Search Results

Skövde, C. G. Hemlin, 1860. 8:o. (4),85,(1 blank,1) s. Något nött marmorerat pappbd med mörkröd titeletikett. Enstaka lagerfläckar, t.ex. på titelbladet och s. 55-62 samt lite starkare fläckar i nedre marginalen från s. 69 och framåt. Yvig svårläst gammal namnteckning i titelbladets övre marginal. Prisnoteringar på bakpärmens insida. Bra ex. med Nils Sandbergs exlibris. Sallander Litteratur om Västergötland 309: ”Sällsynt”.

Sthlm, J. A. Carlbohm respektive A. J. Nordström respektive Norrköping, A. F. Raam, 1791-93. 4:o. (16),80 + 24 + 80,1-11,(1) + 24,(4) + 47,(5) + 20,(3) + 43 + 14,(2) s. + (ROSENHANE, SCHERING) Bihang hörande til Svea rikes råds-längd [=rubrik]. Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 4:o. (12) s. + (LÅSTBOM, THEODOR AUGUST) Svea rikes råds-längd nionde afdelningen. Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1844. 4:o. (4),86 s. + ROSENHANE, SCHERING. Svea-rikes konunga-längd. Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Två hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Den första volymen bunden på 1790-talet, demn andra på 1850-talet, men passar fint ihop. Ryggarna ganska nötta och med småskador upp- och nedtill samt viss sprickbildning i ytterfalsarna. Pärmhörnen lite stukade och pärmkanterna avnötta. Första volymen med ett hål i försättsbladet i vilket det också finns ett spår efter en gammal auktionslapp. Inlagorna med enstaka förbockningar i blyerts och sporadiska lager-, rost- och småfläckar, t.ex. i del I på s. 78. Med A. J. Bruzelius namnteckningar daterad 1851 respektive 1852 och en syltburksliknande nummeretikett samt Erik Falks exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4440 respektive 455. Gjörwell Förtekning 175 respektive 158. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1221 för det första arbetet. Del I-VIII utgavs av C. C. Gjörwell. Schering Rosenhane skrev de två första delarna och C. H. Uggla de följande sex. Den nionde delen utgavs av A. T. Låstbom i Uppsala 1844. Fortfarande ett användbart uppslagsverk. I ”Svea-rikes konunga-längd” beskrivs på sidorna 121-43 utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd. Anders Johan Bruzelius (1831-1901) studerade i Lund när han skaffade sig dessa volymer. Han var sedan verksam vid Sundhetskollegium i Stockholm men hade även en mängd sidouppdrag av olika slag. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”Hågen för biografiska och genealogiska forskningar synes tidigt ha vaknat hos B. Redan före studentexamen utarbetade han en »Ättelängd öfver slägten Bruzelius» (1848) samt lämnade meddelanden till det av A. H. Wistrand år 1853 utgivna supplementet till J. F. Sackléns »Sveriges läkarehistoria»”. Det sistnämnda verket kom Bruzelius sedan i flera omgångar komplettera och ”Sackléns plan att »få hela svenska läkarecorpsens ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid förnämsta lefnadsöden bevarade och hopsamlade på ett ställe» har därmed i stort sett förverkligats” när sista häftet utkom 1901 strax efter Bruzelius död. Han fortsatte även Sackléns ”Sveriges apotekare-historia” och en del annat personhistoriskt författarskap.

Sthlm, P. Sohm, 1808. 8:o. 78 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Småskador i ryggen. Ytterhörnen delvis lite vikta. Enstaka småfläckar, något fler på titelbladet. Ägarstpl Fr. G. Runbom på främre omslag. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3662. Akrell Stockholmiana 868. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 79. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 888. Innehåller flera prov på Hammarskölds poesi. Som en bilaga på s. 73-76 återfinns en förteckning över utomlands slagna medaljer över Gustav III, vars beskrivningar erhållits av D. G. Nescher, som ägde dem alla i sin ”rika och wackra samling”. Först den 24 januari 1808 invigdes Sergels staty av Gustav III på Skeppsbrokajen nedanför Stockholms slott.

Sthlm, J. P. Lindh, 1801. 8:o. (2),84 s. Med grav. titelvinjett. Vackert ljusbrunt lackat och marmorerat hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett och övre guldsnitt (Hedberg). Bra inlaga med endast några enstaka obetydliga fläckar. Med Gustaf Bernströms guldpräglade pärmexlibris och hans diskreta blyertsanteckning ”coll. cat.”. Bibliotheca Walleriana 17707. Ingick i Gustaf Bernströms fina Scheelesamling.

