Search Results

Sthlm, M. Laurelio, 1703. Liten 8:o. (8),263,270-71,266-352 s. Samtida lätt mörknat pergamentbd med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Ljusbrun fuktfläck på frampärmen. Aningen solkigt titelblad. Stor fuktrand i yttermarginalen och delvis in i texten från titelbladet till s. 48 samt på s. 111-238. Enstaka övriga fläckar, t.ex. en liten rostfläck på s. 309-10. Flera små bläcknoteringar i marginalerna. De två försättsbladen fulla med en vacker samtida avskrift av titeln och början av företalet. Eftersättsbladet med lång samtida notering ”Observatio ad p. 180”. De första fyra bladen och de sista arken X och Y på tjockt papper. Laur. (Lars) Swanbergs namnteckning på titelbladet. På frampärmens insida med namnteckningar för Joh. Leibell, Georg Teschner daterad 1735 och S. J. Wallman. Med Sigurd Piras exlibris. Trots fuktränderna ett bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1759. Med tryckt dedikation till Carl Piper. Dijkman återkom till ämnet i ”Historiske anmärckningar, öfwer, och af en dehl runstenar, i Swerige, angående dhe uhrgambla, sviar och giöthers kyrkie och werdzliga wäsende”. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” är ”Antiquitates” det ”första försöket till en medeltida svensk kulthistoria, sammanfogat med ärlig metod efter många olika källor, och innehåller många vederhäftiga, ännu användbara uppgifter, t.ex. om unika kyrkobruk och -föremål”. Sigurd Pira (1874-1949) var landsfiskal och svåger med språkforskaren Pelle Holm. Han var förespråkare för hembygdsrörelsen och en framstående kännare av Smålands kultur- och personhistoria samt en flitig boksamlare.

Sthlm, 1886 respektive Berlin, 1887-88. Front,(8),6,XXII,(2),1-558 + XLII,(4),398 + XLII,(2 blanka,2),468 + (4),6,(4),1-6,XXII,(2),1-551 + XLII,(2 blanka,2),476 + XLII,(4),352 + XLII,(4),375,(1 blank),I-XXXI + (6),308 + (8),6,XXII s. & CCXXIII plr. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Nio lätt nötta blå klbd med guldlinjerade ryggar och dubbla mörkblå titeletiketter i skinn samt stänkta snitt. Främre omslagen medbundna och i delar av sviten även de bakre. Omslagen delvis ngt solkiga. Inklistrat i första delen är ett antikvariatskatalogurklipp och en delvis förtryckt beställningssedel för det Hammerska biblioteket signerad av P. J. Lindal och daterad 1883. Bra svit med Arvid Bæckströms namnteckning och blindstplr. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4748. Trycktes i 500 exemplar. Innehåller även en hel del svenska arbeten, bland annat av Swedenborg och Linné samt många böcker med gamla svenska provenienser. Böckerna såldes på auktion med början 1906. Brukar räknas som det största ihopsamlade privatbiblioteket i Sverige genom tiderna. Totalt förtecknar föreliggande katalog 50255 volymer enligt en uträkning i supplementet.

Örebro, N. M. Lindh, 1833. 8:o. Litograferad front,(8),329,370-71,332-33,374-75,336-476,(4) s. Fint samtida hfrbd med breda upphöjda bind, blindpressad och guldornerad rygg samt stänkta snitt. Ryggen aningen blekt och med några småfläckar. Pärmhörnen stukade. Bra inlaga. Med J. Strokirks stpl. Den konstiga kollationeringen beror på felpaginering. Alfio Grassi (1774-1827) var italiensk publicist och kommendant i Syrakusa på Sicilien. Översättningen är genomförd utifrån andra upplagan av originalet, ”Charte Turque”, från 1826. Jakob Strokirk (1790-1858) var brukspatron på Ölsboda i Närke. Enligt Carlander övergick vid hans död större delen av hans boksamling till sonen W. T. Strokirk.

