Search Results

Lausanne, F. Grasset & comp., 1772. 8:o. (8),223 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Omslaget ngt solkat och fuktskadat samt med skadad rygg. Bra inlaga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Othon Guillaume Struve (1719-72) var apotekare och professor i Lausanne.

Paris, Charpentier, libraire-éditeur, 1841. 8:o. (2),296 s. Praktfullt samtida lila sammetsbd med guldpräglade pärmbordurer och helt guldsnitt. Med ursprungliga inre skinnfalsar och moaremönstrade vita glättade försättsblad och inre pärmspeglar. Inlagd i en samtida ngt nött och bågnad svart pappkassett med klotförstärkta ytterfalsar och guldpräglad titeltext. Inlagan helt ren. Från Herrborum. ”Les orientales” utkom första gången 1829 och är en diktsamling som inspirerades av grekiska frihetskriget.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mörkbrunt infärgat titelfält och stänkta snitt. Bruna stänkdekorerade pärmar. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan med sporadiska lager- och rostfläckar, där en rostfläck förorsakat en bokstavsförlust på s. 94. Senare marginalanteckningar på s. 33 och 46. Från det Grillska biblioteket på Österby bruk med dess numreringar på främre pärmens insida och A. Wermells namnteckning, H. Håkanssons i Jemshög stplr och Alfred Håkanssons i Bergkvara namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Claes Grills (1705-67) bibliotek kom att ärvas till Österby bruk och såldes tillsammans med senare tillkomna böcker på auktion 1885 av P. A. Tamms arvingar.

Örebro, J. Lindh, 1764. 8:o. (48),377,(7) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, blindlinjer runt binden och gråbeige titeletikett. Ryggen torr, matt och lätt blekt samt med lite nagg överst. En liten mörk fläck nedtill på ryggen och mindre sprickbildning nederst i främre ytterfalsen. Minimala maskhål på insidan av främre pärmens nedre ytterhörn. Enstaka fläckar, se t.ex. på s. 43 och 46 i yttermarginalen. Svaga fuktfläckar i nedre marginalen i början och sakta avtagande. En samtida mindre bläckanteckning på s. (47). Fläck i nedre hörnet på s. 113-14 och i nedre marginalen på s. 155-56, 171-72, 283-84 och 331-32. Svag fuktrand på s. 305-60. En rostfläck med hål i texten på s. 319. Med Anders Wendgrens namnteckning. Kyrkoherden i Flistad och senare Borås Axel P. Luth (1708-81) samlade sina översättningar av danska och tyska psalmer i föreliggande arbete. Luth hade 1734 disputerat på en avhandling om Läckö och han står även som upphovsman till ett flertal tryckta personversar. Han var sin tids mest aktiva tillfällighetsdiktare i Skara stift och, enligt en samtida källa, ”snäll i musik och ritning, särdeles i svenska skaldekonsten”.