Sthlm, 1741. 8:o. (16),144,1-149,(1,2 blanka) s. Rödbrunt fint pappbd från 1900-talets slut med beige titeletikett. Gamla gråsprängda snitt. En fuktrand i nedre marginalen fram till s. 48 och några ytterligare fuktränder. Spridda fläckar t.ex. på s. 9, 89 och 103 i första sidföljden. Andra sidföljden något mer fläckig. Revor i nedre marginalen på s. (7-8) och 109-10 i första pagineringsföljden. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 138. Fr.o.m. femte kapitlet tryckt hos Momma. En stort upplagd stridsskrift för en merkantilistisk näringspolitik. Eric Salander (1699-1764) var chef för Barnängens fabrik på Södermalm i Stockholm och samtidigt ämbetsman, bland annat i Manufakturkontoret. Han var en de mest aktiva näringspolitiska skriftställarna och en ivrig merkantilist, som gärna framhöll vikten av en statligt starkt reglerad ekonomi.

Sthlm, H. Keysers tryckerij, 1674. 4:o. (38),535,538-687,(4,1 blank) s. Något nött men fint samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och helt oxiderad rik ryggdekor, numera svart, förut troligen i guld. Helt guldsnitt. Binden mer nötta och med litet hål allra nederst på ryggen. Lite repor på pärmarna och flera mindre maskskador i frampärmens ytterkant. Häftningen lite sprucken mellan s. 272 och 273. Ställvis lagerfläckiga marginaler. Det sista arket Rrrr med kraftigt spegeltryck från s. 683 till slutet, vilket gör texten lite svårläst. Samtida bläckmonogram ”A. M. v. Ü” i två versioner på titelbladet. På frampärmens insida bläcknumrering ”1724” och en bortskrapad namnteckning och årtal, men datumet den 21 maj står kvar. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 203 har ej uppmärksammat hoppet i pagineringen. Philip de Mornay, eller Duplessis-Mornay (1549-1623) var en av de franska hugenotternas främsta krafter. Föreliggande översatta verk, ”De la vérité de la réligion chrétienne” som utkom första gången 1581, räknas till hans mest betydelsefulla arbeten. Bakom initialerna döljer sig möjligen Anna Margareta von Üxkull, död före 1688. Hon var gift med majoren Henning Johan Grass (1649-död senast 1710) i hans andra gifte. Båda levde i Finland.

Göteborg, A. Grefwe, 1672. 4:o. (76) s. Marmorerat skinnbd i äldre stil med upphöjda bind, guldornerad rygg och ramtryck i guld på pärmarna (Fr. Ljunggren, Göteborg). Binden lite nötta och pärmarna bågnade. Enstaka småfläckar och några små blyertsstreck. Pappret lite mörktonat i yttersta marginalerna. Titelbladet lite solkigt i yttre marginalen och med naggar och lagningar i innermarginalen. Liten trycksvärtefläck på blad D1 och liten fuktfläck på blad G2-G3. Sista bladet med lagning i inre marginalen. Med Oscar L. Isacsons namnteckning från 1940 och Dan Korns från 2004. Engström Amund Grefwe s. 119 med felaktig kollationeringsuppgift. Brita Siltman föddes 1586 på fädernesgården Partille. Fadern var hövitsmannen Anders Håkansson Hök av Partille. Hennes första make Allert Siltman eller Sittman, borgmästare i Nylöse, dog 1619. De fick sju barn, varav fyra fortfarande var i livet. Nytt äktenskap ingicks 1621 med handelsmannen Hans Schrifwert, och de fick två söner som båda redan hade avlidit. Efter sin andra makes död drev Brita Siltman bland annat bryggeri i Göteborg. Johannes Florander (1617-1707) var domprost i Göteborg. Amund Grefwe var Göteborgs första boktryckare och började sin verksamhet i staden 1650 och dog 1677. Oscar L. Isacson (1874-1942) var namnkunnig boktryckare i Göteborg.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,627 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre trevliga hfrbd från 1900-talets början med alrotsmarmorerat skinn, guldornerad rygg, röda titeletiketter, klistermarmorerade pärmpapper och rödstänkta snitt. Medbundna gamla anteckningsblad på slutet i första volymen, varav de första fyra bladen med blyertsanteckningar. Första delen lagerfläckig i början, därefter spridda fläckar, mest i yttermarginalen. Liten bläckfläck i i yttermarginalen på s. 117-24. Andra och tredje delen med enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 419-20 i tredje delen. Namnteckning av Gerda Ekwall, f. Kindvall, daterad 1933 i alla volymerna. Charmig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Trevligt blågrönt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets mitt med grå svarttryckt titeletikett. Blåstänkta snitt. Några enstaka småfläckar. En duplettanteckning i blyerts på det gamla bevarade försättsbladet. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar för andra arbetet. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland respektive Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 12:o. 162,(2 blanka) s. Något nött glättat mörkblått pappbd från början på 1800-talet med guldlinjerad rygg. Stänkta snitt. Ytligt avnötta falsar och flera smånötningar på pärmarna. Bra inlaga med ett fåtal lagerfläckar. Några svaga ljusröda bläckspår på titelbladet. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3777. Johan Arckenholtz (1695-1777), ämbetsman och historiker, var född i Helsingfors och är väl mest känd för sitt arbete ”Mémoires concernent Christine, reine de Suède”, som genom sitt rika urkundsmaterial är en av huvudkällorna till drottning Kristinas historia. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Sina förarbeten till Gustav II Adolfs historia kom A. endast i ringa grad att själv utnyttja, förnämligast i »Recueil des sentimens et des propos de Gustave Adolphe le grand, roi de Suède», vilket arbete innehåller strödda tal och uttalanden av Gustav Adolf, citerade efter en mängd tryckta arbeten och publikationer: Pufendorf, Loccenius, Schefferus, de Prade, Vittorio Siri, »Theatrum Europæum» m. fl.; även en svensk bearbetning av denna skrift såg dagen. Däremot ha A:z’ hithörande samlingar kommit andra författare till godo: troligen har Hallenberg för sin historia använt papper från A:z’ samlingar, och historikern E. Mauvillon har i sitt arbete »Histoire de Gustave Adolphe roi de Suède» (4 delar, Amsterdam 1764) väsentligen stött sig på manuskript, som A. ställt till hans förfogande; uppenbarligen har A. också i viss mån övervakat författandet av sistnämnda verk”.

