Search Results

Paris, L.-T. Cellot, 1821. 8:o. (4),VI,396,(2,1 blank,1) s. & 4 utvikbara grav. plr. Samtida ngt nött hfrbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Ryggen med lagningar överst i främre ytterfalsen. En i stort bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar, t.ex. på s. 120 och 126. Läsbandet har lämnat spår i den inre marginalen på s. 160-61. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1821:19. Detta är den första franska utgåvan av ”Om blåsrörets användade i kemien och mineralogien”. Senare upplagor utkom 1837, 1843 och 1844. Förlagsreklam på s. (2).

Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. 207 s. Häftad i samtida gråmarmorerat pappomslag. Gula snitt något ojämnt infärgade. Ryggen med ytliga sprickor och det yttre pärmpappret saknas nedtill. Namnteckning M. Borgström daterad 1819. Bra ex. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 26. Bibliotheca Walleriana 11710 för varianten med tryckåret 1808.

Västerås, P. Erickson Wald, medh capitels tryck, 1636. 4:o. (35) s. Titelsidan med typografiskt ramverk och boktryckarmärke. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Något lagerfläckig och delvis aningen bruntonad. I titelbladets yttermarginal en liten registerlapp av gammalt handskrivet pergament. Återkommande fuktränder upptill och i nedre hörnet. Bibliotheca Rudbeckiana 154. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7259. Med tryckt dedikation till den avlidnas dotter Ebba Brahe daterad Västerås den 6 december 1636. Från blad D3 personalierna ”Ortus, vita & obitus defuncti”. Magnus Brahe föddes 1564. Gustav II Adolf befordrade honom till riksdrots under sitt första regeringsår och han blev senare även president i Svea hovrätt samt landshövding över Småland. Han var gift första gången med Brita Leijonhufwud och andra gången med Helena Bielke. Underrättelsen om kungens död 1632 lär ha gripit honom så djupt att han insjuknade och senare dog den 3 mars 1633.

Sthlm, Elmén & Granbergs tryckeri, 1847. 8:o. (4),98 s. Något nött samtida enkelt hfrbd utan titel. Infärgade snitt. Små skinnskador i ryggändarna och lite avnötta pärmkanter. Inlagan med stora svaga fuktränder och allmänt lite solkig. Tillskrifter på försättsbladet ”Viborg Danmark 1907 Hj. Carlsson”och ”Stockholm 1932 LG Carlsson”. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 216. Utgiven av Lundequist i Uppsala. Ett avslutande blad med bokhandelsanmälan för författarens ”Utförlig handbok i färgkonsten” (1833) och E. W. Bergqwists ”Handbok för den enskilta hushållningen och industrien” saknas här. Författaren var enligt titelbladet ”konst- och skönfärgare” i Berlin, dessförinnan i Hamburg. Med ett tillägg om hur bland annat hästhår kan färgas ”utmärkt skönt och waraktigt swarta”.

Köpenhamn, 1907. 162,(2 blanka),1-11 s. Mörkgrönt marokängbdbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och guldornerade ramverk på pärmarna samt tätt stänkta snitt (N. P. Rasmussen, Viborg). Omslaget medbundet. Ryggen lite mörknad. Främre omslaget med en mindre repa. Bra ex. Tryckt i 500 exemplar. Klassisk dansk utställningskatalog rikt illustrerad med helsidesbilder på bokband med upplysande kommentarer vid varje avbildning. De avslutande 11 sidorna utgörs av Hannovers förord i tysk översättning med titeln: ”Alte künstlerische Bucheinbände bis 1850”.

Sthlm, Königl. Druckerey, 1719. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lös i häftningen. Obetydligt fläckig. Bläcknotering nederst på titelsidan. Från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 45. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5998.

Jönköping, Strehlenert & co., 1859. 8:o. Litograferat titelblad,(4),204,(2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 1 litograferad plansch & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Ryggen och övre delen av pärmarna blekta och med en smärre fläck vid den främre falsen. Ren, oskuren och delvis ouppskuren inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5957. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 4. Planschen avbildar runstenar och kartan, som är upprättad av Allvin, rör Wista härad inklusive Gränna och Visingsö. På det litograferade titelbladet avbildas Visingsborgs ruin. Jonas Allvin (1777-1866) var förste lantmätare i Jönköpings län och en flitig topografisk författare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar” [---] ”Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska; flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning”.

