Search Results

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1812. 8:o. Grav. porträtt,(8),252 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Sednare vitterhets arbeten. Oder. Inträdes-tal. Fabler. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8),232 s. + GYLLENBORG, (G. F.). Theater-stycken. Utgörande tredje delen af des til trycket befordrade arbeten. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1797. 8:o. (6),333,(1) s. + (GYLLENBORG, G. F.) Tåget öfver Bält, hjeltedigt i tolf sånger. Andra uplagan. Öfversedd, rättad och tilökt med bifogad charta. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1800. 8:o. XLVIII,280 s. & 1 utvikbar grav. karta. + GYLLENBORG, (G. F.). Försök om skaldekonsten. Poëme i fyra sånger. Tillika med bifogade anmärkningar om svenska versification. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1798. 8:o. (4),103,(1) s. + OVIDIUS. Tvisten emellan Ajax och Ulysses om Achilles vapen. Fri öfversättning af Gyllenborg. Sthlm, C. Delén, 1804. 8:o. 26 s. Fem nära samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor inkluderande lyror samt guldtryckta ryggtitlar. Med svagt blåstänkta snitt, fjärde volymen mer. Lätt nötta ytterfalsar och rygghuvuden samt några småfläckar på ryggarna. Enstaka svaga lagerfläckar, ”Tvisten emellan Ajax och Ulysses” dock bruntonad och något fläckig. En prisanteckning på fjärde delens titelblad. Bra svit. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 101, 102, 127, 154 och 100 för de olika teaterstyckena. ”Vitterhets arbeten” utgiven på A. Wiborgs förlag och ”Theaterstycken” på Utters förlag. Creutz och Gyllenborgs ungdomsarbeten utkom första gången 1795 och utgavs som ett gemensamt verk då ”våra ungdoms-foster, som ifrån deras första varelse varit sammantryckte och blandade med hvarandra, kunna nu mera efter fyratio års samband, icke utan våldsverkan och afsaknad på min sida åtskiljas”. Första upplagan av ”Tåget öfver Bält” utkom 1785. Helt avsiktligt avstod utgivaren från att numrera delarna i dessa ”samlade verk”, så att läsaren inte skulla behöva ”förskaffa sig andre, än dem han åstundar äga”. Detta är dock en komplett uppsättning. Det fina graverade porträttet i del I är stucket av Elias Martin och var möjligen tänkt till verket, men brukar normalt sett inte återfinnas där.

Sthlm, A. J. Nordström, (1776). 8:o. Grav. titelblad,(32),445,450-51,448-746,(12,2 blanka) s. Vackert samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och grå titeletikett. Röda snitt. Nedre pärmhörnen lätt stötta. Ett fåtal obetydliga småfläckar, främst i marginalerna. Samtida namnteckning Joh: Fr: Törnbohm skrivet vertikalt i titelbladets innermarginal. Fint ex. från Augerum. Av boken trycktes både denna upplaga i oktav och en kvartoupplaga på fint skrivpapper. Författaren var elev till både Linné och Rosén. Johan Fredric Törnbohm (1743-1815) lärde sig kirurgi hos Salomon Schützer och dennes son Herman Schützercrantz samt studerade därefter i Uppsala där han disputerade under Sidrén 1768. Han arbetade sedan under Schützercrantz och hjälpte denne med Adolf Fredriks balsamering. 1774 blev han ledamot av Kirurgiska societeten och han var från 1781 verksam som regementsfältskär, bland annat under kriget i Finland 1788-90. Därefter verkade Törnbohm i Sala där han dog 1815.

