Search Results

Skara, F. J. Leverentz, 1812-16. 8:o. (12),135,(4) + (8),244,(2,2 blanka) + (4),207,(1) + (4),180 + (4),461,(1, 2 blanka) s. Två prydliga samtida hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter av glättad papp, ovala gröna nummerskyltar och rödstänkta snitt. Första bandet med en fuktfläck på ryggen. De tre första delarna lätt solkiga och småfläckiga, t.ex. smutstitelbladen till del I och II. I del II även fläckar i texten på s. 84-114. En liten reva i övre marginalen på s. 147. Det avslutande blanka bladet i samma del med omfattande lagningar. Även en gammal lagning på smutstitelbladet till del V. Denna del har några smärre fläckar i yttermarginalen på s. 31-32 och i den nedre marginalen på s. 315-16. Med Pehr Borghs och Hans Sallanders namnteckningar, den senare daterad 1947. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6182. Sallander Litteratur om Västergötland 621. Det finns även ett varianttryck av titelbladet till första häftet daterat 1811. Den ambitiösa beskrivningen av Skara stift, uppställd efter kontrakt och socken, bygger till stor del på otryckta samlingar av bland andra Sven Wilskman och Olof Sundholm vilka förvarades på Skara stifts- och landsbibliotek. Dan Korn kallar i ”Västgötaböcker” arbetet för ”den viktigaste skildringen över Skara stifts alla socknar och härader”. Här upprepas påståendet att den ryska kejsarinnan Katarina den stora skulle ha fötts i Toarps socken, en uppgift som även återfinns hos Nordberg och Tuneld! Domkyrkosysslomannen Peter E. Lindskog (1766-1821) var även utgivare av ”Skara stifts-tidning” och ”Westgötha tidning” samt av några stiftsmatriklar. Bibliotekarien Hans Sallander (1903-83) utgav en rad bibliotekskataloger och även ”Personversar tryckta i Skara under 1700-talet”. Hans egen fina västgötasamling såldes på auktion 1970.

Sthlm, L. J. Hierta, 1841-42. 12:o. (4),236 + 234 + 292 s. Fint obetydligt nött samtida grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Ryggen ngt blekt och med några små fläckar. Övre främre pärmhörn bräckt. Bra inlaga med enbart några småfläckar i sista delen på s. 203-04 i övre marginalen och i texten på s. 250. Med P. E. Bergfalks och Herman Rydins namnteckningar, den senare daterad 1890. Boken har enligt en handskriven notering från 1930 tillhört Ebba och Anton Blanck. Bra ex. Almquistiana 234. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer och juristen och politikern Herman Rydin. Denne hade en son med samma namn som 1907 blev utnämnd till generaldirektör och chef för Telegrafstyrelsen. Hans dotter Ebba var gift med professorn i litteraturhistoria Anton Blanck.

Kalmar, (L. Lindeblads änka), 1774. Liten 8:o. Extra grav. titelblad,(16),550 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad i gammalt gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Lite sprickor och nötningar i ytterfalsarna. Inlagan jämnskuren med omslaget. Enstaka fläckar och några starkare småfläckar. Det tryckta titelbladet är bundet efter de fyra dedikationsbladen i början. Kartan något svarttonad upptill p.g.a. för mycket färg på kopparplåten. Kartan har handskriven hänvisning till s. 180, men är bunden i slutet. Samtida initialer och bläcknumrering överst på titelbladet. Spår av modernare exlibris på frampärmens insida. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 475. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5947. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 20. Det extra graverade titelbladet avbildar sex olika sigill och anger att verket skrevs 1772. Kartan, signerad And. Löfman, avbildar ”Hultsfreds slätt och planen deromkring”. Crælius framhäver i sitt förord att han med sitt arbete ”väckt den slummrande frågan om wattuminskningen”, en fråga som ”de enfaldige icke begripa, och de lärde gärna gå tyst förbi”.

Uppsala, literis viduæ direct. J. Edman, (1791). 4:o. (2),62 s. Häftad i nött samtida gråpappersryggremsa. Fint ex. på skrivpapper. Från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 106. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Essén Sörmländsk bibliografi s. 128. Carl Axel Carlsson, född i Strängnäs 1767, dog på St. Barthélemy 1800.