Köpenhamn, J. J. Bornheinrichii, 1696. 8:o. (8),151 s. Häftad och oskuren samt inhäftad i en trevlig mönstrad tapetbit från 1700-talets andra hälft. Titelbladet obetydligt solkigt och med ett bortrivet yttre hörn. En rostfläck på s. (7) och några småfläckar på s. 131-32. B-arket snett inbundet så att texten närmast ryggen på s. 19-22 blivit delvis oläslig, i övrigt ett bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2120. Bibliotheca danica III, 951. Thesaurus librorum danicorum 17. århundrede 655. Utgiven och med kommentarer av Otto Sperling. Absalon (1128-1201), son till Asser Skjalmsen (Hvide), var dansk kyrkoman, statsman och historiker, biskop i Roskilde 1158–91 och ärkebiskop i Lund från 1177. Omslagets tapetmönster var vänt inåt på volymen men har i samband med omhäftning vänts utåt i stället.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o. 2. Grimstahamns nybygge. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 36 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N.o 3. Ryska minnet i Norrköping eller ryssarnes härjning i Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 s. + ALMQUIST, C. J. L. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) Folkskrifter: blandade ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. Samtida grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Falsarna med lagade sprickor upptill och ryggen defekt allra överst. Enstaka småfläckar. I första arbetet liten fläck på titelbladet och tredje arbetet med en tråkig fläck nedtill i inre marginalen på s. 13-18. Med P. E. Bergfalks namnteckning. Almquistiana 268 för ”Arbetets ära” som omtrycktes som tredje boken av ”Lifvets hjelp” i ”Törnrosens bok”, imperialoktavupplagans andra del. Almquistiana 273 för ”Grimstahamns nybygge” som förmodligen är andra upplagan. Almquistiana 278 för ”Ryska minnet i Norrköping”. Almquistiana 279 eller 280 för ”Ladugårds-arrendet”, detta exemplar har lydelsen ”psalmbok och evangeliibok” på s. 33. Samtliga arbeten utgivna i Uppsala av W. Lundeqvist. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå föreliggande Almquistarbeten: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag.” Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer. Han hade fint bundna exemplar av många av Almquists arbeten.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1815. 8:o. Grav. titelblad,(8),127 s. Med nio inklistrade grav. vinjetter. + (BELLMAN, CARL MICHAEL) Musiken till Bacchi tempel. St. Petersburg och Åbo, 1815. 8:o. Grav. titelblad,21 s. grav. noter. + (BELLMAN, CARL MICHAEL) Fredmans handskrifter. Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1813. 8:o. (12),217,(1) s. + BELLMAN, CARL MICHAEL. Bihang till Fredmans epistlar. Nyköping, P. Winge, 1809. 8:o. (4),120 s. Samtida något nött hfrbd med rikt guldornerad rygg på glättad papp, vilken är monterad på skinnryggen. Gula snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Lite fler fläckar i nedre marginalen på de första sidorna av första arbetet. Vinjetten på s. 81 i Bacchi tempel är handkolorerad. Registret till Fredmans handskrifter är bundet i dess början. Trevligt och välkomponerat samlingsband. 1. Vinjetterna graverades av J. F. Martin efter brodern Elias Martins förlagor. Första upplagan utkom 1783. Denna andra upplaga utgavs av sonen Adolf Bellman och inleds med författarens ofullbordade levnadsbeskrivning, som här publiceras för första gången. Det sista avsnittet i manuskriptet saknas tyvärr i dag och enda källan är denna utgåva. Sonen tillägger i en kommentar att fadern inte fullbordade texten därför att ”Förmente vänners trolöshet och ondska betogo honom all munterhet”. 2. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 98 för ”Bacchi fest, femte gången firad den 4 december 1771” som återfinns på sidorna 135-83. På sidan 87 finns ett litet träsnitt som illustrerar den korta dikten ”Bacchi geometri”. Arbetet, som betecknats som den första kritiska utgåvan av Bellmans texter, utgavs av V. F. Palmblad och P. A. Sondén och innehåller i huvudsak tidigare opublicerat material hämtat ur olika avskriftssamlingar. Bellman hörde till de äldre svenska diktare som den nya skolan värdesatte. 3. Förordet berättar: ”Följande stycken, som nu lemnas allmänheten, blefvo så snart de i manuscript utkommo, förvarade af utgifvaren, en av författarens vänner och beundrare. De hafva vid utgifvandet af Fredmans epistlar förmodeligen icke varit till hands. Några ibland dem hafva väl förut varit synlige i ett häfte af allehanda saker, kallat Bacchi handbiblioteque eller nya tidsfördriv på gäldstugan”. ”Fredmans epistlar” utkom 1790.

Sthlm, N. Wankiffwii, 1689. 4:o. (16),726,(16) s. Titelbladet och dedikationen till Karl XI tryckta i rött och svart. Träsnittsillustrationer på s. 175, 260 och 567, s. 601-02 är en utvikbar tryckt tabell. Trevligt samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg samt enkla ramlinjer på pärmarna. Stänkta snitt. Litet nagg överst på ryggen och minimalt maskhål nederst. Några mycket lätt bruntonade blad. Försättsblad saknas och pappret på främre pärmens insida förnyat med gammalt papper. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 1036. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1643: ”skada, at et så vackert och på många authentique handlingar grundat arbete icke blifvit fulbordat; fritt från misstag är det ej; men de förringa icke des värde”. Med tryckt dedikation till Karl XI. Med hyllningar av J. Columbus och L. Norrmannus. De avslutande opaginerade bladen är en hyllning till Karl XI. Lindroth skriver i sin lärdomshistoria att det var Örnhielms ”avsikt att bruka sina samlingar till en grundläggande svensk kyrkohistoria, byggd på urkundernas vittnesbörd. Men bara det första bandet blev färdigt och utgivet [...]. Det omfattar den äldsta tiden från Ansgar till sekelskiftet 1200.” Lindroth påpekar liksom Warmholtz att arbetet innehåller misstag, men att författarens lärdom är beundransvärd: ”Det skulle dröja länge, innan svensk kyrkohistorisk forskning åter nådde samma nivå som i Örnhielms Historia ecclesiastica”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Häftad i samtida ngt nött blått klistermarmorerat pappomslag. Ouppskuren. Omslaget med några småfläckar och ryggen med små ytliga pappersförluster. Bra ex. på skrivpapper med L. F. Rääfs exlibris. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-84. Arbetena ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bl.a. ett antal numismatiska arbeten.

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (10),158 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer runt binden, men ingen titel. Ryggen med nagg och skador upp- och nedtill. Något solkiga snitt. Inlagan i bättre skick och på ganska tjockt papper med bara spridda fläckar. Bruna mindre fläckar i övre marginalen på s. 11-48 och 155-58. Lite kludd på pärmarnas insidor. Överstruken gammal namnteckning på titelbladet. Initialerna ”ENW” i övre snittet och ”LH” i nedre. Flera äldre inköpsanteckningar, bl.a. av J. Ipson och namnteckning av Emil Höstman 1900 samt Birger Gezelius 1902. Löst bifogad gammal anteckningslapp. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bland annat holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 8:o. Front,(4),109,(1 blank,2) s. & 1 litograferad plansch. + LEYON, M. Handledning i ridkonsten för herrar och damer, samt uti konsten att köra två och fyra hästar, förnämligast till sjelfundervisning. Med tvänne plancher. Andra upplagan. Sthlm, J. Beckman, 1866. 8:o. (2),107,(1 blank,3) s. & 2 litograferade plr. Fint rödbrunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn (Hedberg, 1947). Övre rödstänkt snitt, övriga snitt endast putsade. De lätt solkade tryckta gula omslagen medbundna, det främre till första upplagan med en liten lagning i marginalen. Första upplagan bitvis ngt lagerfläckig och de två inledande bladen samt s. 98-99 med en fläck. Första arbetet med G. A. Möllerstens namnteckning. Här återfinns sammanbundna både första och andra upplagan av Leyons ridkonst, den andra utgavs utan förord. ”För den som för sitt nöje eller af behof velat utan biträde af lärare öfva sig att rida, eller inhemta litet kännedom af konsten att styra en häst, i ändamål att någorlunda kunna bedöma de personers beteende, som man fått sig tilldelte såsom skjutsare under en resa, eller som man antagit till ledare för sina hästar – har uti vår litteratur saknats någon tjenlig handledning.” Mathias Leyon (1800-68) var stallmästare vid Livregementets husarkår och senare ryttmästare i armén.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Fint samtida grönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg. Rödstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med en obetydlig fläck. Första delen i mycket fint skick på bra papper. Andra delen på vanligt papper och något lagerfläckig i övre marginalen och de sista tio sidorna med lite fler fläckar i övre marginalen. Samtida vacker namnteckning Maria Rydqvist på försättsbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska. Är Atterboms ”största diktverk” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” som vidare skriver: ”»Lycksalighetens ö» bygger på en folkbok, som ytterst går tillbaka till en keltisk fesaga. Kung Astolf i hyperboréernas land, en skön hjälteyngling och själfull drömmare, förirrar sig på en jakt till vindarnas grotta, där han hör den lilla Zefyr, västanvinden, skildra Lycksalighetens ö och dess underbara skönhetsdrottning Felicia. Redan förut full av längtan till »diktens evigt sommargröna ö», övertalar han Zefyr att föra honom dit.” [...] ”»Lycksalighetens ö» är heller icke en naivt hållen dikt utan vill, i enlighet med romantikens och A:s syften, tränga till det innersta och högsta. Astolfs öde, det är människoandens eget, som trånar efter skönheten; och Felicia, hon är skönheten själv, poesin, fantasin, liksom hennes nymfer äro de väl individualiserade sköna konsterna.” [...] ”Sålunda blir »Lycksalighetens ö» romantikens kanske allra mest typiska »idédrama», en det skönas egen tragedi, så att den ej blott rör sig om individerna Astolf och Felicia utan i deras öde visar, hur det sköna självt just i sin undergång som jordiskt visar sig som ett evigt.” och avslutar med att det rör sig om ”ett av den europeiska litteraturens verkligt stora skaldeverk.” [...] ”»Lycksalighetens ö» uppskattades icke till fyllest av den samtida kritiken, icke ens inom A:s eget läger, och ehuru den utan tvivel är ett större diktverk än den ungefär samtidiga »Frithiofs saga», nådde den icke tillnärmelsevis dennas rykte.”

Skara, typis Kiellbergianis, (1709). 4:o. (3) s. Tagen ur band. Fuktrand i övre hörnet och en liten svag fuktrand i ryggen. Bruden Bredbergs dödsdatum den 18 november 1728 är tillskrivet på titelbladet. På skrivpapper. Sallander Personversar tryckta i Skara under 1700-talet 8. Sallander anger att trycket endast finns på biblioteket i Skara. Anders Kiellberg startade tryckeriet i Skara 1707. Brudgummen Petrus Rydhenius (1679-1741) var bland annat lektor i grekiska i Skara 1727-30. Han skrev ”Historia scholæ gymnasique Skarensis” 1727.

Köln, F. N. Bourell, 1785. 8:o. (16),208 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen med en del ytliga sprickor och omslagen med ett par hundöron. Insidan på främre omslaget har en fuktrand och datumet 12/10 1820 inskrivet i bläck. En samtida signatur mitt på titelbladet. Inlagan lite småfläckig på sina håll, bl.a. med en krossad fluga mitt på titelvinjetten på s. (3). Från Östanå.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c., 1835-(37). 8:o. XIV,156,155-212,(2),213-54,254b-c,255-394,1-10 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Fint samtida mörkgrönt halvsaffianbd med guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och täta grönstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. En fin inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck och några sidor oskurna. Med P. E. Bergfalks namnteckning. Från Ericsberg. Krok Svensk botanisk litteratur 16. Allt som utkom. Varianten med inledande paginering s. I-XIV och en avslutande s. 1-10 samt en extra fotnot på s. 2. Sidorna 155-56 i båda varianterna. Utkom även i disputationsform 1835-37. Arbetet är uppställt efter författarens eget växtsystem som här för första gången presenteras i sin helhet. Denna skånska flora bygger på ett insamlingsarbete som pågick under hela Fries Skånetid 1811-35. I inledningen återfinns en historik över föregångarna på området. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer. Han hade ett fint bundet bibliotek.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. 36 s. Häftad i blå- och svartmarmorerat omslag från 1800-talets slut med handskriven författar- och årtalsetikett klistrad över ryggen. Flera naggar i omslagets kanter och dess främre del nästan loss. Stort ex, men lite slarvigt skuret. En hel del fläckar och solkigheter, titelbladet mest. Stora tonade fuktränder i B- och C-arken från s. 16 och framåt. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 125-26, upplaga a: ”sällsynt”. Tryckt rollista med namn på blad A3. Bland de medverkande märks till exempel Hedvig De la Gardie, Gustaf Mauritz Armfelt och Augusta Löwenhielm, född Fersen. Stycket var officiellt av Gustaf Mauritz Armfelt men han betalade Hallman för att skriva det och bidrog sannolikt med planen och enstaka verser. Bellman bidrog med musik och även både skrev texten till och framförde på urpremiären marktschreijerns roll, som återfinns på sidorna 12-14. Den är skriven på makaronityska: ”Wer will kike und peschåde schen undt prächtig Raritet aproschire diese Låde for ein klein simplicitet”. Lite senare finns raderna ”Fifat fifat charmante Margret! Schene Spilleverk undt schene Raritet!”. Pjäsen utspelar sig i Vingåker i Södermanland.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (16),67 s. Häftad i nött samtida gråpappomslag. Flera bläckfläckar på främre omslaget och bakre omslaget solkigt samt med en bläckaddition. Trasig och defekt omslagsrygg. Svag brunfläck i övre hörnet på de första två bladen, i övrigt enstaka fläckar. Ytlig pappersskada vid övre ytterhörnet på s. 6. På omslagets insida äldre namnteckning Johan Lychou respektive Carl Stål, den senare daterad den 20 april 1865. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1717. Med tryckt dedikation till drottning Lovisa Ulrika, den främsta bland svenska silkesodlare. Bland ”de bästa authorer” från vilka Heldenhielm hämtat anmärkningar märks bland andra Mårten Triewald. Johan Adam Heldenhielm (1719-73) var sjöofficer och blev kommendör vid jaktvarvet 1754. På denna återvändsgränd i den svenska hushållningspolitiken satsades stor möda och enorma ekonomiska resurser med målsättningen att minska importbehovet av silketråd och sidentyger. Klimatförutsättningarna ville dock annorlunda. Den tidigare ägaren är troligen förste expeditionssekreteraren Johan Lychou (1757–1823), adlad 1799 med namnet af Zellén tillsammans med hovrättsrådet Nils Zellén, som var styvfar till hans svärmor. Han fick avsked med landshövdings karaktär 1809.