Sthlm, J. L. Horrn, 1738. 8:o. (8),476,(4),1-56 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ouppskuren från s. 25 och framåt, utom i slutet i avsnittet om bokföring. Med lite revor överst i ryggpappen. Enstaka lagerfläckar. På främre omslagets insida en överstruken samtida bläcknumrering ”Nr: 288” och en kompletterande från 1800-talets första hälft ”13.11”, vilka visar att boken härrör ur familjen Grills bibliotek på Österbybruk. En gammal namnteckning Gust. Andersson. Fint ex. från Ericsberg. Hammarsköld Förtekning på schole- och undervisnings-böcker 135. Den sista pagineringsföljden med eget titelblad. Det ”Italienska bokhålleriet” är författat av Georg Gottlob Heyne och översatt av P. A. Bliberg. Nicolaus Agrelius (-1681) var apologist, eller räknelärare, vid Linköpings trivialskola och sedermera borgmästare och tullförvaltare i Varberg. I över 100 år, räknat från mitten av 1600-talet, var Agrelius ”Institutiones arithmeticæ” praktiskt taget den enda räknelära, som kommit till användning vid undervisning i apologistklassen. Den kom ut i nio upplagor mellan 1655 och 1798 och de fyra sista med början med denna upplaga var bearbetade av P. A. Bliberg (1707-42). Då läroboken ansågs omodern redan i början av 1700-talet, tyder de många upplagorna på konservatismen hos de lärare som använde boken. Flertalet av dessa hade själva en gång skolats efter dess system av regler och fann det förmodligen bekvämt att fortsätta i de upplöjda fårorna. Bliberg framhåller i företalet till 1738 års upplaga, att man väl även i Sverige börjat använda andra och ”kortare räknesätt” än dem Agrelius tillämpar, men att dennes metoder likväl visat sig vara ”lättare att fatta för de mindre kvicka och uppstädade huvuden, vilka begripa även så litet, ehuru man predikar för dem en hop beniga algebraiska upplösningar samt decimal- och centonalräkningar, som bonden grekiska”. Familjen Grills bibliotek, som byggdes upp under flera generationer, kom att ärvas till Österbybruk och familjen Tamm samt såldes tillsammans med senare tillkomna böcker på auktion 1885.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 8:o. IX,(1 blank),302 s. Samtida brunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Röd- och grönsprängda snitt. Ryggen torr och ganska nött samt med några fläckar. Häftningen med spricka vid s. 1, men håller ihop bra. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1986. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 265. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 148. ”Författarskapet icke obestritt” konstaterar Hebbe. Arbetet ger nyttiga råd i milt sagt varierade ämnen och inleds under rubriken ”Nyttan af wilda träd och wexter” med ”Bok (slöjdwirke, garfningsämne, fyllning i madrasser, närande föda för swin och boskap)” via avdelningen ”Obetydliga ämnens begagnande” (till exempel ”såpa af fet-afskräden”) till ”Nyttiga rön och upptäckter” vilka bland annat tar upp den angelägna frågan ”hwad en hullig slagtoxe bör wäga efter gifwet mått”. Många användningsområden för potatis presenteras, exempelvis ”potät-kaffe”, ”sagogryn af potäter” och ”målning med potäter”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 8:o. 135,(1) s. Med ett träsnitt avbildande en runsten på s. 23. Bra mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Inlagan oskuren. En reva i yttermarginalen på s. 37, fuktfläckar i inre marginalen på s. 65-66 och i nedre marginalen på s. 76-80. Sporadiska småfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 385. Med tryckt dedikation till Lovisa Ulrika. Arbetet är den äldsta presentationen av Gripsholmssamlingen och innehåller på s. 26-123 en rumsvis uppgjord förteckning över de 308 porträtt och andra konstverk samlingen då omfattade. Beskrivningarna är försedda med biografiska och andra uppgifter. Porträttsamlingen bestod vid denna tid uteslutande av kungligheter.

Örebro, J. P. Lindh, 1788. 8:o. (4),XVIII,154 s. & 4 utvikbara grav. plr. Trevligt brunt samtida hfrbd med svartlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Röda snitt. Fin fläckfri inlaga på tunt skrivpapper. På försättsbladet samtida tillskrift till brukspatron C. D. Burén, vars namn är bortskrapat, vilket gjort att ett litet hål har uppstått där. Utmärkt fint ex. Planscherna har tjugosju figurer med förklaringar i texten. Tryckt dedikation till presidenten i Bergskollegium Nils Bielke. Olof Åkerrén (1754-1812) disputerade under Planman i Åbo och Melanderhjelm i Uppsala för att sedan själv presidera över en dissertation ”de lege Kepleriana, comparandi distantias planetarum medias a sole” 1784. Föreliggande skrift om vattenverk är hans första separatpublicerade arbete utanför universitetet. Han kom även att publicera ”Svenska blåsverkens historia, från år 1786; med tillägg, om jernberedningen i allmänhet” 1805, ”Begrepp om lerhus-byggnad, i jemförelse med våra vanliga byggnads-sätt, samt om tak och grundläggning” 1811 och ”Om gevär och om skjutkonsten” 1812. 1813 utkom postumt hans ”Tankar om jord-bruk”. Från 1780-talet var han verksam som byggnadsingenjör och ledde byggandet av stångjärnshammare, blästerverk och annnat inom bergsindustrin, liksom sågverk och kvarnar. Han var en period ledare för Vedevågs bruk och anlade flera fabriker, bland annat Nyköpings mässingsbruk samt byggnader vid Kinda kanal- och slussverk. Från 1799 var han ledamot av Vetenskapsakademien och tilldelades Jernkontorets stora medalj i guld 1811.

