Search Results

Sthlm, H. A. Nordström, 1811. 8:o. (2),VIII,(2),127,(1) s. Med grav. titelvinjett. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Främre omslag med reva i yttre marginalen, ryggen med reva nedtill och liten fläck. Inlagan delvis lätt lagerfläckig. Bra ex. med dedikation från översättaren till ”kongl. secreteraren Räf” och L. F. Rääfs exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 192. På den avslutande opaginerade sidan återfinns en annons för bokhandlarna magister Utter och comp. samt magister Wiborg. Översättare var J. Dillner, kanske mest bekant som uppfinnaren av psalmodikonet. I Oehlenschlägers drama ingår en gammal dansk visa, ”Aage og Else”, som L. Hammarsköld översatte och lät publicera i ”Phosphoros” 1811. Dillner var emellertid inte nöjd med denna och vände sig via J. Adlerbeth till L. F. Rääf som i oktober samma år kunde översända sin tolkning av visan. Rääfs översättning återfinns i stort sett oförändrad avtryckt på s. 119-21.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1812. 8:o. Grav. porträtt,(8),252 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Sednare vitterhets arbeten. Oder. Inträdes-tal. Fabler. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8),232 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Theater-stycken. Utgörande tredje delen af des til trycket befordrade arbeten. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1797. 8:o. (6),333,(1) s. Tre trevliga samtida ljusbruna hfrbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor samt blåstänkta snitt. Några små mörkare fläckar på ryggarna. Fina fläckfria inlagor. I första bandet klisterrest efter bortriven gammal auktionsremsa och ett därtill hörande litet hål i försättsbladet. Christopher Eichhorns exlibris med ekorren i alla delarna och hans blyertsanteckning att banden är utförda av B. Schneidler. Fin svit. Gyllenborgs och Creutz ungdomsarbeten utgavs som ett gemensamt verk då ”våra ungdoms-foster, som ifrån deras första varelse varit sammantryckte och blandade med hvarandra, kunna nu mera efter fyratio års samband, icke utan våldsverkan och afsaknad på min sida åtskiljas”. ”Vitterhets arbeten” utgiven på A. Wiborgs förlag och ”Theaterstycken” på Utters förlag. Helt avsiktligt avstod utgivaren från att numrera delarna i Gyllenborgs samlade verk, så att läsaren inte skulla behöva ”förskaffa sig andre, än dem han åstundar äga”. I ”Sednare vitterhets arbeten” återfinns Gyllenborgs fabler. I sviten ingår ofta även ”Tåget öfver Bält” i dess andra upplaga från 1800 och Ovidiusöversättningen ”Tvisten emellan Ajax och Ulysses” tryckt hos Delén 1804. Det fina graverade porträttet föreställande Gyllenborg är av Elias Martin och tillhör normalt sett inte verket, men är här inbundet i del I. Benjamin Schneidler (1774-1837) var bokbindarmästare och son till bokbindaren Christoffer Schneidler.

Sthlm, 1934. (4),480 + (4),318,(4),1-48,(2),1-24,(2),1-24 + (4),192,(2),1-128,(2),1-56,(3) s. Tre röda ohfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt samt förgyllda landskapsvapen på frampärmarna. Fortsättning på och komplettering till ”Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början”, som utkom i två följder åren 1908-23. Föreliggande verk innehåller följande: I: Uppland (Valdemarsudde, Ulriksdal, Rosersberg, Lejondal, Ekolsund, Wallox-Säby, Karlberg, Beatelund, Rosendal, Haga, Drottningholm). II: Södermanland (Cathrineborg, Djursnäs säteri, Engsholm med Borghaga, Årsta, Gripsholm, Bergatuna, Ökna säteri, Tullgarn, Långdunker, de Löwenska fideikommissen); Öland (Solliden, Ottenby kungsladugård); Gästrikland (Gävle slott); Värmland (Alster). III: Östergötland (Olivehult, Godegård, Näs säteri, Lindenäs, Forsnäs, Lagerlunda, Spellinge, Ulvåsa, Svenneby, Burenskiöldska fideikommisset, Bjärka-Säby); Skåne (Axelvold, Stora Pålsjö, Rydebäck, Fulltofta, Rynge, Bellinga, Tunbyholm, Bjersjöholm); Västmanland (Västerås slott, Strömsholm).

