Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. (24),199 s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen lite blekt. Ett fåtal obetydliga fläckar. Fint ex. från det Leuhusenska fideikommissbiblioteket med dess exlibris. Anders af Botin (1724-90) var assessor i Antikvitetsarkivet, historiker, språkvetare, ledamot av Vetenskapsakademien och Svenska akademien samt sysslade även med frågor rörande nationalekonomi.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1765. 4:o. (8),244,(12) s. Trevligt mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Inlagan bitvis ngt lagerfläckig, med spridda småfläckar och vissa bruntonade blad. Pappersförlust i nedre marginalen på s. 183 och en liten reva i yttermarginalen på s. 231. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4464, noten. Översatt av Erik Ekholm. Boken bygger enligt Warmholtz i huvudsak på Arckenholtz stort upplagda arbete ”Histoire de Christine”, som utgavs i Paris 1762 och även översattes till tyska och engelska. Anmärkningarna i den svenska upplagan ”har hofr. Arckenholtz meddelat honom [Ekholm]: de angå några ställen, hvarest antingen det fransyska interesset dragit Lacombe på sned eller, eller han af inbillning at veta mer än originalet omrört, lagt här och där något til, som icka finnes äga grund.”

Sthlm, N. H. Thomson, 1840. Liten 8:o. 3-247 + 249-496 + 497-718,(2 blanka) s. Samtida violett ngt nött mönsterpressat klbd med ryggtitel i guld och blåstänkta snitt. Ryggen blekt. Med några spridda fläckar. Saknar serietitelbladet. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:69. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 71. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Detta var den första av författarens romaner som översattes till tyska. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1738. 4:o. (4),76 s. Tagen ur band. Sista bladet loss. Bruntonad och lagerfläckig, mest i början och på slutet. Enstaka marginalanteckningar och förstrykningar. På s. 28 har ett veck som fanns i samband med trycket slätats ut och gjort att det finns vita linjer i satsytan, dock utan textförlust. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1858. En fullständig upplaga utkom samma år. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var bl.a. privatlärare i matematik och företrädare för utilitarismen i Sverige. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt att sammanställa sina tankar om ekonomin. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”som obotlig optimist och sangviniker fortsatte D. att bygga allt större luftslott. Hans 1738 utgivna ’Sweriges högsta wälstånd etc.’ upptog på nytt förslag till en Oeconomisk societet på ett fantastiskt och förfluget sätt. Denna societet skulle vara ett ämbetsverk, som å kronans vägnar drev all näring i landet – en utopi, som i viss mån återspeglar platonska idéer och förebådar modern kommunism. Societetens ledamöter (151 föreståndare, 302 medhjälpare, 60 övermästare och 5000 pådrivare) borde vara gudfruktiga män, som ej finge äga fast egendom. När D:s naiva förslag, dedicerat till ständerna 1738, avvisades i riksdagens justitiedeputation 13 mars 1739 anmäldes, att D. med döden avgått.”

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar delvis kolorerad litograferad karta. Prydligt gråbrunt samtida mönsterpressat klotryggbd med guldlinjering upp- och nedtill samt marmorerade pärmsidor. Ren inlaga. Bra stort ex. där några sidor är ouppskurna. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 847. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6176. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2525. Kartan avbildar ”Gelliware jernmalmsberg” och är signerad C. M. Robsahm 1800 (ändrat i trycket från 1860). Arbetet innehåller bland annat uppgifter om den samiska och finska befolkningen i området. Här påtalas till exempel de problem som uppstår för de enspråkigt finsktalande vid kontakter med myndigheterna: ”Mig sades nemligen, att förmögna finska bönder skicka sina barn till svenska socknar, eller anställa dem der i tjenst, på det de må blifva i tillfälle lära sig svenska språket”. Per Henrik Widmark (1800-61) var landshövding i Norrbottens län.

