Search Results

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820-28. 12:o. XXXVII,(1),462 + XVII,(1),516 + XIII,(1),560 s. Tre stiliga samtida bruna skinnbd med rik guld- och blindpressad dekor på rygg och pärmar, vilken delvis är oxiderad. Dekoren är lite olika utförd på de olika volymerna, vilka dock ger ett enhetligt intryck. Blåstänkta snitt. Banden är lite nötta, har lite flammiga ryggar med ytlig vertikal sprickbildning. Inlagorna med enstaka småfläckar. Första titelbladet lagerfläckigt. Del II med några små bläckfläckar på s. 114-18 och 133-34 samt en liten marginalreva i bladet s. 131-32. Bra och trevlig svit. Nr 19 i Staffan Björcks antologiförteckning ”Swenska språkets skönheter”, vilken ju tagit sin titel från just detta verk! Andra delen med oregelbunden paginering. En planerad fortsättning med prosastycken utkom aldrig. Wallmarks antologi, tryckt på hans eget tryckeri, har försvaret av den gustavianska och sengustavianska diktningen som ett av sina huvudsyften, men svensk litteratur från Stiernhielm och Dalin till Tegnér och Stagnelius är givetvis också representerad. Arbetet är systematiskt indelat efter genre och ämne, vilket gör att antologin inte är användbar för att få exempel ur en författares produktion och delvis har även dikter splittrats upp i delar för att passa in i systemet, som är indelat på en sådan detaljnivå som till exempel ”regnbågen”, ”wexter och djur i Lappland” och ”snöbollskastning”.

Sthlm, J. G. Lange, 1775. 8:o. 36 s. Häftad i samtida gråpappomslag vilket har några fläckar samt rester av bortriven pappersetikett över ryggen. En avtagande fuktfläck överst i ryggmarginalen. Flera små veck i de yttre hörnen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1687. Nya upplagor trycktes 1780 och 1855. Jonas Lindström (1716-1804) var kyrkoherde i Norra Möckleby på Öland.

Berlin, S. Pitra, 1788. 8:o. Grav. titelblad,(6),III-VIII,365 s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och turkos titeletikett. Lager- och fuktfläckigt titelblad, i övrigt spridda fläckar vilka är något fler på s. 1-17. Fuktrand på s. 1-8 samt från s. 337 och framåt. Rolf Karlboms namnteckning daterad 1983 och en blyertsnotering ”Fallek”. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4730. Första upplagan. Nya utkom 1789 respektive 1805. Boken översattes även till tyska, holländska och engelska samt i utdrag till svenska. Johan Ludvig Hård (1719-98) spelade en aktiv roll i det misslyckade statskuppsförsöket 1756 och blev tvungen att gå i landsflykt samt dömdes till döden i sin frånvaro. Efter sejourer i Danmark, Holland och Schweiz anlände han till Preussen där han blev chef för ett av Fredrik den stores nyinrättade regementen. Vid slaget vid Kunersdorf 1759 tillfångatogs han av kosacker och satt fängslad i Ryssland i över två år. Därefter återvände han till Preussen. Han benådades av Sveriges riksdag 1765 men valde, vid sidan av några korta besök, att stanna i utlandet.

Sthlm, literis Wankifwianis, 1699. 4:o. (32) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Fuktrand i nedre ytterhörnet. Första och sista bladet med lagningar i inre marginalen. Litet maskål i nedre marginalen på titelbladet. Gammal numrering i bläck överst på titelbladet och Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 79. Rör tideräkningsfrågan och innehåller Bilbergs kompromissförslag för ett försiktigt införande av den gregorianska kalendern genom att under en tolvårsperiod utesluta elva dagar. Projektet påbörjades år 1700 genom att skottdagen uteslöts, men fortsattes därefter inte, vilket gjorde att Sverige hade en tideräkning helt skild från alla andra länder fram till 1712. Detta år fick februari 30 dagar och Sverige återgick till den julianska kalendern.