Helmstadt, J. Müllerus, 1663. 4:o. (2),20 s. Trevligt mönstrat pappbd från 1900-talets början med brunröd titeletikett i skinn på frampärmen. Inlagan bruntonad och med ett par större fläckar som är starkare på sista sidan. Flera understrykningar och blekta delvis förskurna samtida marginalanteckningar. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 663. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4835, noten. VD17 23:236157P. Trycktes första gången i Strängnäs 1661, både separat och som en del av författarens fars Johannes Matthiæs ”Opuscula theologica”. Bihanget om Kristina innehåller ett avtryckt brev från P. Mannerschied vid spanska legationen i Stockholm daterat den 10 december 1653, se Warmholtz 4364.

Köpenhamn, 2004-08. 171,(1) + 171,(1) + 215,(1) + 191,(1) + 191,(1) + 175,(1) + 171,(1) + 175,(1) s. Åtta häftade volymer. Fint skick. Omfattande och rikt fotoillustrerade kataloger över Bruun Rasmussens bokauktioner över Bjarne Saxhofs (1953-2003) stora bibliotek. Saxhof var sekreterare för Dansk Bibliofilklub och samlade särskilt bokband och ”livres d’artistes”, men hans stora samling omfattade de flesta områden och innehöll rara böcker, kartor, planschverk och handskrifter från de senaste 800 åren. I förordet till den första katalogen beskrivs Saxhofs samling som ”the most important collection of books and manuscripts to be offered for sale in Denmark for half a century”.

Jönköping, J. Sandvall, 1846. 8:o. Kolorerat litograferat titelblad,(6),220,(4) s. & 18 litograferade plr, varav 3 utvikbara & 3 utvikbara tryckta tabeller & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Endast lätt putsade snitt. Ryggen och översta delen av pärmarna blekta. Skinnet med en liten nötning på ett ställe i den främre ytterfalsen. Bra inlaga som är lite lagerfläckig på s. 153-72, planscherna i regel tämligen bruntonade. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5960. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 4. Detta arbete har på titelbladet en handkolorerad illustration av ”Unnarydsbor i urgammal drägt”. I förordet skriver författaren att han fått hjälp och understötts i viljan att ge ut boken av Liljegren, Adlerbeth och Hildebrand. Jonas Allvin (1777-1866) var förste lantmätare i Jönköpings län och en flitig topografisk författare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar” [---] ”Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska; flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning”.

Köpenhamn, 1966-68. Ej kollationerad. Åtta orange oklbd. Första volymens försättsblad och första titelbladet med smärre fläckar närmast ryggen. Någon liten fläck på snitten. Bra svit med Rolf G. Norbergs exlibris. Jämför Setterwall Svensk historisk bibliografi 57 och Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1396. Faksimilutgåva av originalet som utgavs 1782-1817 och registret som utkom 1889. Ett roande, personligt och fortfarande mycket användbart standardverk, vilket även omfattar ämnesområden som t.ex. svensk topografi, naturalhistoria, kyrkohistoria, numismatik, bokhistoria, lärdomshistoria och biografi. Carl Gustaf Warmholtz (1713-85) var hessiskt hovråd och bosatt på sin gård Christineholm i Södermanland. Han är en av sin tids främsta boksamlare och sammanfattade sina stora kunskaper rörande den svenska historiska litteraturen i denna bibliografi.

