Search Results

Sthlm, I. Meurer, (1659). 4:o. (119) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Obetydliga småfläckar. Några veck och vikspår i övre hörnet. Bra ex. från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7429. De sista tre sidorna är latinska versar av Johan Widekindi. Johan Axelsson Oxenstierna (1612-57) var son till Axel Oxenstierna. I unga år gjorde han en studieresa i Europa och fick sedan en rad utländska uppdrag för den svenska stormaktens räkning. Han var tillsammans med Johan Adler Salvius huvudförhandlare i den långdragna Westfaliska fredsprocessen, men de två herrarna hade svårt att dra jämnt med varandra. Han gifte sig 1636 med Anna Margareta Sture samt andra gången 1648 med Margareta Brahe till vilken denna likpredikan har en tryckt dedikation. Eric G. Emporagrius (1606-74) var legationspredikant hos Johan Oxenstierna 1643 och vid tiden för denna likpredikan pastor primarius i Storkyrkan. Han blev senare biskop i Strängnäs. 1654 höll han en likpredikan över Axel Oxenstierna.

Sthlm, kongl. Ordens-tryckeriet, hos assessoren J. Pfeiffer, 1797. 8:o. (4),283 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Cirka hälften av ryggpappen saknas och häftningen är lätt sprucken här och där. Spridda fläckar. Ljusbruna fuktfläckar i nedre marginalen på de sista femton sidorna. På frampärmens insida namnteckning G. Z. Segerström från tryckåret 1797. Ferguson Bibliography of Australia 250. Översättaren Samuel Ödmann har undertecknat förordet och kallar denna samling resor en fortsättning på Whites beskrivning av Nya Holland och ett tillägg till Blighs resebeskrivning, två arbeten som även de översatts av Ödmann. Kapten John Hunter (1737-1821) hade anlänt till Australien 1788 och ledde tidiga expeditioner i det nya landet innan han blev guvernör över New South Wales. Watkin Tench (1758-1833) hade som sjöman medföljt ett av de fartyg som 1788 anlänt till Australien med engelska straffångar. Han beskriver i sin resebeskrivning bl.a. tidiga möten mellan européer och landets ursprungsbefolkning. Philip Gidley King (1758-1808) ledde 1788 en kolonisation av den obebodda Norfolk Island, belägen mellan Australien, Nya Zeeland och Nya Kaledonien. King blev senare även han guvernör över New South Wales. Kapten Edward Edwards (1742-1815) resa företogs som en straffexpedition mot de sjömän som genomfört det bekanta myteriet på Bounty. Edwards lyckades fånga 14 myterister, men fann aldrig ledaren Fletcher Christian. I hans resa beskrivs bl.a. det skeppsbrott som Edwards skepp Pandora led den 29 augusti 1791 då 35 sjömän och fyra myterister drunknade. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794.

Paris, l’imprimerie de Lottin, 1765-66. 8:o. VIII,498,(2) s. Lätt nött hfrbd från ca 1800 med rikt guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Inlagan delvis med fuktfläck i övre marginalen, på de inledande fyra bladen även i yttermarginalen. Några småfläckar, större på s. 496 och en reva i yttermarginalen på s. 247. Med L. F. Rääfs exlibris.

Sthlm, 1871. 4:o. 26,(1 blank,1) s. Lätt solkigt ohalvpergamentbd. Det avslutande bladet med kolofon för ovanlighets skull bevarat. På stort tjockt papper. Fint ex. ur Gustaf Bernströms bibliotek och med dennes blyertsanteckning: ”coll. cat.” Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 87. Tryckt i 30 numrerade exemplar, varav detta är nr 26. Med tryckt motto: ”Vixit, dum vixit, lætus”; ”Han levde glad så länge han levde”. Innehåller dels en förteckning över alla kända upplagor av dikten, dels bibliografiska förklaringar till verserna 124-62 i dikten, där en mängd samtida folkskrifter, romaner etc. räknas upp.