Skara, F. J. Leverentz, 1805. 8:o. (4),224 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Innersta viket av varje ark loss i häftningen. Genomgående lätt lagerfläckig och med enstaka diskreta blyertsmarkeringar. Bläck- eller småfläckar på titelbladet och s. 82, 105 och 176. Med Bertil Ekbergs anteckning ”Tillhör Dagsnäs bibliotek”. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4484. Carlander skriver uppskattande om detta bibliotek som framförallt innehöll klassisk litteratur och skrifter i svensk historia. Han citerar de samtida vittnena Pehr Tham och C. C. Gjörwell som båda var mycket imponerade över hur den enkle bibliotekarien och lektorn Knös med stor flit och små kontanta medel samlat ihop sitt storartade bibliotek.

Sthlm, J. G. Lange, 1779. 8:o. (16),397,(3) s. Med grav. titelvinjett. Nött samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, ljusbrun titel- och mörkbrun deltiteletikett med texten: ”Baron Manderström arbeten. II. Bandet”. Stänkta snitt. Falsarna spruckna och bakre pärmen loss. Gamla anteckningar på försättsbladet och sporadiska marginalanteckningar i inlagan. Liten fuktfläck i övre marginalen på s. 235-57 och sporadiskt därefter. Med E. M. Edholms exlibris. The Hannås collection 422. Titelvinjetten signerad F. Akrel. I ett nummer av ”Hwad nytt? Hwad nytt?” från 1779 står att läsa: ”Herr hofmarskalken och commendeuren baron Manderströms Swenska rim-lexicon är nu af trycket utkommet, men fås aldeles icke til köps, utan utlemnas blott til pränumeranterne. Et ömande straff för dem som däraf skulle åstunda blifwa ägare, men icke waret nog accurata eller kanske icke haft tilfälle at i rättan tid anmäla sig til pränumeration.” Listan på prenumeranterna återfinns på den sista opaginerade sidan och består av 35 namn. Gjörwell är dock uppskriven för fem exemplar och Holmberg för 20.

Sthlm, 1887. Porträtt,(4),48 + 22,(2 blanka) + (6),158,(1) s. & XII färglitografiska plr + (2),86 s. Något nött brunt stänkdekorerat hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett. Ryggen blekt och med en del småfläckar. Främre omslagen medbundna till alla delar och de bakre till de två sista. De två sista delarna tryckta på större papper. Det extrainsatta porträttet med Bomans urklippta signatur påklistrad. En rad tidningsurklipp om auktionerna är uppklistrade och medbundna. Interfolierad med linjerade blad där köpare och priser är inskrivna i de tre första auktionskatalogerna. Med C. M. Carlanders respektive R. Fryklöfs exlibris. Katalog över den fina samlingen som såldes som Bukowskis auktionskataloger nr 37, 38, 40 och 46. Katalog 40 innehåller två avdelningar av särskilt intresse, nämligen de över Rörstrands respektive Mariebergs keramiska tillverkningar, varav några föremål är avbildade på planscherna. I texten avbildas även en mängd signaturer. Edvard Alfred Boman (1829-87) var byggmästare och på sin tid en av Sveriges mest framstående samlare av konst och konsthantverk. Enligt Karl Asplund i ”Bukowskis. Ett konsthandelshus i Stockholm 1870-1945” (1945) var Boman den näst efter Christian Hammer intensivaste samlaren i Stockholm, ”men betydligt mera kräsen i sin smak än denne”. Boman, som började samla på allvar i början av 1860-talet, hade tillfälle och medel att införskaffa det bästa från samtidens mest betydelsefulla auktioner efter till exempel Karl XV och drottning Josefina, änkefru Scharp, Axel Bielke på Thureholm, men också vid de av Husgerådskammaren anordnade utgallringsauktionerna, där dyrbarheter slumpades bort till struntpriser. Samlingen härbärgerade Boman i en av de två våningar i fastigheten Rörstrandsgatan 14-16, dit endast han själv hade nyckel och där ”rokokobyråerna stodo staplade på varandra”. Det var Bukowski som introducerade konsthistorikern Ludvig Looström i det Bomanska hemmet och denne kom att gifta sig med Bomans dotter. Katalogerna räknas som några av de viktigaste i sin genre tack vare dess för sin tid ovanliga noggrannhet. Totalt inbringade auktionerna 255000 kronor enligt ett av tidningsurklippen.