Sthlm, J. Beckman respektive P. P. Elde & comp. respektive A. Holmberg & comp., (1858)-70. Stor 8:o. (3,1 blank),3-63,(1 blank),1-404 + (4),412 + (4),560,(4) + (4),639,(3) + (2),579,560-561,(3) + (2),486,(2) + (4),468,(2) + (2),469-804,(2) + (4),40 + 78,(2),81-144,IV,145-184,V-VIII,185-276,(1,1 blank),281-314 + (4),104 s. + HAMMAR, ÅKE C. W:M. Socken-statistik öfver Sverige, efter C. af Forsells socken-statistik. Utarbetad samt tillökad efter nyare officiella källor och handlingar. Sthlm, 1860. Stor 8:o. (4),132 s. Åtta samtida svarta hfrbd med upphöjda bind och guldlinjerade ryggar. Blekblå marmorerade snitt. Ryggarna ganska nötta och med en hel del repor. Hammars arbete är bundet innan det avslutande registret på 104 sidor. Enstaka fläckar. De första 40 sidorna i andra sidföljden i del I något lagerfläckiga. Liten textförlust i texten på s. 404 i samma del. Namnteckning Bertil Ekberg 1923 på försättsbladen. Bra svit behändigt uppdelad i åtta volymer. Redigerades av ett flertal medarbetare där Gustaf Thomée stod för kontinuiteten. Andra medarbetare var Gustaf Hogner, G. P. Westerling, Åke C. V. Hammar, V. G. Granlund och L. Westerberg. Fortfarande ett mycket användbart uppslagsverk. Att delar av subskribentförteckningen, vissa rättelse- och smutstitelblad etc. saknas får nästan anses som legio beträffande detta verk. Denna svit är ovanligt komplett med både supplementet och det användbara registret. Som ofta saknas de två bladen betitlade ”Första förteckning öfver sådana ställen...” som trycktes redan 1858. Linnström Svenskt boklexikon I:544 uppger att en del exemplar av Hammars arbete har uppgift på omslaget att det är en supplementhäfte till det större verket här. Det skulle då kunna räknas som ett extra supplement.

Uppsala, 1886-95. (4),163,(1) + (6),221,(1) + (6),266 + (2),120 s. & 1 plansch. Fyra svarta halvmarokängbd med upphöjda bind, titeletiketter av brunt skinn, mönsterpressade marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Ryggarna lite ojämnt blekta till brunt. Fjärde delen bitvis lagerfläckig. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Särtryck i 25 exemplar på bra papper av artiklar ur ”Samlaren” i de två första delarna, vilka bland annat innehåller”Striden mellan Olavus Petri samt Peder Galle och Paulus Heliæ” och ”Kellgrens bref till Rosenstein” i första delen, ”Den nyfunna Birgittahandskriften”, ”Några småskrifter af Olavus Petri”, ”Våra äldsta psalmböcker” och ”Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik” i andra delen. Del III är en monografi med titeln ”Lars Wivallius. En tidsbild från sextonhundratalet” och del IV ”Lars Wivallius. Dikter”. Ytterst sällsynt komplett som här!