Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, (1838)-39. 8:o. 248 + 62,(1,1 blank),63-258 s. + GEIJER, E. G. Bihang till Litteratur-bladet. I-III. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. 20 + 24 + 24 s. Två samtida pappomslag fint klädda med senare ljusgrå papp med svarttryckta ryggtitlar. Ryggarna lite gulnade och den ena med en liten fuktfläck. Undre snitten med småfläckar. Inlagorna med obetydliga småfläckar. Namnteckningar J. F. [?] Carlson från 1838 respektive 1840. Trevligt ex. Ett deltitelblad till den andra årgången saknas som ofta. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 174. Tidningen utkom under åren 1838-39 med tolv nummer per år (det första numret utkom den 5 februari 1838 och började med en anmälan där Geijer bland annat yttrade: ”I själva verket har jag aldrig tillhört något parti, ej ens mitt eget, om ett sådant funnits. Men sätter någon synnerligt värde på att förebrå mig ett avfall. Välan! Jag har då avfallit från mig själv, vilket också ej skadar, där det befinnes med skäl vara för sig gånget”). 1840 trycktes tre separat paginerade bihang, vilka återfinns i detta exemplar. Tidskriften blev Geijers språkrör där hans avfall till liberalismen kungjordes och förklarades genom artiklar om till exempel ”läroverksfrågan” och ”fattigvårds-frågan”. Den innehåller även recensioner av nyutkommen litteratur.

Sthlm, L. L. Grefing, 1754. 4:o. (20),56 s. & 2 grav. plr. Något nött brungrått klbd från 1800-talets mitt med titeln guldpräglad på ryggen, vilken är lite blekt och har ett mindre nagg överst. Inlagan delvis lite snävt skuren. Enstaka obetydliga småfläckar. Med Gustaf Adolf Sparres accessionsnumrering överst på frampärmens insida, Carl Trolle-Bondes exlibris och hans guldpräglade monogram ”CTB” nederst på frampärmen. Från Trolleholm. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2963. Med en del pagineringsfel. Med tryckt dedikation till den unga kronprins Gustav (III) och hyllningsdikter av bland andra A. Nicander, M. Rhyzelius Odencrants, C. F. Lund, Mariana Eneström och J. Israelsson. En, enligt Warmholtz ”mindre lycklig”, tysk överättning utkom i Lübeck 1775. Planscherna avbildar en ”underklädning” och en ”öfverklädning” som Gustav Vasa ska ha burit när han anlände till Lübeck från Danmark. Klädesplaggen förvarades vid denna tid i stadens rådhus. Sivers lät J. H. von Seelens teckna av dem för att tjäna som förlaga till dessa gravyrer för att vederlägga det elaka ryktet att Gustav Vasa vid tillfället varit klädd i en ”oxedrifware klädning”.