Sthlm, 1868-73. (4),300 s. & 3 faksimilblad & 2 plr. Med illustrationer i texten. Rött lackat hfrbd med mycket rikt guldornerad rygg och grön titeletikett samt infärgade snitt (Hedberg). Ryggen blekt och fläckig. Lite stötta pärmhörn. Titelbladet och sista sidan bruntonade. Enstaka blyertsmarkeringar. De olika deltitelbladen är som det var tänkt här borttagna. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris. Med Georg Edlunds exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 30. Tryckt i 150 exemplar. En ny, delvis omarbetad upplaga utkom 1880-82. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott, faksimilbladen är ur ”Vita Catharinæ” respektive ”Vita Brynolphi”. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 8:o. (14),242,(2) s. Med en träsnittsillustration på s. 52. Häftad i samtida gråpappomslag med gammal handskriven ryggtitel. Ryggen något blekt och fläckig. Bra inlaga med endast obetydliga lagerfläckar. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 64. Första upplagan utkom i två delar 1761-63. Innehåller bland annat ”Om åkerbruk och ängsskötsel” på sidorna 6-34, ”Om boskaps-skötsel och ans” på sidorna 34-44, ”Om planteringar” på sidorna 45-48 och ”Om skogarnas wård och fredande” på sidorna 48-55. Diplomaten Carl Leuhusen (1725-95) var aktiv som ekonomisk skriftställare och dessutom svärson till Anders Nordencrantz.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. (2),77 s. Elegant ljusbrunt svartstänkt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett (Hedberg). Marmorerade snitt. Obetydligt nötta pärmhörn. För- och eftersättsbladens yttre hörn bruntonade av bandet. Några nedre ytterhörn lite kantstötta. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5992. Akrell Stockholmiana 969. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 94. Rydqvists anteckningar hade enligt efterordet skrivits som ett bihang till Billmarks litografiska vyer över Djurgården, men genom ”inträffade omständigheter” ej kommit att användas för detta ändamål.

Sthlm, H. A. Nordström, 1818. 8:o. 74,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagen ur band och insatt i enkelt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Främre omslaget med en reva upptill närmast ryggen. Bra inlaga. Från Ericsberg. Skrivet om Göta kanal 104. Mot Jacob Forsells ”Oväldiga tankar om Götha canal” från samma år.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. (2),445,(1) s. + Anmälan. [=rubrik]. Sthlm, Z. Hæggström, 1827-29. 8:o. (18) s. Häftad och oskuren i lätt nött tryckt pappomslag. Ryggen lite gulnad. Några små revor i marginalerna på titelbladet och s. (1). Häftningen något lös på sina håll, t.ex. vid s. 16, med en del smärre pappersförluster, som på s. 227 i nedre hörnet. En mörk fuktfläck i nedre marginalen på s. 229-32. Härligt ex. från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 488. Första upplagan utkom 1829. De sista opaginerade sidorna med egna impressum är bokrecensioner och reklam från Z. Hæggström. En separat planschdel med fyra litografier utgavs 1831 under titeln: ”Utsigter till Wandring genom Dalarne” och saknas som vanligt. Resan söderut, som i huvudsak innebär Italien och Frankrike, upptar sidorna 87-171. Gunnar Brusewitz har ägnat Otto Sebastian von Unge (1797-1849) ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han anför honom som ett exempel på de författare ”som av mer eller mindre svårbegriplig anledning blivit våra ständiga följeslagare genom livet”. Gunnar Brusewitz skriver att man i ”Vandring” anar ”ambitionen att göra en resebeskrivning i konventionell mening. Läsaren föres genom bygderna från södra Västmanland upp till Särna och Siljan och åter, med diverse utvikningar från leden i verkligheten och fantasin. [---] Den avslutande textdelen är ett sammandrag av den resejournal som von Unge förde under den långa utlandsresan 1821. Det var hans första litterära försök och redan där hade han utvecklat sin säregna stil med dess snabba tankesprång och halsbrytande associationer”. I ”Resa i tid och rum” tillägger Brusewitz: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar”.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-700,(4),701-716,(14,2 blanka) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, beige titeletikett och delvis avskavd blå nummeretikett. Stänkta snitt. Även avskavt pärmpapper och stötta pärmhörn. Enstaka lager- och småfläckar. Arket Hh, s. 481-96, lite bruntonat. Några ljusa fuktfläckar i övre marginalen från s. 497 och kommande femtio sidor. Avrivet hörn på s. 551-52 och marginalreva på s. 561-62. Plansch V och VI något fläckiga. Flera av planscherna på tjockt papper. Stor inlaga med enstaka bevarade råkanter. På titelbladet J. N. Hoffmans namnteckning och ovala graverade exlibris. På försättsbladet i bläck ”Lauritz Weibulls dödsbo genom Martin Weibull”. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1649. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Johan Niclas Hoffman (1772-1856) var landssekreterare i Malmöhus län. Carlander beskriver hans exlibris: ”T i l l h ö r i g läses i en uppslagen bok, med instucken gåspenna, hvilande å ett med blomster-guirlande siradt soubbassement, hvarå läses J. N. Hoffman”. Det är graverat av Johan Mathias Weller.