Sthlm, P. Sohm, 1808. 8:o. 78 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med spår av samtida gråpapper i ryggen. En reva i yttermarginalen från s. 73 till slutet. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3662. Akrell Stockholmiana 868. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 79. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 888. Innehåller flera prov på Hammarskölds poesi. Som en bilaga på sidorna 73-76 återfinns en förteckning över utomlands slagna medaljer över Gustav III, vars beskrivningar erhållits av D. G. Nescher, som ägde dem alla i sin ”rika och wackra samling”. Först den 24 januari 1808 invigdes Sergels staty av Gustav III på Skeppsbrokajen nedanför Stockholms slott.

Sthlm, P. J. Nyström, 1754. 4:o. (12),160 s. & 1 utvikbar grav. karta. Svart moarémönsterpressat hklbd från 1800-talets mitt med guldtryckt ryggtitel. Rödstänkta snitt. Fin inlaga med endast ett fåtal obetydliga småfläckar. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 318. Akrell Stockholmiana 752. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 87. Olof Justinus Gjöding (1717-67), som var skolmästare i Ulrika Eleonora församling på Kungsholmen, tackar i sitt företal O. Celsius och A. A. von Stiernman för hjälp och uppmuntran vid färdigställandet av ”Kongsholms-minne”. Warmholtz omdöme om arbetet lyder: ”Boken hade blivit mindre vidlyftig, om författaren sparat psalm-boken, samt uteslutit öfverflödiga äro-titlar, osmakeliga elogier, jemte flere små omständigheter, som ingenting uplysa”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 8:o. 128 s. Häftad och oskuren i samtida tryckt gråpappersomslag med titel på framsidan och prisuppgift på baksidan. Lite lagerfläckar och några fuktränder på omslaget. Bakre omslaget med stor bortriven bit upptill. De första sidorna med fuktrand vid ryggen. Lagad reva mitt i texten på sista bladet utan egentlig förlust. Samtida anteckningar om författarskapet på främre omslags insida. Från Ericsberg. Riktad mot Thorild och del i en av de mest berömda litterära fejderna i den svenska litteraturen. Ovanlig med det tryckta omslaget!

Falun, O. U. Arborelius, 1823. 4:o. (2),132 s. & 3 utvikbara tryckta tabeller. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Titelbladet och de sex sista sidorna med svaga gultonade fuktfläckar. Den stora sista tabellen med lagning och förstärkning vid infästningen. Liten blyertsanteckning på s. 31. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5705. En ny upplaga i 8:o utkom 1826. Hans Järta (1774-1847) hade varit landshövding i länet 1812-22. Detta var hans mycket ambitiösa sammanfattning om länets tillstånd och utveckling under hans tid som landshövding. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Järtas landshövdingetid: ”J:s tioåriga verksamhet som mycket populär, patriarkalisk landshövding nästan präglas av det av honom personligt ledda nödhjälpsarbete, som föranleddes av nämnda missväxt, vilken – låt vara i lindrigare former – återkom 1816. Han lade i detta arbete framgångsrikt ned hela sin inneboende energi och hade god hjälp av sina gamla sthlmsförbindelser, inte minst i Allmänna magasinsdirektionen, som han skyddat mot riksdagsangrepp 1810 (affären Per Oxelberg). Ett landsfaderligt beskydd i rättsfrågor till hotat småfolk, t ex tjänstehjon och kolutkörare, bidrog i hög grad till hans popularitet. Hans strävan att i fråga om skatteuppbörd och utkrävande av nödhjälpsskulder hos den fattigaste allmogen driva lämplig uppskovspolitik och därmed rädda de mest utsatta hemmanen från undergång föranledde konflikter med kammarkollegium och framkallade rent av ett avgångsultimatum 1819. Detta avvärjdes dock genom hastigt positivt ingripande av vännerna i regeringen. Men den oavlåtliga pressen från kammarkollegium i skilda sammanhang frestade på J:s humör, likaså bl a konflikter om den valuta i form av privata assignationer, som J fåfängt ville skydda för att under landets kreditsvårigheter stödja brukshanteringen. Överhuvudtaget präglades J:s politik av omsorg om den för Dalarna säregna balansen mellan småbruk och bergshantering. Hans ansträngningar att till den fria jordbruksbefolkningens fromma på längre sikt fördröja riksdagens liberala beslut att till bruken försälja de till dem upplåtna s k rekognitionsskogama, blev fåfänga, vilket mycket starkt bidrog till hans slutliga resignation”.