Lund, litteris Berlingianis, (1814). 4:o. (2),16 + (2),17-30 + (2),31-42 s. Häftade, oskurna och ouppskurna. Första titelbladet delvis solkigt och gulnat, mest i nedre delen. Spridda lätta lagerfläckar och solkigheter. Del II med vikt nedre hörn. Saknar som vanligt de två planscherna. Marklin Catalogus disputationum 2-4. Friesen Öfversigt af Sveriges ornithologiska litteratur s. 33 och 38. Gunnar Brusewitz har ägnat Nilsson ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han pekar på dennes betydelse som övergångsgestalt mellan två epoker: ”Som yngling hade han studerat hos lärjungar till Linné och själv hade han undervisat och inspirerat unga vetenskapsmän, vilka skulle få betydelse för forskningen i vårt sekel.” [...] ”1814 publicerade Sven Nilsson - med Retzius’ båda söner Anders Adolph och Carl Gustaf som respondenter - avhandlingen Analecta ornithologica. Den lilla skriften består av tre delar av vilka de två första behandlar Skånes ’motacillor’ (vilket den tiden inte bara omfattade ärlorna utan också sångarna) samt ’brockfåglarna’ - dvs vadarfåglarna. Här beskrivs den hökfärgade sångaren för första gången som svensk fågel. Det var Sven Nilssons första ornitologiska arbete och kanske bidrog det till att han fick ett treårigt privatstipendium på 200 riksdaler av den för naturvetenskapen ömmande greve H. G. Trolle Wachtmeister”. Kontakten med Trolle Wachtmeister gav även Nilsson förmånen att kunna använda sig av dennes jägare för att kunna ta del av färskt studiematerial.

Jönköping, C. J. Lundgrens enka, 1873. 16:o. 98 s. Häftad i blått tryckt omslag. Delvis lätt lagerfläckig. Ur det Gripenstedtska biblioteket på Bystad. Carl Gustaf Wrangel (1839-1908) var arméofficer, hippolog och tidningsman. Han var en skicklig ryttare som på sin tid ansågs vara landets främsta hippologiska auktoritet och åtnjöt även stort anseende internationellt. Det mest kända av Wrangels verk är ”Handbok för hästvänner” som utkom första gången 1877 och blivit en hippologisk klassiker. Tre meningar sammanfattar föreliggande pamflett om hästavel och kapplöpningar: ”Utan kapplöpningar intet fullblod. Utan fullblod intet halfblod. Utan halfblod inga dugliga hästar till alla bruk”. Johan August Gripenstedt (1813-74) var godsägare och politiker. 1848-66 satt han i regeringen, varav de sista elva åren som finansminister. På den posten verkade han för frihandel, järnvägens snabba utbyggnad med lånat kapital, ståndsriksdagens avskaffande och näringsfrihetens införande 1864. Genom sin fru kom han i besittning av stora jord- och skogsegendomar samt bruk, bland annat Bystad.

Uppsala, Palmblad & c., 1835. 8:o. (7,1 blank),X,16,16:1-8,17-556,(3) s. Stiligt lackat rödrosa hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och svarta titel- och deletiketter (Hedberg). Ryggen blekt och med några små mörkare fläckar. Övre guldsnitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Huvud- och deltitelbladen lätt gråtonade upptill. Ett fåtal obetydliga småfläckar. Fredrik Vult von Steijerns guldpressade pärmexlibris. Ståtligt ex. Allt som utkom. Innehåller ”Studier till philosophiens historia och system, som även har ett eget titelblad med impressum. Detta var det mest omfattande arbete i filosofi som dittills givits ut på svenska. Verket är dedicerat till Vilhelm Ekenstam, Atterboms svåger. I företalet skriver Atterbom: ”Ånyo har en märkvärdig vändpunkt inträdt, en i motsats till detta företag börjad öfvergång från Schellings äldre lära till en ur henne framväxande ny; och det är denna öfvergång, som förevarande bok betecknar, i förhoppning, att snart antingen Schelling själv eller någon av honom fostrad skall framställa i fulländad vetenskaplig gestalt, vad här blott i bristfällig antydning förebådas.” Geijer skrev en berömmande recension i ”Svenska litteraturföreningens tidning” den 8 april 1835.