Sthlm, sal. A. Biörkmans enkio, 1729. 8:o. 30,(2 blanka) s. Nött enkelt gammalt hfrbd med delvis bortnött guldpräglad titel på ryggen. Lätt bruntonad och med spridda fläckar. Den yttersta hörnspetsen avriven nedtill på sista bladet. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Ett litet blåtryckt exlibris för ”TK”. Ett dedikationsblad i början saknas. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 540. Sallander Litteratur om Västergötland 1114: ”Den sällsyntaste av alla skrifter om Skara”. I normalfallet har boken en tryckt dedikation till Fredrik I, men särskilda dedikationsexemplar finns med tryckta dedikationer ställda till olika betydelsefulla personer. Detta exemplar saknar dock helt dedikation. Sven Wahlberg (1668-1749) var kyrkoherde i Alingsås och lektor i Skara.

Leipzig, G. Boss, 1804. 8:o. (6),3-318 + (2),269,(6) + (2),328 + (2),328 s. & 4 grav. frontespiser. Fyra samtida ngt nötta men fina hfrbd med guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och runda gröna nummerskyltar i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna lite torra och flammiga. Enstaka fläckar. Delvis på blåtonat papper. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Romanen översattes till svenska 1810-12 av Christopher Nilsson Humble.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. (6),182 s. Mörkgrönt lackat hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg, vilken är hårt blekt mot grått och lite missfärgad av några mindre mörka fläckstråk. Marmorerade snitt harmonierande med det inre pärmpappret. Titelbladet har pappersförlust i ryggmarginalen och är lagat där med vitt papper och ett par smålagningar på baksidan. Sista bladet är förstärkt i innermarginalen. Ett par svaga småfläckar i övrigt. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 217. En ny upplaga utkom 1835. Utspelar sig år 850 med Ansgar i en av rollerna. Tegnér kallade detta korta epos ”utan undantag den mest genialiska tragedi vi hittills äga på svenska.” Detta omdöme till trots har skådespelet aldrig uppförts.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802. 8:o. (4),63,(1) s., varav s. 45-48 är en lång utvikbar tryckt tabell. + VANDERMONDE, (C. A.), BERTHOLLET, (C. L.) & MONGE, (G.). Afhandling om jernet, betraktadt i dess olika tilstånd af tack-jern, smidigt jern och stål. Från fransyskan. Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. (4),86 s. + SVEDENSTIERNA, ERIC TH. Försök till hytte-ordning för Nora, Lindes och Ramsbergs bergslager. Sthlm, H. A. Nordström, 1819. 8:o. 32 s. Bra mönsterpressat hklbd från ca 1840 med sparsamt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Några svaga lagerfläckar. Titelbladet till det andra arbetet med en liten fuktfläck. Trevligt samlingsband från Biby. I första arbetet utgörs sidorna 49-63 av en bilaga författad av J. C. Garney. Johan Erik Norberg (1749-1818) var tekniker och bergsman och periodvis verksam i Rysslands bergsindustri. Det andra arbetet är översatt av Eric Thomas Svedenstierna. Eric Thomas Svedenstierna (1765-1825) var bergsvetenskapsman, övermasmästare och direktör över tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet i riket. En tid arbetade han med färdigställandet av slussarna vid Trollhättan. Han var den första redaktören för ”Jernkontorets annaler” och gav även ut ”Samlingar i bergsvettenskapen” (1806-12) samt ”Några underrättelser om engelska jernhanteringen” (1813). Han ägde en värdefull mineralsamling som efter hans död förvärvades av kronprins Oskar som skänkte den till Uppsala universitet.