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(3),384,389-94,(4) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida grönt glättat pappbd med ljusbrun titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggpappen delvis tråkigt avskavd och en bit av titeletiketten borta. Pärmarna med några fuktfläckar. Titelbladet något lagerfläckigt och solkigt samt med spår av en beskuren namnteckning upptill. Understrykningar och små bläckfläckar på s. 17-20. Många för- och understrykningar i blyerts och några i bläck, huvudsakligen fram till s. 67. Ett par mycket svaga gultonade fuktfläckar i yttermarginalen på s. 55-63. Små lagerfläckar i övre hörnet på s. 343-46. Sista sidans övre marginal med fuktrand och gammal lagning. En tryckt tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl på titelbladet. Med Bror Emil Hildebrands namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen. Bror Emil Hildebrand (1806-84) var sekreterare i Vitterhetsakademien, riksantikvarie och den verkliga grundaren av Statens historiska museum som vetenskaplig institution. Han blev 1866 även ledamot av Svenska akademien och var en av Sveriges främsta numismatiker. Hans omfångsrika bibliotek såldes på auktion 1885. Det är sannolikt han som gjort anteckningarna i boken.

Linköping, sal. E. Kempes tryckeri, 1708. 4:o. (12),92 s. + (SPEGEL, HAQUIN) Andra delen utaf swenska kyrkio historian/ som innehåller biskoparnas namn/ lefwerne och ämbetes förrättningar uti the siu äldsta stifften/ alt ifrån christendomens första begynnelse uti Swea och Giöta rike; utur åthskillige skrifter sammanhämtad [...]. Linköping, sal. E. Kempes tryckeri, 1707. 4:o. (12),412,(15) s. Samtida något solkigt pergamentbd med blekt handskriven titeletikett. Röda snitt. Spridda marginalfläckar av olika slag. Fuktränder på de första (12) sidorna och lite lös i häftningen där. Små bläckfläckar på andra bladet. Smärre brunfläckar på s. 85-88 och fuktrand i yttermarginalen på s. 325-36samt på slutet i del II. Ett svårtytt gammalt bläckmonogram på titelbladet. Frampärmens insida med Johan Gustaf Brunnbergs stpl och namnteckningar, de sistnämnda daterade på 1810-talet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1651 respektive 1873a. Första delen har fyra sidor med Peringers ”Censoris approbatio” som ibland sitter i andra delen. Den andra delen är, vad det gäller de äldre biskoparna, till stor del en översättning ur Messenius latinska biskopskrönika.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1761). 4:o. (4),321,(1) s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och vackra klistermarmorerade snitt. Pärmarna bågnade och bakre övre pärmhörnet stukat. En namnteckning utskuren från försättsbladet. Ren inlaga med endast någon enstaka liten tryckfärgsplump. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Bra ex. från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 53. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 614. Med latinsk och svensk parallelltext samt tryckt dedikation till kronprins Gustav. Översättare av den svenska texten var Jonas Apelblad. En andra upplaga med endast svensk text trycktes 1778 och arbetet översattes till tyska, franska, spanska och engelska. I ”Åkerbrukets chemiska grunder” redogör Wallerius bl.a. för jordarternas betydelse för växtprocessen och gödningsmedlens omvandling till växtföda. Pionjärarbetet har givit Wallerius rykte som den egentlige grundläggaren av lantbrukskemin. ”Dictionary of scientific biography” skriver apropå dess betydelse: ”Wallerius established as a fundamental, necessary principle that agricultural chemistry should be based on comparative study of the chemical composition not only of plants but also of the earth in which they grow.”

Sthlm, A. Gadelius, 1818. 4:o. 22,(2 blanka) s. Häftad med bevarad rygg av det gröna ursprungliga omslaget. Liten reva i yttermarginalen på de första bladen. En andra upplaga utkom samma år. I enlighet med de intentioner som anges på titelbladet ägnades ”Arbeten efter nordiska mythologien” en egen avdelning på utställningen. Här återfinns bl.a. Bengt Erland Fogelbergs stora dryckeshorn som skänkts till Geijer av Värmlands nation. Även ett häfte av Thersners ”Fordna och närvarande Sverige” presenteras. Thersners arbete anmäls i förteckningen och ”de konstälskare, som åstunda att prenumerera på detta verk, behagade anteckna sina namn på den lista, som finnes vid ingången till expositions-salarne”. Avslutas med ett register över utställarna med namn som August och Michael Gustaf Anckarsvärd, Anton Ulric Berndes, Fredric Blom, Carl Fredric von Breda, Wilhelm Carpelan, Carl Johan Fahlcrantz, Pehr Krafft, Emanuel Limnell, Isac Salmson, Johan Gustaf Sandberg och Evelina Stading.

Skövde, C. G. Hemlin, 1860. 8:o. (4),85,(1 blank,1) s. Något nött marmorerat pappbd med mörkröd titeletikett. Enstaka lagerfläckar, t.ex. på titelbladet och s. 55-62 samt lite starkare fläckar i nedre marginalen från s. 69 och framåt. Yvig svårläst gammal namnteckning i titelbladets övre marginal. Prisnoteringar på bakpärmens insida. Bra ex. med Nils Sandbergs exlibris. Sallander Litteratur om Västergötland 309: ”Sällsynt”.

Warszawa, w Drukarni J. K. Mci y Rzplitey, 1778. 8:o. (2 blanka,6),261,(3) s. Rött hfrbd med ngt blekt rikt guldornerad rygg och upphöjda bind (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Titelbladet med pappersförtunningar och minimal lagning efter försök till stämpelborttagning i äldre tid. Svaga fuktränder mot slutet. Med Fredrik Vult von Steijerns förgyllda pärmexlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3511.

Basel, chez C. Revis, 1732. 8:o. III-XVI,116,116(b),(1 blank),117-238,(2 blanka) + (1,2 blanka,1),239-350,(1 blank),352-408,(1 blank),410-472,(1) s. + MOTRAYE, de la. Remarques historiques et critiques sur l’histoire de Charles XII roy de Suede, par m. de Voltaire, pour servir de supplement à cet ouvrage. Nouvelle edition corrigée & augmentée. London, H. Woodfall, 1732. 8:o. 80 s. Samtida nött skinnbd med rikt gulddekorerad rygg, upphöjda bind, brun titeletikett och inre denteller. Röda snitt. Ryggen skadad överst. Andra arbetet oskuret. En del fuktränder och fläckar. Stort hål i sista blanka bladet. Porträttet felbundet och skuret nedtill. Titelbladet med fläck efter försök att tvätta bort biblioteksanteckning. Med Carl Brattströms namnetikett. Bengesco 1260. Denne har inte uppmärksammat s. 116b i första delen. I del II är sidan före 239 felaktigt numrerad ”222”. Porträttet är graverat av Aveline. Första upplagan av Voltaires historia utkom 1731. Första upplagan av Motraye trycktes i London 1732 (se Warmholtz 5947). Enligt Warmholtz bemöter Voltaire honom med ”större förakt än han förtienar”. Motraye befann sig i Bender samtidigt som Karl XII.

Sthlm, L. Salvius, (1752). 4:o. 34 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla gula snitt. Litet streck nedtill på titelsidan. Enstaka småfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 88. ”Herde-spel” har en stark rojalistisk tendens, vilket användes emot Dalin 1756 i samband med att han avlägsnades från hovet och förbjöds att undervisa kronprinsen och träffa kungafamiljen och efter deras misslyckade statskupp.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),70,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida enkelt hfrbd utan ryggtitel. Stänkta snitt, Ryggen lite mörknad. Enstaka fläckar. Planschen är infästad på det sista blanka bladet och har ett smalt klipp i nedre marginalen, vilket skurit bort en del av gravörens namn. Samtida bläcknumrering ”98” på frampärmen. Namnteckning Carl Wilh. Ahlgrén på titelbladet. Planschen signerad C. L. Schultz. Med tryckt dedikation till Bror Cederström. Roswall var löjtnant vid eskadern på Sveaborg. ”Mineuriet är en vettenskap, som lärer att genom krut och underjordiske arbeten spränga jord, berg eller murar”. Textens början har hänvisning till planschens femton figurer.

Sthlm, 1929-31. 236,(3) + 254,(2) + 196,(3) s. & plr. Tre mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och med lite nötmärken vid binden. Tryckt i 200 exemplar, varav detta är nr 120. Del I behandlar tiden Gustav Vasa - Kristina, del II Karl X Gustav - Adolf Fredrik, och del III Gustav III - Karl XIII. Ett standardverk som bland annat avtrycker olika typer av inventarier för de kungliga konstsamlingarna. I första volymen ligger ett tryckt reklamblad för del II med citat ur recensioner.

Göteborg, Handelstidningens bolags tryckeri, 1861-62. Liten 8:o. 56 + 62,(2 blanka) s. Fint grönt lackat hfrbd med titeletikett av ljusbrunt skinn (Hedberg, 1928). Övre guldsnitt, annars endast putsade snitt. Alla tryckta gråvioletta omslagen medbundna. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris och hans sedvanliga blyertsanteckning ”coll. cat.” i början. Mycket fint ex. Bilagt maskinskrivet katalogkort. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 16. Del I består av ”Några dagar i Mölndal”, del II av ”Ett besök vid f.d. Lorentska fabrikerna”, ”Vid Trädgårdsgatan”, ”I Haga”, ”Vid gamla alléen” och ”Katrinedal”. Maximilian Axelson (1823-84) debuterade som författare redan 1841 och skrev både lyrik, romaner och topografiska arbeten samt var verksam som journalist. Han flyttade till Göteborg i slutet av 1850-talet och var bland annat lärare vid Sjömannasällskapets skola och medarbetare i ”Göteborgs handels- och sjöfartstidning” samt umgicks med Viktor Rydberg.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Ganska nött samtida lätt solkigt pappbd med brun titeletikett i papp. Diskret senare förstärkning i inre främre fals. Med ett genomgående litet maskhål i texten. Dessutom ett litet maskhål i nedre marginalen på de första 30 sidorna. Enstaka smärre fläckar. Kartan med mindre fläck och ett litet brännhål. Med F. Åkermans exlibris och tillskrifter på försättsbladet av Aug. Åkerman, J. Rundbäck, D. M. Sandahl och Tönnes Kleberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. Fint brunt hklbd från slutet av 1800-talet med brun titeletikett av skinn och brunstänkta snitt (Hedberg). Titelbladet har en gammal lagning nedtill i inre marginalen. Några smärre fuktränder i övre och inre marginalen på s. 5-16 och i nedre marginalen på s. 5-16 och 33-64. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 119. Med Ernst Meyers exlibris. Almquistiana 299. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den inre titeln lyder: “Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt.”

Sthlm, A. Zetterberg, 1799. 8:o. (4),368,371-73,(13) s. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen mörknad och torr. Inlagan med enstaka lite tråkiga lager- och småfläckar. Liten fuktfläck upptill i inre marginalen på s. 307-34. Med Elof Ihres namnteckning. Trevligt ex. från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. Första upplagan utkom i Göteborg 1776. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen. Elof Ihre (1766-1828) var yngsta son till språkforskaren Johan Ihre och gift med Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) som var fideikommissarie till Fjällskäfte och en tredjedel av Hällefors bruk. Deras sondotter gifte sig med Petrus Fredrik von Celsing som var fideikommissarie på Biby.

Hamburg, T. C. Felginers Wittwe, 1732. 8:o. CLX,256 s. & 3 utvikbara grav. plr. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ganska nött samtida brunt hfrbd med upphöjda bind och blindpressad ryggdekor samt titeletikett i oxiderat guld på pergament. Stänkta snitt. Rygg och pärmar med en del skavanker i form av repor och nötningar. Titelbladet loss. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 20 och en reva med ett litet hål och minimal textförlust på s. 95-96. Från biskop Eric Wallers bibliotek. McKenzie A catalog of British devotional and religious books 668. Första tyska upplagan utkom 1728. Originalet ”Astro-theology: or, a demonstration of the being and attributes of God” utkom första gången 1715. Den engelska prästen och naturforskaren William Derham (1657-1735) är en viktig representant för den inflytelserika fysikoteologin som sökte bevisa guds existens genom naturens ändamålsenlighet och skapelsens fulländning och skönhet. Hans arbeten vittnar om försöken att åstadkomma harmoni mellan kristendom och framväxande fri vetenskap och orientera den gamla fromheten i den nya världsbilden och naturförklaringen. Hans skrifter fick stort genomslag i Sverige och dess främsta representant här var Linné. ”Dictionary of scientific biography” skriver ”Although works of natural theology such as these seem tedious in style, they do give a useful glimpse of the background of eighteenth-century science in England.” Eric Waller (1732-1811) var domprost i Västerås och sedermera biskop där. Han var en av de drivande bakom 1807 års skolordning och skrev förordet till densamma.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. 116 s. Häftad i samtida svartstänkt brunt pappomslag med oläslig handskriven titel på frampärmen. Ryggpappen saknas till största delen. Något bruntonad. Spridda småfläckar, vilka är fler på titelbladet och andra bladet. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.142. Med en avslutande hyllningstext av Daniel Z. Hallman. Boken, som tillägnades prins Gustav, utmålade det rådande politiska systemet i mycket negativa färger, samtidigt som den framhöll enväldets fördelar. Kanslikollegium skyndade sig att förbjuda boken efter att man fått vetskap om att den lästs av den ryska ministern och intresserat Englands sändebud, varför man ville förhindra dess vidare spridning, i synnerhet till främmande makters kunskapare, vilka kunde fått intrycket att Sveriges politiska instabilitet var mycket större än vad som egentligen var fallet och därmed kanske locka till allianser eller anfall mot landet. Boken förbjöds genom förordningen ”Kongl. maj:ts förbud, emot missbrukad frihet wid böckers upläggande” 1749.

Köpenhamn, N. Møller, 1780-91. 8:o. Grav. porträtt,(4),LXVI,(2),456 s. & 6 grav. plr + VIII,408 s. & 5 grav. plr + (8),304 s. & 6 grav. plr + (6),422 s. & 4 grav. plr. Tre samtida ngt nötta skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och titeletiketter i glättad papp. De två första banden med små röda nummeretiketter i skinn klistrade på översta ryggfältet. Det tredje bandet avvikande, ngt lägre och med grön deltiteletikett i papp samt med mer nött rygg. Andra bandet med hack i titeletiketten. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Del IV delvis med fuktfläck i inre marginalen. De två första banden med Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris. Bibliotheca danica IV:165. Planscherna signerade Clemens respektive D. Chodowiecki. I den danske författaren Johannes Ewald (1743-81) har man velat se en föregångare till Oehlenschläger och romantiken. Reminiscenser av hans dramer ”Fiskarne” och ”Balders død” återfinns i Kellgrens dramatik. Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris skapades 1710 under Eric Benzelius d.y:s tid som bibliotekarie. Stämplarna inköptes till biblioteket och kom att användas under hela 1700-talet. Den latinska textslingan är hämtad från Diodorus Siculus och betyder ungefärligen ”själens hälso-anstalt” eller ”medicin för själen”.

Sthlm, A. Bohlin, 1844-49. 8:o. (8),276 + (2),277-499 s. Två häftade volymer. Del I oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen ngt solkig och med reva upptill, bakre omslag med lång reva i ytterfalsen. Del II oskuren med trasigt tryckt omslag som är loss. De flitigt lästa inlagorna med en del fläckar, t.ex. på s. 25, 311, 375 och 407. Första arket loss och naggat i marginalerna. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister tyvärr delvis missfärgat det andra häftets titelblad. Andra häftet med dedikation till L. F. Rääf från utgivarna daterad den 22 maj 1849. Allt som utkom. Hyltén-Cavallius var huvudansvarig för texterna medan Stephens bidrog med kommentarer och hänvisningar. Utgivarna tillhörde bägge L. F. Rääfs bekantskapskrets och redan 1841 gästade Hyltén-Cavallius Rääfs Bulsjö. Hyltén-Cavallius skrev långt senare apropå Rääf att ”vi förstodo varandra i allt, utom politiken”. Rääfs namn förekommer inte i ”Svenska folk-sagor och äfventyr” men efter riksdagen 1844 ska Hyltén-Cavallius ha upptecknat en saga av Rääf ”för att trycka bland alla de andra”. I ett brev till Hyltén-Cavallius daterat den 30 augusti 1849 tackar Rääf för andra delen av ”Svenska folk-sagor” som han fått sig tillsänt i ett paket från Klemming.