Sthlm, 1893. Porträtt,XVI,554,1-13 s. Elegant blått halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1926). Omslaget medbundet. Liten fuktfläck på främre pärmen. Återkommande svag fuktrand i övre ytterhörnet. Praktex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Tryckt i 350 exemplar. De tretton sista sidorna består av musiknoter. Både Petter Stenborg (1719-81) och hans son Carl (1752-1813) var skådespelare och teaterledare i Stockholm.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1785. 8:o. (4),449,(18) s. Något nött marmorerat skinnbd från början av 1900-talet med oxblodsfärgad titeletikett och röda snitt. Smala guldornerade pärmlinjer. Titelbladet med en beskuren samtida namnteckning i övre marginalen och en liten bläckfläck. Bra inlaga med några enstaka obetydliga småfläckar, t.ex. i yttermarginalen på s. 428. Bring Itineraria svecana 238. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5629. Essén Sörmländsk bibliografi s. 140. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 30. Krok Bibliotheca botanica suecana 4. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 177. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 10. ”Tryckt på auctors kostnad”. Fischerström beskriver på de första 64 sidorna sin resa 1782 med segelbåt från Stockholm till Torshälla. Denna del har ett deltitelblad med texten ”Resan från Stockholm genom Mälaren”. Stilen i denna inledande reseskildring skiljer sig från arbetet i övrigt och har liknats vid Bellmans; Magnus von Platen skriver att ”det är som taget ur Fredmans epistlar” och karaktäriserar Mälarbeskrivningen som ”en sammansmältning i tidens tecken: en naturvetenskap med poetiska accenter, en lanthushållning som är litterärt parfymerad”. Björn Dal kallar arbetet, med dess utförliga redogörelse av Mälartraktens djurliv, ”den kanske utförligaste lokalfaunan före Ekströms beskrivning över Mörkö socken 1828”. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht. Den 17 år äldre Nordenflycht hyste en olycklig kärlek till Fischerström, en kärlek som inspirerade till hennes banbrytande bekännelselyrik. Hon gör sig också påmind i Mälarbeskrivningen där Fischerström som motto har valt en rad ur hennes dikt ”Ensamheten”: ”Jag har min plågo-svärm i staden lämnat qvar---”.

Sthlm, Königl. Druckerey, 1719. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i nyare grått pappomslag med grön klotrygg och på främre omslag maskinskriven titeletikett. Några små marginalfläckar. Exlibris Curt Wallin. Gott ex. på skrivpapper. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 45. Warmholtz Bibliotheca historica Sveo-Gothica 5998.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1836. 8:o. (2),391 s. & 5 utvikbara litograferade plr. Nära samtida grönt klbd. Blåmarmorerade snitt. Smårevor överst i båda ytterfalsarna och litet stötmärke i frampärmens innerhörn. Med nagg upptill i försättsbladet efter försök att utplåna en namnteckning. Nagg i övre marginalen i bladet s. 105-06. Svag fuktrand i övre marginalen i bokens andra hälft. Första registersidan 381 bruntonad. Namnteckning Arnroth och stpl för G. A. Lagerfeld. Från Säbylund. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2090. En andra omarbetad upplaga utkom 1852. Johan Samuel Billing (1795-1851) var regementsläkare och andra professor vid veterinärinrättningen i Stockholm. Enligt förordet är sidorna 1-112 författade av Billings företrädare vid lärarebefattningen vid Marieberg, Anders Retzius, och arbetet tänkt att användas vid Marieberg och föreläsningar för Konungens livgarde till häst.

Sthlm, H. Fougt, 1776. 8:o. (6),183,(1 blank,4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida ngt nött gråpappomslag med handskriven titel på främre omslag. Ett fåtal lager- och småfläckar. Titelbladet med två mindre fläckar. Reva i inre marginalen på s. 113. Några samtida marginalanteckningar och förstrykningar. Delvis tryckt på blåtonat papper. I detta berömda men även för sin tid omoderna geologiska arbete försökte Wallerius med hjälp av de nya vetenskaperna att förklara världens uppkomst utifrån gamla testamentet. Wallerius argumenterar för att världen skapats ur vatten och ljus (motsvarande första Moseboks himmel och jord) och åberopar bl.a. en mängd tänkare ur den mystiska traditionen. Frängsmyr ser arbetet som ”ett levande exempel på den underströmning av mystik som kännetecknar det förnuftsinriktade 1700-talet.” Boken blev också uppskattad i sin samtid och översattes till bl.a. tyska, franska och italienska. En latinsk utgåva utkom 1779.

