Search Results

(Paris, 1632?). 8:o. 565,(1,2 blanka) s. & 2 utvikbara träsnittsplr. Med tre träsnittsillustrationer i texten. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Pärmarna ngt bågnade. Någon enstaka småfläck. Från Biby. Trycktes första gången 1594, en rad upplagor på flera språk utkom av denna skrift riktad mot katolska ligan och den spanska inblandningen i de franska hugenottkrigen.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 8:o. (7) s. Tagen ur band. Loss i häftningen. Bra ex. Melodin till visan är hämtad ur teaterstycket ”Bobis bröllop”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen. Spricka i ryggen. Främre tryckt rosa glättat omslag medbundet, men lätt nött och solkigt. Med ljusa fuktränder på de första och sista sidorna. Inklistrad nummeretikett på försättsbladet och med C. A. Ströms namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4338. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691, noten. Inarbetades och utvidgades 1818-19 i Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare” I-II.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1841)-42. Tvär-folio. (48) s. & 24 litograferade plr. Samtida stiligt men ganska nött svart saffianbd med guldornerad rygg. Främre pärmen med guldornerade ramlinjer och stora hörnstplr samt centralt placerat ramverk. Bakre pärmen med guldornerade ramlinjer och ramverk samt blindpressade ramverk. Ryggen hårt nött och naggad upp- och nedtill. Främre ytterfalsen med spricka nedtill. Lite svag i häftningen. Textbladen ofta bruntonade och småfläckiga samt delvis med en fuktrand i marginalerna. Planscherna delvis med enstaka lagerfläckar, företrädesvis i marginalerna, och på slutet med fuktrand i marginalerna. Med Hedvig Walls guldpressade namn på frampärmen och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Saknar bilagan! Brage Skrivet om Göta kanal 267. Utgavs häftesvis. En karta över segelleden var tänkt att åtfölja häftena men försenades. 1843 lät utgivaren därför trycka en häftesbilaga med titelblad och svensk respektive fransk text som utdelades gratis. Den texten saknas i föreliggande exemplar, här finns bara de ursprungliga svenska textbladen som medföljde planscherna. Litografierna är utförda av O. Cardon efter Billmarks förlagor och tryckta av J. Cardon. Utgivare var O. P. Sturzen-Becker. Målaren, tecknaren och litografen Carl Johan Billmark (1804-70) är främst känd för sina arbeten med landskapsvyer.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 8:o. 32 s. + HOORN, JOH. von. Det andra bref/ til den edle och höglärde doctorn, anatomiæ professorn, och kongl. Collegii medici assessorn, herr Magnus Bromell, hwaruti det/ uti förra brefwet/ oafgiorda twifwelsmålet: om corruption, eller rötan/ kan komma ett döfödt barns lunga at flyta; genom många ther öfwer giorda prof/ aldeles förkastas; och ther emot faställes: at barnet/ hwars lunga flyter/ är lefwandes hijt til werlden födt. Som ock: hwad orsaken är: at en drunknader kropp siunker/ och någon tijd ther effter/ åter upflyter igen. Samt: om ett omogit barns tecken. Sthlm, J. L. Horrn, 1720. 8:o. 16 s. Tagna ur band och insatta i nya gråpappersryggremsor. Oskurna. Båda titelbladen med gammal bläcksignatur i nedre hörnet. Den första delen ngt bruntonad och med en lagning i marginalen på sista sidan. Waller 4879 och 4881. Av första delen utkom en andra upplaga i Västerås 1759. Hoorn diskuterar i dessa arbeten hur man genom lungans beskaffenhet hos avlidna foster kan avgöra huruvida de varit dödfödda eller dött efter förlossningen. Andra arbetet diskuterar också varför en drunknad med tiden flyter upp till ytan. Breven hade sin grund i Hoorns arbete som rättsmedicinsk expert i barnamordsmål.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1826. 12:o. IV,441,(3) s. Samtida mörkbrunt hfrbd med guld- och rik blindpressad ryggdekor samt grönmarmorerade snitt. Ytligt nötta ytterfalsar. Bra inlaga med några obetydliga småfläckar. Prydlig anteckning om boken på försättsbladet av Gustaf Adolf Sparre och dennes diskreta accessionsnummer. Från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram i guldtryck nederst på ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1785. Det franska originalet, ”Memoires de ce qui s’est passé en Suede”, utkom första gången 1674-75. Det är endast första delen som har översatts till svenska i denna utgåva. Pierre Hector Chanut (1604-67) var 1645-49 fransk ministerresident i Sverige och innehade ambassadörsposten i Stockholm och Lübeck 1649-53. Arbetet är en av de mer betydelsefulla källorna till drottning Kristinas historia. Chanut var kulturellt intresserad och sammanförde till exempel Kristina och Descartes samt ansågs ha påverkat hennes beslut att konvertera till katolicismen. Gustaf Adolf Sparre (1802-86) var justitieminister 1848-56. Efter sin avgång som minister utnämndes han till president i Svea hovrätt och avslutade till sist sin karriär som riksmarskalk från 1864 och fram till sin död. Han ägnade sig även åt forskning i svenska medeltidshandskrifter, i synnerhet rörande svensk adelsgenealogi från denna tid och byggde upp en stor boksamling, vilken efter hans bortgång förvärvades av släktingen Carl Trolle-Bonde på Trolleholm.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,(2 blanka),185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Samtida ganska nött hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg och grönstänkta snitt. Främre nedre pärmhörnet bräckt. Främre inre falsen delvis sprucken. Kartan med gamla lagningar och limfläckar. Inlagan ställvis lager- och småfläckig med enstaka marginalnoteringar. Små fuktfläckar i övre marginalen i början och en reva i inre marginalen på s. 75 i den andra pagineringsföljden. Andra delen är häftad med ett bevarat främre blankt omslag samt delvis lös i häftningen. Detta arbete är provisoriskt fastsatt vid del I med ett snöre. Pärmens insida med namnteckning, ”Segerström”´ Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén Sörmländsk bibliografi s. 50. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Köln, A. Binghy, 1641. 12:o. Extra grav. titelblad,(20,1 blank,1),334,(2 blanka) s. Fläckigt samtida pergamentbd med dels en nött handskriven titeletikett, dels en tryckt och bläcknumrerad biblioteksetikett på ryggen. Inlagan med enstaka fukt- och småfläckar. Gamla understrykningar och marginalanteckningar företrädesvis i början. En del bläckkludd på det extra grav. titelbladet. En rostfläck i texten på s. 43-44. Med en namnteckning daterad 1678, ”Christiang Ernestus Pressier”, och en oidentifierad gammal stpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3797, noten. VD17 3:006410M. Det extra titelbladet har förlagsorten Antwerpen. Första upplagan utkom 1633 under titeln ”De bello suecico commentarii” och flera andra upplagor såg dagens ljus under växlande titlar. Verket översattes bl.a. till franska. Författaren, som ofta stavas Borgo, var italienare.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII s. & plr + (2),528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(1) s.,752 spalter,(6) s. + 753-1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fem lätt nötta röda hklbd med vinröda titeletiketter i skinn och rödstänkta snitt. Med några svaga blyertsanteckningar. Prydlig svit ur Sune Lindqvists bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer.