Jönköping, A. W. Strehlenert, 1852. 8:o. Litograferat titelblad,(6),263,(1) s. & 4 litograferade plr, varav 1 utvikbar & 1 utvikbar kolorerad litograferad karta & 3 utvikbara tryckta tabeller. Samtida hfrbd med guldornerad rygg. Blekt rygg med några tråkiga fläckar. Bra oskuren och delvis ouppskuren inlaga med någon enstaka lagerfläck. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5962. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 4. I förordet skriver författaren att han är glad över att ha uppfyllt Liljegrens önskan om en sockenbeskrivning av dennes hembygd till vilken Liljegren själv samlat material som vid hans alltför tidiga bortgång deponerades i Riksarkivet. Jonas Allvin (1777-1866) var förste lantmätare i Jönköpings län och en flitig topografisk författare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar” [---] ”Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska; flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (8),152 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad ryggdekor och liten rest av en tryckt nummeretikett med siffran ”12.”. Stänkta snitt. Något lagerfläckig främst i marginalerna. En nästan genomgående fuktrand av skiftande styrka i övre marginalen. Titelbladet med ett nagg i yttermarginalen. Rostfläck på s. 49. Flera fläckar i arken G och H, s. 97-128. På titelbladets baksida Joh. Elfströms prydliga namnteckning, och dito i slutet med förvärvsanteckning daterad Göteborg den 15 augusti 1765. Bra ex. med Hilding Pleijels två exlibris. Jämför Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 42 för första svenska upplagan, vilken utkom 1638. En andra upplaga utkom 1709, detta är den tredje. Friedrich Balduin eller Balduinus (1575-1627) var pastor och superintendent i Wittenberg. Översättaren Ericus Matthiæ - eller Erik Mattson - var pastor i Tillberga utanför Västerås. Översättningen är till största delen verkställd från Balduins ”Tractatus de materia [...] conscientiæ” tryckt i Wittenberg 1628. Lindquist sammanfattar i ”Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet”: ”Kanske kunna dessa trösteböcker emot melankoli sättas i sammanhang med det trettioåriga krigets prövningstider”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 8:o. (8),205,(1) s. Titelbladets text satt inom trevligt tryckt ramverk. Ngt nött hfrbd från 1800-talets andra hälft med sparsamt guldornerad rygg och tryckt nummeretikett på frampärmen. Marmorerade snitt. Ryggen blekt. Bitvis ngt lager- och småfläckig inlaga. Gammal stearinfläck i texten på s. (3). Med Karl J. Linds och Gunnar Brusewitz exlibris. Allt som utkom av detta ambitiöst upplagda utgivningsprojekt under ledning av H. Fougt. Det andra bandet skulle innehålla Creutz skaldestycken. Gunnar Brusewitz hade markerat några passager i ”Vår-qväde”.

Uppsala, H. Curio, 1685. 12:o. (10),62,(1) s. Tagen ur band med den marmorerade ryggremsan bevarad. Gamla stänkta snitt. En bit bortriven i titelbladets nedre marginal. Bortrivet hörn på s. 9-10 med små textförluster. Fuktrand på s. 21-32. Med många samtida understrykningar i texten. Lidén Catalogus disputationum 45. Ventilerades i Uppsala den 2 maj 1685. Med tryckt dedikation till Claes Fleming och Lennart Ribbing samt hyllningar av Laur. Norrmanus, Mich. Zethrin och signaturen ”J. S.”. Avhandlingen handlar om dans under antiken och är uppdelad i tre kapitel, där det första handlar om olika dansers namn och uppkomst. Andra kapitlet, ”De variarum gentium saltationibus, quæ olim in usu fuere” - ”Om olika folks danser, som fordom var i bruk” avhandlar bl.a. hebréers, persers, syriers, etiopiers, grekers, spartaners (Lacedaimonios) och romares danser. Tredje kapitlet ”Rationes physicas motus & saltus exhibens” är mer filosofiskt och handlar om den inverkan dans och rörelse har på kroppen. Johan Bilberg (1648-1717) var professor i matematik i Uppsala och senare biskop i Strängnäs, känd bland annat för sina studier av midnattssolen. Isac Mackej (1656-1705) föddes på Åkerby bruk i Österlövsta i Uppland. Michael Jonsson Zethrin (ca 1660-1731) var rektor vid Stockholms trivialskola, musiker i Storkyrkan, organist i Riddarholmskyrkan samt medlem av hovkapellet 1711-28.

Sthlm, typis historiogr. H. Gercken, 1731. 4:o. (10),80,73-155,256-57,158-776,769-820,(2) s. Fint samtida pergamentband med guldtryckt titelfält infärgat i olivgrönt och under den dekorativt tillskriven författare i bläck. Blåstänkta snitt. Ryggen lätt gråsolkig. Enstaka fläckar. Många gamla understrykningar i grönt bläck på de första tvåhundra sidorna. Erratabladet i slutet överkorsat med rött bläck och rättelserna är införda i texten. På frampärmens insida namnteckning K. Olivecrona från 1866 och Sten Kristianssons exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6714. Wilde började redan 1721 arbeta på ett verk om Sveriges statsrätt. ”Sueciæ historia pragmatica”, som anses vara hans förnämsta verk, var egentligen tänkt att bli större, men censuren lade hinder i vägen och endast den allmänna delen kunde ges ut. Delar av verket utgavs i mer eller mindre omarbetade svenska översättningar, bland annat gav Wildes son ut ”Svenska statsförfattningars eller almänneliga rätts historie” år 1749. Det finns två olika upplagor från 1731, denna med 820, den andra med 796 sidor.Knut Olivecrona (1817-1905) var professor i civilrätt och romersk rätt i Uppsala. Hans mest uppmärksammade insats var kampen mot dödsstraffet. Sten Kristiansson (1884-1957) var historielärare i Uddevalla och en hängiven lokalhistoriker.

Paris, chez Pillet, 1815. 8:o. (4),VII,(1 blank),373,(1 blank,1) + (4),310,(1,1 blank,1) s. Med grav. titelvinjett i del I. Två vackra marmorerade samtida skinnbd med rikt guldornerade ryggar, förgyllt ramtryck med bladslingor på pärmarna, kantförgyllning med stjärnor, inre gulddenteller samt hela guldsnitt. Ryggarna lätt nötta och med några ytliga småskador. Ett fåtal fläckar. I första delen liten rostfläck på s. 227 och i andra delen fuktfläckar i marginalen på s. 45 och 307 samt en liten rostfläck på s. 307. Utgivaren Pillets namnteckning på titelbladens baksidor. Eric Sparres namnteckning på försättsbladen. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1691.

Sthlm, J. W. Lundbergs boktryckeri, 1855. Stor 8:o. (2),II,100,I-IV s. & 8 plr, varav 3 grupporträtt. Gammalt svart hfrbd med sparsamt blind- och guldlinjerad rygg. Nyare för- och eftersättspapper. Texten lagerfläckig. Planscherna är i gott skick och bundna i början. Exlibris Gustaf Berndtsson. Om Krimkriget. Bland planscherna märks en över ”Bomarsunds intagande”.

(Sthlm), prælo Reusneriano, 1619. 4:o. (36) s. Alla sidor med typografiska ramverk. Tagen ur band. Gamla färgade snitt. Lös i häftningen och helt loss mellan s. (8) och (9). Fuktfläckig och med en tonad fläck i övre marginalen. Enstaka gamla understrykningar och några anteckningar. Duplettmarkering i blyerts. Anna Coyet (1585-1618) var dotter till Johan III:s guldsmed och myntmästare Julius Coyet. Denne hade på grund av religionsförföljelse i Nederländerna flytt till Sverige omkring 1569. Anna hade i sitt första äktenskap varit gift med myntmästaren Antonio Groth. Hennes efterlämnade andra make var Peder Andersson Törnsköld (1578-1642), vars andra gifte detta hade varit. Han gifte om sig en tredje gång 1619 med Vendla Mårtensdotter som överlevde honom. Nicolaus Grubb (död 1622) var teologie lektor i Linköping och kyrkoherde i Rystad. Ett tidigt exempel på tryckt likpredikan i Sverige och den behandlas av Göran Stenberg i ”Döden dikterar”.

Vienna, bey A. Pichler, 1801. 8:o. Frontispiece,302,(1) pp. Contemporary green boards, marbled panels with outlines tooled in black and small floral ornaments in the corners. Spine nicely gilt, title, author’s name, place and date of printing in gilt on two separate brown title labels. Black oval centerpiece laid in on spine. Some mild foxing and a couple of minor spots. Hand written numbering on title page. A remarkably handsome copy! The first edition of Voss’ ”Idyllen” was printed the same year in Königsberg.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1824. 8:o. (8),194,(1) s. Häftad och oskuren i nött samtida gråpappersomslag. Några revor i ryggen gör att häftningen nästan är helt loss från s. 177 och framåt. Några enstaka fuktränder på titelbladet och de följande två opaginerade sidorna, i nedre hörnet på s. 65 och i övre marginalen från s. 190 till slutet. På slutet bifogas två sammantryckta utbytesblad, s. 55-56 och 109-10. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 195. Afzelius Förteckning över svenska skrifter om Island s. 23. Fiske Icelandic collection s. 363. Anders Otto Lindfors (1781-1841) studerade isländska hos den danska språkforskaren Rasmus Rask. Föreliggande arbete fick betydelse för studiet av isländska vid de svenska universiteten.

Falun, P. A. Huldbergs boktryckeri, 1841. 8:o. 36 s. & 10 litograferade plr. Grönt klistermarmorerat pappbd med ny pergamentrygg och guldpräglad titeltext (Hedberg, ryggen förnyad av Johanna Röjgård). Inlagan lite brunflammig och småfläckig. Enstaka smala fuktränder på s. 7-10 och på baksidan av de två sista planscherna. En gammal lagad reva upptill i yttermarginalen på s. 29. Med Arthur Sjögrens exlibris och guldpräglade pärmexlibris. Det tyska originalet utkom 1812. Första svenska översättningen trycktes 1839. Tolv upplagor av föreliggande översättning, som är den andra eller möjligen tredje, trycktes åren 1840-64 enligt Linnström. Arbetet översattes även till samiska och finska. Illustrationerna avbildar symboliskt ett människohjärtas olika tillstånd och påminner om samtida folkligt bildskapande och psalmboksdekor.

Leipzig, J. H. König, 1725. 4:o. (30),298,(10),1-73,(1 blank,1),74-160,(22) s. Smutstitel- och titelbladet tryckta i rött och svart. Samtida nött och lätt fläckigt skinnbd med rikligt guldornerad, om än oxiderad, rygg. Klistermarmorerade snitt. Ryggen med skador upp- och nedtill. Obetydligt sprucken i inre falsarna. Med enstaka småfläckar, se t.ex. s. 88-89 i första pagineringsföljden. Med lagning överst på s. 33-38 i andra pagineringsföljden. Med Georg Werners och Johan Fr. Bruhns namnteckningar på försättsbladet. Ur Artur Hazelius bibliotek. Innehåller även ”Thet öpna och tilslutna paradis” vilket anges på smutstitelbladet. Första upplagan utkom 1685 och andra 1705. Den stora och lärda diktcykeln har förebilder från antikens diktare som Lucretius och Ovidius och mer moderna som du Bartas och Arrebo.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1793). Stor tvär-folio. Ettbladstryck. Tagen ur band. Vikt. Lite beskuren nedtill i vänstermarginalen. Med svaga fuktränder. Gammal bläcknumrering längst upp i ytterhörnet. Bra ex. Undertecknad av hertig Karl och daterad Stockholms slott den 8 januari 1793. Rör upploppen i Stockholm den 7 januari 1793, det så kallade ”Ebelska upploppet” ”som med swenska folkets urgamla wördnad och tilgifwenhet för oss och konunga-huset icke kunna förenas”. Bakgrunden var att en kapten Frese förolämpat några borgare i Stockholm och sårat en av dem i handen. Frese förhördes men under tiden samlades en skara människor som krävde att han skulle arresteras, något som icke skedde. Folksamlingen strömmade då in på borggården vid slottet och krävde att Frese arresterades. En köpman Ebel förde talan och hertig Karl försökte lugna borgarna, men så småningom drev en skvadron av gardesdragonerna ut folksamlingen från borggården. Följden av allt detta blev denna kungörelse i vilken folkskockningar och klubbsammankomster förbjöds, liksom allt kvardröjande på källare och näringsställen efter klockan 9 om kvällarna. Dessutom utfästs här en belöning på 500 riksdaler till den som kan upplysa om vem som haft ”den brottsliga djerfhet, at inom wår konungsliga borg lossa et skott å wår wakt, eller de flere lika djerfwe och brottslige, hwilke icke haft försyn at derwid smäda officerarne samt dem som å wårt slott förde befälet”. Upploppet, som förefaller ha varit tämligen oskyldigt, föranledde en orimligt stark reaktion hos makthavarna. Ebel dömdes till fem års landsförvisning och ytterligare två borgare till straff på vatten och bröd.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854-58. 8:o. (2),IV,(2),422 + (6),360 + (4),457,(1 blank,2) + (6),447 + (6),559 s. Tre något nötta samtida svarta hfrbd med dekorativt guldornerade ryggar och mönsterpressade svarta pärmpapper. Stänkta snitt. Något nötta men hela falsar. Ett fåtal småfläckar. Andra volymen med del III-IV lite fuktskadad och med en genomgående fuktrand samt fuktbucklig mot slutet av del IV. Blåstpl Axel Eurén på titelbladen, exlibris för Emanuel Cederström på Krusenberg och Magnus Lönnells blyertsnamnteckning från 1992. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 986. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Severin Cavallin (1820-86) att han 1849 gav ”sig på allvar i kast med sitt livs storverk, »Lunds stifts herdaminne, efter mestadels otryckta källor utarbetadt» (fem delar 1854–58). Verket hedrar både författaren och förläggaren, Kr. V. K. Gleerup. I förordet till första bandet heter det: »Det intresse, som föranlett detta arbete, är icke intresset för namn och åratal ... Arbetets ändamål är dels personal- och lokalhistoriskt, dels kyrkohistoriskt eller, om man så vill, allmänt kulturhistoriskt». Härmed är arbetet i själva verket på ett utmärkt sätt karakteriserat. Bland herdaminnen intager det alltjämt – vid sidan av L. Bygdens Härnösands stifts herdaminne – främsta rummet, ett imponerande vittnesbörd om sin författares oavlåtliga forskaremöda och vetenskapligt tillförlitliga noggrannhet”.