Stockholm, Centraltryckeriet, 1909. (2 blanka,6),105,(1,2 blanka) s. Dekorerat opergamentbd med bevarade knytband (Hedberg). Övre rött snitt, övriga oskurna. Obetydligt solkigt. Fint exemplar ur Erik Höglunds samling, med hans exlibris. Zetterlund I:9. Praktupplaga tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nummer 78. Den användes som lotterivinster i samband med Allmänna utställningen av konsthantverk och konstindustri i Stockholm 1909. Den konstnärliga utformingen är av Emmy Biberg.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1841. 8:o. 216,(2) + 260 s. Något nött trevligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext. Grönstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med en ytlig repa över titeln. Pärmhörnen aningen stukade och det främre nedre bräckt. Baksidan av försättsbladet med en gammal anteckning med felaktigt författarnamn. Inlagan med en del mindre bruksspår med vidhängande smärre solkfläckar. Fuktfläckar i övre marginalen från s. 81 i del I till s. 148 i del II. Sporadiska små nagg och hål i marginalerna. Med Carl Jedvard Bondes exlibris. Från Ericsberg. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 92. Arbetet brukar felaktigt tillskrivas Mina Grönvall, vilket även skett i detta exemplar i gammal tid. ”Svenskt översättarlexikon” skriver: ”Utgåvan är ett exempel på en vid tiden gångbar parodiering av skönlitterära utgivningsformer, i detta fall den serietitel som beledsagade Fredrika Bremers romaner, Teckningar utur hvardagslifvet, som börjat utkomma i Uppsala 1828. Mamsell Spak blev dock inte vidare högt skattad av varken kritiken eller författarna. Exempelvis tar Emilie Flygare-Carlén avstånd från verket i ett brev till bokhandlare Morin i Tyskland (17/6 1842) och förklarar att hon inte vill se sina verk marknadsförda sida vid sida med ’sådane produkter, som så – och rättvist – blifvit tilltvålade här och nedsatte under medelmåttan’”.

Sthlm, H. C. Merckell, 1726. 4:o. 31,(1) s. Häftad med samtida marmorerad ryggremsa och ett blankt omslag. Omslaget med bläckstänk, i synnerhet det bakre. Främre omslag har ett reva nederst i yttre hörnet. Fin inlaga. Det bakre omslagets insida med samtida anteckning: ”Denna book hörer mig C: D: Kohl till”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2192. Bring Riksdagshandlingar s. 22. Anders Gabriel Duhre (1680?-1739) var bl.a. matematiker och hade tjänst som auskultant vid Bergskollegium. Vid riksdagen 1723 beslutades att Duhre skulle få förvalta kungsladugården i Ultuna utanför Uppsala. Där anlade han ett sorts teknisk-ekonomisk läroanstalt, vilken han dock tvingades lägga ned redan 1731. Duhre var lärare i matematik till både Celsius och Klingenstierna, ”men tyckes hafva, till följd af bristande talegåfvor och stor tankspriddhet, varit mindre lycklig”, enligt ”Nordisk Familjebok”.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. 56 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. Tagen ur band. Oskuren. Ett fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3702 anger felaktigt fyra planscher. Allt som utkom. Planscherna, som är graverade av Elias Martin, föreställer en gånggrift vid Dala och Askeberga stenar, bägge efter Hilfeling, samt ett fint fantasiporträtt av Torgils Knutsson på Kungslena. Detta arbete har en komplicerad förhistoria: det föregicks av ”Politiska erinringar” 1793 som inarbetades i den 1795 utkomna ”Politiska erhinringar”. Ur den sistnämnda trycktes en omarbetad del av det första stycket 1798 under titeln ”Politiska erinringar”, följt av detta arbete året därpå. Tham redovisar här sina politiska och historiska reflexioner över bl.a. de gamla göternas styresskick med hänvisningar till olika äldre urkunder och lagböcker samt sagolitteraturen. Författaren pläderar för sin aristokratiska grundsyn och kritiserar skarpt tryckfriheten och demokratiska strävanden i samtiden.