Lübeck, P. Böckmann, 1694. 8:o. (16),332,(20) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida halvpergamentbd med handskriven titel och stänkta snitt. Pärmarna delvis ytligt spruckna vid falsarna. Inlagan genomgående lätt lagerfläckig. Bläckfläckar i yttermarginalen på s. 187-90. VD17 3:008197K. Första upplagan trycktes 1693. Ett erratablad trycktes, men tycks normalt saknas, liksom här.

Leipzig, A. Fest, 1845. 12:o. Litograferad front,323,(1) s. Med 36 inklistrade kolorerade illustrationer av spelkort. Häftad och huvudsakligen ouppskuren i tryckt gult omslag vilket är lätt solkigt och med några vikta hörn. Ryggen naggad i ändarna. Helt itu i häftningen mellan s. 144 och 145. Vikta hörn även på de första textsidorna. En del lagerfläckar i texten. Från Ericsberg. Första upplagan utkom 1828 och en andra 1829. Uppdelad i fyra kapitel med nio inklistrade naivt men trevligt kolorerade spelkortsbilder i varje del. Frontespisen visar en spågumma med spelkort sittande vid ett bord. I rummet finns också bland annat en kamin och en sopkvast samt på väggen en kalender för 1829, året efter första upplagans publicering.. Både omslaget och smutstitelbladet meddelar att detta är fjärde delen i den nya följden av Herloszsohns samlade skrifter. Carl Herloszsohn (1804-49) var författare och encyklopedist. I förordet skriver han att han mottagit ett nästintill oläsbart och på barbariskt språk skrivet manuskript av fru Susanna Rümpler. Det är oklart huruvida hon existerat eller är en påhittad person av Herloszsohn.