Amsterdam & Leipzig, Arkstee & Merkus, 1740. 8:o. Grav. porträtt,(2),VIII,333 s. Titelbladet tryckt i rött och svart samt med graverad vinjett. Vackert samtida hfrbd rygg med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg som har blommor i ryggfälten och rosa titeletikett. Röda snitt. Lätta nötningar och några småfläckar på pärmarna. Övre snitt lite fläckigt. Bortklippt försättsblad. En anteckning om författaren på frampärmens insida. Enstaka lager- och småfläckar. En stor fuktfläck på porträttets baksida stör inte nämnvärt dess framsida. Fläcken finns även i titelbladets vänstra del. Fredrik Langenbergs diskreta namnteckning överst på titelbladet. Hans von Essens vapenexlibris med uggla och devis. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 5547. Utgavs av J. H. S. Formey, som enligt Warmholtz har använt ”nyssnämnde Bardillis arbete, samt tillika betjent sig af en relation, som en preussisk officerare, baron Sittman författat: denna officeraren hade, såsom volontaire, gjort åtskillige campagner med swenska arméen, samt biwistat pultawiska slaget”. Prästen Johann Wendel Bardili (1676-1740), som hade följt Maximilian Emanuel av Würtemberg (1689-1709) under fälttågen, skrev en tjock biografi över denne, vilken utkom 1730. Maximilian Emanuel av Würtemberg var en hängiven beundrare av Karl XII och inträdde i dennes tjänst som frivillig redan vid 14 års ålder. Han vann kungens speciella gunst och stred allt som oftast vid dennes sida. Han påstås ha räddat kungens liv vid Grodno 1706. Som nyutnämnd överste för skånska dragonregementet deltog han i slaget vid Poltava, men tillfångatogs av ryska trupper. Han frigavs emellertid snart och beviljades tillstånd att resa hem till Würtemberg. Tragiskt nog insjuknade han på hemresan i en febersjukdom och avled i Dubno, endast 20 år gammal.

Skara, F. J. Leverentz, 1811. 8:o. (4),72,(4) s. Bra rött svampmålat pappbd med gul titeletikett i skinn (Johanna Röjgård). Det ursprungliga blanka omslaget medbundet. Oskuren. Bitvis lite lagerfläckig. Främre omslaget med C. F. Hultströms namnteckning. Sallander Litteratur om Västergötland 623: ”Sällsynt”. Domkyrkosysslomannen Peter E. Lindskog (1766-1821) skrev även ”Försök till en korrt beskrifning om Skara stift” och var dessutom utgivare av ”Skara stifts-tidning” och ”Westgötha tidning” samt av några stiftsmatriklar.

Hamburg, J. G. Langhoff’s Wittwe, 1822. Liten 8:o. Litograferad front,litograferat titelblad,3-193 s. Häftad i sandfärgat tryckt pappomslag. Ryggen till det ngt solkade omslaget med en spricka, omslaget med några nagg och mindre pappersförluster. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Främre omslag med titeln: ”Rhein-Reise von Domherrn Meyer.” Den trevliga frontespisen signerad Bendixen föreställer en flodgud sittande på en lövomkransad tron omgiven av allehanda attribut. Skildrar en resa 1821 med besök i bl.a. Schlangenbad, Schwalbach, Frankfurt, Heidelberg och Köln. Reseskildringen har berömts både för sitt litterära värde som för sitt faktainnehåll. Friedrich Johann Lorenz Meyer (1760-1844) tillhörde en köpmansfamilj från Hamburg och var personlig vän med Johanna Schopenhauer.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1820. 8:o. (10),LXVI,419 s. Sidorna LXV-LXVI är en utvikbar tryckt tabell. Trevligt samtida marmorerat pappbd med orange titeletikett. Blekta gula snitt. Ryggen något nött och blekt samt naggad överst. Enstaka småfläckar och en svag fuktfläck i ryggmarginalen på de sista hundra sidorna. Tabellen har en liten reva vid infästningen och är felbunden mellan s. XIV och XV. Namnteckning Carl M. Lindén överst på titelbladet. Schreber Svenska jaktens litteratur intill år 1900 265. Reitersjö Hundens bibliografi 49. 1824 utkom första fortsättningen av det stort anlagda arbetet. En ny upplaga av denna första del utkom 1847. Björn Dal skriver i ”Sveriges zoologiska litteratur” att arbetet ”riktade sig till en bred allmänhet och blev det verk som betytt mest för den allmänna kunskapen om våra djur”. Arbetet kunde utges efter att Nilssons mecenat H. G. Trolle Wachtmeister lämnat ekonomisk garanti. Sven Nilsson (1787-1883) var professor i Lund och intendent för Vetenskapsakademiens zoologiska samling. Han var en av stiftarna av Svenska jägareförbundet.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. (20),112,(36) s. & 2 utvikbara grav. kartor. Nära samtida stänkdekorerat hfrbd med guldornerad rygg, titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen något blekt och nött samt med ett par mindre fläckar. Ren inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 231 för första upplagan som utkom 1743. Andra och tredje upplagan utkom 1757 respektive 1768, detta är den fjärde och sista. Den innehåller en rekommendationsskrivelse av Jacob Faggot daterad 1742 samt förord av författaren respektive Lars Salvius, det senare skrivet till den av Pehr Essén och Nils Marelius uppdaterade upplagan från 1768. Kartorna avbildar vägarna i södra delen av Sverige upp till och med Uppland respektive kustvägarna upp till Torneå liksom längs finska kusten och södra Finland. Georg Biurman (1700-55) var gravör och ingenjör vid Lantmäterikontoret.

Lund, C. G. Berling, 1765. 8:o. (8),283,(23) s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt men utan titel. Ryggen har märken efter en pappersetikett upptill. Pärmsidorna något nötta. Kartan har en vaxljusfläck i den översta marginalen, mestadels utanför plåtkanten, och dessutom en smärre reva vid häftningen. Några små bläckplumpar i övre marginalen på s. 141-44 och en fuktfläck överst i inre marginalen på s. 255-65. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Bra ex. från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 591. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 42. En andra upplaga utkom 1840. Uppställd i tabellform med historiska anmärkningar inarbetade i notapparaten. Kartan avbildar ”Malmöhus höfdingedöme uti Skåne” och är graverad av författaren själv. På sista sidan anges att boken säljes ”hos auctor i Malmö inbunden i wälskt band för 5 d:lr s:mt. exemplaret”. Lantmätaren och kronofogden Johan Lorents Gillbergs (1726-93) arbete hade tillkommit på landshövding Carl Adlerfeldts uppmaning. Som källor använde sig Gillberg av jordeboken och en omfattande korrespondens med länets tjänstemän.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1804. 8:o. (8) s. Tagen ur band. Ryggen bortklippt nedtill och inlagan med lätt vikspår. En liten brunfläck på sista bladet. Första svenska upplagan. Nya upplagor utkom 1827 och 1830. Utgiven efter en 20 år gammal översättning införd i en provinstidning enligt en fotnot av utgivaren Henrik Alaan.

Lund, C. F. Berling, 1801. 8:o. (24),132 s. Samtida hfrbd med sparsamt guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett med texten ”Märtha”. Rödstänkta snitt. Stor svag fuktrand på frampärmen. Bortklippt namnteckning i titelbladet. Enstaka småfläckar. På titelbladet stpl C6 och en bläcknumrering. Sista sidan med översättarens ovala svarta kontrollstpl med dennes monogram. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 43. Bibliotheca danica II:258. Med tryckt dedikation till bland andra Rutger Macklean. Den avslutande minnessången ”öfwer bondhustrun Märtha” är översatt av J. E. Angelin. Originalet ”Huusmoderen eller den værdige landboeqvinde” utkom 1792. Det blev prisbelönt av Landhuusholdningsselskabet och den danska regeringen köpte in 1000 exemplar till utdelning bland ”de minst förmögna af allmänheten”. En andra dansk upplaga utgavs 1794. Behandlar bland annat bondhustrun ”Märthas förnuftiga hushållskonst” inkluderande brödbakning, smör- och osttillverkning, bryggning och slakt. Carl Fredrik Fallén (1764-1830) studerade för Thunberg och Retzius och är idag mest känd som framstående entomolog. I sin ungdom översatte han ett antal skrifter inom lanthushållningsområdet.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 157,(9) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind. Ryggen med en vertikal spricka upptill och några småskador samt små maskhål i främre ytterfalsen. Avnötta pärmhörn. Försättsbladet urrivet. Titelbladet solkigt och med naggar samt en reva upptill. Litet maskhål i övre hörnet i bokens första hälft. Fuktrand i övre hörnet på de första trettio sidorna och övre marginalen på de sista sextio sidorna. Spridda smärre fläckar och solkigheter. Fult bortskrapad namnteckning på frampärmens insida. Namnteckningar av Axel Frieard [?] i Råneå daterad 1838 och Nils Sydåf i Ullånger från 1876. Bläckkludd på bakpärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1724. Schreber Den svenska jaktens litteratur 6. Bibliotheca Walleriana 10506a. ”Andra gången uplagdt” syftar på den året innan utgivna, också i Skara tryckta ”Hus- och rese-apotheque” ur vilken detta är ett sammandrag.