Sthlm, J. Hörberg, 1826. 8:o. 144 s. Fint grönt klbd från 1800-talets mitt med rikt gulddekorerad rygg och blindpressad pärmdekor. Marmorerade snitt. Något lagerfläckig. Titelbladet något bruntonat och uppfodrat i innermarginalen. Namnteckning Sune Örnberg 1948. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 237. Vingedal Shakespeares ordmagi på svenska s. 38. Första svenska översättningen. Karl August Nicander (1799-1839) var författare men även översättare av bland annat Shakespeare och Schiller. Redan 1822 var han klar med en svensk version av ”Othello” och arbetade samtidigt på aldrig färdigställda översättningar av ”Richard II”, ”Macbeth” och ”Romeo och Julia”, vilka först trycktes i hans ”Samlade dikter” 1839-41. ”Othello” översattes på uppdrag av Kungliga teaterns direktör G. F. Åkerhielm, som 1819 låtit sätta upp ”Hamlet” på teatern. Uppdragsgivaren hade gett Nicander instruktioner till strykningar och andra förändringar av texten. Dramat trycktes först 1826 och fick 1827 sin svenska urpremiär på Kungliga teatern i Stockholm. Både uppsättningen och översättningen fick mycket kritik i sin samtid och Carl August Hagberg skriver 1850 i kommentarerna till sin egen klassiska översättning av ”Othello” ”att Nicanders stora och obefogade strykningar har försvagat dialogens kraft och förminskat huvudpersonen till en enkel teaterbov” enligt ”Svenskt översättarlexikon”. Där står dessutom: ”Nicander hade, troligen i sin iver att följa uppdragsgivarens önskemål, gjort stora strykningar i ursprungstexten. Men han hade uppenbarligen inga svårigheter med det utan fann dem berättigade ur scenisk aspekt – han skriver själv i sin inledning att han haft svårt för tragedins många och snabba scenväxlingar”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 12:o. 456 s. Lätt nött samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg. Endast det övre snittet skuret, de övriga oskurna. Pärmhörnen ngt stukade och ryggen ngt blekt samt med liten fläck. Inlagan med sporadiska fläckar, t.ex. en smärre fuktfläck på s. 59 i texten, några små solkfläckar i nedre marginalen på s. 112 och i yttermarginalen på s. 175-76 och några fukt- eller flottfläckar i nedre hörnet på s. 357-58 och på s. 455-56 i texten. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 71. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 1847. Romanen gavs ut i en andra upplaga 1872 och en tredje 1888 samt översattes till danska, holländska, tjeckiska och tyska. Den utspelar sig i författarens egna hemtrakter i Bohuslän.

Strängnäs, J. L. Barkenius, 1629. 8:o. (18),395,(19) s. Fint pergamentband med prydligt textad ryggtitel och årtal (Hedberg). Rödstänkta snitt. Bakre pärmen med lätta skrapskador. Spridda lager- och småfläckar. Titelbladet ngt solkigt och uppfodrat i marginalerna. Företalet och många ark med återkommande fuktränder. Större bruna fuktfläckar på s. 163-66 och 213-22. Flera understrykningar främst med rött bläck och några gamla marginalnoteringar. På titelbladet Lars Månssons i Tranemåla stora ovala rödstpl som döljer spår av en gammal namnteckning. Med Fredrik Vult von Steijerns exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 446. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3045. Med tryckt dedikation till Gustav II Adolf och hyllningstexter av Olaus Matthiæ Lundius, Johannes Magni Westius, Jonas Bergius, Andreas Johannis och Georg H. Wintrosius. Första upplagan, en andra med något avvikande titel utkom 1648. Warmholtz skriver att den andra upplagan har ett förbättrat språk och skrivsätt, ”deremot äger första uplagan ett godt register och är correctare tryckt”. Boken berättar Gustav Vasas liv i små dramatiserade scener i dialogform och var tänkt som lärobok i latin. Samuel Kempe (1599-1670) var rektor i Nyköping och lektor i Strängnäs innan han blev sekreterare i Kammarkollegiet. Han adlades Kempensköld 1647. Lars Månsson i Tranemåla (1827-1904) och Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var båda välkända boksamlare.

