Search Results

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1824. 4:o. (2) s. Oskuren och vikt. Bra ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Daterad i Lund den 18 maj 1824 och uppenbarligen distribuerad som ett bihang till en tidning. Zetterstedt går i svaromål mot den bild av honom och hans forskning som Sven Nilsson presenterat på s. XV-XX i förordet till ”Svensk ornithologi” 1824. Zetterstedt önskar att Nilssons ”hesa ljud, likt echo, sedan det brutit sig mot klippan, återgå till sitt ursprung och der försvinna.” I en kommande ”Fauna lapponica, med hvars utarbetande jag dagligen är sysselsatt”, ska Zetterstedt redovisa än fler vetenskapliga resultat från sina resor, däribland flera för Nilsson okända arter, trots att denne sedan fem år tillbaka tagit upp subskription för ”en fullständig Skandinavisk fauna”. Någon fullständig fauna för Lappland utgav Zetterstedt aldrig, däremot en omfattande ”Insecta Lapponica” 1838-40. J. W. Zetterstedt (1785-1874) och Sven Nilsson (1787-1883) var bägge verksamma vid Lunds universitet och Zetterstedt efterträdde Nilsson som rektor för universitetet 1846. Gunnar Brusewitz har skrivit om Johan Wilhelm Zetterstedt och Sven Nilsson i ”Den nöjsamma nyttigheten”.

Sthlm, C. F. Marquard, 1801. 8:o. 144 s. Häftad i nött samtida gråpappersomslag med trasig rygg. Oskuren. Lätta lagerfläckar och bitvis lite solkig. Ljus fuktrand i övre marginalen på titelbladet och på s. 75 till slutet. Med B. Hallgrens namnteckningar på titelbladet och överstruken namnteckning på främre omslags insida. Lundberg s. 53.

Karlstad, E. Höijer, 1807-08. 8:o. (2),196 + 220 + 200 + 128,121-176 s. Två något nötta samtida blå glättade pappbd med bruna titeletiketter. Pärmar och rygg ställvis ytligt nötta och fläckiga. Inlagorna lätt lagerfläckiga på sina håll. I del I en kraftig liten rostfläck i övre marginalen på s. 97 och i yttermarginalen på s. 135-42 med ett litet hål samt i texten på s. 167-68. Den andra delen har ett litet hål i inre marginalen på s. 153-92 och del III har en mindre pappersförlust i nedre marginalen på s. 65. I samma del några små bläckfläckar i texten på s. 96 och i marginalen på s. 111-12 respektive 115-20. I sista delen har några bläckfläckar i det främre snittet trängt in i yttermarginalen på sina håll. Med Per Ohlssons namnteckning daterad [18]97. Bring Itineraria svecana 345. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 223. Brings kollationering av fjärde delen är felaktig då tryckaren av misstag låtit två Q-ark med samma paginering men olika innehåll följa på varandra. Originalet, ”Reise durch Schweden im Jahre 1804”, utkom 1805-06. En ny svensk upplaga av de tre första delarna trycktes 1813-17. Del I-II innehåller mycket omfattande skildringar från Västergötland och Göteborg, bland annat omtalas ett besök hos Pehr Tham på Dagsnäs. I del III skildras bland annat samerna och norra Sverige och i del IV går färden söderut igen. Ernst Moritz Arndt (1769-1860) var född i svenska Pommern och gjorde sin första resa i Sverige med rekommendationsbrev från bland andra Thomas Thorild till Carl Christoffer Gjörwell d.ä. Han blev professor i historia i Greifswald 1806 och är känd för att ha övertygat Gustav IV Adolf att avskaffa livegenskapen i de svenska provinserna i Tyskland. Senare var Arndt drivande för ett enat Tyskland.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1786. 4:o. 64 s. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVI. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1787. 4:o. 109 s. Med grav. vinjett på s. 3, 19, 65 och 85. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 4:o. 214 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 61, 177 och 189. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVIII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 4:o. 124 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 5, 87 och 103. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXIX. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 4:o. 53 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 7 och 23. Samtida nött och restaurerat marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg. Infärgade blåa snitt och rosa klistermarmorerade för- och eftersättspapper. Nyare titeletikett med texten: ”Handlingar rörande Svenska acad.”. Ryggen med delvis renoverade småskador överst. En del lager- och småfläckar. Med några lagade revor på de sista bladen. Med Lunds universitetsbiblioteks förgyllda ryggexlibris med tre kronor överst på ryggen och dess duplettstpl på försättsbladet. Svenska akademien tryckte en första serie av handlingar i stort kvartoformat fram till och med 1795. Dessa delar trycktes sedan om i oktavformat i början av 1800-talet. I första arbetet efter stadgarna följer från sidan 32 inträdestalen av herrarna von Höpken, Kellgren, von Hermansson, Fersen, Oxenstierna, Adlerbeth, af Botin, Schröderheim, Gyllenborg och von Rosenstein. Högtidsdagen 1786 öppnades av Kellgren, Rosenstein höll tal, Gustav III:s anonymt inlämnade äreminne över Lennart Torstenson avtrycks, liksom Nils Lorentz Sjöbergs ”Ode öfver Gustaf Adolphs anträde til regeringen” och ”Et stycke ur Tåget öfver Bält, jemte tilläggning” av Gyllenborg och sedan avslutades mötet med Carl Gustaf af Nordins minnesteckning över Erik Dahlberg. Högtidsdagen 1787 innehåller ”Anmärkningar om vitterhet och smak” av Rosenstein, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Magnus Lehnberg, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Axel Gabriel Silfverstolpe”, ”Ode öfver försynen” av Samuel Niclas Casström och Nordins minnesteckning över Clas Christensson Horn. Högtidsdagen 1788 innehåller ”Äreminne öfver Carl Carlsson Gyllenhielm” av Lehnberg. ”Gustaf Wasa til Hemming Gadd: heroid” av Gustaf Regnér och Nordins minnesteckning över Peter Julius Coyet. Högtidsdagen 1789 innehåller ”Lofsång öfver Baltzar Horn” av Carl Gustaf Nordforss och Nordins minnesteckning över Nils Jöransson Stiernsköld. Volymen tycks vara bunden av Christian Bong (1742-96) i Lund för Lunds universitetsbibliotek.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 256,(8) s. + RYDHENIUS, PETRUS. Historia scholæ gymnasiique Skarensis, incunabula eorum, incrementa, & quæ varia fuerint, â primis christianismi temporibus, in hunc usqve diem, fata, succincte exhibens, panegyrica oratione comprehensa, quam, circa solennem rectoratus resignationem, in freqventissimo virorum juvenumque auditorio, dei 22 junii, a:o M.DCC.XXVI, habuit. Skara, H. A. Möller, (1727). Liten 8:o. (8),80 s. Hfrbd från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg vilken är hårt nött. Det första arbetet med blåmarmorerat övre snitt och i övrigt oskuren. Lite bruntonad inlaga med enstakalager- och småfläckar. Det andra arbetet i väsentligt mindre format samt hårt skuret med delvisa förluster av arksignaturer och kustoder samt nedersta raden i impressum. Sista sidan i det andra arbetet med en samtida namnteckning (Friberg?). Med Johan Henrik Schröders exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9133. Sallander Litteratur om Västergötland 412: ”sällsynt”. På s. 23 ett deltitelblad till Olaus Odhelius jubileumstal över drottning Kristina med inledande gymnasieprogram daterat den 20 augusti 1741. Sidan 88 är ett deltitelblad till Sven Hofs ”Dissertatio epistolaris, de scholis ordinandis et curandis”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9132. Sallander Litteratur om Västergötland 826: ”sällsynt oration”. Med hyllningsverser av A. O. Rhyzelius och L. Forsselius. Skara skolas och gymnasii historia sammanfattad i ett högtidstal den 22 juni 1726.

Regensburg, typis Weissianis, 1760. 4:o. 24 s. & 1 utvikbar handkolorerad grav. plansch. Rödbrunt pappbd med mörkt blå titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla marmorerade snitt. Fint ex. Nissen Die zoologische Buchillustration 3627. Planschen ritad och graverad av I. St. Loibel. Jacob Christian Schäffer (1718-90) var tysk präst, botaniker, mykolog, entomolog, ornitolog och uppfinnare. Parallellt med sin prästerliga bana utgav han 1759 ”Erlechterte Arzney-Kräuterwissenschaft”, en botanisk handbok för läkare och farmaceuter om medicinska effekter av växter. 1762-64 skrev han fyra rikt illustrerade volymer inom mykologi, ”Natürlich ausgemahlten Abbildungen baierischer und pfälzischer Schwämme, welche um Regensburg wachsen”. 1774 utkom ”Elementa Ornithologica”, i vilken han framlade ett system för klassificering av fåglar baserade på benens struktur. Detta arbete följdes upp med ”Museum Ornithologicum” 1789, i vilket han beskriver arter i sina egna samlingar. Inom entomologien publicerade Schäffer 1779 ett arbete som omfattade tre volymer, ”Icones insectorum circa ratisbonam indigenorum coloribus naturam referentibus expressae”, vilket innehöll 280 handmålade planscher föreställande omkring 3000 insekter. En introduktion till entomologien, ”Elementa entomologica”, följde 1789. Schäffer hade även en omfattande kuriosakabinett, ”Schaefferianum Museum”, vilken var öppen för allmänheten och som Goethe besökte under sin resa till Italien. Som medlem av talrika akademier korresponderade han med många naturforskare, inklusive Carl von Linné. Naturforskning var inte det enda område som intresserade honom. Han utförde experiment med elektricitet, färger och optik och uppfann även en tidig tvättmaskin, vilket han presenterade 1767 i ”Die bequeme und höchstvortheilhafte Waschmaschine”. Andra uppfinningar var bl.a. en såg och en ny masugn. Pappersframställning var ochså något som han intresserade sig för under 1765-71, vilket resulterade i ”Versuche und Muster, ohne alle Lumpen oder doch put einem geringen Zusatze derselben, Papier zu machen”. Detta arbete visade att sådant som olika växter, t.ex. poppel, mossa och humle kunde användas vid papperstillverkning.

Amsterdam, chez Pierre Humbert, 1732. 12:o. (12),210,(18) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Bra stänkdekorerat hfrbd från 1700-talets slut med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Röda snitt. Bandet ngt nött och med en större fläck på frampärmen. Försättsblad saknas. Titelbladet ngt solkigt, i övrigt med enstaka småfläckar. Flera äldre under- och förstrykningar i blyerts. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Första upplagan trycktes 1727 i Paris, en ny upplaga 1730. Anne-Thérèse de Lambert (1647-1733) var fransk författare och drev en populär litterär salong i Paris som har beskrivits som centrum för dåtidens intellektuella liv i staden. Hennes ”Reflexions” - som rör kvinnans situation och väsen - var inte tänkta att publiceras och när det trots allt skedde försökte hon köpa upp stora delar av upplagan. Flera piratutgåvor utkom och arbetet översattes även till engelska.

Sthlm, L. Salvius, (1752). 4:o. 34 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla gula snitt. Litet streck nedtill på titelsidan. Enstaka småfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 88. ”Herde-spel” har en stark rojalistisk tendens, vilket användes emot Dalin 1756 i samband med att han avlägsnades från hovet och förbjöds att undervisa kronprinsen och träffa kungafamiljen och efter deras misslyckade statskupp.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),70,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida enkelt hfrbd utan ryggtitel. Stänkta snitt, Ryggen lite mörknad. Enstaka fläckar. Planschen är infästad på det sista blanka bladet och har ett smalt klipp i nedre marginalen, vilket skurit bort en del av gravörens namn. Samtida bläcknumrering ”98” på frampärmen. Namnteckning Carl Wilh. Ahlgrén på titelbladet. Planschen signerad C. L. Schultz. Med tryckt dedikation till Bror Cederström. Roswall var löjtnant vid eskadern på Sveaborg. ”Mineuriet är en vettenskap, som lärer att genom krut och underjordiske arbeten spränga jord, berg eller murar”. Textens början har hänvisning till planschens femton figurer.

Sthlm, 1929-31. 236,(3) + 254,(2) + 196,(3) s. & plr. Tre mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och med lite nötmärken vid binden. Tryckt i 200 exemplar, varav detta är nr 120. Del I behandlar tiden Gustav Vasa - Kristina, del II Karl X Gustav - Adolf Fredrik, och del III Gustav III - Karl XIII. Ett standardverk som bland annat avtrycker olika typer av inventarier för de kungliga konstsamlingarna. I första volymen ligger ett tryckt reklamblad för del II med citat ur recensioner.

Köpenhamn, N. Møller, 1780-91. 8:o. Grav. porträtt,(4),LXVI,(2),456 s. & 6 grav. plr + VIII,408 s. & 5 grav. plr + (8),304 s. & 6 grav. plr + (6),422 s. & 4 grav. plr. Tre samtida ngt nötta skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och titeletiketter i glättad papp. De två första banden med små röda nummeretiketter i skinn klistrade på översta ryggfältet. Det tredje bandet avvikande, ngt lägre och med grön deltiteletikett i papp samt med mer nött rygg. Andra bandet med hack i titeletiketten. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Del IV delvis med fuktfläck i inre marginalen. De två första banden med Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris. Bibliotheca danica IV:165. Planscherna signerade Clemens respektive D. Chodowiecki. I den danske författaren Johannes Ewald (1743-81) har man velat se en föregångare till Oehlenschläger och romantiken. Reminiscenser av hans dramer ”Fiskarne” och ”Balders død” återfinns i Kellgrens dramatik. Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris skapades 1710 under Eric Benzelius d.y:s tid som bibliotekarie. Stämplarna inköptes till biblioteket och kom att användas under hela 1700-talet. Den latinska textslingan är hämtad från Diodorus Siculus och betyder ungefärligen ”själens hälso-anstalt” eller ”medicin för själen”.

Sthlm, A. Bohlin, 1844-49. 8:o. (8),276 + (2),277-499 s. Två häftade volymer. Del I oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen ngt solkig och med reva upptill, bakre omslag med lång reva i ytterfalsen. Del II oskuren med trasigt tryckt omslag som är loss. De flitigt lästa inlagorna med en del fläckar, t.ex. på s. 25, 311, 375 och 407. Första arket loss och naggat i marginalerna. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister tyvärr delvis missfärgat det andra häftets titelblad. Andra häftet med dedikation till L. F. Rääf från utgivarna daterad den 22 maj 1849. Allt som utkom. Hyltén-Cavallius var huvudansvarig för texterna medan Stephens bidrog med kommentarer och hänvisningar. Utgivarna tillhörde bägge L. F. Rääfs bekantskapskrets och redan 1841 gästade Hyltén-Cavallius Rääfs Bulsjö. Hyltén-Cavallius skrev långt senare apropå Rääf att ”vi förstodo varandra i allt, utom politiken”. Rääfs namn förekommer inte i ”Svenska folk-sagor och äfventyr” men efter riksdagen 1844 ska Hyltén-Cavallius ha upptecknat en saga av Rääf ”för att trycka bland alla de andra”. I ett brev till Hyltén-Cavallius daterat den 30 augusti 1849 tackar Rääf för andra delen av ”Svenska folk-sagor” som han fått sig tillsänt i ett paket från Klemming.

(Paris, 1632?). 8:o. 565,(1,2 blanka) s. & 2 utvikbara träsnittsplr. Med tre träsnittsillustrationer i texten. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Pärmarna ngt bågnade. Någon enstaka småfläck. Från Biby. Trycktes första gången 1594, en rad upplagor på flera språk utkom av denna skrift riktad mot katolska ligan och den spanska inblandningen i de franska hugenottkrigen.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 8:o. (7) s. Tagen ur band. Loss i häftningen. Bra ex. Melodin till visan är hämtad ur teaterstycket ”Bobis bröllop”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen. Spricka i ryggen. Främre tryckt rosa glättat omslag medbundet, men lätt nött och solkigt. Med ljusa fuktränder på de första och sista sidorna. Inklistrad nummeretikett på försättsbladet och med C. A. Ströms namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4338. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691, noten. Inarbetades och utvidgades 1818-19 i Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare” I-II.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1841)-42. Tvär-folio. (48) s. & 24 litograferade plr. Samtida stiligt men ganska nött svart saffianbd med guldornerad rygg. Främre pärmen med guldornerade ramlinjer och stora hörnstplr samt centralt placerat ramverk. Bakre pärmen med guldornerade ramlinjer och ramverk samt blindpressade ramverk. Ryggen hårt nött och naggad upp- och nedtill. Främre ytterfalsen med spricka nedtill. Lite svag i häftningen. Textbladen ofta bruntonade och småfläckiga samt delvis med en fuktrand i marginalerna. Planscherna delvis med enstaka lagerfläckar, företrädesvis i marginalerna, och på slutet med fuktrand i marginalerna. Med Hedvig Walls guldpressade namn på frampärmen och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Saknar bilagan! Brage Skrivet om Göta kanal 267. Utgavs häftesvis. En karta över segelleden var tänkt att åtfölja häftena men försenades. 1843 lät utgivaren därför trycka en häftesbilaga med titelblad och svensk respektive fransk text som utdelades gratis. Den texten saknas i föreliggande exemplar, här finns bara de ursprungliga svenska textbladen som medföljde planscherna. Litografierna är utförda av O. Cardon efter Billmarks förlagor och tryckta av J. Cardon. Utgivare var O. P. Sturzen-Becker. Målaren, tecknaren och litografen Carl Johan Billmark (1804-70) är främst känd för sina arbeten med landskapsvyer.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 8:o. 32 s. + HOORN, JOH. von. Det andra bref/ til den edle och höglärde doctorn, anatomiæ professorn, och kongl. Collegii medici assessorn, herr Magnus Bromell, hwaruti det/ uti förra brefwet/ oafgiorda twifwelsmålet: om corruption, eller rötan/ kan komma ett döfödt barns lunga at flyta; genom många ther öfwer giorda prof/ aldeles förkastas; och ther emot faställes: at barnet/ hwars lunga flyter/ är lefwandes hijt til werlden födt. Som ock: hwad orsaken är: at en drunknader kropp siunker/ och någon tijd ther effter/ åter upflyter igen. Samt: om ett omogit barns tecken. Sthlm, J. L. Horrn, 1720. 8:o. 16 s. Tagna ur band och insatta i nya gråpappersryggremsor. Oskurna. Båda titelbladen med gammal bläcksignatur i nedre hörnet. Den första delen ngt bruntonad och med en lagning i marginalen på sista sidan. Waller 4879 och 4881. Av första delen utkom en andra upplaga i Västerås 1759. Hoorn diskuterar i dessa arbeten hur man genom lungans beskaffenhet hos avlidna foster kan avgöra huruvida de varit dödfödda eller dött efter förlossningen. Andra arbetet diskuterar också varför en drunknad med tiden flyter upp till ytan. Breven hade sin grund i Hoorns arbete som rättsmedicinsk expert i barnamordsmål.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1826. 12:o. IV,441,(3) s. Samtida mörkbrunt hfrbd med guld- och rik blindpressad ryggdekor samt grönmarmorerade snitt. Ytligt nötta ytterfalsar. Bra inlaga med några obetydliga småfläckar. Prydlig anteckning om boken på försättsbladet av Gustaf Adolf Sparre och dennes diskreta accessionsnummer. Från Trolleholm med Carl Trolle-Bondes exlibris och hans monogram i guldtryck nederst på ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1785. Det franska originalet, ”Memoires de ce qui s’est passé en Suede”, utkom första gången 1674-75. Det är endast första delen som har översatts till svenska i denna utgåva. Pierre Hector Chanut (1604-67) var 1645-49 fransk ministerresident i Sverige och innehade ambassadörsposten i Stockholm och Lübeck 1649-53. Arbetet är en av de mer betydelsefulla källorna till drottning Kristinas historia. Chanut var kulturellt intresserad och sammanförde till exempel Kristina och Descartes samt ansågs ha påverkat hennes beslut att konvertera till katolicismen. Gustaf Adolf Sparre (1802-86) var justitieminister 1848-56. Efter sin avgång som minister utnämndes han till president i Svea hovrätt och avslutade till sist sin karriär som riksmarskalk från 1864 och fram till sin död. Han ägnade sig även åt forskning i svenska medeltidshandskrifter, i synnerhet rörande svensk adelsgenealogi från denna tid och byggde upp en stor boksamling, vilken efter hans bortgång förvärvades av släktingen Carl Trolle-Bonde på Trolleholm.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,(2 blanka),185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Samtida ganska nött hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg och grönstänkta snitt. Främre nedre pärmhörnet bräckt. Främre inre falsen delvis sprucken. Kartan med gamla lagningar och limfläckar. Inlagan ställvis lager- och småfläckig med enstaka marginalnoteringar. Små fuktfläckar i övre marginalen i början och en reva i inre marginalen på s. 75 i den andra pagineringsföljden. Andra delen är häftad med ett bevarat främre blankt omslag samt delvis lös i häftningen. Detta arbete är provisoriskt fastsatt vid del I med ett snöre. Pärmens insida med namnteckning, ”Segerström”´ Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén Sörmländsk bibliografi s. 50. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Köln, A. Binghy, 1641. 12:o. Extra grav. titelblad,(20,1 blank,1),334,(2 blanka) s. Fläckigt samtida pergamentbd med dels en nött handskriven titeletikett, dels en tryckt och bläcknumrerad biblioteksetikett på ryggen. Inlagan med enstaka fukt- och småfläckar. Gamla understrykningar och marginalanteckningar företrädesvis i början. En del bläckkludd på det extra grav. titelbladet. En rostfläck i texten på s. 43-44. Med en namnteckning daterad 1678, ”Christiang Ernestus Pressier”, och en oidentifierad gammal stpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3797, noten. VD17 3:006410M. Det extra titelbladet har förlagsorten Antwerpen. Första upplagan utkom 1633 under titeln ”De bello suecico commentarii” och flera andra upplagor såg dagens ljus under växlande titlar. Verket översattes bl.a. till franska. Författaren, som ofta stavas Borgo, var italienare.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII s. & plr + (2),528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(1) s.,752 spalter,(6) s. + 753-1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fem lätt nötta röda hklbd med vinröda titeletiketter i skinn och rödstänkta snitt. Med några svaga blyertsanteckningar. Prydlig svit ur Sune Lindqvists bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer.

Norrköping respektive Sthlm, 1897-1905. (4),293 + (8),328 + (8),369 + (4),345 + 385,(1) + 376 + 389,(2) + 350,(2) + 308,(1) + 304,(1) s. Delvis med svartvita porträttavbildningar i texten. Fem bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, titeletiketter och deletiketter samt marmorerade snitt. Ett främre omslag medbundet per volym och från del V till alla delar, delvis med lagningar. Ryggarna lite blekta och nötta, pärmarna med smärre nötningar. Författarnamnet utskrivet på baksidan av smutstitelbladet i del I. Registerbladet i del II med liten lagning och i del VI med mindre marginalfläck. Med John Lithanders exlibris. Del V-X är ”Ny följd I-VI”. Med fler än 300 kortare eller längre biografier över rika köpmän, industriidkare, godsägare m.m., huvudsakligen verksamma på 1800-talet. Verket väckte skandal på sin tid. John Lithander blev 1898 delägare i sin fars firma P. Em. Lithander & co i Göteborg.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (16),209,230-619,(1) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Stänkta snitt som är något mörktonade fram till ark Z sid. 388, därefter ljusare p.g.a. annan papperskvalité. Ryggen och främre falsen nötta och pärmpapperet delvis avskrapat. Nötta pärmkanter och hörn. Spridda lager- och fuktfläckar, vilka är något flera på t.ex. s. 1-16, 63-78, 143-46 och 303-42. Med Margaretha Cronstedts exlibris. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3577. Pritzel 4207. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Företalet är av utgivaren Linné vars eventuella inflytande på redigeringen av Hasselquists text har diskuterats. Hasselquists naturaliesamlingar och hans arabiska manuskript förvärvades av Lovisa Ulrika till Drottningholmssamlingarna efter att han dött av tuberkulos i Smyrna 1752, endast 30 år gammal. Arbetet är en av de första naturalhistoriska beskrivningarna över Palestina och översattes till engelska och tyska 1766, till franska 1768 och 1769 samt till holländska 1771. Fredric Hasselquist (1722-52) var prästson och hade 1747 disputerat på en avhandling om växternas verkan under Linnés presidium.