Sthlm & Uppsala, 1907-88. XI,(1),911 + (4),VI,439 + XI,(1),835 + XVII,(1),685 + XV,(1),771 + XV,(1),678 + XV,(1),688 + XIII,(1),551 s. + Svensk historisk bibliografi 1976. Utgiven av Svenska historiska föreningen genom Vuokko Venna-Hennig. Sthlm, 1985. VI,176 s. Sju linnebd med röda titeletiketter i skinn och två avslutande häftade volymer. Från femte delen med bevarade omslag. De bundna volymerna lite olika i utförandet och vad gäller färgnyansen på linneklotet. De tre första volymerna med ngt nötta titeletiketter. Några enstaka småfläckar. Med Birgitta Lager-Kromnows namnteckning i den näst sista volymen. Stefan Jonheimers ex. Skrifter utgivna av Svenska historiska föreningen 4-9. Allt som utkom i tryckt form av denna bibliografi som fortsätter på nätet.

Uppsala, H. Curio, (1684). Liten 8:o. (6),55,(2) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Bruntonad. En stor genomgående och tilltagande fuktrand. Beskuren samtida tillskrift nederst på titelbladet. Några enstaka diskreta samtida rättelser i texten. Bläcknumrering 100 på sista blanka sidan. Lidén Catalogus disputationum 10. Bibliotheca Rudbeckiana 587 (fanns inte i Johannes Rudbecks samling). Om kölden. Det latinska ordet ”algidus” betyder kall och Petrus Rudbeckius ordvitsar om detta och respondentens namn i sin hyllningsvers på s. (6). I slutet även hyllningar av Sven Giöther, Joh. Lindelius, D. Schrey, Adam Leyell och Henric Leyell samt en avslutande vers av S. Kadow: ”Slicka ey på jernet när det myckit kalt är/ hända kan tin tunga blifwer sittiandes där. / Pas ey på att neka köldennes stoora macht / des natur här wijsas / lääs genom med gran acht”.

Sthlm, 1868-73. (6),32,(2),33-66,(2),67-106,(2),107-38,(2),139-78,(2),179-218,(2),219-300 s. & 3 faksimilblad & 2 plr. Med illustrationer i texten. Något nött hfrbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röda snitt. Ryggen blekt och med några minimala fläckar, pärmarna med nötta hörn. Något lös i häftningen. Sjätte deltitelbladets uppgift om utgivarens ekonomi invikt och därmed bevarat. Med Thore Virgins namnteckning daterad 1911, exlibris och stpl. Dessutom anteckningar av hans hand i marginalerna och en del understrykningar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 30. Tryckt i 150 exemplar. Utkom i åtta häften med separata deltitelblad till häfte 1-7, vilka alla är bevarade i detta exemplar, liksom meddelandet om Klemmings förändrade ekonomi tryckt nedtill på deltitelbladet till häfte 6. En andra delvis omarbetad upplaga utkom 1880-82. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott, faksimilbladen är ur ”Vita Catharinæ” (två stycken) respektive ”Vita Brynolphi”. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare och var flitigt anlitad av Virgin.