Sthlm, P. J. Nyström, 1742. 8:o. (8),229,240-41,232-33,244-45,236-37,248-49,240-60,(1) s. & 5 utvikbara grav. plr. Med geometriska figurer i texten. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen blekt och ngt nött. Främre omslaget delvis lite loss. Gamla anteckningar och kludd på insidan av främre omslaget. Inlagan med sporadiska fuktfläckar i företrädesvis nedre marginalen. Några kraftigare fläckar i yttermarginalen på s. 259 och på erratabladet. Författaren försöker utifrån Newton och Polhem utreda de teoretiska förutsättningarna för vattenverks bästa utformning, i synnerhet till gruvuppfordringsverk. han gör bl.a. beräkningar på anläggningarna vid Dannemora och Falun. Pehr Elvius (1710-49) skrev även en rad uppsatser i ämnet i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Geneve, S. Chouët, 1665. 8:o. (16),807,(1 blank,24) + (23,1 blank),377-910,(32) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt upp- och nedtill. Med spår av auktionslapp på det defekta försättsbladet. Delvis med fuktfläck i marginalen. Med Johan Paulin Olivekrantz namnteckning på titelbladet och C. Brunnbergs och J. Wåhlanders namnteckningar på frampärmens insida. Andra delen har inte något egentligt titelblad och arbetet är komplett trots den udda kollationeringen. Johan Paulin Olivekrantz (1633-1707) var son till biskop Laurentius Paulinus Gothus och diplomat - ”en grå eminens inom sv utrikespolitik” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” som fortsätter att han var ”en lärd man, ’then ther i vårt svenska språk som i mykit annat hade icke många sina likar’ (Swedberg), ägde ett stort bibliotek och uppmärksammades som latinsk skald”. Han var 1681-89 ansvarig för drottning Kristinas underhållsländer, bl.a. hennes lagman på Gotland. Hans efterlämnade bibliotek förvärvades med tiden av Carl Fredric Piper (1700-70) och införlivades med Ängsöbiblioteket, vilket det dock inte finns några spår av i denna volym.

Nyköping, E. Hasselrot, 1769. 8:o. (2),878 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Blåstänkta snitt. Hårt avnött pärmpapper och stötta pärmhörn. Ställvis lagerfläckig. I övre hörnet fuktrand på s. 75-152, veck, fläckar och fuktrand på s. 671-712 samt återigen fuktrand på s. 799-808. En liten gammal bokmärkeslapp med handskriften ”Torkade päron 61.” löst bilagd. Liten gammal kryptisk anteckning på eftersättsbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 51. Du Rietz Gastronomisk spegel 34. Första upplagan utkom 1756. Med uppgifter om allt från agnar till ärter. Bröderna Carl och Edvard Carleson är frihetstida frontfigurer inte minst i den tidigare nyttodiskussionen som tidningsutgivare och senare som ämbetsmän.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1812. 8:o. VIII,9-173,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med mörkgrön titeletikett. Inlagan oskuren och mestadels ouppskuren. Något dammig i marginalerna och med enstaka lager- och småfläckar. Med Dan Korns namnteckning från 1994 där han skriver att boken härrör Sven Erik Gustafssons boksamling. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6199. Sallander Litteratur om Västergötland 708: ”sällsynt”. Författaren var prost i Hångsdala.