Köpenhamn, B. Lunos bogtrykkeri, 1846. Stor 4:o. (3,1 blank),82,(1) s. & 15 litograferade plr, varav två utvikbara. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och infärgade svarta bind. Blåstänkta snitt. Titelbladet ngt lagerfläckigt och några av planscherna med en del lagerfläckar. Med L. F. Rääfs exlibris. Ottervik Litteratur om Blekinge 853. Montelius Bibliographie de l’archéologie préhistorique 85. Fiske Runic literature s. 84. Utkom även i tysk översättning 1847. Planscherna avbildar bl.a. de gravrösen, skeppssättningar och runstenar som beskrivs i texten.

Köpenhamn, J. F. Schultz, 1790. 8:o. (10),604 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, ljusbrun titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen lite skadad överst och titeletiketten med nötningar och repor. Pärmarna har några ytliga repor och den bakre med ett par smärre fläckar. Stötta hörn. Inlagan med enstaka småfläckar. Mindre bläckfläckar, t.ex. i övre hörn på s. 176-79 och några solkfläckar, t.ex. på s. 60-61. Äldre namnteckningar på främre pärmens insida och försättsblad. Bibliotheca danica IV:281. Första kompletta danska översättningen av Miltons ”Paradise lost” från 1667. 1792 utgav samma översättare ”Det gienvundne paradiis” (Paradise regained).

Stockholm, Iduns kungl. hofboktryckeri, 1901. (8),98 s. Dekorerat oklbd med skyddsomslag. Det sköra skyddsomslaget med några små revor och lagningar samt små pappersförluster och veck. Georg Schacknes exlibris. Zetterlund I:79. ”Teckningarne afsedda att erbjuda landskapstyper, icke utsikter, äro uppkonstruerade af författaren och utförda af Arthur Sjögren till författarens belåtenhet.” Strindberg gjorde ett flertal resor runt Sverige för detta verk under åren 1889-92. Arthur Sjögren hade enligt egen utsago knappt varit utanför Stockholm då han anlitades för verket. Illustrationerna är gjorda efter Strindbergs kommenterade linjeskisser med uppbackning av STF:s fotosamlingar. Arbetet utfördes så mycket till Strindbergs belåtenhet att han insisterade på att Sjögren på titelbladet skulle stå som likvärdig medskapare till boken. På pärmen och omslaget, där Sjögren kunde råda själv, är hans namn dock satt i mindre stil än Strindbergs. Boken är uppbyggd av artiklarna ”Skånes landskap med utvikningar” och ”Svensk natur”, den senare först publicerad i ”Svea 1896” (1895) och sedan tillsammans med den förra i ”Tryckt och otryckt” IV 1897, samt en mycket lätt omarbetad variant av förordet till ”Skärkarlsliv”. Det tryckta skyddsomslaget är mycket sällan förekommande.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka) + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre häftade och oskurna volymer i nötta och solkiga samtida omslag. Spruckna ryggar och häftningarna starkt upplösta. Alla tre volymerna har sönderfallit i flera delar. Sidorna 335-36 avrivna i två delar. Numrering med bläck på ryggarna och främre omslagen. Carl Ifvarssons namnteckning på titelbladen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. De ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen är ett tillägg och saknas som ofta. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”. Carl Ifvarsson (1818-89) var bördig från Våxtorp i Halland, hemmansägare i Värestorp i Ränneslöv och riksdagsman. Han var representant i bondeståndet från 1859 och sedan ledamot av andra kammaren 1867-89. Han bildade Lantmannapartiet tillsammans med bland andra Arvid Posse och Emil Key.

Stockholm, A. Börtzells tryckeri A. B., 1905. (30) s. Oklotryggbd i fint skick med tryckta pärmar. Det sköra tryckta skyddsomslaget bevarat, men med omfattande revor och nagg. Inlagan med ljust fingersolk i marginalerna och med en liten fläck på s. 18. Bra exemplar. Många senare upplagor utkom och boken översattes till norska och holländska. Innehåller bland mycket annat den bekanta visan om herr Kantarell bort i enebacken och hans familj.

Örebro, N. M. Lindh, 1842. 8:o. (2),XXVIII,296,(1) + (2),310,(1) s. & 7 utvikbara litografiska kartor. Två samtida lätt nötta svarta hfrbd med stiligt guldornerade ryggar i blad- och blomstermönster. Sprängda snitt. Spridda småfläckar och delvis något bruntonad. Många under- och förstrykningar i blyerts. Den stora Finlandskartan har en reva vid infästningen. I slutet av del II är ett stort inklistrat och delvis iturivet stort tidningsklipp från ”Nya dagligt allehanda” 1938. Exlibris Sven Wall. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3767. Kartorna, med förklarande texter, utvisar slagen eller ”affairerna” vid Lappo, Revolaks, Alavo, Ruona, Salmis och Oravais samt kartor över Sveaborg och hela Finland. Gustaf Adolf Montgomery (1791-1861) var militär och deltog själv i kriget. Hans historik blev både läst och debatterad samt användes av Runeberg när denne skrev ”Fänrik Ståls sägner”. Den inklistrade tidningsartikeln har titeln ”Olika falla ödets lotter. Gustavianska tidens hjältar” och är skriven av A. W. Kleen.

Västerås, T. R. Björkbom, 1834. 4:o. (4),104 s. & 3 utvikbara plr, varav 2 grav. och 1 litograferad. Fint om än lätt nött alrotsmarmorerat ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, svart titeletikett och alrotsmarmorerat pärmpapper (Hedberg, osignerat). Rödstänkta snitt. Titelbladet med fint lagade revor i yttermarginalen. Planscherna med svaga småfläckar. Härligt ex. med Elof Förbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6246. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2189, noten. Den första graverade planschen med plan över domkyrkan har fin samtida handkolorering. Elof Förberg var hovtandläkare och en av initiativtagarna till grundandet av Svenska Linnésällskapet. Han var även en av de främsta boksamlarna i början av 1900-talet. Bland hans samlarområden märktes särskilt Stockholmiana, Linné och Strindberg samt svensk vitterhet. Hans stiliga exlibris är graverat av D. Ljungdahl 1911.

Köpenhamn, apud Gerhardum Bonnierum, 1818. 8:o. 2,5-16,(2),17-123 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida något nött gråpappersomslag. Litet maskhål i främre omslaget och i yttersta marginalen t.o.m. s. 16. Titelbladet med en ca 1,5 cm lång reva i yttre marginalen. Riksmuseets stpl och nyare bläcknumrering på titelbladet. Omslaget med O. Lundblads namnteckning daterad den 7 maj 1920. Bibliotheca danica II:181 för första upplagan 1807, också den i Köpenhamn. En tredje upplaga utkom 1823. Carl Fredrik Fallén (1764-1830) var entomolog och professor i naturalhistoria i Lund. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”ägnade F. sina studier åt steklarna (Hymenoptera) och i all synnerhet åt svenska Diptera och Hemiptera och beskrev ett stort antal för vetenskapen nya arter, speciellt flugor och stritar”. Detta arbete behandlar vägglöss och skinnbaggar. Det saknade bladet i pagineringen kan bero på att detta antagligen bara är en titelupplaga där den övriga inlagan är tryckt 1807 och kanske har ett inaktuellt dedikationsblad eller liknande tagits bort i detta sammanhang. Gerhard Bonnier (1778-1862) var bokhandlare och förläggare i Köpenhamn samt far till bland andra Albert Bonnier. Olov Lundblad (1890-1970) var professor och föreståndare för Naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning 1933-56 och redaktör för ”Entomologisk tidskrift” 1936-53.

Hannover, J. C. Richter, 1750. 8:o. (28),196 s. Med en titelvinjett i träsnitt. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Ryggen lite skadad upptill. Gammal överstruken bläcknumrering på insidan av främre pärmen. Sporadiska småfläckar. Bortrivna nedre hörn på s. (5) och 121. Titelbladet med Gottfried Kiesewetters bokhandlarsignatur nederst. Med två äldre namnteckningar: J. P. J. Tellboms överstrukna och N. Lindströms samt Gustaf Berndtssons exlibris. VD18 11393920.

Oxford, 1933. XI,(1),246,1-68 s. & VII plr. + (SHERBORN, C. DAVIES) An index to the authors (other than Linnæus), mentioned in the catalogue of the works of Linnæus, preserved in the libraries of the British museum. Second edition, 1933. Oxford, 1936. 59 s. Det första arbetet i ett lätt nött oklbd med några solkfläckar på pärmarna. Det andra arbetet bundet i ett enkelt mörkgrönt klbd utan titeltryck. Inlagan till det senare delvis med några bläckmarkeringar i marginalen och ett par småfläckar. Ur Richard Du Rietz referensbibliotek. Den andra och bästa utgåvan av denna den mest omfattande bibliografiska översikten av litteraturen av, om och kring Carl von Linné. Den förtecknar även en mängd arbeten som vid denna tid saknades i institutionens bibliotek.

Uppsala, literis Wernerianis, (1727). 4:o. (2),22 s. Med en blomsteravbildning som titelvinjett, en karta ovanför texten på s. 1 och ett träsnitt på s. 22. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar och veck. Några samtida små bläckmarkeringar i texten. Sista bladet med en lagad reva i övre marginalen. Titelbladet med några samtida bläcknoteringar och en tillskrift eller namnteckning, Sv. Myrin. Lidén Catalogus disputationum 20. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 331. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 36. Den lilla kartan på sidan 1 avbildar Gräsö med dess fyrbåk markerad. Träsnittsillustrationen på sidan 22, som upptar hela sidan, är av en växt funnen på Gräsö av den i Amerika födda Petrus Sandel. Avhandlingen rör förutom Gräsö och dess natur även de omgivande vattnen, skären och holmarna.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 100 s. Tagen ur band. Enstaka små lagerfläckar. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 30. Johan Kraftmann (1713-91) blev docent i ekonomi 1746, rektor vid Björneborgs trivialskola 1748 och e.o. professor i matematik 1755 innan han 1758 drog sig tillbaka till sin egendom i Koivisto i Ulvsby. Där drev han ett mönsterjordbruk och ägnade sig åt fortsatt skriftställarskap. Dessa föreläsningar är det första akademiska arbetet på svenska om lanthushållning. Kraftman påpekar nödvändigheten av att höja kunskapsnivån om och i ämnet och att sammankoppla ekonomisk teori och praktiska kunskaper. Han blev förbigången av P. Kalm då en ny ekonomiprofessur skulle tillsättas i Åbo 1747.

Stockholm, Alb. Bonniers boktryckeri, 1962. 173,(5) s. Otto G. Carlsunds frontespis från originalupplagan av Sent på jorden återges i färg på s. 7. Häftad. Reva i s. 65-66. Folke Isakssons recension och en artikel av Tom Kristensen löst bifogade, de har missfärgat näst sista uppslaget. Dedikation ”Tor och Vera [Bjurström] från tillgivne Gunnar”. ”Sent på jorden” var Gunnar Ekelöfs debutbok och utkom första gången 1932. Konstnären Tor Bjurström (1888-1966) var född i Stockholm men var verksam i Göteborg, bland annat som lärare på Valands konstskola 1920-29. Fint associationsexemplar av ”Sent på jorden” 1962, med tanke på den med litografier illustrerade utgåva av ”Sent på jorden” som Bjurström utgav i en numrerad lyxupplaga 1952.