Search Results

Uppsala, Leffler och Sebell, 1847-48. 8:o. (4),764 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),774 s. Två samtida ngt nötta och snedlästa hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar. Blåstänkta snitt. Ryggarna ngt fläckiga och guldorneringen delvis oxiderad. Titelbladen ganska lagerfläckiga. Inlagan till del I delvis lätt lagerfläckig, i huvudsak upptill, och med liten fuktfläck i övre marginalen samt ett fåtal fläckar, t.ex. på s. 70-74. Några enstaka fläckar även i del II, t.ex. på s. 313-18 och 713-17. Med L. F. Rääfs exlibris. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 1301. Allt som utkom. Artikeln ”Bidrag til uplysing om Gustaf I:s hofhållning” av L. F. Rääf återfinns på s. 523-534 i del II av denna mycket ambitiösa kulturtidskrift. Bland Palmblads övriga medarbetare märks Atterbom och Elias Fries.

Trelleborg respektive Karlstad, 1965-75. 267 + 388 + 423 + 355 + 463 s. + Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar. Person- och församlingsregister utarbetat av Gunnar Bergström. Trelleborg, 1976. 83 s. + NYBERG, HARALD. Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar band VI perioden 1960-1999. Karlstad, 2007. 668 s. Fem aningen nötta gröna ohfrbd med svagt upphöjda bind och guldlinjerade ryggar samt röda övre snitt och marmorerade pärmpapper. Registret i grönt oklbd. Sjätte delen i blått oklbd med svarta titelfält och guldtryckt stiftsvapen med kors på frampärmen. Registervolymens bokblock loss från pärmarna. Sjätte delen med dedikation från författaren till Carl Henrik Martling och ur dennes bibliotek. Utgivna av Stiftshistoriska sällskapet i Karlstad. I den stora sviten utgavs den första delen sist. Överhovpredikanten m.m. Carl Henrik Martling (1925-2017) var bland annat kyrkoherde i Fryksände församling i Torsby 1966-71 och porträtteras själv på sidorna 331-32 i sjätte delen. Hans eget teologiska författarskap var stort och omfattade ett femtiotal böcker. Han avtackas även i del I.

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1810. 4:o. (4) s. Genomgående lätt lagerfläckig. Stort ex. Klemming Sveriges förhållanden s. 410 utan författaruppgift. En andra upplaga utkom samma år. Den frankofila Mörner (1781-1868) passade på att under en kurirresa till Paris erbjuda Bernadotte att bli svensk tronföljare i stället för den danske prins som sågs som en självklar kandidat efter dennes bror Karl Augusts död. Om det var på Mörners eget initiativ eller inte är omtvistat. Den svenska diplomaten Wrede kallar Mörner ”en ung etourdi och enthousiaste”. Mörners motiv var enligt egen utsago revanschistiska gentemot Ryssland, vars erövrande av Finland han hade i färskt minne som soldat vid fronten. Valet av tronföljare skulle ske på riksdagen i Örebro 1810, men Mörner blev, trots att han var riksdagsman, beordrad av Karl XIII att inte åka till riksdagen. För att tala för sin och Bernadottes sak utgav han bl.a. denna skrift, som spreds av vänner och sympatisörer vid riksdagen. Mörner har fått epitetet ”kungamakaren”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1811. 8:o. (6),24,(4),1-46,(2),1-58 s. & 1 grav. plansch på ljusblått papper. Blåmarmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med mörkblå titeletikett i skinn på frampärmen. Övre stänksnitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Spridda svaga marginalfläckar. Trevligt ex. Detta är delvis en ny upplaga av Lavaters ”Blandade fysiognomiska reglor, en handskrift för vänner” som utkom i Jönköping 1807. Den första pagineringsföjden, ”Om temperamenterne”, är skriven av Wetterbergh. Den tredje pagineringsföljden är ett bihang med titeln ”Doktor F. J. Galls organlära”. Planschen visar på relationen mellan olika delar av hjärnan och mänskliga karaktärsdrag som ”tjufsinne”, ”mordsinne” och ”barnkärlek”. Franz Joseph Gall (1758-1828) var pionjär inom den vetenskap som senare skulle bli känd som frenologi. Han tvingades lämna Wien 1805 och slog sig ned i Frankrike. Frenologin gav en förment vetenskaplig förklaring till företeelser som kriminalitet, över- och underklass och kunde även användas som ett försvar av kolonialismen. Galls tankar banade emellertid också väg för den riktiga uppfattningen att olika centrum i hjärnan behandlar olika sinnesintryck och styr olika kroppsliga funktioner.