Berlin, Georg Reimer [=förlag], 1912. (8),108 s. & 52 färgplr med skyddspapper med tryckta bildtexter + (6),113-268 s. & 48 färgplr med skyddspapper med tryckta bildtexter. Två stiliga olinnebd med gulddekorerade ryggar och frampärmar. Övre snitten skurna, de övriga endast putsade. Den första volymen med en diskret mindre fläck under titeltrycket och de undre snitten obetydligt smutsade ytterst. En fin uppsättning! De två delarna med undertitlarna ”Schweden” och ”Dänemark und Norwegen”. Tryckt i 510 exemplar, varav detta är nr 220 av de som är numrerade 1-500. Förtecknar miniatyrmålningar av konstnärer verksamma i eller härstammande från Sverige, Danmark och Norge under perioden 1650-1830-tal. Innehåller bilder, fint återgivna i ljustryck, utförda av: Pierre Signac, Elias Brenner, Erik Utterhjelm, Arfvid von Karlsteen, Olof Arenius, Axel Sparre, Charles Boit, Karl Gustaf Cronhjort, Peter Adolf Hall, Adélaïde Victorine Hall, Niklas Lafrensen d.y., Adolf Ulrik Wertmüller, Lars Svensson Sparrgren, Anders Emanuel Müller, Anders Gustaf Andersson, Anton Ulrik Berndes, Domenico Bossi, Giuseppe Rota, Maria Vilhelmina Noréus, Johan Erik Bolinder, J. Leauté, Jakob Axel Gillberg, Johan Vilhelm Karl Way, Carl Ferdinand Stelzner, Caroline Stelzner, Eduard de Ron, Alexander Rudbeck, Jacob van Dort, Paul Prieur, Toussaint Gelton, Josias Barbette, Nicolaus Christian Moritz Adermann, Balthasar Denner, A. E. Willarst, Jørgen Gylding, Joseph Brecheisen, Wilhelm Andreas Müller, Andreas Thornborg, Cornelius Høyer, Jens Juel, Hans Henrik Pløtz, Christian Hornemann, H. Christian Ondrupp, Fredrik Christian Camradt, Lippmann Fraenckel, Heinrich Jakob Aldenrath, Friedrich Carl Groeger, Johan Carl Fredrik Viertel, Jean Jacques Turretin och Johannes Möller. Ett standardverk med en avslutande katalog över miniatyrerna, konstnärerna, ägarna och de personer som avporträtteras.

Uppsala, 1763. 8:o. (8),214,(170) s. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind. Ryggen med småskador upp- och nedtill. Pärmpappret delvis bortrivet. Några spridda småfläckar. Titelbladet lite solkigt. Överstruken samtida namnteckning på titelbladet, Scholanders, L. G. Engenfelts och Tor Åkerbergs namnteckningar, den sistnämnda daterad 1921. Hammarsköld Förtekning s. 106. De avslutande opaginerade sidorna innehåller diverse register. Den latinska texten upptar bara en liten del av sidan, större utrymme ägnas glosor som ofta är hämtade ur djurvärlden och i fotnoter hänvisas till bl.a. Osbecks ostindiska resa, Fjellströms berättelse om samernas björnjakt, Linnés förteckning över Adolf Fredriks naturaliesamling och hans ”Fauna svecica” samt ”Vetenskapsakademiens handlingar”. På s. 108 står t.ex. att läsa: ”Loligo, bläckfisk: om hwilken äfwen herr archiatern och riddaren Linnaeus berättar, att han har i stjerten en lapp, med hwilken han kan hoppa upp öfwer watnet, hwilket han med en blåsa, som är uppfyld med det swartaste bläck, gör mörkt och sig osynlig.” Nils Berglund (1726-84) var rektor för Arboga skola.