Sthlm, P. J. Nyström, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(14),472 s. + STRÖMWALL, SVEN GUDM. Historiska och politiska anmärckningar öfwer the saker, som uti Sweriges beskrifning af utländska scribenter antingen aldeles nekas, eller och falskeligen berättade warda, i anledning af the uti doct. Johan Hübners hin yngres, geographie befintelige willfarelser, then studerande ungdomen och androm til tienst och wälment underrättelse. Sthlm, F. P. Paulssen, 1736. 8:o. (16),159,(1) s. Mycket hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och spår av titeletikett. Stänkta snitt. Ryggens översta och nedersta centimetrar saknas, bakre falsens nedre hälft kraftigt skadad. Ryggen med ytliga sprickor, pärmar och pärmkanter avnötta samt stötta pärmhörn. Försättsblad urrivet. Inlagan lätt fuktbucklig och med spridda småfläckar. Uppslagen s. 240-41 och 384-85 lite solkiga i Tuneld. Svagt överstruken namnteckning på titelbladet. På frampärmens insida en namnteckning Per Nilsson och ”Espö sockenbibliothek. N:o 20”. Warmholtz Bibliotheca historica sueo-gothica 214 respektive 213. Första ovanliga upplagan med rekommendationsskrivelser av Gustaf Benzelstierna, Anders Celsius och Carl von Linné samt en hyllningsvers av signaturen ”J. L. A.” ”Ett uttåg”, alltså utdrag, på sidorna 385-405 och register från ”Abild” till ”Öxnawalla” på sidorna 406-72. Eric Tunelds geografi är den första i sitt slag och en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Warmholtz kallar den ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan kom ut var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns rörande respektive landsände. Sammanlagt åtta upplagor utgavs, varav den sista som utkom 1827-33, men blev ofullbordad. Författaren hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk. Hammarsköld Förtekning s. 162 för det andra arbetet. Sven Gudmund Strömwall (1704-52) studerade i Lund och Greifswald samt disputerade 1731 på en avhandling som påpekade alla de fel Hübner gjort sig skyldig till i sin geografi vad gäller Sverige. Detta är en utvidgad svensk översättning av denna avhandling. 1739 publicerade han sitt huvudarbete ”lärdoms-wäg”. Det är ett av de viktigaste pedagogiska arbetena under frihetstiden. Lockes teorier var författarens utgångspunkt, men han visade i sin bok också stort mått av självständighet. Han tog bland annat strid emot latinväldet i undervisningen till förmån för svenskan. Per Nilsson i Espö (1816-79) var en av sin tids mest kända politiker, först i bondeståndet under ståndsriksdagens tid, sedan i andra kammaren. Han var en drivande kraft för järnvägsbyggande och hade ofta liberala åsikter. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att han ”ägde själv vidsträckta historiska, geografiska och etnologiska intressen och fick med tiden ett bibliotek på omkring 3000 volymer jämte en stor kollektion av mynt och fornsaker”. Han var hemmansägare i Äspö i Skåne.

Sthlm, L. Salvius, 1751. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lager- och småfläckig. Bläcknumrering på titelbladet som även har en stor fläck. Första upplagan. ”Höns-gummans wisa” skrevs ursprungligen som en hyllningsdikt till Lovisa Ulrikas och Adolf Fredriks kröning 1751. Inramningen med den nittionioåriga gumman som berättar om en herrgårds olika innehavare under olika tider bär stark frändskap med Olof von Dalins ”Sagan om hästen”. Visan förblev populär långt in på 1800-talet och trycktes om många gånger. Olof Carelius (1702-58) föddes i Ösmo och var prästson. Efter studier i Lund prästvigdes han i Strängnäs 1725. Från 1739 till sin död var han kyrkoherde i Huddinge söder om Stockholm.

Philadelphia, Swedish Colonial Society, 1911. XX,466 + XII,(1,1 blank),469-879,(1) s. & plr, varav ett fåtal utvikbara. Två dekorerade blå oklbd med övre guldsnitt, de övriga oskurna. Den första volymens första blad ligger löst. Fint ex. Amandus Johnson (1877-1974) doktorerade 1908 på en avhandling om de svenska nybyggarna vid Delaware-floden, och var medgrundare till The Swedish Colonial Society. Det här är hans stora standardverk om Nya Sveriges kolonisering.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. Liten 8:o. Grav. titelblad,(2),54 s. Med 26 grav. illustrationer i texten. Häftad i samtida glättat grönt omslag, som är loss och defekt både fram- och baktill. Med Nils Gyldenstolpes ägarstämpel på främre omslaget där det också återfinns en tillskrift: ”Gåfva till min dotter Sonja d. 31 januari 1926 John Andersson”. Fin inlaga! Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 113. Utgiven av författarens make Jonas Carl Linnerhielms och med dennes utsökt söta illustrationer i texten. Exemplar utan det graverade dedikationsbladet med författarens silhuett och ordet ”Dig!”. Det lär ha utförts först efter hennes död. Helena Maria Linnerhielm (1760-1800), var dotter till översten Hans Ehrenstråle och Maria Elisabeth Uggla och gifte sig 1791 med kanslirådet och riksheraldikern Jonas Carl Linnerhielm.