Search Results

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1755-(56). 4:o. 1066 s. Charmigt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och infärgat svart titelfält med stor titeltext. Stänkta snitt. Några småskador i rygghuvudet och en spricka längst ned mitt på ryggen. Främre falsen lätt och ytligt sprucken i skinnet. Ett rosthål i försättsbladet. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Stark bläckfläck i innermarginalen i arket Ggg, s. 417-22. Några ark lätt bruntonade. En torkad blomma inlagd vid s. 132. Svart kontrollstpl ”ärligt warar länge” i ryggmarginalen på varje nummer. Bra ex. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 62. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6357. De första arken utkom i två lätt avvikande upplagor samma år. Översattes även till tyska. Utgavs av hattpartiet två gånger i veckan under riksdagen 1755-56 och räknas som den första öppet politiska tidskriften i Sverige. Syftet var givetvis att bedriva propaganda för den egna politiken, men också att stävja kungaparets tilltagande självständighetstendenser genom bland annat hovpartiet. Texten är i form av diskussioner, som oftast avslutas med att huvudfiguren Honestus avgår med segern. Utgivare, drivande kraft och författare bakom tidskriften var censorn Niclas von Oelreich. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Trots att En ärlig svensk gavs ut från febr 1755 till april 1756 efter mönster närmast från de engelska moraliska tidskrifterna tycks samtiden ej ha kunnat avslöja dess författare. Nyare forskning (Edström 1987) har visat att den säkerligen var resultatet av ett lagarbete, där O åtog sig det ’redaktionella’ och administrativa, möjligen åt ett antal högt uppsatta hattpolitiker. Skriftens omfattning och hans egen ofta demonstrerade letargi gör det emellertid svårt att tro att han ensam var författare eller ens huvudansvarig för innehållet”.

Köpenhamn, E. Berentzens litografiska institut, (1865). 8:o. Stor utvikbar litograferad karta. Violett oklbd med blindpressade ramverk på pärmarna och guldtryckt titel på framsidan. Ryggen blekt och frampärmen med ett par blekta partier. Bandet med några helt obetydliga småfläckar. Några ytliga sprickor i det papper som innerfalsarna är klädda med. En reva i yttermarginalen i en av vikningarna. Fint ex. på tjockt papper. Den stora kartan inramas av avbildningar av gårdens mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader och beskrivningar vad man odlar inklusive på arrendejordarna.

Sthlm, J. W. Lundbergs boktryckeri, 1858-59. 16:o respektive 12:o. 128 + 127 + 131,(1) + 140 + 120 + 128 + 132,(1,3 blanka) s. Två fina samtida mönsterpressade gröngrå klbd med guldlinjerade ryggar och titeltexter, vilka oxiderat. Blåstänkta snitt. Bra och i princip fläckfria inlagor. Samtida namnteckning Anna [?] Biörkstén. Fint ex. Allt som utkom. Utgivna av ”Expeditionen af Konversations-lexikon” i Trångsund nr 8, men enligt Linnström utgivna av Henrik Klemming. Med kapitel som ”Den falske Martin Guerre”, ”Cagliostro”, ”Halsbands-historien”, ”Chevalier d’Eon”, ”Grefve Axel von Fersen”, ”Grefve Philip Königsmark och arfproinsessan Sophia Dorothea”, ”Grefve Bonneval”, ”Lord Lovat”, ”Rättegång angående förrådande af telegraf-depescher och deras olofliga användande vid börs-spekulationer” och ”Kaspar Hauser”.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 4:o. (10),141,(4) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Med ett antal sigillavbildningar i texten på s. 32-36. Hårt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Småskador i rygghuvud och ryggslut. Främre falsen sprucken nedtill. Inlagan i bättre skick med enstaka småfläckar. Gamla namnteckningar av i tur och ordning J. Ramus, Oldenburg och M. N. O. Kall Rasmussen, den sistnämnda daterad 1849. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2038. Ågren 328, noten för förteckningen över innehavarna av rikskansler- och hovkanslertjänsterna som upptar sidorna 83-125. Biskopskrönikan har senare visat sig vara ett falsarium av Nils Rabenius, vilket först uppmärksammades av Emil Hildebrand 1881. Trots en del konstigheter med texten tryckte Claes Annerstedt om den i ”Scriptores rerum Suecicarum” så sent som 1871. Jonas Ramus (1718-65) var en dansk-norsk jurist med ett stort historiskt bibliotek. Han var en av stiftarna av Det kongelige danske selskab for fædrelandets historie tillsammans med Jacob Langebek. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Där köptes denna volym av Michael Nicolai Christopher Kall Rasmussen (1816-63) som var en dansk historiker och arkivarie.

Åbo, J. Frenckell & filius, 1821. 4:o. (14),47,(1 blank),1-7,(1) s. & 4 grav. plr, varav 3 utvikbara. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett i röd marokäng. Gula snitt. Pärmpapperet med några små avskavningar. Inlagan med enstaka svaga fläckar. Tillskrift till kommerserådet Sederholm daterad den 9 augusti 1821 på bakpärmens insida med svårläst signatur. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Tryckt som minne av invigningen av Åbo nya universitetshus 1817 och observatoriet 1819. Planscherna är graverade av J. U. Ekwall och de två första föreställer husets planritning respektive fasader. De två senare planscherna avbildar det astronomiska observatorium som stod färdigt 1819. Den sista pagineringsföljden är en förklaring till planscherna. Universitetshuset ritades av Charles Bassi efter förlaga av Carl Christoffer Gjörwell d.y. Observatoriet hade arkitekten Carl Ludvig Engel som upphovsman. Huvuddelen av texten utgörs av ett latinskt tal av biskop Jacob Tengström, men här finns även noggranna uppgifter om hur olika lokaler användes. Exemplaret har skänkts till köpmannen och kommersrådet Lars Johan Sederholm (1772-1822). Han var Johan Sederholms farbror och ägde enligt Carlander ett större bibliotek som ärvdes till Näfveqvarn.