Köpenhamn, C. Græbe & son, 1839. 8:o. VI,125,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. + JULIUS, N. H. Schleswig-Holstein’s künftiges Strafsystem, erörtert im Vorwort der Schleswig-Holsteinschen Anzeigen für 1840, und in Bermerkungen zu dem Vorworte. Altona, G. Blatt, 1840. 12:o. (1,1 blank),92,(1) s. + HUDTWALCKER, M. H. Sendschreiben an einen auswärtigen Freund über den i Hamburg bevorstehenden Neubau der Strafgefängnisse. Hamburg, Perthes-Besser & Mauke, 1842. 8:o. (4),68 s. + DIEZ, CARL AUGUST. Ueber die Vorzüge der einsamen Einkerkerung, als Mittel zur Besserung der Verbrecher in den Strafanstalten. Karlsruhe, A. Bielefeld, 1842. 8:o. (2),IV,76 s. + RENNENKAMPF, G. von. Ueber einen Haupttheil des Gefängnisswesens, aus Privat-Briefen. Oldenburg, Schulzeschen Buchhandlung, 1843. 8:o. 42 s. + MOREAU-CHRISTOPHE, L. M. Enskildt fängelse. Framställning af penitentiär-frågan i Frankrike och andra länder. Öfversättning. Sthlm, L. J. Hjerta, 1845. 8:o. (4),92 s. + NAUMANN, CHRISTIAN. Om straffrättstheorien och penitentiärsystemet. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1849. 8:o. (2),55,(1) s. + MITTERMAIER, C. J. A. Der neueste Zustand der Gefängnisseinrichtungen in England und englische Erfahrungen über Einzelnhaft. Dargestellt und geprüft. Heidelberg, J. C. B. Mohr, 1850. 8:o. (2),90 s. + Anmärkningar vid den föreslagna straff-lagen. Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1848. 8:o. (2),104 s. Samtida brunt halvsaffianbd med blindpressad ryggdekor och guldornerat titeltryck med texten: ”Skrifter om fängelseväsendet”. Stänkta snitt. Ryggen ngt flammig och pärmhörnen lite stötta. En prydlig handskriven innehållsförteckning på försättsbladet. De nio olika inbundna skrifterna är ställvis lagerfläckiga och bruntonade i olika grad. I regel uppträder fläckarna i början och mot slutet av arbetena. Ur Gustaf Adolf Sparres bibliotek med dennes accessionsnummer överst till vänster på frampärmens insida. Från Trolleholm. Gustaf Adolf Sparre (1802-86) var justitieminister 1848-56. Efter sin avgång som minister utnämndes han till president i Svea hovrätt och avslutade till sist sin karriär som riksmarskalk från 1864 och fram till sin död. Han ägnade sig även åt forskning i svenska medeltidshandskrifter, i synnerhet rörande svensk adelsgenealogi från denna tidsperiod och byggde upp en stor boksamling, vilken efter hans bortgång förvärvades av släktingen Carl Trolle-Bonde på Trolleholm.

Sthlm, Z. Haeggström, 1817. 4:o. 14 s. & 2 grav. plr. Häftad med spår av gråpappersomslag vid ryggen. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 481. Med tryckt posthum dedikation till Johan Ihre. Längst ned på denna står ”Skrifvet på Dagsnäs 1798. P. T.” Den ena planschen är graverad av Elias Martin och har titeln ”Ettenisstapen på Billingen”, den andra visar en rågångshandling.

Sthlm, B. G. Schneiders änckia, 1739. 4:o. 103 s. Tagen ur band och insatt i ett lite nött grönt glättat omslag från 1800-talets slut. En del fläckar. Titelsidan med bläckfläck och gammal lagning och uppfodring i inre marginalen. Sista sidan uppfodrad med obetydlig textförlust. Med Erik af Edholms exlibris på främre omslags utsida och dennes vapenblindstpl på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 79. Reinhold Gustaf Modée (1698-1752) är kanske mest känd som den som påbörjade utgivningen av den omfångsrika författningssamling som ofta benämns under hans namn, men han var även dramatiker och ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”När en inhemsk teater under 1730-talet åter kom till stånd författade M tre skådespel, som uppfördes 1738 och följande år. [...] De vittnar om ett nära beroende av äldre fransk och engelsk litteratur; förebilderna är framför allt Molière och Holberg. Men på den främmande grunden har M ej utan talang kunnat utforma sina pjäser med några genuina sv drag. De är präglade av en godlynt komik, rymmer många muntra situationer och har en naturlig om ock något tung dialog. Medan ämnena är hämtade från de utländska förebilderna, har teaterstyckena anknutits till inhemska förhållanden och tidens aktuella frågor. I alla tre förekommer en av M skapad harlequinfigur av sv snitt, gycklarefiguren Trulls, som blev stockholmspublikens gunstling. Han är som sina samtida utländska motsvarigheter otroligt matfrisk och kan för ett gott mål mat och en butelj vin av kvalitet fas att göra det mesta” och menar att ”Håkan Smulgråt, en efterföljare till Harpagon i Moliéres L'Avare men med flera originella inslag”. Erik af Edholm (1817-97) var hovmarskalk och chef för Kungliga teatern 1866-81. Han tillhörde Karl XV:s närmaste umgängeskrets. Hans samling av svensk dramatisk litteratur var mycket omfattande.

Berlin och Stralsund, chez G. A. Lange, 1766. 8:o. (2),86 s. & 8 utvikbara grav. plr. Med grav. titelvinjett. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och tyvärr bortfallen titeletikett. Kantförgyllning och röda snitt. Inlagan med enstaka fläckar. En lite större svag fläck på titelbladet. Flera understrykningar i rött bläck. Samtida namnteckning ”Landberg” på titelbladet. Bra ex. Carl Fredrik von Röök (1725-93) blev major inom fortifikationen och deltog bland annat i kriget i Pommern 1757-62. Han befordrades och blev även adlad av kejsar Frans I år 1763. Senare hade han överinseendet vid byggandet av fästningar i Finland, bland annat vid Sveaborg.

Sthlm, Kongl. privil. not-tryckeriet, 1805. Tvär-8:o. (3) s. grav. musik och text. Fint oskuret ex. För fyrstämmig kör med piano. Detta var Sveriges nationalsång före ”Du gamla, du fria”. Den trycktes i flera upplagor. Melodien är densamma som Storbritanniens ”God save the king”, och texten börjar också ”Bevara, gud! vår kung!”.

Sthlm, Kongl. ordens boktryckeriet hos J. Pfeiffer, 1798. 8:o. (8),288,(11) + (2),289-592,(10) s. Två samtida beige svartstänkta pappbd med rosa titeletiketter i glättad papp och blåstänkta snitt, stämpelsignerade ”P: W:”. Lätt mörknade och nötta ryggar med mindre nagg upp- och nedtill samt lite ytligt avnötta ytterfalsar. Spridda småfläckar. Nagg i övre hörnet på s. 125-28 i del I. Exlibris Lundsbergs skola. Trevligt ex. som sannolikt härrör från biblioteket på Alkvettern. Översatt av Samuel Ödmann efter J. R. Forsters tyska översättning från 1796 av ”Second voyage dans l’intérieur de l’Afrique”. I Ödmanns företal ursäktar han sig för att den svenska upplagan saknar gravyrer, men motiverar det med att risken skulle bli alltför stor för en förläggare som trycker utan subskription. François Le Vaillant (1753-1824) var fransk upptäcksresande, naturalhistoriker och ornitolog. Le Vaillant var kritisk till Linnés systematik och hans samlingar granskades senare kritiskt av Carl Sundevall. Vaillants första resa skedde 1780-83 och utkom på svenska 1795.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1741). 4:o. 72 s. Alrotsmarmorerat hfrbd från 1900-talets första tredjedel med upphöjda bind och mörkröd titeletikett, marmorerat pärmpapper och stänkta snitt. Bruntonad och med enstaka lager- och småfläckar, mer på s. 7-12. Blyertsanteckning på försättsbladet ”R Bergelt nov 1933 Sthlm. Tillhört G. A. Kyhlbergers Teaterbibliotek!”. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 80. Första svenska Corneilleöversättningen. ”Framlidne bankir G. A. Kyhlbergers teaterbibliotek” såldes på bokauktion i Stockholm 1933.

Cambridge, 1967. VIII,768 + (4),795 s. + ADAMS, H. M. Catalogue of books printed on the continent of Europe, 1501-1600 in Cambridge libraries. Errata & corrigenda. U.o., u.å. (4) s. Två mörkgröna oklbd med infärgade titelfält och något nötta och naggade skyddsomslag. Smutstitelbladet i del I med mindre veck. Erratabladen löst bifogade. Ur Björn Löwendahls referensbibliotek. Den mycket användbara katalogen utgör i sig en utomordentlig översikt över vilka böcker som kom att tryckas under hela det europeiska 1500-talet. Med ett gediget avslutande register över katalogens tryckare och tryckorter.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1761. 8:o. 40 s. + (EHRENHOFF, CARL GUSTAF) Någre anmärkningar, wid en nyligen af trycket utkommen skrift, kallad Utdrag af föreläsningar, angående den i Swea rike upkomne wäxel-coursen, til des beskaffenhet, orsaker och påfölgder. Stockholm d. 27 october 1761. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1761). 8:o. 30,(2 blanka) + (LUND, PETER) Genswar uppå swaret, angående projectet om et banco-contoirs inrättande, hwarigenom wäxel-coursen må kunna fällas, jemte någre förslaget gjorde tilläggningar. Sthlm, Nyström och Stolpe, 1761. 8:o. 21 s. + (THAM, PEHR) Svar på projectet om et banco contoirs inrättande. Uti skriften, Tankar om orsaken til den Sveriges rike plågande höga wäxel-coursen. Sthlm, P. Hesselberg, 1761. 8:o. 8 s. + (LUND, PETER) Tilläggningar angående projectet af et banco- wäxel-contoire, til wäxel-coursens fällande. Sthlm, Nyström och Stolpe, 1761. 8:o. 78,(1) s. + (LUND, PETER) Genswar uppå swaret, angående projectet om et banco-contoirs inrättande, hwarigenom wäxel-coursen må kunna fällas, jemte någre förslaget gjorde tilläggningar. Sthlm, Nyström och Stolpe, 1761. 8:o. 23 s. Nytt gult hklbd med marmorerat pärmpapper och svarttryckt ryggtitel: ”Växel-coursen”. Andra arbetets titelblad bruntonat och med litet pappersfel i nedre marginalen. Thams korta arbete bruntonat. Intressant samlingsband. Samlingsbandet innehåller några exempel ur ett hav av småskrifter som debatterade växelkursen under frihetstidens senare del. Ehrenhoffs skrift är ett av svaren på Christiernins ”Utdrag”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1948. (2 blanka,2),59,(1 blank,1) s. Häftad och ouppskuren. Gott skick. Särtrycket utgavs enligt tryckt uppgift i boken i 19 exemplar.

Sthlm, Ecksteinska tryckeriet, 1827. 8:o. Litograferat porträtt,(2),VIII,83 s. Stiligt lackat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, röd titeletikett och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Porträttet har ett mindre format i jämförelse med övriga inlagan. Ställvis lätt solkig, t.ex. på titelsidan. Lagade nedre yttre hörn på de första fyra bladen. Gamla lagade revor i inre marginalen på s. VII och i övre marginalen på s. 73. En reva i yttermarginalen på s. 69. Med Gustaf Bernströms guldpräglade pärmexlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4999. Ernst von Vegesack (1763-1818) var född i Rostock men flyttade med föräldrarna till Sverige 1777. Han deltog med framgång bl.a. i krigen 1788-90, 1808-09 och 1813-14.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 12:o. 50 s. Samtida lätt nött mönsterpressat klbd med guldornerad rygg och helt guldsnitt. Pärmarna med delvis oxiderad förgylld ramdekor. För- och eftersättsblad av glättat mönsterpressat vitt papper. Ryggen och delar av pärmarna blekta. Några enstaka småfläckar. Från Ericsberg. Enligt Linnström var upplagan endast 50 exemplar och skriften såldes ej i bokhandeln. En andra upplaga trycktes 1858 och en norsk översättning 1844. Innehåller förutom aforismer även reglerna för kortspelet whist. På Manderströms auktion 1874 såldes ett annat exemplar av boken för osannolika 200 kronor till Gyldenstolpe.