Sthlm, P. J. Nyström, 1757. 8:o. (16),464,(80) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Minimalt maskhål upptill på ryggen. Delvis lätt lagerfläckig. Fuktfläck på s. 23. Bra och stort ex. med L. F. Rääfs exlibris och ur Henning Mankells bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan trycktes 1741, den åttonde och sista 1827-33 men förblev oavslutad. En tysk översättning av den andra upplagan utkom 1749. På s. 389-444 beskrivs Finland. Eric Tunelds geografi är den första i sitt slag och en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns om respektive landsände. Tuneld utvidgade sin geografi i nya utgåvor av vilka fem hann utkomma under författarens livstid. Dess betydelse understryks av Lindroth som skriver att ”ännu in på 1800-talet var Tunelds geografi en del av det svenska nationalmedvetandet”. Tuneld (1709-88) hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1861. 142,(1) s. Fint svampmålat mörkblått pappbd med benvit titeletikett och oskurna snitt (Johanna Röjgård). Omslaget medbundet. Det främre med A. W. Bäcklunds namnteckning, i bläck, daterad i Lund 1862 och Folke Stenqvists, i blyerts, daterad i Lund 1922. Lagerfläckig. Författarens debut. Snoilsky ingick vid den här tiden i kretsen av de s.k. Signaturerna och Namnlösa sällskapet i Uppsala. Som poet odlade han, med inspiration från bland andra Byron och Heine, politisk liberalism parad med Weltschmertz och en melankolisk sensualism. Innehåller bland annat dikterna ”Scener från Nassau”, ”Ragnarök” och ”Eros” samt dessutom tolkningar av till exempel Chamisso, Goethe, Heine och Schiller. Albert Victor Bäcklund (1845-1922) var en framstående matematiker och fysiker och bl.a. för en tid rektor för Lunds universitet.

Amsterdam, J. C. Blaeu, 1640. 12:o. Graverat gemensamt titelblad,3-670,(48) s. Samtida något solkigt pergamentbd med handskriven ryggtitel. Infärgade glättade snitt. Det graverade huvudtitelbladet med bortklippt namnteckning i nedre marginalen. Eftersättsbladet med lång reva. Något bruntonad med lager- och fuktfläckar. En stor fuktrand i nedre marginalen blir starkare på de sista hundra sidorna. Sex fint uppradade namnteckningar på försättsbladet: Simon Bruhn 1754, J. F. Bruhn 1764, Daniel Bruhn 1766, Pehr Frigel 1819, Alfr. Wilh. Dufwa 1843 och A. W. Dufwa 1886. Erik Wiréns modernistiska exlibris. Willems 1687, noten. Det gemensamma titelbladet lyder ”Frossardus et Cominæus, duo nobilissimi gallicarum rerum scriptores”. Separat titelblad till Commynes på s. 205. Båda verken översatta från franska till latin av Johannes Sleidanus (1506-56) som i denna volym sammanförde två av de främsta franska senmedeltida historieverken. Jean Froissart (cirka 1337 - cirka 1405), fransk diktare, känd som hundraårskrigets krönikör. Philippe de Commines, (de Commynes eller Philip de Comines), (omkring 1447 - 1511), fransktalande flamländare, diplomat och författare som verkade vid de burgundska och franska hoven. Pehr Frigel (1750-1842) var tonsättare och verksam vid Musikaliska akademien. Alfred Wilhelm Dufwa (1825-83) var jurist, politiker och en tid vd för Skandia samt ledde från 1870 Riksbanken. Han kom i sina roller ofta i konflikt med A. O. Wallenberg och ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”att D. var en man, som illa gjorde skäl för sitt menlösa namn, en man av Wallenbergs skrot och korn, fullt ut hans like i kraft och hänsynslöshet men vida hans överman i bildning”.