Sthlm, finnes hos G. Kiesewetter, (1750-51?). 8:o. 77,(1 blank,2) s. Med träsnittsillustration på s. 10. Häftad i samtida gråpappomslag med en samtida numrering på bägge omslagen. Ryggen lite blekt. Fin inlaga och med J. G. Psilanderhielms namnteckning. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 159 har inte uppmärksammat den tvåsidiga bokförteckning från Kiesewetter som är sammantryckt med verket på slutet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 268. Bring Trollhättan i litteraturen 163. Sallander Litteratur om Västergötland 226: ”mycket sällsynt”. Träsnitten avbildar inskrifterna på Fellingsbros kyrkklockor. Tryckåret är omtvistat men sannolikt 1750 eller 1751. Utgiven av Carl Hårleman och med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien, reste sommaren 1748 genom Öster- och Västergötland i syfte att undersöka möjligheterna till en kanal mellan Östersjön och Kattegatt. Johan Gustaf Psilanderhielm (1723-82) hade ett fint bibliotek som innehöll många äldre svenska rariteter. Det såldes på auktion efter hans död 1782.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (16),209,230-619,(1) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Stänkta snitt som är något mörktonade fram till ark Z sid. 388, därefter ljusare p.g.a. annan papperskvalité. Ryggen och främre falsen nötta och pärmpapperet delvis avskrapat. Nötta pärmkanter och hörn. Spridda lager- och fuktfläckar, vilka är något flera på t.ex. s. 1-16, 63-78, 143-46 och 303-42. Med Margaretha Cronstedts exlibris. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3577. Pritzel 4207. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Företalet är av utgivaren Linné vars eventuella inflytande på redigeringen av Hasselquists text har diskuterats. Hasselquists naturaliesamlingar och hans arabiska manuskript förvärvades av Lovisa Ulrika till Drottningholmssamlingarna efter att han dött av tuberkulos i Smyrna 1752, endast 30 år gammal. Arbetet är en av de första naturalhistoriska beskrivningarna över Palestina och översattes till engelska och tyska 1766, till franska 1768 och 1769 samt till holländska 1771. Fredric Hasselquist (1722-52) var prästson och hade 1747 disputerat på en avhandling om växternas verkan under Linnés presidium.

Hamburg, bey G. C. Grund respektive Leipzig, bey A. H. Holle, 1749. 8:o. (2),496,(14) s. Samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt skadad överst och skinnet lite skrapat vid ytterfalsarna. Bra inlaga med några enstaka lager- och småfläckar. Med ett samtida grav. exlibris, ”J R C” eller ”C J R” i en cartouche med en krona ovanför på frampärmens insida och ett grav. vapenexlibris på bakpärmens insida. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214. Översatt av Carl Ernest Klein efter andra svenska upplagan från 1746. Enligt Warmholtz ville översättaren ”icke kännas vid, hvarken den konstiga titeln eller sista arket”. Beträffande exlibriset skriver Carlander, att det emellanåt har förekommit i böcker i svenska boksamlingar. Det är precis som i detta exemplar åtföljt på bakpärmens insida av ett graverat exlibris som föreställer Justitia med bindel, svärd och vågskålar samt tre rosor som hjälmprydnad och under vapnet två hopbundna palmkvistar.

Bari, tipografia Sante Cannone e figli, 1840. 12:o. (6),V-XI,(1 blank),100 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, rött alrotsmarmorerat pärmpapper och svagt brunstänkta snitt. Fin inlaga. Årtalet ändrat för hand till 1842 på titelbladet. På s. (4) en garantistpl från Real Commissione de scavi d’antichità. Frampärmen med Oskar I:s guldpressade krönta pärmexlibris. Med Christian Hammers och Nils Fries exlibris samt diskret inköpsanteckning i blyerts och inklistrat katalogurklipp. Fint ex. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 40, figur 338. Författad av Fenicia vid arton års ålder och är ett tragiskt skådespel om en resa till Kina. Huvudpersonen Amavan är ”fratello dell’ imperatore defunto, e reggente dell’ imperio pel giovine Kan-ghi, figlio di Kun-ghi”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Ljusbrunt hfrbd från 1900-talets mitt med rödorange titeletikett och klotskodda hörn. Ofärgade snitt. Ett par fuktfläckar på den lite nötta ryggen. Bra inlaga med breda marginaler och ett fåtal småfläckar. Björn-Otto Hesses ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete.