Sthlm, N. Marcus, 1858. 8:o. (4),154,(2) s. Med 5 illustrationer i texten. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag vilket är mycket solkigt och har skadad och sprucken rygg, blyertskludd på bakre omslaget samt avrivet stort hörn på det främre. Inlagan i bättre skick med några hörnveck och enstaka fläckar, t.ex. i nedre marginalen på s. 1-2 och två starka fuktfläckar på s. 115-16. Samtida namnteckning Sofie Anström på främre omslagets insida. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 215. De sista opaginerade sidorna utgörs av en bokannons med ett par avtryckta recensioner. Innehåller 459 olika recept. Alexis Soyer (1809-58) föddes i Frankrike och flyttade sedermera till England och blev under första delen av 1800-talet en av landets mer prominenta kockar med bland annat uppdrag för det engelska hovet. Han använde också sin berömdhet för att hjälpa till under hungersnöden på Irland vid mitten av 1800-talet. I samband med Krimkriget reste han på egen bekostnad till bland annat Konstantinopel. Tillsammans med Florence Nightingale och den medicinska personalen omorganiserade han provianteringen för sjukhusen där och i Scutari. Han skrev många kokböcker, till exempel ”A Shilling Cookery Book for the People” 1855, som här föreligger i svensk översättning.

Stockholm, L. L. Grefing, 1768. 8:o. (8),80 s. Trevligt men lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mörkbrunt något avnött infärgat titelfält samt stänkta snitt. Ryggens nedre hälft ersatt med lite ljusare tunt skinn, troligen i samtiden . Fin inlaga med enstaka lätta lagerfläckar. Interfolierad med skrivblad utan anteckningar. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0699. Fjärde upplagan. Första upplagan utkom 1728, den andra 1741, den tredje 1749 och den femte 1784.

Lund, C. G. Berling, 1767. 8:o. Grav. titelblad,325,(23) s. & 1 utvikbar grav. karta. Trevligt nära samtida lätt nött mörkblått pappbd med titeletikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Titeletiketten med småskavanker. Inlagan med bara någon obetydlig småfläck, ngt mer på s. (8-11) i registret. Kartan med några svaga lagerfläckar i övre hörnet. Fint ex. med L. F. Rääfs exlibris. Warmholtz 601. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 42. Uppställd i tabellform med historiska anmärkningar inarbetade i notapparaten. Kartan avbildar ”Christianstads höfdingedöme uti Skåne” och är graverad av författaren själv medan titelbladet är signerat J. G. Acrell. Lantmätaren och kronofogden Johan Lorents Gillberg (1726-93) förde en omfattande korrespondens med länets tjänstemän, en korrespondens som tillsammans med jordeboken låg till grund för det färdiga arbetet.

Sthlm, L. L. Grefing, 1740. 4:o. Grav. porträtt,(14),948,(16) s. & 1 utvikbar grav. karta. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och brun titeletikett. Blå klistermarmorerade snitt. Avnötta bind, mindre nagg på titeletiketten och många ytliga små sprickor i ryggskinnet. Det marmorerade försättsbladet med några veck. Spridda fukt-, lager och småfläckar. Titelbladet med obetydligt bläckkludd i yttermarginalen. Kartan med en reva i ett av vecken. Med samtida graverat vapenexlibris för ätten Cedercrona. Namnteckningar av C. G. Lindberg och L. Bäckman m.fl. Porträttet placerat efter sidan (10) och kartan över Medelhavet framför sidan 1. Med en dedikation på vers till Ulrika Eleonora och en kort biografi över författaren. John Barclays, latiniserat Johannis Barclaji, (1582-1621) huvudarbete som utkom första gången på latin 1621. Denna uppfostrande roman var ett av 1600- och tidiga 1700-talets mest lästa verk. Det utkom i två svenska översättningar, denna av Jonas Malmborg (1696-1756) och en av Jean Ehrenström året därefter, 1741. Böök menar dock i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige” att den ”i språkligt afseende är den förra underlägsen”.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen torr och något flammig. Yttre falsar ytligt spruckna upp- och nedtill. Försättsblad utskuret. Inlagan dock i bättre skick och har bara några enstaka lager- och småfläckar. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla.