ”Norske forfattere efter 1814. Beskrivende katalog over deres i udlandet trykte værker. Første samling. Med supplementer til Bibliotheca Norvegica I-III”.

Sthlm, L. L. Grefing, 1743. Folio. (18),220,(56) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med träsnittsillustrationer på s. 215. Nära samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och gråbeige titeletikett. Stänkta snitt. Något nött rygg och falsar samt med spricka överst i den främre ytterfalsen. Båda pärmarna med brytmärke i nedre hörnet och lite avnötta pärmkanter. Ställvisa lagerfläckar i marginalerna med fler fläckar där på s. 65-74 och ett brännhål i yttermarginalen på s. 49-50. Trycksvärterand i marginalen på s. 193. De två sista bladen lagade i nedre ytterhörnet. Kartan har en lång reva lagad med papper i gammal tid på baksidan. Exlibris för K. E. Hällsjö. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 425. Wingborg Litteratur om Dalarna 8089. Wingborg Litteratur om Borlänge och Stora Tuna 660. Den fina kartan är signerad Geringius. Planschen vid sidan 121 avbildar Stora Tunas kyrka. Illustrationerna på sidan 215 avbildar tre olika sigill. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) var prost i Stora Tuna. Som hovpredikant predikade han för Karl XII samma dag som denne blev skjuten. Han var far till den kända språkmannen och debattören Abraham Sahlstedt. Även fadern intresserade sig för språket och dess utformning och i detta sitt monumentalverk över Stora Tuna undviker han genomgående utländska låneord. Karl Edvard Hällsjö (1866-1950) var läkare och hembygdsforskare i Stora Tuna i Dalarna. Han var en av initiativtagarna till Tunabygdens fornminnes- och hembygdsförening 1915 och skapare av Tunabygdens gammelgård.

Göteborg, 1900. (2),18,(1) s. Välbevarat stiligt rött marokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, pärmar med guldpräglade ramlinjer på pärmarna och inre denteller samt övre guldsnitt (Hedberg). I skinnskodd och invändigt flanellfodrad marmorerad pappkassett. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris. Tryckt i rött och svart av Wald. Zachrissons boktryckeri på handgjort lumppapper i 99 numrerade exemplar, varav detta är nummer 62. Om en märklig epok i Göteborgs näringsliv med början 1808 då staden öppnades för frihandel med England under ett antal mycket vinstgivande år under Napoleokrigens sista år.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos H. Fougt, 1772. 8:o. (28),152,(8),1-10 s. & 4 utvikbara grav. plr. Häftad i samtida lite nött grönt pappomslag med blank etikett överst på ryggen. Oskuren och delvis ouppskuren. Omslagets rygg hårt nött. Några lagerfläckiga blad, mest på slutet. Brun fläck nederst på s. 99. Gamla diskreta stplr från det Classenske bibliothek på främre omslag och titelsida. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1497. Första upplagan utkom 1756. Johan eller Jan Brauner (1712-73) ägnade en stor del av sitt liv åt studiet av olika metoder för jord- och skogsbruk. Sina praktiska erfarenheter gjorde han framförallt på sin gård Grenome i Uppland. Det Classenske bibliothek i Köpenhamn grundlades genom en donation av den privata boksamling om 20000 volymer som tillhört affärsmannen Johan Frederik Classen (1725-92). Donationen innehöll även medel för att hålla biblioteket öppet för allmänheten och till nyförvärv. Classens bror lät uppföra ett hus till biblioteket. 1867 fördelades samlingarna mellan Köpenhamns universitetsbibliotek och Landbohøjskolen. Många dubbletter har genom åren avyttrats ur det ursprungliga bokbeståndet.

Göteborg, S. Norberg, 1815. 4:o. (2),235 + (2),195 s. Nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett i glättad papp. Tätt rödstänkta och aningen smutsiga snitt. Titeletiketten är skadad i nedre hörnet. Nötta pärmar och pärmhörn. Bakpärmen med två rejäla urgröpningar vid övre kanten. Delvis hårt lagerfläckig, mest på titelbladen. Fantastiskt innehållsrik uppslagsbok med uppgifter från ”aba” till ”österrikiska viner”. Arbetet är tänkt att användas som en vägledning till utrikes varor som olika sorters viner, ostar, tyger m.m., men här återfinns även en hel del zoologiska uppgifter. Som exempel på uppslagsord kan anföras ”Soya, kallas en brun saltaktig saft från Ostindien och Japan; brukas vid stek, i synnerhet i soppor; den från Japan är bäst; säges tillverkas af en sorts bönor, Dolichos soya kallade, som mycket planteras på Japan” och ”Marsvin [vanlig tumlare], ett amfibium af diande slägtet, hvars kött der och hvar ätes; uppehåller sig i ocean, hvarest det följer skeppen, om i myckenhet, betyder det storm; en annan sort kallas tumlare, äfven sverdfisk, som är en farlig fiende för hvalfisken.” Lars Nilsson Synnerberg (född 1738) gav även ut ”Svensk contorist eller beräkning af utrikes orters mynt, mått och vigt” (1813).

Uppsala, 1896. (2),163,(1) s. Bra halvpergamentbd med guldornerad rygg och guldpräglad titel. Övre guldsnitt, de övriga oskurna. Lätt bågnade pärmar, pärmpappret med smärre skavanker. Med Per Hiertas namnteckning daterad 1896. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 33. Tryckt i 100 exemplar på fint skrivpapper. Behandlar i ett antal separata kapitel det svenska 1600-talets vittra storheter: Stiernhielm, Lucidor, Wivallius, Dahlstierna, Skogekär Bärgbo m.fl. Ett långt kapitel behandlar nordiska medeltidsförfattare och i en kortare notis meddelas utdrag ur Elias Brenners bibliotekskatalog. Boken har samma utformning som G. E. Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” och ”Ur en samlares anteckningar”.

Leipzig, Gleditschens Buchhandlung, 1760. 8:o. Grav. front,(28) s.,2548 spalter & 8 utvikbara grav. plr. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och svart infärgat titelfält. Stänkta snitt. Med skada överst på ryggen. Försättsbladet urrivet. Enstaka småfläckar, några råkanter och stukade hörn. Liten lagning i nedre hörnet vid spalt 166. Pappret tunt och med litet hål i spalt 1898. Bra ex. med Clas Lillies namnteckning daterad 1764 på titelbladets baksida. Hübners första uppslagsbok utkom 1704. Fortfarande 100 år senare kom nya upplagor ut!

Sthlm, I. Marcus, 1844. 8:o. 96 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i läckert tryckt ljusgrönt omslag. Någon enstaka obetydlig småfläck. Med Jacob Westins stpl på titelbladet och diskret duplettmarkering i blyerts från Uppsala universitetsbibliotek på främre omslaget. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4182. Bréant Rappe var kanslist i Kammarkollegiet.