Köpenhamn, 1941. (2 blanka),XIII,(3),457,(1 blank,1) + (2 blanka),IX,(3),402 s. & 1 medbunden rättelselapp. Två eleganta ljusbruna hfrbd med upphöjda bind, blindornerade ryggar, titeletiketter och nummerskyltar av mörkbrun marokäng, marmorerade pärmpapper och förgyllda övre snitt, övriga putsade (Hedberg, 1941). Omslagen medbundna. Ryggarna obetydligt gulnade och flammiga. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris och dennes bifogade prydligt handskrivna kataloglapp. Utgiven av Det danske sprog- og litteraturselskab. I: 1805-1819. II: 1820-1832. En tredje del med kommentarer utkom 1968, efter Gustaf Bernströms död. Rasmus Rask (1787-1832), dansk lingvist, ansedd som den moderna historiska språkvetenskapens fader. Ett av hans viktigaste arbeten var ”Undersøgelse over det gamle nordiske eller islandske sprogs oprindelse” (1811). Han formulerade även den första versionen av det som skulle komma att kallas Grimms lag. Bland de många brevvännerna kan märkas A. A. Afzelius, Johan von Bülow, Sveinbjörn Eigilsson, Jacob och Wilhelm Grimm, P. E. Müller, Rasmus Nyerup och Bjarni Thorsteinsson.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1829. 8:o. 74,(2) s. Brunt hklbd från ca 1900 med tryckt titeletikett av papper. Gula snitt. Blekt rygg. Svagt trycksvärtesolk på s. 50 och även en liten reva i nedre marginalen där. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2054. Året efter publicerades författarens ”Underrättelser om husdjurens allmännaste sjukdomar, med deras kännetecken, orsaker och botande”. Utgivarens förord i föreliggande arbete avslutas ”Det händer ej sällan, att man af hästprånglaren lätt blifwer bedragen: han förstår att genom allahanda konster dölja de alldra betydligaste fel; hwarföre jag till förekommande deraf welat utgifwa denna lilla afhandling och hoppas att den ej skall blifwa utan nytta”.

Sthlm, J. H. Werner, 1723. 4:o. (90) s. Tagen ur band och insatt i trevligt mörkbrunt stänkdekorerat pappomslag (Johanna Röjgård). Några blad lite nära skurna. Liten lagning nedtill i blad E1. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 68. Översatt via engelskan av Carl Gyllenborg. I pjäsens förord skriver J. Rosenadler att ”såsom nyheter uti thetta lilla wärck/ först/ at wårt modersmåhl träder lika såsom fram under latinsk drächt/ jag menar/ med latinsk stihl och bokstäfwer; och sedan/ under art och kynne af en poësie, som doch rimlös är.” Han fortsätter: ”the latinske bokstäfwer äro oförlikneligen lättare at kännas igen/ at läras/ läsas och skrifwas”. Även om alltså typsnittet i boken är antikva är å, ä och ö dock satta i fraktur, liksom förordet! Dahlgren räknar Andromache som det tredje, i Sverige tryckta, svenskspråkiga arbetet satt i antikva.

Sthlm, O. Grahn, 1814 respektive P. Sohm, 1815. 8:o. (2),160 + 161-269 + (2),103 s. Samtida trevligt men ngt nött hfrbd med guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Skinnet bortnött allra överst på ryggen. Enstaka lagerfläckar. Del I-II med spridda fläckar och några lätt solkiga blad, de inledande bladen i del I solkiga nedtill. Oval samtida svartstpl med initialerna ”J.E.N.” på försättsbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3984: ”I afd. 1-2 har G. följt Der Feldzug des Kronprinzen von Schweden im Jahre 1813 und 1814 [...], under jämförelse med svenska arméns generalorder m.m.; afd. 3 är original.” Den senare behandlar fälttåget i Norge. Daniel Ehrenfried Gravallius (1777-1849) prästvigdes 1803 och deltog som bataljonspredikant i fälttågen 1809 och 1813-14. Han verkade vid sidan av sin prästgärning som satirisk poet och teologisk skriftställare under nära 50 år. Gravallius debuterade 1802 med ”Promenad-läsning” och erhöll samma år ”mention” av Svenska akademien för sitt skaldestycke ”Religionen”.

Uppsala, 1973-(74). LVI,314 s. & plr. Häftad. Aningen nött omslag. Enstaka diskreta blyertsanteckningar. Med Nils Nordqvists exlibris. Tryckt i totalt 75 exemplar. En fristånde fortsättning av Sten G. Lindberg utkom 1987. Innehåller många bokbandsavbildningar. Innehåller ett flertal bokbandsavbildningar och förtecknar många fina böcker. Byggmästaren Nils Bonniers omfattande bibliotek såldes på två stora bokauktioner 1997-98.

Sthlm, Nyström & Stolpe, 1761. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt. Enstaka småfläckar. Två små bläckstänk i texten på sista bladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 980. Översättning av Johan Fredrik Kryger. Hampans odling skildras på sidorna 3-10. Originalet ”Traité du chanvre” utkom första gången 1758.

Sthlm, C. J. Röpke, (1739). 4:o. 78 s. Tagen ur band. Med gamla gula snitt. Snedläst rygg. Enstaka lagerfläckar. Bruntoning i övre hörnet på de tre första bladen. Litet bläckstänk upptill på s. 9-10. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 79. Översatt av Jean Ehrenström. Klemming menar dock att andra uppgifter pekar ut skådespelaren Birger Hildon som översättare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (2),XII s. + (HISINGER, WILHELM) Förteckning på växterna i Skinskattebergs socken i Westmanland. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (2),45 s. Häftad i samtida något nött gråpappersomslag med sprucken rygg och bakre omslag med liten pappersförlust. Oskuren inlaga. Bra ex. med C. Fr. Mörcks namnteckning på insidan av främre omslag. Krok Bibliotheca botanica suecana 5 vad gäller det andra arbetet. Wilhelm Hisinger (1766-1852) var kemist och mineralog och ägnade sig åt bergs- och bruksverksamhet. Han samarbetade även med Berzelius vilket 1804 ledde till upptäckten av det nya grundämnet cerium. Han gav ut flera arbeten inom geologi varav ett av de viktigaste är ”Anteckningar i physik och geognosi under resor uti Sverige och Norrige”. Sina betydande samlingar donerade han till Vetenskapsakademien. Hisinger var stor markägare i Skinnskattebergs socknen.

Sthlm, Z. Hæggström respektive L. J. Hjerta, 1831-33. 8:o. (2),181,(1) + 152 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad och blindpressad ryggdekor samt orange titeletikett, vilken är naggad i högerkanten. Gula snitt. Ryggen med några små fuktfläckar. Lagerfläckig inlaga. Med Axel Lewenhaupts namnteckning. Från Säbylund. Utgiven på W. Lundequists förlag. Romanen översattes även till tyska 1843. Soldaten Fjällman deltar i 1788 års krig i Finland och lyckas rädda två länsmansdöttrar från att våldtas av kosacker. I stället utnyttjar Fjällman själv deras tacksamhet till att ”vanära” dem. Strax innan Fjällman, hemma i Sverige, ska gifta sig, dyker den ena länsmansdottern upp i havande tillstånd och Fjällman gifter sig med henne i stället. När barnet, Johannes, föds, dör modern. Fadern bosätter sig i ett torp i skogen och låter sonen växa upp som ett naket vilddjur. När fadern dör, blir Johannes omhändertagen av vänligt folk i bygden och åker senare till Uppsala för att studera. Han deltar i kriget 1814. Resan hem från kriget skildras i form av brev till den älskade Gustafva. Bland annat besöks och skildras Trollhättan, ättestupan vid Halleberg, ”Vestergyllens slättbygd”, Läckö, Kinnekulle, Mörkeklef, Vänern och Tiveden. Om västgötaslätten skriver Mellin, själv uppvuxen i Tun: ”Äro icke dessa fula ansigten, hela detta dåliga folk, en bild af den låga natur som omger dem? I sina låga kojor, hopkrupna och hungriga, se de arma slättboerna ut som nödvexter, som misslyckade foster af den här så fattiga naturen. Endast hafrejord och himmel!” ”Svenskt biografiskt lexikon” kallar den ”en romantisk skräckroman”.