Lund, literis Berlingianis, 1825. 8:o. (2),12 + (2),13-22 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Häftade tillsammans, oskurna och ouppskurna. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 35-36. Krok Bibliotheca botanica suecana 62. Allt som utkom. Trycktes om i ”Isis” 1826 men utan tabellen.

Sthlm, I. Meurer, (1656). 4:o. (114) s. Tagen ur band och insatt i nyare dekorerat pappomslag, möjligen en tapetbit. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläcknumrering 6. En del lager- och småfläckar. Fuktrand i yttermarginalen på de första sidorna. Ljusbrun fuktfläck i nedre hörnet. Personalier de sista två arken M och N. Kruuse var född 1621. Personalierna avhandlar nästan bara hans militära karriär. Han medverkade vid Kristinas kröning 1650 och blev adlad till friherre av henne 1651. Under en marsch i det polska kriget avled han vid endast trettiofyra års ålder.

Sthlm, J. L. Horrn, 1741. 8:o. (8),40 s. + (NORDENBERG, MAGNUS OTTO) Kort anledning, huru gräswäxten och mulbetet genom fördelaktig inrättning af betes-hagar kan förbättras, och foderbrist tilräckeligen förekommas, jemte et nytt påfund och förslag at med önskelig framgång och nytta inrätta wijngårdar i Swerige. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1741). 8:o. 14,1-34 s. Enkelt hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Hårt skuren på s. 5-6 i det andra arbetet där kniven snuddat de yttersta bokstäverna. Några blad med fuktfläck. Med Nils Sandbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 601 respektive 1083. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 204 för det andra arbetet som översattes till tyska 1765. Det första arbetets uppgifter grundar sig, enligt Benzelstiernas företal på författarens resor på kontinenten. Författarens förord i det andra arbetet är daterat Tavastehus den 14 april 1741. Det arbetet rör bl.a. vinframställning av hallon. Finländaren Magnus Otto Nordenberg (1700-56) växte upp på Frugård och studerade inte bara lanthushållning utan även alkemi,vilket kom att påverka inte minst hans brorson August Nordenskjöld.

Sthlm, H. A. Nordström, 1796. 8:o. (6),89,(1) s. Marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med titeletikett i brunt skinn. Mörknad och något nött rygg. Svag fuktrand i övre hörnet på de första tjugo sidorna. Enstaka småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 170. Sista sidan med prisuppgift: ”16 skillingar”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Ur en annan synpunkt har E. uppmärksammats på senare tid. Hans år 1796 publicerade – aldrig spelade – drama ’Fabriksflickan’ är värt att notera som det kanske första anti-borgerliga litterära försöket i vårt land. Med en miljökännedom, som måste vara fotad på personliga erfarenheter, skildrar E. här arbetarnas eländiga liv och angriper hårt och i klasskampsbetonade vändningar arbetsgivaren. Personskildringen och intrigen äro annars schablonmässiga, men tendensen gör dramat till ett intressant förebud”.

Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. IX,(1 blank),118,(2 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Något lagerfläckig. En liten fläck i yttermarginalen på s. VI, samtida bläckanteckning på s. 44, några små stänk i texten på s. 90, en smutsfläck i övre marginalen och in texten på s. 104 och en smal liten fuktfläck i övre marginalen från s. 85 till slutet. Originalet ”Einige Vorlesungen über die Bestimmung des Gelehrten” utkom 1794. Med ett förord av författaren, daterat Jena 1794, samt även ett förord av översättaren Benjamin Höijer. Det är den enda i samtiden separat utgivna översättning till svenska av den tyska filosofen.