Västerås, J. L. Horrn, 1762-63. 8:o. Extra grav. titelblad,(16),656 s. & 1 utvikbar grav. karta med kolorerade gränsmarkeringar. Med träsnittsillustrationer i texten. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och svartlinjering runt binden samt förgyllt titelfält. Stänkta snitt. Många ytliga sprickor på ryggen. En hel del spridda lagerfläckar. Kartan är bunden vid s. 1 och har en stor förstärkning på baksidan samt ett par revor i vikningarna. Marginalanteckning på s. 78. Med både det graverade och tryckta titelbladet! ”Majorn herr J Öfverberg” i bläck på försättsbladet, vilket sannolikt är en dedikation. Bring Itineraria Svecana 180. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 273. Wingborg Litteratur om Dalarna 7714. Furuland Bergslagen i litteraturen 7:16. Detta är varianten med tryckt titelblad, och då med tryckåret 1763. Detta ersattes oftast med det graverade titelbladet daterat 1762, men här är båda bevarade. Kartan över Dalarna och Stora Kopparbergs län är graverad av E. Borg. Arbetet inleds med en rekommendationsskrivelse av Pehr Wargentin och innehåller hyllningsverser av J. Svedelius, J. Boëthius, P. Arosenius och J. Schedvin Danielsson. I Hülphers Dalabeskrivning, till omfånget tre gånger större än Linnés motsvarande, beskrivs utförligt bland annat Stora Kopparbergs gruva, städerna Falun, Hedemora och Säter, samt landskapets många socknar. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1799. 8:o. Graverat titelblad,220,(17) s. Häftad i samtida brunt klistermarmorerat pappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. På titelbladet en stpl C5. Några bläcknumreringar i början. Bra ex. Publicerades med både graverat och tryckt titelblad, i detta exemplar återfinns endast det graverade. Originalets titel är ”Gründlicher Unterricht zur Verfertigung guter Firnisse”. En faksimilutgåva trycktes 1983 av Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik på KTH. Johann Conrad Gütle (1747-1827), tysk matematiker, lärare och instrumentbyggare, som skrev flera verk om mekanik och elektricitet samt installerade Nürnbergs första åskledare.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1780. 16:o. 68 s. Häftad i nött samtida gråpappomslag med tryckta pärmbårder. Främre omslaget nästan helt loss. Lätt lagerfläckig. Lite nära skuren i övre marginalen på sina håll. En del fuktfläckar i yttermarginalen och in i texten. Med Magnus Flincks namnteckning. Du Rietz Gastronomisk spegel 45. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1959. Boken är uppställd alfabetiskt från ”agnar” till ”ängrödning” och syftar till att motverka slöseri i hushållningen. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörsskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Han hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf. Under hela sitt liv var Flinck en flitig boksamlare. I biblioteket på det av hans andra hustru ärvda Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bland annat historia och vitterhet. Det köptes 1868 av Carl Bernhard Ulrik von Düben som var barnbarn från Magnus Flincks första äktenskap. Biblioteket ställdes med tiden upp på Södra Lindved, där det fanns kvar till dess huvuddelen såldes på Libris bokauktioner 1982-85.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1755. 4:o. (24) s. Tagen ur band och insatt i en ny ryggremsa av gråpapper. Schreber Svenska jaktens litteratur intill år 1900 285: ”Upprättad af en, för afgifvande af förslag till ny jaktordning, den 8 december 1749 tillsatt kommission, till hvilken Anders Schönberg d.ä. inkallades såsom rådgifvare.” Bygdén anger Ehrenfalck som författare. Denne var kommissionens sekreterare och Schreber menar att han möjligen kan ha formulerat skrivelsen men knappast ansvarat för innehållet.

Sthlm, 1878. 32 s. Något nött marmorerat pappbd med blekt titeletikett i skinn (Hedberg, 1923). Det grå tryckta pappomslaget medbundet. Fint ex. Almquist 1515 för den avslutande bibliografin i första arbetet. Det trycktes i 30 exemplar, varav 26 numrerades och detta är nr 11. Innehåller uppsatserna ”Ställningen inom landet under Carl XII:s polska krig”, ”En teaterbrand i Sverige”, ”En Stockholms-sprätt på 1740-talet”, ”Till C. M. Bellmans biografi”, ”Väder-lek”, ”M:lle Emilie Högqvists qvarlåtenskap, som försåldes på auktion”, ”Om en barnsäng. Af Esaias Tegnér”, ”Anekdoter från 1700-talet”, ”Årsbok för 1877 öfver hvad som då borde hafva händt” och ”Bibliografi. Förteckning på böcker och skrifter berörande den s.k. ’Vasaprinsessan’ = fröken Helga de la Brache = mamsell Aurora eller Anna Florentina Aspegren eller Magnusson, hvilka utkommit nuder [sic] år 1877”. Den sistnämnda är författad av Birger Schöldström. Carl Johan Broberg (1837-1903) var notarie och bibliograf. ”Utgav de två första stora 10-årskatalogerna över svensk bokproduktion ’Svensk bok-katalog’ (1878 och 1890), omfattande åren 1866-75 och 1876-85. Han redigerade även förtjänstfullt flera av de stora bokauktionskatalogerna under 1800-talet, såsom ’Bibliotheca Schröderiana’ (1865), ’Cederhielmska biblioteket’ (1878-80), ’En större och sällsynt samling af svensk dramatik’ (tillh. A. Abramson, 1897) m.fl.” enligt ”Nordiskt lexikon för bokväsen”.

Sthlm, J. W. Lundberg, 1852. 12:o. 96 s. & 5 litograferade plr. Häftad i samtida tryckt gråpappersomslag. Främre omslaget delvis solkfläckigt. Ställvis ouppskuren och med råkanter. Sporadiska småfläckar, t.ex. på s. 79-80. Pappersförlust i nedre marginalen har förorsakat minimala textförluster på s. 35-36. Nya upplagor utkom 1870, 1880, 1888, 1895, 1898 och 1900. Råd om hästens skötsel, dess sjukdomar och kurerande. Karl Johan Ekeblad (1817-95), slaktare och litteratör, är kanske mest känd för sitt flitiga propagerande för hästköttets användande som föda. Många exemplar av sina skrifter skickade Ekeblad på eget initiativ ut till tilltänkta mecenater, ofta med ganska pockande brev om ekonomiska bidrag. Han var även verksam som tidningsutgivare och författare av tillfällighetsvers, ”typiska efterklangsprodukter utan varje litterärt värde” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Norrköping, Östlund & Berling, 1845. 16:o. 468,471-86 s. Fint obetydligt nött samtida grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Pärmsidor och hörn ngt nötta. Ryggen med obetydliga småfläckar. Bra men aningen bruntonad inlaga. Med P. E. Bergfalks och Herman Rydins namnteckningar, den senare daterad 1890. Boken har enligt en handskriven notering från 1930 tillhört Ebba och Anton Blanck. Almquistiana 236. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:4. Utkom i serien ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”. En dansk översättning utkom 1859-60. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer och juristen och politikern Herman Rydin. Denne hade en son med samma namn som 1907 blev utnämnd till generaldirektör och chef för Telegrafstyrelsen. Hans dotter Ebba var gift med professorn i litteraturhistoria Anton Blanck.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind och oxideras guldlinjering på ryggen, utan titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen skadad överst och båda ytterfalsarna med sprickor upptill och den främre även nedtill. Avnötta pärmkanter och stötta hörn. För- och eftersättsblad urrivna. Inlagan fin med endast enstaka småfläckar. Sista bladet med avrivet litet nedre hörn. Bläckmonogram ”A: D: E:r” för Adolf Daniel Enander på titelbladet. Frampärmens insida med spår av en gammal auktionslapp och namnteckningar för A. E. Enning [?] respektive Anders Fryxell. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt med mera eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har dessutom sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken. Med tryckt dedikation från Gahm Persson till Daniel Tilas. Adolf Daniel Enander (1751-1820) tillhörde L. F. Rääfs bekantskapskrets i Östergötland och var aktiv medlem i det av Rääf grundade Kinda läsesällskap. Under studietiden i Uppsala hade han bevistat Linnés föreläsningar och hans uppsats om det svenska sillfiskets historia från äldsta tider till Gustav Vasa trycktes i ”Vitterhetsakademiens handlingar” 1802. Anders Fryxell (1795-1881) var verksam som präst, skolman och historiker samt var ledamot av Svenska akademien. Han stora översiktsverk ”Berättelser ur svenska historien” utkom i 46 delar 1823-79. Fryxells ansenliga boksamling såldes 1882 på Stockholms bokauktionskammare.

Sthlm, A. Biörkman, (1726). 4:o. (8),126,(2 blanka) s. Samtida hårt nött skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Ytterfalsarna med sprickor och ryggen defekt upptill och naggad nederst. Pärmarna bågnade och den bakre har ett mörkare fält. Pärmhörnen stötta. Talrika gamla anteckningar och tillskrifter på för- och eftersättsblad samt titelblad. Inlagan genomgående fukt- och småfläckig samt med sporadiska marginalanteckningar. Med Ludvig Fahlströms signerade anteckning daterad den 28 februari 1737 att hans hustru Anna Beata Siegroth fått boken av sin mor Eva Mörner. Gustava Johanna Margareta Ulfsparres namnteckning daterad den 26 april 1755 och både handskriven vers och bön av henne på slutet. Sannolikt är anteckningen ”Dena bocken hafwer jag fått till skäns utaf fririnan Fleming” också av hennes hand. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 42 menar att boken är tryckt 1727. Ludvig Fahlström (1686-1759) var karolinsk officer och i Karl XII:s närhet från Klissov 1702 över Bender till Norge 1718. Hans första hustru Anna Beata von Siegroth dog 1749 och han gifte om sig med Fredrika Christina Strömfelt i hennes andra gifte. I hennes första gifte hade hon dottern Gustafva Johanna Margareta Ulfsparre (1736-89) som gifte sig med Ludvig Fahlströms halvsysters son Carl Ludvig Fleming. Hon tycks ha fått boken av sin svärmor.

Uppsala, Palmblad och c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (4),459,(1 blank,4) s. Två samtida hfrbd med sparsamt guldornerade och blindpressade ryggar samt blåstänkta snitt. Ryggarna lätt blekta liksom överst på främre pärmen till del I. En liten fläck i nedre marginalen på s. 35-48 och en mindre solkfläck i yttermarginalen från s. 337 till slutet i del I. Några pappersförluster i yttermarginalen på s. 173-76 i del I och i övre marginalen på s. 143 i del II. En liten reva i övre marginalen på s. 145 i del II. Ett trevligt ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Marmorerat brunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och marmorerade snitt. Främre omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och nött. Med Carl Tholsons exlibris med initialerna ”CT”. Ur Arne Nilssons bibliotek. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 21. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt, där barnen adlades Odencrants. Carl Tholson (1866-1946) var apotekare och vid denna tid verksam vid apoteket Gripen i Stockholm.

Sthlm, 1910-71. (2),676 + (2),677-1356 + (2),1357-1878 + (2),1879-2365,(3 blank),1-36 + 742 + 456 + 292 s. Sju bruna ohfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och en svartpressad dekorstämpel på varje rygg samt övre guldsnitt. Banden med några smärre repor och nötningar. Några obetydliga småfläckar på titelbladet till del VI. Fin komplett svit! Ågren 512 för de första fyra delarna. Del V-VI utgörs av supplement och den avslutande del VII för historien till 1970. I fjärde delen ingår även ”Brev till Carl Wilhelm Scheele från hans fader och bröder. Utgivna av Arvid Lindhagen” med separat paginering.