Karlskrona, G. Ameen & comp., 1842-43. 8:o. (4),190 + (4),223 s. & 3 litograferade plr, varav 1 kolorerad och 1 utvikbar. Samtida mörkbrunt hfrbd med grönstänkta snitt. Ryggen kraftigt blekt. Några gamla anteckningar på försättsbladet. Inlagan till första delen genomgående lätt lagerfläckig. En gammal lagning i övre marginalen på s. 33 och några revor i övre marginalen på s. 39 i del I och 191 i del II. Ur G. A. Sparres bibliotek och från Trolleholm. Första delen med undertiteln ”Paris” och den andra ”Från Genève till Neapel”. Bygdén har de felaktiga förnamnen ”Alexis Eduard” på författaren. Detta ex. har de ursprungliga titelbladen som ibland byttes ut. Författaren intresserar sig både för konsten och industrin, teatern och daguerrotypin, utbildning och folkliv under sin vistelse i Frankrike. I Italien besöker han bl.a. Vesuvius och Pompeji.

Sthlm, F. B. Nestius, 1824. 8:o. 36 s. Häftad i tryckt gråpappersomslag med några småfläckar. Sporadiska småfläckar. Trevligt ex. från Östanå. Översättning från originalet ”A Treatise on razors, in which the weight, shape, and benefit of a razor are considered”. Omslaget har rubriken ”Strigel-bilagor” med en innehållsförteckning. Författaren bar den ståtliga titeln ”Kongl. Storbrittanisk lifbarberare.”

Nyköping, (1764). 8:o. (16) s. Häftad och närmast oskuren i prydligt violettmarmorerat pappomslag från 1900-talets första hälft med tryckt titeletikett på frampärmen. De två sista bladparen ouppskurna. Enstaka småfläckar, mest på titelbladet. Liten fuktrand i nedre ytterhörnet. Med Gabriel Marklins monogramstpl på titelbladet. Österrekarne och Västerrekarne härad ligger i norra Södermanland och hade sitt tingshus i Eskilstuna. Tanken var att sockennamnet skulle fyllas i på tredje raden.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1855-56. 8:o. XX,(2),144 + IV,126 + 89 + 24,1-10 s. Hfrbd från början av 1900-talet i gammal stil med upphöjda bind, guldornerad rygg, svart titeletikett och stänkta snitt. Ryggskinnet ställvis hårt nött och med några fläckar. Inlagan ngt bruntonad och ställvis lätt lagerfläckig. Fuktfläckar i nedre marginalen på s. 32-56 i den andra pagineringsföljden och i den tredje pagineringsföljden från s. 89 fram till s. 24 i den fjärde. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3452, 3536 och 4890. Ovanlig källsamling som innehåller ”Anteckningar af en gammal gustavian” av C. D. Hamilton, ”Strödda anteckningar om konung Carl XIII”, ”Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger”, ”Riksrådet, Upsala akademies kansler m.m. grefve Carl Rudenskölds lefverne, upptecknadt af honom sjelf år 1774”, ”Rörande svenska örlogs-flottans fälttåg år 1789. Upptecknadt i början af år 1790” och ”Bihang till 1788-89-90”.

Sthlm, H. A. Nordström respektive J. A. Carlbohm, 1806. 8:o. (4),VIII,187,(1) + (4),192 + (8),127,(1) s. & 2 utvikbara tabeller. Samtida något nött glättat grönt pappbd med titeletikett i rosa glättad papp. Gula snitt. Ryggen lite blekt och flammig samt med flera avnötningar i falsarna. Pärmarna med några ljusa mindre fuktfläckar. Ställvisa enstaka småfläckar. Trevligt ex. Del I-II innehåller sextio resebrev. Del III har undertiteln ”Åkerbruk och handel”. Tabellerna visar in- och utförsel från Parga och de forna venetianska öarna. Saverio Scrofani (1756-1835) var italiensk historiker, ekonom och författare. ”Viaggio in Grecia” trycktes första gången i Rom 1800 och i fransk översättning i Paris 1801.

Sthlm, Holmberg & Wennberg, 1780. 8:o. 109,(3) s. Tagen ur band. Gamla gula snitt. En del lager- och småfläckar. Titelbladet loss och med en stark brun fuktfläck i nedre marginalen och ett samtida rött lacksigill ”MC” (?). Samma sigill blindstämplat på sista bladet. En del solkigheter på s. 5-19. Flera starka brunfläckar i texten på s. 25-32. Andra svenska översättningen. Den första trycktes 1760. Denna upplaga publicerades också i andra emissioner i ”Det nya landt-bibliotheket, eller samling af utwalda romaner” och i ”Romaner eller hwad som mäst behagar fruntimren”. På de tre sista sidorna återfinns förlagsreklam.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1766. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Från Ericsberg. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 141. Bygdén menar att detta arbete är ett samarbete mellan Kinborg, som var borgmästare i Söderköping, och rådmannen Hans Lindstedt. S:t Ragnhilds källa utvecklades till Söderköpings brunn på intiativ av Kinborg och fick kungliga privilegier 1774, efter det att läkaren Magnus Gabriel von Block redan 1719 funnit källan lämplig som brunnsort. Källan är dock känd sedan medeltiden och har enligt myten fått sitt namn efter jungfrun Ragnhild som någon gång under den katolska tiden blev oskyldigt dömd till bålet för sedlighetsbrott. Hon bönfallde gud om nåd varpå en en blixt slog ner och en källa sprang fram, som inte bara släckte bålet utan nästintill dränkte staden. Denna Ragnhild är troligtvis inte densamma som Ragnhild av Tälje, Söderköpings och Södertäljes skyddshelgon. Om källans ursprung, skriver författaren, ”är äfwen så mycket widskeppeligt diktadt, som orimmeliga berättelser utspridda, hwilka här förbigås” och ägnar i stället texten åt att beskriva källans hälsobringande egenskaper.

Sthlm, M. Laurelio, 1703. Liten 8:o. (8),263,270-71,266-352 s. Samtida lätt mörknat pergamentbd med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Ljusbrun fuktfläck på frampärmen. Aningen solkigt titelblad. Stor fuktrand i yttermarginalen och delvis in i texten från titelbladet till s. 48 samt på s. 111-238. Enstaka övriga fläckar, t.ex. en liten rostfläck på s. 309-10. Flera små bläcknoteringar i marginalerna. De två försättsbladen fulla med en vacker samtida avskrift av titeln och början av företalet. Eftersättsbladet med lång samtida notering ”Observatio ad p. 180”. De första fyra bladen och de sista arken X och Y på tjockt papper. Laur. (Lars) Swanbergs namnteckning på titelbladet. På frampärmens insida med namnteckningar för Joh. Leibell, Georg Teschner daterad 1735 och S. J. Wallman. Med Sigurd Piras exlibris. Trots fuktränderna ett bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1759. Med tryckt dedikation till Carl Piper. Dijkman återkom till ämnet i ”Historiske anmärckningar, öfwer, och af en dehl runstenar, i Swerige, angående dhe uhrgambla, sviar och giöthers kyrkie och werdzliga wäsende”. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” är ”Antiquitates” det ”första försöket till en medeltida svensk kulthistoria, sammanfogat med ärlig metod efter många olika källor, och innehåller många vederhäftiga, ännu användbara uppgifter, t.ex. om unika kyrkobruk och -föremål”. Sigurd Pira (1874-1949) var landsfiskal och svåger med språkforskaren Pelle Holm. Han var förespråkare för hembygdsrörelsen och en framstående kännare av Smålands kultur- och personhistoria samt en flitig boksamlare.