Search Results

Sthlm, H. Keyser, 1684. 8:o. (32),17-313,(23) s. Nött hfrbd från 1700-talets andra hälft med upphöjda bind. Några rester av lack på den bakre pärmen. Insidan av pärmarna och försättsbladet med gamla namnteckningar och klotter. Inlagan genomgående solkig, fläckig och med fuktfläckar i marginalerna. Stora bläckfläckar på s. 96-97. Med Gustaf Rudbecks namnteckning, daterad 1904. Det graverade titelbladet saknas. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 869. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1684:1. En systematiskt ordnad bibelspråkssamling med dedikation och inledning ställd till prinsessan Hedvig Sophia (1681-1708) och en vers, här i varianten med ”kan mången myckit meer än Syrachs book behaga” på s. (15). En ny omarbetad upplaga utgavs av Erik Lindschöld 1688. Th. Palm skriver i ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1943, s. 162-65 om denna bok, se not 1 vad gäller versvarianterna, där det också nämns att det är ”vissa skiljaktigheter i trycket av det första arket”. Den tidigare ägaren kan vara den Catharina Justi (1734-50) som var dotter till Petter Justi och Margaretha Lythberg i Visby.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enka, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(18),370,(50) s. Något nött hfrbd från sent 1700-tal med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och orange titeletikett. Stänkta snitt. Lagad reva tvärs över översta ryggfältet med litet kvarvarande hål. Titeletiketten med små sprickor och nagg. Lite avnötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Bortklippt namnteckning i försättsbladet, liksom överst på titelbladet. Några spridda fläckar. Lagerfläckar på s. 217-24. De två sista bladen loss i häftningen. N. J. Retzius namnteckning daterad den 9 april 1816. Stellan och Martha Vennerstens exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 294. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 16. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 137. Tyvärr avstannade det ambitiösa projektet med denna volym. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver apropå Salvius planer på en svensk geografi: ”Redan 1738 publicerade han en ny upplaga av Johann Hübners flitigt använda lärobok i allmän geografi, klart förbättrad jämfört med tidigare genom att S försett den med ekonomisk karaktäristik av regioner och länder. På vissa gymnasier kom denna reviderade version att i nya upplagor användas under hela seklet. Planerna på den sv geografin inskränktes emellertid till den 1741 utgivna skildringen av Uppland, möjligen därför att Eric Tunelds s å utgivna geografi för hela landet tillgodosåg behoven men troligare därför att S bytte verksamhet”. Salvius övertog 1742 svärfadern Horrns boktryckeri. Sten Lindroth kallar arbetet ”en ren skrivbordsprodukt”, ett resultat av flitiga arkivstudier och utsända frågeformulär. ”Som varm patriot åberopar han Faggots program och berättar om socknar, herresäten och städer med tyngdpunkten på hushållningen och det kamerala”.

Sthlm, Stolpiska tryckeriet, 1783. 8:o. 400 s. Ngt nött hfrbd med guldornerad rygg från ca 1830. Stänkta snitt. Pärmhörnen stukade och ryggen lackad. Kladdig gammal bläcknumrering på titelbladet. En del småfläckar, t.ex. på s. 81-84. Bläckfläck i övre snittet har trängt ned i övre marginalen på s. 265-82. Fuktfläckar i nedre marginalen på s. 345-48 och från 390 till slutet. Med H. Janssons namnteckning daterad 1875. Första svenska upplagan utkom 1753-54 och den publicerades som följetong i ”Carlscrona weckoblad” 1782. Översatt och bearbetad från flera utländska källor av Anders Säfström, som även skrivit kompletterande och sammanbindande avsnitt av romanen. Böök dömer ut Säfströms arbete ”som en slarfvigt och planlöst hoparbetad samling öfversättningar af utländska original, romanfragment och noveller”. Den svenska handelsmannen Stappelman, med svaghet för spel, tillbringar delar av romanen i Amsterdam, där han bland annat introduceras i frimurarorden.

Falun, O. U. Arborelius, 1823. 4:o. (2),132 s. & 3 utvikbara tryckta tabeller. Nära samtida gråpappbd med handskriven ryggetikett och sprängda snitt. Ryggen något solkig och med en del små sprickor i det översta lagret gråpapper. Veckstukningar i övre hörnet på s. 15-22. Den sista stora tabellen med en liten bläckfläck. På frampärmen C. J. Källströms stämplade etikett med något kluddiga bläcknoteringar. Från Säbylund. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5705. En ny upplaga i 8:o utkom 1826. Hans Järta (1774-1847) hade varit landshövding i länet 1812-22. Detta var hans mycket ambitiösa sammanfattning om länets tillstånd och utveckling under hans tid som landshövding. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Järtas landshövdingetid: ”J:s tioåriga verksamhet som mycket populär, patriarkalisk landshövding nästan präglas av det av honom personligt ledda nödhjälpsarbete, som föranleddes av nämnda missväxt, vilken – låt vara i lindrigare former – återkom 1816. Han lade i detta arbete framgångsrikt ned hela sin inneboende energi och hade god hjälp av sina gamla sthlmsförbindelser, inte minst i Allmänna magasinsdirektionen, som han skyddat mot riksdagsangrepp 1810 (affären Per Oxelberg). Ett landsfaderligt beskydd i rättsfrågor till hotat småfolk, t ex tjänstehjon och kolutkörare, bidrog i hög grad till hans popularitet. Hans strävan att i fråga om skatteuppbörd och utkrävande av nödhjälpsskulder hos den fattigaste allmogen driva lämplig uppskovspolitik och därmed rädda de mest utsatta hemmanen från undergång föranledde konflikter med kammarkollegium och framkallade rent av ett avgångsultimatum 1819. Detta avvärjdes dock genom hastigt positivt ingripande av vännerna i regeringen. Men den oavlåtliga pressen från kammarkollegium i skilda sammanhang frestade på J:s humör, likaså bl a konflikter om den valuta i form av privata assignationer, som J fåfängt ville skydda för att under landets kreditsvårigheter stödja brukshanteringen. Överhuvudtaget präglades J:s politik av omsorg om den för Dalarna säregna balansen mellan småbruk och bergshantering. Hans ansträngningar att till den fria jordbruksbefolkningens fromma på längre sikt fördröja riksdagens liberala beslut att till bruken försälja de till dem upplåtna s k rekognitionsskogama, blev fåfänga, vilket mycket starkt bidrog till hans slutliga resignation”.

Paris, chés P. Prault & J. Desaint & J. Guerin, 1734. 8vo. Engraved frontispiece,XII,(2 blank,1,1 blank),330,(4) pp. & 7 engraved plates & 1-14,1-4,1-32 pp. of engraved music. Contemporary marbled calf, spine in compartments with raised bands, ruled and tooled in gilt with darkened red morocco label lettered in gilt. Marbled edges. Spine restored with repaired hinges, a little scuffed and darkened, extremities lightly rubbed and worn. Light marginal browning and occasional foxing. Small paper loss at upper margin of pp. 85-88 and with small tear in the top margin of pp. 113-116. With Henri Bachimont’s bookplate and library label, and with Gunnar Brusewitz’s signature. A pleasant copy, despite the restauration. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:156. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 635. Thiébaud Bibliographie des ouvrages français sur la chasse 836 mentioning a variant where pp. 51-54 are cancelled and exchanged for an alternate version of the text. The present copy is in the original state. Cohen Guide de l’amateur de livres a gravures 952. First edition of this unusual and most appealing work comprising poems, songs, and musical compositions, and including the lengthy poem relating to hunting, ”Diane, ou les loix de la chasse du cerf”. Thiébaud comments that not only the illustrations adds to the value, but also the musical scores, since it is the first time that hunting fanfares are printed, among them the famous ones by Marc-Antoine de Dampierre. The engravings are by Le Bas after Oudry and include both the allegorical frontispiece, together with more down to earth images of deer hooves and droppings. The work also includes a chronological catalogue of operas presented in France since 1645 (pp.125-146). Jean de Serre des Rieux (1668-1747) was a French poet and wrote several scores which were set to music by the composer Jean-Baptiste Morin.