Uppsala & Gävle, Edquist & k. respektive A. P. Landin, 1849-60. 8:o. (7,1 blank),416,(4) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 2 utvikbara tryckta tabeller + (2),IV,(1,1 blank),155,(1) s. & 1 utvikbar, delvis kolorerad, litograferad plansch & 1 utvikbar, delvis kolorerad, litograferad karta. + WIDMARK, P. H. Underdånig berättelse innefattande ekonomiska och statistiska upplysningar om Norrbottens län, samlade under embets-resor år 1859. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar delvis kolorerad litograferad karta. Två svarta samtida lätt nötta hfrbd med blindpressad linjedekor på ryggarna och marmorerade snitt. Första delen lätt bruntonad med enstaka fläckar. Andra delen bruntonad på de första åtta sidorna liksom på s. 113-44. ”Berättelsen” är bunden i slutet av första volymen, något fuktbucklig och med en missfärgning på titelbladet. Tabellen vid s. 290 i första delen är itu i en vikning. Den stora kartan i slutet av andra delen har en lång reva vid infästningen. Bra ex. med Säfstaholmsbibliotekets exlibris och Gustaf Trolle-Bondes monogram ”GTB” längst ned på ryggarna. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5802. Del II utkom redan 1849. Den beskriver alla socknar i Bergsjö tingslag. På grund av svårigheten att insamla en del av det historiska materialet blev del I:1 avsevärt fördröjd och trycktes först 1860. Vid utarbetandet av andra till och med femte kapitlen var prosten Lars Landgren i Delsbo Widmarks medhjälpare. Andra avdelningen av del I utkom ej. Bladet med innehållsförteckning i början verkar ofta saknas, men återfinns här. Bring Itineraria svecana 847, Setterwall Svensk historisk bibliografi 6176 och Marklund Övre Norrland i litteraturen 2525 för det andra arbetet. Kartan avbildar ”Gelliware jernmalmsberg” och är signerad C. M. Robsahm 1860. Arbetet innehåller bland annat uppgifter om den samiska och finska befolkningen i området. Här påtalas bland annat de problem som uppstår för de enspråkigt finsktalande vid kontakter med myndigheterna. ”Mig sades nemligen, att förmögna finska bönder skicka sina barn till svenska socknar, eller anställa dem der i tjenst, på det de måblifva i tillfälle lära sig svenska språket”. Per Henrik Widmark (1800-61) var landshövding i Norrbottens län.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(5) s.,1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fyra bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, marmorerade pärmpapper, övre guldsnitt. Häftesomslagen medbundna längst bak i banden. En liten stötskada överst på den andra volymen och med några fläckar på ryggarna till de två sista volymerna. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer.

Karlstad, G. Wallencrona, 1813-14 respektive E. Höijer, 1808. 8:o. (2),196 + 220 + 200 + 128,121-76 s. Två nötta samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt. Ryggarna blekta, torra och med mörka fläckar, mest nedtill. Titeletiketterna med ytliga sprickor och nummeretiketten på första volymen till större delen bortfallen. Någon enstaka diskret blyertsnotering. Enstaka lager- och småfläckar, t.ex. två små rostfläckar på s. 31 och 36 i tredje delen. Bring Itineraria svecana 345. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 223. De två första delarna i ”Andra upplagan, öfversedd och rättad”. En tredje del av denna upplaga utkom 1817. Första upplagan började utkomma 1807. Brings kollationering av fjärde delen är felaktig då tryckaren av misstag låtit två Q-ark med samma paginering, men olika innehåll följa på varandra. Originalet, ”Reise durch Schweden im Jahre 1804”, utkom 1805-06. Del I-II innehåller mycket omfattande skildringar från Västergötland och Göteborg, bland annat omtalas ett besök hos Pehr Tham på Dagsnäs. I del III skildras bland annat samerna och norra Sverige och i del IV går färden söderut igen.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. Utvikbart grav. självporträtt,LIII,(1 blank),124,(1) s. Brunt marmorerat hfrbd från 1830-tal med guldornerad rygg och brun titeletikett. Alrotsmarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Porträttet lite nött, uppfodrat i nedre marginalen på baksidan och med liten reva i yttermarginalen. Ett fåtal svaga småfläckar. Bra ex. med Olaf Homéns exlibris. Det graverade självporträttet föreställer Hörberg med palett vid staffliet och är daterat 1807. En av de märkligaste äldre svenska självbiografierna. Den tillkom på J. H. Lidéns initiativ. I en osignerad recension i ”Swensk literatur-tidning” liknas kontrasten mellan Atterboms företal och Hörbergs biografi vid den som skulle uppstå i ”ett franskt skådespel med prolog på syriska”. Inleds med en tysk dedikationsdikt av Atterbom till ”L. v. J.”. I slutet Hörbergs egen verkförteckning av sina 87 altartavlor, de 520 ”målningar, hwilka jag med säkerhet mins mig hafwa gjort” och ”något om mina handritningar”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1769. 8:o. (22),336,333-50 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen blekt och flammig. En bläckfläck på insidan av främre pärmen och försättsbladet. Obetydligt lagerfläckig. Från Biby. Översatt från engelskan av Jacob Gabriel Rothman. Det engelska originalet ”Reflections on the rise and fall of the ancient republics, adapted to the present state of Great-Britain” utkom 1759 och översattes till franska 1769. Den svenska översättningen är enligt företalet gjord efter den andra engelska upplagan. De forna samhällen som Montagu (1713-76) beskriver är Sparta, Aten, Thebe, Kartago och Rom.

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 8:o. (4),XII,180 s. Litet träsnitt på titelbladet. Tagen ur band. Gamla gula snitt. Något lagerfläckig i början och på slutet. Fuktfläck i yttermarginalen på s. 53-54. Med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. Du Rietz Gastronomisk spegel 98. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1593. Titelbladets träsnitt föreställer en flaska med författarens initialer ”L. G. Z.” samt devisen ”tålamod” på en banderoll. Zaar var bland annat regementsläkare vid Västgöta regemente och gav 1836 ut ”Vins omständeliga kännedom till upplysning för vinets samtelige amatörer”. Innehåller förutom ”allmänna principer för matvarors tillredelse och servering” även råd inom hushållningen, köksträdgården och lantbruket hållna i en mycket patriarkalisk ton.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1784. 8:o. (8),30 s. + (ADLERBETH, G. J.) Skaldebref, upläst i Svenska academien den 24 januarii 1790. Sthlm, A. Zetterberg, (1790). 8:o. 16 s. + (KNÖS, O. A.) Samling af svenska vitterhetsstycken. Första delen. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 8:o. (4),162 s. + BOËTHIUS, D. Tal vid jubel-festen i Upsala, i hans kongl. höghets hertigens af Södermanland höga öfvervaro, hållet på stora Gust. lärosalen, den 7 martii 1793. Uppsala, J. Edmans enka, (1793). 8:o. 32 s. + LEOPOLD, C. G. (af). Åminnelse-tal öfver framledne professoren i moralen och statsläran vid kongl. akademien i Upsala, herr magister Joh. Peter Sleincour, på Östgötha landskaps vägnar, hållit i den större Gustafvianske lärosalen derstädes d. november 1786. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1787. 8:o. 27,(5 blanka) s. Samtida enkelt, men trevligt, hfrbd med upphöjda bind och röda snitt. Ryggen blekt och med några småfläckar samt ett minimalt maskhål nedtill. Enstaka småfläckar. Första arbetet delvis solkigt och lagerfläckigt samt med skada i inre marginalen på sista bladet. Tredje arbetet delvis med fuktrand och defekt i nederkant på s. 1 med mindre textförlust i innehållsförteckningen. Dessutom är s. 147–50 loss. Med L. A. Segerströms namnteckning och Adam Lewenhaupts exlibris. Lars August Segerström (1782-1865) påbörjade sina studier vid Uppsala universitet 1794. Han blev sedermera grosshandlare och svensk konsul i Danzig.

Uppsala, E. Bruzelius, 1825. 8:o. (4),72 s. Tagen ur band. Lagerfläckig. Allt som utkom. Innehåller ett flertal intressanta uppsatser som ”Säkerhetslampa till skydd för explosion af brännbara gasarter i grufwor, jemte en nattlampa, uppfunne af sir Humphry Davy”, ”En grön färg af owanlig skönhet”, ”metalliskt öfwerdrag af tenn på trädwaror, som liknar förgyllning”, ”Med tillhjelp af syrsatt saltsyregas uppwecklas manuscripterna från Herculanum”, ”Luftpumpens anwändning wid papperets limning samt wid färgerier”, ”Frugters förwarande, hwilken upptäckt är belönt såsom swar på en prisfråga af Wetenskaps-academien i Paris”, ”Om det atomistiska systemet, samt principen för theorien om gasformiga kroppar”, ”En interessant uppfinning af en ny och icke kostsam gas för luftsegling”, ”Fiskar som gifwa starka electriska slag, samt upptäckten af en insect med samma förmåga”, ”Naturliga grottor nyligen upptäckta, uti hwilka funnits ben efter djur af åtskilliga så kända som okända arter” och ”Hwarifrån bernstenen deriverar sig”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. Grav. porträtt,(34),287 + (6),321 + (4),305,(2) s. Tre samtida mörkgröna halvmarokängbd med gulddekorerade ryggar, röda titeletiketter och förgyllda delsiffror i fältet under dessa. Gula snitt. Lite nötta ryggar med några ytliga skrapskador. Inlagorna med ett fåtal obetydliga småfläckar. I första delen en liten fuktfläck på s. 8-9, ett par svaga fläckar på yttre snittet och i yttersta marginalen. De första sex sidorna i andra delen nästan loss. Med A. Wilhelm Hebbes namnteckningar och datering 1796. Bra svit. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 136, 143, 135 och 124 för den i verket ingående dramatiken. 1800-02 utkom en andra upplaga och 1811 en tredje. Med en inledande biografi av Nils von Rosenstein. Gustaf Regnér och Kellgrens systerson Christ. Lengblom var tillsammans utgivare av verket. Porträttet är graverat av J. F. Martin efter Sergels medaljong. Anders Wilhelm Hebbe (1779-1847) var godsägare och farbror till Wendela Hebbes man Clemens.

Grimma, Druck und Verlag des Verlags-Comptoirs, 1847. 8:o. IV,500 s. Häftad och mestadels ouppskuren i i lätt nött och obetydligt solkigt tryckt omslag. Bra ex. från det Gripenstedtska biblioteket på Bystad. Johan August Gripenstedt (1813-74) var godsägare och politiker. 1848-66 satt han i regeringen, varav de sista elva åren som finansminister. På den posten verkade han för frihandel, järnvägens snabba utbyggnad med lånat kapital, ståndsriksdagens avskaffande och näringsfrihetens införande 1864. Genom sin fru kom han i besittning av stora jord- och skogsegendomar samt bruk, bland annat Bystad.

Sthlm, literis Wernerianis, 1708. 4:o. (28) s. Gulvitt pappbd med röd titel- och årtalsetikett (G. Christoferson). Titelbladet hårt skuret i yttermarginalen. Medbundet senare brunt omslag med handskriven titel. Med Joh. Ax. Almquists stplr. Ur Kurt Winbergs bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1826: ”Calendarium är columne-vis inrättat: 1) Helgonens namn, och hvad de varit. 2) Citationer utur gamla svenska breviarier, krönikor, kyrko-ordinantier, runstafvar &c. vid de personer, som varit här i landet firade; 3) Äfvenledes, men utur fremmande autorer, om helgonen i gemen, både hela christenhetens och de nordiska”. Samuel Krook (-1716) utnämndes till professor i Pernau 1701, men tillträdde ej.

Sthlm, 1873. XII,710 s. Blått oklbd med guldornerad och blindpressad dekor. Stänkta snitt. Ryggen lite mörknad och nött. Delvis lite lös i häftningen och med sprickor i innerfalsarna. Inlagan som vanligt lite bruntonad. Med Ian Wiséhns namnteckning på försättsbladet. Med ett avslutande omfattande register. Fortfarande ett mycket användbart referensverk!

Sthlm, J. C. Holmberg, 1789. 12:o. 162,(6 blanka) s. Häftad i samtida gråpappomslag med en liten skada och pappersförlust nedtill på ryggen. Fin inlaga. Med G. Fleetwoods överstrukna namnteckning, J. Forsanders exlibris och namnteckning samt duplettmarkering i blyerts. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3385. Bibliotheca danica III:513. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län 831, noten. Översatt från det franska originalet som utkom samma år i Köpenhamn. Prins Carl av Hessen (1744-1836) var i dansk tjänst och hade befälet över de norska trupperna. Han ledde det danska fälttåget mot Sverige 1788, då Danmark gick in i kriget på Rysslands sida. Han tågade genom Bohuslän och befann sig strax utanför Göteborg med sina trupper då ett stilleståndsavtal slöts.

Hamburg, bey J. G. W. Meyn, 1803. 8:o. (12),220 s. Trevligt marmorerat glättat pappbd från 1800-talets första hälft med röd titeletikett och gula snitt. Ryggen något blekt. Författarnamnet skrivet med anilinpenna på titelsidan. Inlagan har en del bruksspår såsom en mindre fläck på s. 21, några tråkiga fläckar på s. 130 och 165 samt ett par smärre bläckfläckar i övre marginalen på s. 205-06. Med en liten överstruken privatstpl och J. W. Hagströms namnteckning. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5969. Allt som utkom. I Halle utgavs boken med nytt titelblad 1805. Översättaren undertecknar sitt förord i Rappin på Rügen. Den korta subskribentlistan upptar bara personer i dåvarande svenska Pommern. Johan Elers (1730-1813) var skald och topografisk författare vid sidan av sin tjänst som amanuens vid Kungliga biblioteket. Hans historiskt-topografiska verk ”Stockholm” utkom i fyra delar 1800-01 och beskrivs av Bygdén som ”ett för sin tid förträffligt arbete, som länge tjenat såsom hufvudkälla för senare beskrifningar”.

U.o., 1785. 8:o. (2),91 s. Svart hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Rygg och pärmar blekta upptill. Fin inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck. Från Biby. Andra upplagan av en anonym utgåva om Guiseppe Balsamo, den berömde greve Cagliostro och hans roll i den s.k. halsbandsaffären. Första upplagan utkom samma år och ytterligare ett antal upplagor såg dagens ljus detta och följande år.

Sthlm, P. Hesselberg, 1762-72. 8:o. (32),239,(1) + (4),334,(14) + (4),88,(6) + (4),119,(7) + (4),42,(4) + (4),33,(7) + (4),320 + (4),100 + (4),41,46-47,44-88,(51) s. Två nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och stänkta snitt. Lite repade pärmpapper och stötta pärmhörn. Enstaka lager- och småfläckar samt en del bläckstänk, se t.ex. s. 37 i del II. En del gamla diskreta rättelser. De flesta titelbladen delvis lite bruntonade efter numera borttagna remsor av syrahaltigt papper, liksom s. 80-81 i del IX. Några små fuktränder i övre marginalen i del VII-VIII. Med Jean Lampéns och Gustaf Åkerroos namnteckningar, den senare daterad 1825, samt Eric Österlunds exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1070. Med ett förord av Gabriel Rosén. Första delen består av en omfattande allmän lärdomshistorisk inledning med litteraturhänvisningar ”til böckers kännande” och ”lärde journaler” samt en teologisk lärdomshistoria. Efter del IX återfinns ett ”Hufvud-register”. En fortfarande användbar resonerande bibliografisk översikt med ett överflöd av information om både utländsk och svensk teologisk litteratur. S. J. Alnander (1731-72) var präst och docent i historia, skrev en avhandling om förbjudna svenska böcker och utgav bland annat ett antal teologiska arbeten samt medverkade i Gjörwells olika tidskrifter.

Lund, C. F. Berling respektive Uppsala, Wahlström & c., 1833-49. 8:o. XXXII,479,(1) s. & 1 utvikbar tryckt notbilaga + X,541,(1) s. & 1 dubbelsidig tryckt notbilaga & 1 litograferad runurkund & 1 utvikbar tryckt tabell + X,531,(3) + (8),384 + 385-848 + (4),VIII,668 s. Sex något nötta hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, ljusröda titeletiketter och blågröna snitt. Banden gör ett uniformt intryck trots avvikelser i form av olika guldornering och pärmpapper. De två första delarna är på sina håll lager- och småfläckiga och de tre första har även sporadiska marginalnoteringar och understrykningar, de flesta i blyerts. Titelbladet till del II med en gammal lagning. Smärre pappersförluster i hörn och yttermarginaler på s. 369 i del II, s. 271 i del IV:1 och på s. 605-07 i del V. Några tråkiga fläckar på s. 80-90, 108-14 i del III och på s. 49-50 i del V. Smärre fuktfläckar i övre marginalen på s. 407-16 i del IV:2, s. VI-11 och s. 30-35 i del V, det sistnämnda stället kombinerat med viss pappersförlust. Del III har några samtida förvärvsanteckningar på insidan av bakre pärmen. Med O. Fr. von Feilitzens namnteckningar daterade Uppsala 1840 i de tre första volymerna och M. von Feilitzens exlibris från Åkerstad i samtliga volymer samt Nils Goboms namnteckning. Fin svit. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 14. Första delen behandlar ”Kyrkans sköna litteratur” och de följande ”Statens sköna litteratur”. Av del I utkom två senare upplagor. Almquist skriver: ”Genom den utsträckning förf. gaf åt sitt ämne, då han däri inrymde en redogörelse för den svenska litteraturen i dess helhet och således ej endast för den del däraf, som företrädesvis benämnes den sköna” kom verket även att ”omfatta annorstädes knappast behandlade litteraturgrenar”.

Berlin, bei J. E. Hitzig, 1812. 8:o. 144 s. Nytt marmorerat pappbd med blå titeletikett. Inlagan ngt lager- och småfläckad. Fuktrand i marginalen på s. 135-42. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3993. Bring Rättegångshandlingar 950:10. Rossi utförde en av obduktionerna i samband med Karl August död och boken diskuterar dödsorsaken och tillbakavisar ryktena om förgiftning.

Sthlm, Z. Haeggström, 1828-29. 8:o. VI,(1,1 blank),348 + V,(1),290 + XII,472 s. Tre vackra samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och bruna nummerskyltar. Blåstänkta snitt. Ryggarna lite flammiga och småfläckiga. Pärmarna med några fuktfläckar. Ställvis något lagerfläckiga inlagor, mest i tredje delen. Med Johan Plans exlibris. Bra svit. Akrell Stockholmiana 941. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 55. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5976. Nils Lundequist (1767-1832) var assessor och kronofogde. De två första delarna bygger i huvudsak på Elers Stockholmshistoria. Den tredje delen, som behandlar åren 1798-1828 och sålunda är den mest självständiga, utarbetades av sonen Nils Wilhelm Lundequist (1804-63), mer känd som bokhandlare i Uppsala. På s. 377-90 i tredje delen återfinns ”Rättelser och anmärkningar” undertecknade av ”G. W. B.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1747. 4:o. 28 s. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. En samtida liten duplettanteckning i bläck i nedre marginalen på titelsidan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1090. Allt som utkom. Behandlar ”the swenska ädla stenar, som til slipning äro tienlige” och ”om saltpettersiudandet och thess förbättrande” samt några mindre notiser, bl.a. ”om bröd bakat af rofwor”.