Köpenhamn, 1919-35. (6),XLVII,(1),247,(1) + XLIII,(1),677 + (8),126 s. & plr. Tre ljusbruna ngt nötta klbd med bruna titeletiketter och stänkta snitt. Titeletiketten till det första bandet i en annorlunda färgnyans och med smärre skinnförluster. Ryggarna aningen repiga. Första delen med enstaka lätta lagerfläckar. Mycket användbar bibliografi som förtecknar böcker tryckta i Danmark och av danska författare före 1600.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. Grav. porträtt,(34),287 + (6),321 + (4),305,(2) s. Tre vackra lätt nötta ljusbruna lackade och alrotsmarmorerade samtida skinnbd med guldornerade ryggar i form av band och fem solar, rödbruna titeletiketter i marokäng. Gula och rödstänkta snitt. Enstaka småfläckar. Exlibris för Gunnar Philipson. Fin svit ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 136, 143, 135 och 124 för den i verket ingående dramatiken. 1800-02 utkom en andra upplaga och 1811 en tredje. Med en inledande biografi av Nils von Rosenstein. Gustaf Regnér och Kellgrens systerson Christ. Lengblom var tillsammans utgivare av verket. Porträttet är graverat av J. F. Martin efter Sergels medaljong.

Berlin, J. G. Langhoff, 1798. 8:o. Grav. titelblad,228 s. & 3 grav. plr. Lätt nött men läckert rött samtida hfrbd med guldornerad rygg innehållande trollsländor i två av fälten och grön titeletikett samt gula snitt. Bandet stämpelsignerat G. Svalander i Stockholm. Skrapskada nederst i bakre ytterfalsen. Delvis bruntonad inlaga på tjockt papper med enstaka fläckar. Planscherna vid s. 77 och 120 hårt fläckade i marginalerna. Liten stukning och fläck i övre marginalen på s. 212-17. På pärmens insida en liten röd lackrest och släkten Nisbeths vapenexlibris med devisen ”Fide et manu”. Utgiven i Königsberg av Friedrich Nicolovius. Planscherna efter Chodowiecki. Den första planschen sitter som frontespis. Utkom första gången i bokform 1795. Gustaf Svalander (1774-1811) blev med ett nödrop antagen som bokbindarmästare i Stockholm 1799.

Paris, A. Davy, 1895. (2 blanka),27,(1,2 blanka) s. Halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt övre guldsnitt (Svante Svedlin). Omslaget medbundet och med några obetydliga vikmärken samt prisuppgift i bläck. Inlagan som vanligt något gulnad och det inledande blanka bladet med obetydligt marginallagning. Med Svante Svedlins guldpräglade pärmexlibris på främre pärm. Zetterlund I:60. Allt som utkom. Strindberg bekände sig till en ”unitarisk” teori inom kemin, enligt vilken alla ämnen bestod av samma sorts materia, och det som kallades grundämnen endast är variationer inom denna grundmateria. I ett brev till sin förläggare Karl Börjesson i samband med ett aldrig genomfört översättningsprojekt 1907 kallar Strindberg den här boken sin ”vigtigaste skrift i kemi, efter Antibarbarus”.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. 47 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1613. Det finns två olika upplagor av denna bok med något varierande stavning. Detta är varianten med ”fåra-skötsel” i stället för ”fåra-skiötzel” i titeln. Innehåller bland annat många veterinärmedicinska råd.