Sthlm, F. B. Nestius, 1825. 8:o. VIII,9-84 s. & 3 utvikbara litograferade plr. Tagen ur band. Stänkta snitt. Planscherna något lagerfläckiga och med förstärkningar på baksidan. Planschen avbildande gasaparaten vid Kungliga myntet i London med två revor, varav den ena lång. Titelbladet med en liten svag fläck upptill och den samtida numreringen ”No 3.” I förordet diskuterar författaren ljusets betydelse för samhället för att sedan övergå i en beskrivning av den nya gasupplysningstekniken som utvecklats företrädesvis i England. Johan Adolph Gerelius (1780-1854) gav samma år ut skrifter inom så mångskiftande ämnen som ”Corrections-systemet eller Criminal-lagens högsta tendens” och ”Practisk geometrie för Lancaster-skolor”.

Sthlm, C. Deleen, 1842. 8:o. (4),190,VIII + (2),176,XIV,(1) s. Lätt nött samtida mörkgrönt halvsaffianbd med blindpressad och guldornerad rygg och glättade gula snitt. Ryggen obetydligt blekt. Främre ytterfalsen med mindre spricka nedtill. Spår av maskbesök i den inre främre falsen. Inlagan genomgående lätt bruntonad i marginalerna och med enstaka småfläckar. Några småfläckar på s. 81-82 i del I. Med en handskriven dedikation till ”hr. kansli rådet Myhrman” och A. von Posts exlibris. Carl Gustaf von Brinkman (1764-1847) var ämbetsman och diplomat, liksom ledamot av både Svenska akademien och Vetenskapsakademien. Han debuterade som skönlitterär författare i Tyskland redan 1789 under pseudonymen ”Selmar”. På svenska framträdde han inte i vitterheten förrän i mitten av 1820-talet. Brinkman var också boksamlare och byggde upp en av de finaste boksamlingarna som funnits i Sverige. Den överläts efter hans död till Uppsala universitetsbibliotek och hans stora handskriftssamling placerades hos Trolle-Wachtmeister på Trolle-Ljungby i Skåne. Kanslirådet och fullmäktigesuppleanten i Jernkontorets direktion, Gustaf Myhrman (1780-1872), var bl.a. en av stiftarna av Götiska förbundet 1811. Han var vän med Eric Gustaf Geijer och mecenat åt Johan Niclas Byström. Hans syster var gift med Esaias Tegnér, Brinkmans vän.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1839-41. 8:o. (4),484,(2),485-610,(2) s. Sex oskurna häften i gula tryckta omslag. Bakre omslaget till andra häftet saknas. Första häftet med lite fläckigt omslag och sprucken rygg samt del av gammal auktionsetikett på främre omslagets insida. Tredje och sjätte häftet med lite skadade ryggar. Delvis bruntonade och något lagerfläckiga samt med fuktränder i marginalerna. F. Saltzmanns namnteckning daterad 1858 på främre omslagen. Almquistiana 355. Allt som utkom. Utgiven på S. I. Laserons förlag. Föreliggande exemplar med bladet ”Till allmänheten” mellan s. 484 och 485, där Almquist ursäktar sig för arbetets långsamma framåtskridande: ”Allmänheten känner, att, hvad särskildt förf. här vidkommer, så har han ifrån detta försöks början och under dess fortgång sällan åtnjutit den ro, som gynnar en skriftställare” – Almquist syftar väl här på debatten som följde på utgivandet av ”Det går an”. Verket ”är ett slags geopolitisk historia över de asiatiska folken” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, Kongl. boktryckeriet, 1740. 4:o. (63) s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt omslag. Ngt lagerfläckig. Titelbladet med gammal bläcknumrering överst. J. E. Carlbergs ”Förteckning” är en sammanfattning av läroplanen för den av honom grundade arkitekturskolan i Stockholm. Han kom att som Stockholms stadsarkitekt ha ett betydande inflytande på stadens utseende under nästan ett halvt sekel.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Två nötta samtida bruna skinnbd, sannolikt från England, med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röda titeletiketter och gröna deletiketter. Kantförgyllning vilken till stor del är avskavd. Båda ryggarna renoverade med nyare brunt skinn. Till stor del lagerfläckiga inlagor och delvis hårt fläckade. De första och sista sidorna i båda volymerna hårt bruntonade i marginalerna. Flera marginalanteckningar i blyerts och några äldre anteckningar i bläck. Ur Lars Holms bibliotek. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok, men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Exemplaret är ovanligt nog praktiskt bundet i två band.