Sthlm, finnes hos G. Kiesewetter, (1751). 8:o. 77,(1 blank,2) s. Med träsnittsillustration på s. 10. Häftad med samtida enkelt pappomslag. Inlagan endast putsad och delvis lätt bruntonad. Författarnamnet infört på titelbladet i samtida hand. Gammal auktionsremsa på insidan av främre omslag och med L. F. Rääfs exlibris. Bring Itineraria svecana 159 har inte uppmärksammat den tvåsidiga bokförteckning från Kiesewetter som är sammantryckt med verket på slutet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 268. Bring Trollhättan i litteraturen 163. Sallander Litteratur om Västergötland 226: ”mycket sällsynt”. Träsnitten avbildar inskrifterna på Fellingsbros kyrkklockor. Tryckåret är omtvistat men sannolikt 1750 eller 1751. Utgiven av Carl Hårleman och med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien, reste sommaren 1748 genom Öster- och Västergötland i syfte att undersöka möjligheterna till en kanal mellan Östersjön och Kattegatt.

Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. 79 s. Häftad och oskuren i ngt nött nära samtida marmorerat omslag. Ryggen med liten reva överst. Enstaka lager- och småfläckar samt några obetydliga fuktstänk. Liten reva i övre marginalen på s. 5, 25, 57-60 och 67. I det första samtalet deltar d’Alembert, i det andra Voltaire och i det fjärde Marat, Robespierre m.fl. samt flockar av blodiga vålnader.

Sthlm, P. A. Norstedt et filii, 1831. 8:o. (2),VIII,(1,1 blank),IX-XLIX,(1 blank),341,(1) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, röd titel- respektive blå deltiteletetikett och röda snitt. Ryggen hårt nött och flammig och de yttre falsarna spruckna. Försättsbladet har spår upptill av en bortskrapad namnteckning. Det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Enstaka gamla marginalnoteringar och rättelser i blyerts. Björck & Börjessons stpl och blåkritenummer för firmans handbibliotek. Med handskriven dedikation till ”Medicinal-Rath Dr. Schrader”. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1840. Krok Biblioteca botanica suecana 17. Wikströms, enligt Krok, ”högst förtjänstfulla” bibliografi omfattar merparten av all botanisk litteratur publicerad i Sverige fram till och med 1831. Författaren valde dock att förbigå de arbeten som uteslutande rörde exotiska växter.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. (4),174,(2) s. Häftad och oskuren med rester av samtida gråpappersomslag på ryggen. Inlagan lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt och ganska hårt lagerfläckigt. Med D. Dahlqvists namnteckning daterad den 23 oktober 1810 på titelbladet. Originalet, ”An authentic narrative of some remarkable and interesting particulars in the life of John Newton”, utkom första gången 1763. John Newtons (1725-1807) brev, som är daterade i januari och februari 1763, rör bland annat hans resor till Afrika och Amerika. Han var länge verksam inom slavhandeln men utbildade sig senare till präst och kom på äldre dagar att aktivt arbeta mot slaveriet. Han gav bland annat ut ”Thoughts upon the slave trade” 1788 och kom att samarbeta med Wilberforce i kampen mot slaveriet. Han skrev även psalmer där ”Amazing grace” är den mest kända. D. Dahlqvist, som levde under 1800-talets första hälft, hade ett stort bibliotek med företrädesvis skönlitteratur, där i princip allt var i fina häftade exemplar.

Sthlm, C. Delén, 1803. Stor 4:o. 40 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag, det främre blekt i övre vänstra hörnet och det bakre med obetydlig solkfläck. Fint ex. Marklund Övre Norrland i litteraturen 7351. Utgavs även som en del av ”Försök till beskrifning öfver lappmarken och Vesterbotten, uti särskilta afhandlingar utg. af S. G. Hermelin” 1803-10. En sammanställning av alla de uppmätningar som gjorts från Celsius och Maupertuis gradmätningar år 1736 fram till Hällströms polhöjdsmätningar år 1799 och en gradmätning utförd 1801-02 av Svanberg, Palander m.fl. Carl Peter Hällström (1774-1835) var bördig från Ilmola socken i Vasa och har av Ekstrand i ”Svenska lantmätare” kallats ”Sveriges förnämsta kartograf”. Han gjorde en mängd forskningsresor i Sverige och Finland, resor som sammantagna uppskattats till ca 8000 mil. Hällström blev i Bergskollegium bekant med S. G. Hermelin hos vilken han blev informator och som 1797 bekostade Hällströms geografiska ortsbestämningar i Sverige och Finland. Åren 1798-1818 utarbetade Hällström 22 kartor i det Hermelinska kartverket och det var i mångt och mycket Hermelins frikostighet som möjliggjorde Hällströms forskning. 1818 gav han ut ett motsvarande verk över hela Sverige och Norge: ”Förteckning på orters geografiska bredd och längd i Sverige, bestämda genom astronomiska och chronometriska observationer”.

Örebro, N. M. Lindh, 1821-26. 8:o. (6),422 + (2),423-768 + (4),331,232-36,337-68 + (2),369-736 + (4),257,262-63,260-61,258-59,264-65,270-71,268-69,266-67,272-380 + (2),381-716 + (4),316 + (2),317-673 s. + Conversations-lexikon. Öfversättning från sjunde original-upplagan. IX-XVI. Örebro, N. M. Lindh, 1831-39. 8:o. (4),392 + (2),393-745 + (4),350 + (2),351-694 + (4),695-1046 + (2),1047-1443 + (4),322 + (2),321-528,545-60,545-754 s. Tolv ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar, röda titel- och deltiteletiketter samt gula snitt. Fyra ngt nötta häften i ogråpappomslag med tryckta titeletiketter på ryggen och oskurna och delvis ouppskurna inlagor. Inlagorna med enstaka revor, lager- och småfläckar. Några pappersförluster har orsakat minimala textförluster på s. 29 i del III, på s. 520 i del VIII, på s. 661 i del X och på titelbladet till del XI. Nära skuren i övre marginalen i del VI på s. 545-52 och 705-12. De bundna volymerna med A. Finemans förgyllda namnetikett längs ned på ryggen. ”Conversations-lexikon” blev den första encyklopedin som trycktes i Sverige och var baserad på tyska Brockhaus konversationslexikon. I början använde sig översättaren Carl Adam Blidenberg av första upplagan, men från och med bokstaven C hade han tillgång till den modernare femte upplagan. Verket slog an en anspråkslös ton och förmedlade med egna ord kunskaper och upplysningar om ”intressanta ämnen för en bildad conversation”. Några vetenskapliga pretentioner hade det inte. Vissa ämnesområden var av utrymmesskäl helt förbigångna, t.ex. svensk geografi för vilket utgivaren hänvisade till Djurbergs olika lexika. De påtagligaste kunskapsluckorna täpptes i någon mån till på 1830-talet med supplementhäftena som här börjar som del 9.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1850-57. 8:o. (2),282 + (8),324 s. & 1 plansch + (4),259,V-XI,(1) s. Med några illustrationer i texten. Något nött men stiligt brunt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg. Främre falsen med spricka nedtill. En mindre vit fläck på bakpärmens ryggmarginal. Fuktränder i övre marginalen i volymens början och slut. Enstaka lager- och rostfläckar. Planschen lagerfläckig. Några blyertsanteckningar i marginalen. Innehållsförteckningen bunden sist. På smutstitelbladet en stpl ”651 19”. Långa delvis lagade revor på s. 193-208 i del I. Med Axel Ludvig Hegardts exlibris. De cirka tjugo träsnitten i texten föreställer mest landskapsvapen men även ”Stenen i grönan dal” på sidan 59 i andra delen. Planschen i andra delen avbildar Kungsstenen på Frösön. Magnus Martin Pontin, adlad af Pontin (1781-1858) var läkare och nära vän till J. J. Berzelius samt vitter författare. Del I avhandlar författarens intryck under några resor 1810 i spåren av Linnés skånska resa och biografier över vännerna Olof Swartz och J. J. Berzelius, del II innehåller uppsatser om bland annat ”Den skandinaviska Norden” och många minnesbilder från Pontins liv och verksamhet, del III geologiska och historiska artiklar om Skåne och Själland. Sista delen avslutas med en levnadsteckning över Adam Oehlenschläger och slutligen en samling av försvenskade dikter av den store danska diktaren ”åtföljda af skaldens porträtt”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1850-57. 8:o. (2),282 + (8),324 s. & 1 plansch + XI,(1),259 s. Med några illustrationer i texten. Tre ljusbruna samtida hfrbd med guld- och blindpressade ryggar samt gröna titel- och deletiketter. Blåstänkta snitt. Tredje volymens etiketter något blekta. Andra volymens försättsblad har delvis varit klistrat mot frampärmens insida och har en mindre skada efter det. Enstaka fläckar. Några understrykningar i blyerts. På s. 61 i första delen flera understrykningar i blåpenna samt en mängd små blå streck i nedre marginalen och lätt hörnveck i s. 111-12. Exlibris Per Nilsson i Bonarp med motiv från den skånska gården. Fin svit. De cirka tjugo träsnitten i texten föreställer mest landskapsvapen men även ”Stenen i grönan dal” på sidan 59 i andra delen. Planschen i andra delen avbildar Kungsstenen på Frösön. Magnus Martin Pontin, adlad af Pontin (1781-1858) var läkare och nära vän till J. J. Berzelius samt vitter författare. Del I avhandlar författarens intryck under några resor 1810 i spåren av Linnés skånska resa och biografier över vännerna Olof Swartz och J. J. Berzelius, del II innehåller uppsatser om bland annat ”Den skandinaviska Norden” och många minnesbilder från Pontins liv och verksamhet, del III geologiska och historiska artiklar om Skåne och Själland. Sista delen avslutas med en levnadsteckning över Adam Oehlenschläger och slutligen en samling av försvenskade dikter av den store danska diktaren ”åtföljda af skaldens porträtt”.

Sthlm, A. Gadelius, 1819 respektive F. B. Nestius, 1822. 8:o. (2),349,(1) + 404,(2) s. Ngt nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, röd titel- respektive grön deltiteletikett samt röda snitt. Ryggen ngt blekt och med en del småfläckar och ytliga repor. Inlagorna ställvis ngt lagerfläckiga. I första delen ett par små revor i yttermarginalen på s. 337-39. Ett par felskurna övre hörn på s. 141-43 och en reva i nedre marginalen på s. 257 i den andra delen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 613. Hesse 873. Bondsonen Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Han skrev ett flertal viktiga verk om svensk historia och är mest känd för sin historik över Gustav II Adolf. Under 1800-talet övergår han mer till religiösa och språkliga studier, ofta uppvisande stor lärdom och ibland liggande före sin tid, men med tiden alltmer spekulativ och obskyr.

Sthlm, L. L. Grefing, 1739. 4:o. (40) s. Tagen ur band. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med småskador i inre marginalen och sista bladet med veck. Från Ericsberg. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 28, följdskrift 2:o. En ny upplaga utkom 1754. De tre sista sidorna med en vers.

Göteborg, 1946. 87,(2,1 blank,1,1 blank,1) s. & 153 plr, delvis dubbelsidiga. Delvis tryckt i rött och svart. Elegant mörkrött halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hässler). Omslaget medbundet. Ur Gustaf Bernströms bibliotek med hans handskrivna kataloglappar. Tryckt i 375 ex. (egentligen 400 enligt Bernströms uppgift). Faksimilplanscherna framställda av Malmö ljustrycksanstalt. Med förord av S. Hallberg där det framgår att Gustaf Bernström tillhörde de ekonomiska bidragsgivarna till denna utgåva. Förlagsreklam om arbetet bifogat.

Tübingen, in der J. G. Cotta’schen Buchhandlung, 1803. 8:o. (2),334 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Häftad i gammalt blått omslag med handskriven ryggtiteletikett. Oskuren. Lite snedläst. En del lager- och småfläckar. Titelbladet lagerfläckigt. Smutsfläck på s. 288. Bring Itineraria svecana 342. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 60. Ottervik Litteratur om Blekinge 2140. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.18. Schweizaren J. G. Kerner (1770-1812) gjorde 1802 flera resor i Skåne och Blekinge. Intrycken sammanfattades i ”Reise über den Sund”, till vilken även E. Z. Munck af Rosenschöld bidrog med upplysningar. Den sistnämnde är sannolikt även översättare av den svenska utgåvan. Kerners brev är daterade i Helsingborg, Ramlösa, Lund, Malmö och Karlskrona. Såväl det tyska originalet som den svenska översättningen förbjöds i Sverige p.g.a. dess vanvördiga angrepp på Gustav IV Adolf. A. Ahnfelt skriver apropå Kerner i ”En pamflett och dess öden” att ”ännu in på 1820-talet begagnades gärna originalet av turister i Skåne, svenskar såväl som utlänningar, för sin tid en ganska god handbok, innehållande många pikanta upplysningar, en och annan poetisk utgjutelse, roliga misstag och kvicka, väl skrivna reflexioner.”

Sthlm, L. L. Grefing, (1755). 4:o. (16),240 s. & 1 grav. plansch. Med grav. vinjett på s. (3) och en mängd grav. mynt- och medaljavbildningar i texten. Svartstänkt pappbd från 1800-talets början med guldlinjerad rygg och mörkgrön titeletikett. Pärmarna är sannolikt äldre och har skinnhörn som tyder på att en ursprunglig skinnrygg bytts ut. Skador vid ryggen. Ytterfalsar och pärmkanter hårt nötta. Lite svag i häftningen och med sprickor på några ställen. Första bladet av provarket med veck. Genomgående och ställvis hårt lagerfläckig. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1812-40. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur I:59. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8889: ”Författaren är väl ingen Köhler, men förtjenar icke desto mindre aktning”. Utkom som tidskrift under titeln ”Historisk weckoskrift öfwer mynt och medailler”. Varje arks förstasida har en graverad mynt- eller medaljavbildning. Dessutom finns ett större träsnitt på s. 127. Medaljen över Nils Gyldenstolpe som hör till nittonde arket men som ”är, för sin storleks skuld, aftagen på et särskildt hosföljande blad” sitter medbunden på sin plats. Provarket i omtrycket där de sista fyra sidona med inbjudan till prenumeration är uteslutna. Ziervogel beklagar i det sista häftet att utgivningen förmodligen kommer att avstanna eftersom förläggaren ej funnit täckning för sina utgifter och endast 70 prenumeranter anmält sig.

Norrköping, J. Edman, 1764. 4:o. 207,(5) s. Ljusbrunt lackat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och vinröd titeletikett samt alrotsmarmorerat pärmpapper (Hedberg). Gamla stänkta snitt. Ryggen med småskador nederst och delvis ganska nötta ytterfalsar. Pärmarnas lack ytligt krackelerat. Spridda fläckar. Fuktfläckar i marginalerna på s. 151-58. Med Carl Johan Agrells namnteckning på titelbladet. Exlibris för Axel Abramson. Översatt av Carl Nyrén (1726-89) som var medarbetare till Jonas Alströmer, kontraktsprost i Kuddby, flitig översättare och vitter författare. Han studerade en tid för Linné och översatte en hel rad verk till svenska av den tyska författaren Gottlieb Wilhelm Rabener (1714-71). Denne var en på sin tid mycket populär essäist och satiriker. På 1750-talet utgav han sina samlade satirer i fyra band. De hade förut publicerats i olika tidskrifter i Leipzig och Dresden och blev mycket populära, utgavs i flera upplagor samt översattes bland annat till danska, franska, engelska och svenska. Ruben G:son Berg har beskrivit hur översättaren Carl Nyrén i fem fall ”vikt ifrån det övliga uttryckssättet för brevstilen och sökt ge vulgär, dialektal eller yrkeskaraktär åt formen”. I dessa fall skiner dialektala östgötska drag igenom, till exempel i bonden Pers friarbrev till Kari: ”Du ä e rasene flin mänske. Ja så härmedan när wi slo storänga, hur böfle friskt ärbetet kom u hännera på dej. E tåcka matmor wille ja ha. [...] Ta mej, ja ä go nok. Håll inte så mycke å grannas Nisse. Möt mej i qwäll bak om gnösten. Ja håller rät mycket å dej”. ”Nyréns här meddelade östgötska små texter inta så till vida en betydelsefull plats, som de äro tidigare än övriga, hittills kända tryckta från samma landskap” enligt Berg. Carl Johan Agrell (1753-1810) utnämndes till salpetersjuderidirektör i Östergötland 1790 och bosatt i Linköping. Grosshandlaren Axel Abramson (1855-1914) var en av de första stamkunderna hos Gustaf Hedberg och detta är ett tidigt bokband av denne innan han blev hovbokbindare. Abramson hade en fin boksamling som bland annat innehöll vitterhet, dramatik, litteratur- och teaterhistoria. Den stora samlingen av svensk dramatisk litteratur tvingades han sälja på auktion 1897. Delar av hans övriga bibliotek såldes på auktion 1945.

Karlskrona, Kongl. amiralitets-boktryckeriet hos P. E. Flygare, 1823. 8:o. XVI,106,(1) s. Samtida alrotsmarmorerat skinnbd med brun titeletikett av glättad papp och gula snitt. Ryggen blekt och torr, främre pärmen har en fläck överst och den bakre några småfläckar och en repa. Pärmarna något bågnade. Inlagan med enstaka lagerfläckar och några pappersföroreningar. Med dedikation till G. J. Billberg på försättsbladet. Trevligt ex. från Ericsberg. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Ottervik Litteratur om Blekinge 2878 med felaktig kollationering. Författaren skriver i sitt förord: ”Då Bleking hörer till Sveriges i botaniskt hänseende minst kända landskap, har jag ansett äfven det ringaste bidrag till dess kännedom icke vara utan något intresse. Alla, som i botaniskt hänseende besökt detta sköna land, hafva blott kortare tid uppehållit sig derstädes, hvilket ock röjes af den stora i ögonen fallande fattigdomen på citationer af loca natalia i alla svenska florer”. På sidorna IV-VIII avtrycks G. Fuiréns lista över Blekingeväxter. Fuirén gjorde sin resa genom Blekinge någon gång mellan 1610-28. G. C. Aspegren tackar G. Wahlenberg för information om Fuirén och dechiffreringen av de växter denne förtecknar. Dedikationens mottagare Gustaf Johan Billberg (1772-1844) föddes i Karlskrona och var byråkrat samt på fritiden naturalhistoriker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om honom: ”Redan från sitt nionde år hade han fattat håg för botanik och entomologi, och fastän faderns vilja förde honom in på ämbetsmannabanan, förblevo samlarintressena under hela hans livstid det centrala för honom. Tidigt nog vann han härigenom inträde i den krets av lärde och amatörer, som uppehöllo de Linnéanska traditionerna i Sverige, icke minst i fråga om artkännedom och begär att samla, beskriva och namngiva”. [...] ”Även sitt naturvetenskapliga bibliotek ägnade han en nitisk och framgångsrik omvårdnad, som bragte det upp till ett bestånd av ett tusental särskilda arbeten”. De äldre delarna av detta brann dock upp 1822. Han invaldes 1817 i Vetenskapsakademien och återupplivade 1832 Linnéska samfundet. Efter Palmstruchs död 1811 fortsatte han utgivningen av ”Svensk botanik” och påbörjade projektet ”Ekonomisk botanik”.

Sthlm, 1919. (10),13-46,(1) s. & 65 plr. Två röda halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast lätt putsade (Ivar Forsbergs bokbinderi, Stockholm). Främre omslagen medbundna, det senare med lagning och fuktfläckar, och bakre till del II. Ryggarna lite blekta och torra samt med några små nötningar. Bra ex. Tryckt hos Palmquists AB i en upplaga om 200 numrerade exemplar, varav detta är nr 44. Maria Christina Röhl (1801-75) var porträttkonstnär och avbildade ett flertal samtida svenska kända personer. Hennes verk finns bland annat på Nationalmuseum i Stockholm och en samling av 1800 porträtt tillhör Kungliga biblioteket. Första delen avslutas med ett personregister över 1900 olika porträtt av Röhl med uppgift om när de gjordes och vilka de tillhörde vid verkets utgivning.