Leipzig, verlegts J. Schuster, 1729. 12mo. (14),837-1016 pp. Title page printed in red and black with woodcut vignette depicting a hunting scene. Woodcut text vignettes. Mottled calf-backed waxed marbled boards from the late 18th century, spine ruled in gilt with label lettered in gilt, label chipped, spine rubbed and worn with small nick at tail. Closely trimmed touching the imprint on the title page and a few running titles. Later manuscript notes in a neat hand pasted onto front pastedown. From the library of Gunnar Brusewitz. Lindner Bibliographie der deutschen und der niederländischen Jagdliteratur 11.0105.09. This publication forms a part of Johann Joachim Bechers ”Kluger Haus-Vater”, but with its own title page and possibly also sold separately. The first edition of the ”Kluger Haus-Vater” was printed in 1685, and it contained another, shorter section on hunting entitled ”Der edle Weidmann”. The ”Geheimes Jäger-Cabinet” was first separately printed in 1701 under the name Georg Christoph Becher, but Lindner suggests that it is a false attribution. J. C. Adelung suggests that the true author is ”a certain Sturm”. ”Geheimes Jäger-Cabinet” was included in the editions of ”Kluger Haus-Vater” from 1702 onwards. Richard Schwerdt writes in ”Hunting, Hawking, Shooting” of the 1721 issue, which has the same collation as the present copy offered: ”The woodcuts in this neat little book are rather attractive.” The manuscript notes (in Swedish) identify the author of the hunting poem on p. (4) as Cypriaeus (i.e. Cyriacus) Spangenberg (1528-1604).

Paris, imprimerie de G. Laguionie, 1830. 8:o. VII,(1 blank),451 + (2),432 s. Två stiliga samtida gråbruna hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor, tegelbruna titel- och klargröna deltiteletiketter, vilka har infällda runda bruna nummeretiketter. Röd- och brunmarmorerade pärmpapper samt gula snitt. Lätt stötta pärmhörn. Ur Arne Nilssons bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1699. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 56. Utkom i serien ”Mémoires secrets et inédits sur les cours etrangères aux XVe-XIXe siècles”. Fransk översättning av ”Infermità, morte e funerale della reale maestà de Christina Alessandra”. Enligt uppgift apokryfiska memoarer. De fina och välbevarade banden är av millimeterbandtyp och sannolikt svenska.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1791. 8:o. 134,(1) s. + (RECKE, CHARLOTTE E. C. von der) Fru von der Reckes berättelse om Cagliostros magiska försök uti Mitau 1779. Öfwersättning. Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. 64,47-62,81-166 s. Med några illustrationer i texten. Hfrbd från mitten av 1800-talet med blindpressad och guldornerad rygg samt blåstänkta snitt. Ryggen ngt blekt och med en del mindre fläckar. Genomgående lagerfläckiga inlagor. Alessandro Cagliostro, eller Giuseppe Balsamo (1743-95), frimurare, alkemist och magiker, inblandad i den så kallade halsbandsaffären i Frankrike. Elisa von der Recke (1754-1833) gav 1787 ut ”Nachricht von des berühmten Cagliostro Aufenthalt in Mitau im Jahre 1779 und dessen magischen Operationen”.

Göteborg, E. Stakberg, 1769. 8:o. (12),116 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Stänkta snitt. De opaginerade sidorna i början med fuktrand nederst. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 342. Innehåller utdrag av praktiskt användbar information ur olika kungörelser om bl.a. potatisodling, vägunderhåll, väggars rappande och andra byggnadstekniska frågor.

Köpenhamn, M. Hallager, 1775. 8:o. XLVIII,128,125-256 s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och röda snitt. En ljusgrön pappersetikett med bläcknumrering upptill på ryggen. Ryggen lite blekt och med små maskangrepp nedtill, liksom på insidan av den främre pärmen och den bakre pärmens utsida. Några gamla bläcknumreringar på titelsidan, för övrigt ren inlaga. Fint ex. med ”Marieboes bogsamling” i guld på främre pärmen. Bibliotheca danica I:283. Originalet, ”The centaur not fabulous. In five letters to a friend, on the life in vogue”, utkom 1755. Texten utökades i senare upplagor med ett sjätte brev. Emanuel Balling (1733-95) var författare och journalist samt översättare. Han översatte även Youngs ”Klager eller nattetanker” 1767, ”Ypperlige afhandlinger om den yderste dag, tilligemed religionens magt eller den seiervundne kierlighed, og en paraphrase over Jobs bog” 1770 och ”Tvende sange om taalighed i lidelser ” 1774. Boken har tillhört stiftsbiblioteket i Marieboe som inrättades som en offentlig boksamling 1795 och till att börja med stod i ett sidokor i kyrkan. Till samlingen inköptes bara böcker på danska, men böcker på utländska språk emottogs som gåva.

Amsterdam J. J. Waesberge, 1671. 12:o. (14),456,(12) s. + PIELAT, (BARTHÉLEMY). Cinquante exemples methodiques pour disposer a discourir facilement des choses naturelles, politiques & morales soit en public soit en conversation. Amsterdam, J. J. Waesbergen, 1671. 12:o. (72) s. Samtida skinnbd med svagt upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och stänkta snitt. Främre falsen med ett minimalt maskhål nedtill. Titelbladet småfläckigt och med en pappersförlust i yttermarginalen. Liten reva i nedre yttre hörnet på s. 9, enstaka mindre fläckar, t.ex. på s. 140 och 188-89 i yttermarginalen samt i texten på s. 242-43 i det första arbetet. Med Arvid Lilliestiernas namneckning daterad den 15 januari 1755 och Stora Eks fideikommissbiblioteks stplr. Stora Eks fideikommissbibliotek i Västergötland tillhörde familjen Lilliestierna.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1862. 8:o. (4),33 s. Grönt stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett i skinn. Några aningen lager- och småfläckiga blad i början och på slutet, bl.a. titelbladet. Med blyertsförstrykningar i marginalen och -anteckningar på eftersättsbladet av Gunnar Brusewitz och med dennes exlibris. Josephson s. 183. Lundberg s. 13. Hulth Swedish arctic and antarctic explorations 553. Intressant avhandling om Spetsbergen och dess fauna. Zoologen August Quennerstedt (1827-1926) hade besökt ögruppen 1858 som medlem av den första svenska polarexpeditionen, ledd av Adolf Erik Nordenskiöld och Otto Torell. Gunnar Brusewitz hade markerat flera passager i texten, bl.a. följande: ”Man har talat om skälarnes sinne för toner och derför anfört fakta. Måhända får detta ’tonsinne’ till en stor del skrifvas på nyfikenhetens räkning. Alltid såg jag dem framlockas af en hvissling. Jägarna pläga också begagna sig häraf, liksom af en sakta knackning i båtkanten. Förunderlig skulle också tillvaron af ett sådant sinne vara här i dessa stumma regioner, hvarifrån hvarje annat välljud är bannlyst än snösparfvens svaga qvitter och alfogelns melankoliska ’aagleck.’” Gunnar Brusewitz medverkade själv i den svenska polarexpeditionen Ymer-80, en resa han skrivit om i ”Arktisk sommar”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802-03. 8:o. (2),566 + (2),528 s. Två häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag. Ryggarna hårt nötta och defekta. I del I en fläck i nedre marginalen på s. 81-82 och en krossad fluga i inre marginalen på s. 312. I del II en fuktfläck i övre marginalen på s. 29-58 och en pappersförorening i texten på s. 60. En expanderande fuktfläck i nedre marginalen på s. 179-318 och en pappersförlust i yttermarginalen på s. 305. Med de samtida prydligt präntade initialerna ”NP:” på de främre omslagen, vilket står för Nils Posse. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 46. Du Rietz Gastronomisk spegel 64. Allt som utkom. Utgivningen upphörde efter bokstaven ”j”. Med uppgifter om allt från abborrar till ”jättegröe”. Ett utdrag ”Om hästens natur” omtrycktes i ”Blekinge läns hushållstidning” 1818. Några av de föreslagna sätten att fånga änder är definitivt inte jägarmässiga: ”De wänjas til wissa ställen med utkastadt korn, hwilket, kokadt i win och oxgalla, eller blandadt med flugswampar, bolmfrö eller frö af sprängörten, Cicuta, gör dem yra, at de kunna tagas”. Nils Posse (1739-1818) utnämndes till kammarherre 1764. Hans far ägde bland annat Hellekis i Västergötland.