Lund, J. Lundblad, 1806. 8:o. (2),VIII,414 + (2),415-778,(22),779-92,(2) s. Två ganska nötta hfrbd från 1830-talet med blindpressad och guldornerad ryggdekor. Båda volymerna renoverade nedtill på ryggarna och ryggskinnet skadat upptill på andra volymen samt övre delen sprucken i bakre falsen på samma volym. Bra inlagor med endast enstaka obetydliga fläckar. En reva nedtill i inre marginalen på s. 11 och en liten reva i övre marginalen på s. 269. Små hål i yttermarginalen på s. 743 och 749. Med Carl Fagreus namnteckning daterad 1852 och Hugo Odebergs stpl. Krok Bibliotheca botanica suecana 22a med avvikande kollationering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1093. Innehåller även bihanget ”om äpple- och päronträds skötsel”. Boken är uppställd alfabetiskt. Arbetet, som var understött av Vetenskapsakademien, är tillägnat ”landtmän af alla stånd och willkor” och beskrivs av Sten Lindroth som ”en handbok för agrara självhushållare, vilken alfabetiskt efter de latinska namnen behandlar alla vilda svenska växter som skapats till människans nytta eller skada. Där kunde allt inhämtas om foder- och oljeväxter, kryddväxter, färglavar, virkesträd, pilhäckar, nödbröd och krusbärsvin; boken var länge ett standardverk”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1793-97. 8:o. (4),XXXII,316,(4) s. & 5 utvikbara grav. plr + (4),360,(8) s. & 3 utvikbara grav. plr + (4),356,(8) s. & 6 utvikbara grav. plr. Tre samtida hfrbd med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar. Ryggarna ngt blekta och lite torra. Bra inlagor med enstaka lagerfläckar. En solkfläck i övre marginalen på s. 117 i del I. Gamla lagningar i nedre marginalen på s. (2) i den avslutande opaginerade avdelningen i del I och i nedre hörnet på s. 33 i del III. Små pappersförluster i nedre marginalen på s. 249 i del I och på s. 87 i del II. Med två gamla namnteckningar, C. Isberg (delvis raderad) och P. M. Victorin, samt en stpl ”J. K. Victorin, Qvarn Borensberg”. Första svenska upplagan utkom 1786-87. Översatt av G. H. de Rogier. Titelbladet till första och andra delen med passande träsnittsvinjett med puttis som löser matematiska problem. Författarens levnadsteckning återfinns i början av första delen. Originalet ”Lettres à une princesse d’Allemagne sur divers sujets de physique et de philosophie” trycktes i St. Petersburg 1768-72. Leonhard Euler (1707-83) var sannolikt sin tids mest ansedda och berömda matematiker och fysiker. Han var i huvudsak verksam i St. Petersburg och Berlin. Med titelns prinsessa avses en kvinnlig släkting till Fredrik den store. Euler hade flera år tidigare givit henne lektioner och det var på dessa som texten baserades. Boken blev snabbt populär och utkom i många upplagor på franska, tyska, ryska, engelska och holländska.

Sthlm, Langeska tryckeriet, 1794. 4:o. (8),16 s. & 19 grav. plr. Nyare marmorerat amatörpappbd med grön titeletikett påryggen respektive främre pärmen. Texten med lätt diagonalt veck i övre marginalen och några småfläckar. Planscherna något lagerfläckiga, främst i yttermarginalen. Plansch 18 med reva och lagning i yttermarginalen. Plansch 19 lite solkig med skadad höger marginal och uppfodrad där på baksidan. Stort ex. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 520. Berthelius Bohuslänsk samling 1042. Gjörwell Förtekning 188. Detta första häfte var allt som utkom. Enligt Berthelius finns fortsättningen i elva handskrivna volymer på Kungliga biblioteket. Med ett förord av utgivaren C. C. Gjörwell. Behandlar fornminnen i Bohuslän, bland annat hällristningar. Planscherna är utförda efter teckningar av Hilfeling som på Thams bekostnad gjorde omfattande resor i Sverige för att avteckna fornlämningar. Även N. H. Sjöborg fick mycket hjälp och Thams mecenatskap fick stor betydelse för svensk fornforskning. Tham bekostade även utgivningen av ett par volymer av C. G. Warmholtz viktiga bibliografi ”Bibliotheca historica Sueo-Gothica”.

Rouen, I. Cailloué, 1642. 8:o. (8),496,(55) s. Med grav. titelvinjett. Ngt nött ljusbrunt skinnbd från 1700-talets första hälft med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Röda snitt. Ryggen ngt blekt, torr och med en rad små maskhål samt några revor nederst. Inlagan delvis lagerfläckig. Liten fläck i titelbladets innermarginal. Äldre lagad reva i s. 51. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3796. Första upplagan trycktes 1633. Friedrich Spanheims (1600-49) mycket spridda arbete om det trettioåriga kriget med en beskrivning om slaget vid Lützen, som även utkommit separat.

Lund, ex officina Berlingiana, 1817. 8:o. XL,135 s. Nött hfrbd från 1800-talets mitt med guldornerad rygg och stänkta snitt. Spricka upptill i bakre ytterfalsen. Bortrivet försättsblad. Titelbladet lite bruntonat i hörnen och de första sidorna lätt fläckiga. Med Nils Fries exlibris och inköpsanteckning. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. Carl Adolph Agardh räknas som den vetenskapliga algologins grundare och i detta arbete presenteras hans systematiska indelning för första gången. Han påbörjade strax därpå en mer omfångsrik framställning av algväxterna, men detta arbete utkom endast i två delar (1820 och 1828) och blev aldrig fullbordat. Bokens tryckta dedikation är ställd till Agardhs beskyddare och vän Lars von Engeström.

Sthlm, gamla Kongl. tryckeriet, 1772. 4:o. 75,(1) s. Häftad i samtida pappomslag av färgsprakande guldbrokadpapper. Rödstänkta snitt. Ryggen nött och med skador upp- och nedtill. Bra inlaga med några enstaka obetydliga fläckar och äldre diskreta marginalnoteringar. Fint ex. från Ericsberg. En utökad och omarbetad upplaga utkom 1797.

Lund, 1905. 4,1-316,(1) s. Rödmarmorerat pappbd med blå titeletikett. Omslaget medbundet, det bakre med veck. Bandet med några små nötningar. De sista sidorna med ett svagt vertikalt veck. Med en del diskreta blyertsmarkeringar, mest mot slutet och huvudsakligen rörande verk med litografiska illustrationer. Med Olof Rybergs initialer på frampärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1547. Ex bibliotheca Trolleholmiæ II:1. Tryckt i 135 exemplar. En av de största samlingarna av svensk topografisk litteratur. Förtecknar även en stor samling kartor över Sverige.

Göteborg, J. G. Lange, 1743. 8:o. (18),220 s. + HYPHOFF, ELISAEUS. Kort inledning til den gamla och nya swenska historien, begynnarom til tjenst, af de trowärdigaste skribenter, samt äldre och nyare handlingar, sammandragen. Och til närwarande tider fortsatt. Göteborg, J. G. Lange, jun., 1757. 8:o. (4),192,(2,2 blanka) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Några maskhål på ryggen. En gammal bläcknumrering upptill på främre pärmen. Pärmpappret hårt nött. Bred bläckrand tvärs över det främre snittet. Gamla noteringar på insidan av främre pärmen. Ngt snedläst. Äldre lagningar i övre marginalen på s. 81-96 och en fläck upptill i inre marginalen på s. 110-18 i det första arbetet. Det andra arbetet har en fläck i nedre marginalen på s. 15 och är ngt solkigt mot slutet samt med en del mindre fuktränder. Nedre hörnet på s. 163 lagat. Med Per Wahlströms exlibris och Uno Otterstedts namnteckning, den senare daterad 1943. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 572 respektive 2530. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 36 och Ottervik Litteratur om Blekinge 954 för det första arbetet. Floræus (1698-1741) var pastor i Karleby och Saxtorp, Lunds stift. I bihanget går Floræus till angrepp mot P. F. Arpe och dennes slutsatser i ”Themis cimbrica, sive de cimbrorum et vicinarum gentium antiquissimis institutis commentarius” 1737. Detta är varianten med förord och register, vilka uppenbarligen bara bifogades en del av upplagan. Hyphoffs historiebok utkom i i fyra upplagor, varav detta är den sista. De föregående utkom 1731, 1735-36 och 1744.

Berlin, G. J. Decker, (1771)-1772. 8:o. 45 s. Häftad i samtida bronspappersomslag. Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts på titelbladet, och författarens namn tillskrivet på omslagets insida. På tjockt skrivpapper. Fint ex. från Ericsberg. Inleds med en tryckt dedikation till Vergennes. Med översättningar: ”La bonté. Poëme sur les funerailles d’Adolphe Frédéric” och ”Die güte, ein Gedicht auf das Begræbniss Adolph Friedrichs [...] uebersetzt von M. v. Brahm”. Trycktes även i Stockholm 1771, då utan den tyska översättningen. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet.