Search Results

Berlin, bibliopolio Flittneriano, litteris C. A. W. Schmidt, 1825. 16:o. LIV,373,(1) s. Samtida trevligt grönt glättat pappbd med guldlinjerad rygg och röd mönsterpressad titeletikett. Gula snitt. En liten ytlig pappskada på ryggen. Titelbladet med liten solkfläck nedtill. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Praktisk flora i litet format över de fanerogamer som växte i trakten av Berlin. Johann Friedrich von Brandt (1802-79) var tysk zoolog och botaniker.

Gotha, C. W. Ettinger, 1797. 8:o. VI,608 + (10,2 blanka),516 s. Två samtida ngt nötta stänkdekorerade hfrbd med guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och gröna runda nummerskyltar i glättad papp. Rödstänkta snitt. Första volymen etikettsignerad J. C. Caloander & son i Stockholm. Ryggarna med några mörkare fläckar. Inlagan med bara ngn enstaka småfläck. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Leopold Anton Kaufhold (född 1766) var handelsman från Friedrichsdorf som kom att spendera en längre tid i Spanien, förmodligen som inkallad expert i ekonomiska frågor. I sitt arbete intresserar han sig bl.a. för landets bergsbruk och naturtillgångar, men beklagar sig över de dåliga förhållandena i landet som försvårar ekonomisk och andlig utveckling. María Luisa Esteve Montenegro kallar i artikeln ”Leopold Anton Kaufhold: visión antitética de España” arbetet för den första egentliga resebeskrivningen på tyska om Spanien. Bokbindaråldermannen Johan Carl Caloander (1752-1833) var en av sin tids främsta bokbindare i Stockholm. Han hade egen verkstad från 1779 till 1831 och utnämndes till hovbokbindare 1796. Han band uppenbarligen många volymer åt L. J. Sederholm, varav några som här är signerade.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (2),286,(4) s. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och guldlinjerad rygg. Pärmarna är klädda med marmorerat klot. Rödstänkta snitt. Ryggen något blekt och falsarna lätt nötta. Enstaka fläckar. Första delen med svag fuktrand av skiftande gestalt nedtill. Mindre fuktrand i övre marginalen på de sista åttio sidorna i andra delen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1868. Stor 4:o. 35 s. & 3 litograferade plr, delvis i färg. Blått hklbd med grön titeletikett i skinn. Ryggen ngt blekt. Ett nära samtida lite lagat och solkigt främre pappomslag medbundet med A. Klinckowströms namnteckning daterad 1890. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Kongl. svenska Vetenskaps-akademiens handlingar. Bandet 7. N:o 3. Hulth 573. Lundberg s. 13. Författarens anteckningar grundar sig på iakttagelser under en resa till Jan Mayen 1863. Förutom djurlivet i allmänhet beskrivs även den omfattande sälfångsten i området. Lundberg skriver: ”Fiskfaunan är här så godt som okänd. Scymnus borealis cuv. haakjæringen, var den enda fisk, förf. såg deruppe, och den enda, som var ishafsfararne bekant.” Planscherna avbildar grönlandssäl, storsäl (skäggsäl), blåssäl (klappmyts) och olika typer av is. Zoologen August Quennerstedt (1827-1926) hade besökt ögruppen 1858 som medlem av den första svenska polarexpeditionen, ledd av Adolf Erik Nordenskiöld och Otto Torell. Axel Klinckowström (1867-1936) var bl.a. zoolog och besökte Spetsbergen 1890, vilket han beskrev i ”Tre månaders dag”, som utkom 1891. Gunnar Brusewitz medverkade själv i den svenska polarexpeditionen Ymer-80, en resa han skrivit om i ”Arktisk sommar”, där föreliggande arbete är upptaget i litteraturlistan.

Bari, tipografia Sante Cannone e figli, 1840. 12:o. (6),V-XI,(1 blank),100 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, rött alrotsmarmorerat pärmpapper och svagt brunstänkta snitt. Fin inlaga. Årtalet ändrat för hand till 1842 på titelbladet. På s. (4) en garantistpl från Real Commissione de scavi d’antichità. Frampärmen med Oskar I:s guldpressade krönta pärmexlibris. Med Christian Hammers och Nils Fries exlibris samt diskret inköpsanteckning i blyerts och inklistrat katalogurklipp. Fint ex. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 40, figur 338. Författad av Fenicia vid arton års ålder och är ett tragiskt skådespel om en resa till Kina. Huvudpersonen Amavan är ”fratello dell’ imperatore defunto, e reggente dell’ imperio pel giovine Kan-ghi, figlio di Kun-ghi”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1799. 8:o. (4),368,371-73,(13) s. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen mörknad och torr. Inlagan med enstaka lite tråkiga lager- och småfläckar. Liten fuktfläck upptill i inre marginalen på s. 307-34. Med Elof Ihres namnteckning. Trevligt ex. från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. Första upplagan utkom i Göteborg 1776. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen. Elof Ihre (1766-1828) var yngsta son till språkforskaren Johan Ihre och gift med Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) som var fideikommissarie till Fjällskäfte och en tredjedel av Hällefors bruk. Deras sondotter gifte sig med Petrus Fredrik von Celsing som var fideikommissarie på Biby.

Hamburg, T. C. Felginers Wittwe, 1732. 8:o. CLX,256 s. & 3 utvikbara grav. plr. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ganska nött samtida brunt hfrbd med upphöjda bind och blindpressad ryggdekor samt titeletikett i oxiderat guld på pergament. Stänkta snitt. Rygg och pärmar med en del skavanker i form av repor och nötningar. Titelbladet loss. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 20 och en reva med ett litet hål och minimal textförlust på s. 95-96. Från biskop Eric Wallers bibliotek. McKenzie A catalog of British devotional and religious books 668. Första tyska upplagan utkom 1728. Originalet ”Astro-theology: or, a demonstration of the being and attributes of God” utkom första gången 1715. Den engelska prästen och naturforskaren William Derham (1657-1735) är en viktig representant för den inflytelserika fysikoteologin som sökte bevisa guds existens genom naturens ändamålsenlighet och skapelsens fulländning och skönhet. Hans arbeten vittnar om försöken att åstadkomma harmoni mellan kristendom och framväxande fri vetenskap och orientera den gamla fromheten i den nya världsbilden och naturförklaringen. Hans skrifter fick stort genomslag i Sverige och dess främsta representant här var Linné. ”Dictionary of scientific biography” skriver ”Although works of natural theology such as these seem tedious in style, they do give a useful glimpse of the background of eighteenth-century science in England.” Eric Waller (1732-1811) var domprost i Västerås och sedermera biskop där. Han var en av de drivande bakom 1807 års skolordning och skrev förordet till densamma.

Sthlm, L. Salvius, 1749. 8:o. 116 s. Häftad i samtida svartstänkt brunt pappomslag med oläslig handskriven titel på frampärmen. Ryggpappen saknas till största delen. Något bruntonad. Spridda småfläckar, vilka är fler på titelbladet och andra bladet. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.142. Med en avslutande hyllningstext av Daniel Z. Hallman. Boken, som tillägnades prins Gustav, utmålade det rådande politiska systemet i mycket negativa färger, samtidigt som den framhöll enväldets fördelar. Kanslikollegium skyndade sig att förbjuda boken efter att man fått vetskap om att den lästs av den ryska ministern och intresserat Englands sändebud, varför man ville förhindra dess vidare spridning, i synnerhet till främmande makters kunskapare, vilka kunde fått intrycket att Sveriges politiska instabilitet var mycket större än vad som egentligen var fallet och därmed kanske locka till allianser eller anfall mot landet. Boken förbjöds genom förordningen ”Kongl. maj:ts förbud, emot missbrukad frihet wid böckers upläggande” 1749.

Köpenhamn, N. Møller, 1780-91. 8:o. Grav. porträtt,(4),LXVI,(2),456 s. & 6 grav. plr + VIII,408 s. & 5 grav. plr + (8),304 s. & 6 grav. plr + (6),422 s. & 4 grav. plr. Tre samtida ngt nötta skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och titeletiketter i glättad papp. De två första banden med små röda nummeretiketter i skinn klistrade på översta ryggfältet. Det tredje bandet avvikande, ngt lägre och med grön deltiteletikett i papp samt med mer nött rygg. Andra bandet med hack i titeletiketten. Inlagorna med ett fåtal småfläckar. Del IV delvis med fuktfläck i inre marginalen. De två första banden med Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris. Bibliotheca danica IV:165. Planscherna signerade Clemens respektive D. Chodowiecki. I den danske författaren Johannes Ewald (1743-81) har man velat se en föregångare till Oehlenschläger och romantiken. Reminiscenser av hans dramer ”Fiskarne” och ”Balders død” återfinns i Kellgrens dramatik. Uppsala universitetsbiblioteks pärmexlibris skapades 1710 under Eric Benzelius d.y:s tid som bibliotekarie. Stämplarna inköptes till biblioteket och kom att användas under hela 1700-talet. Den latinska textslingan är hämtad från Diodorus Siculus och betyder ungefärligen ”själens hälso-anstalt” eller ”medicin för själen”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,(2 blanka),185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Samtida ganska nött hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg och grönstänkta snitt. Främre nedre pärmhörnet bräckt. Främre inre falsen delvis sprucken. Kartan med gamla lagningar och limfläckar. Inlagan ställvis lager- och småfläckig med enstaka marginalnoteringar. Små fuktfläckar i övre marginalen i början och en reva i inre marginalen på s. 75 i den andra pagineringsföljden. Andra delen är häftad med ett bevarat främre blankt omslag samt delvis lös i häftningen. Detta arbete är provisoriskt fastsatt vid del I med ett snöre. Pärmens insida med namnteckning, ”Segerström”´ Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén Sörmländsk bibliografi s. 50. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Sthlm, L. Salvius, (1752). 4:o. 34 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla gula snitt. Litet streck nedtill på titelsidan. Enstaka småfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 88. ”Herde-spel” har en stark rojalistisk tendens, vilket användes emot Dalin 1756 i samband med att han avlägsnades från hovet och förbjöds att undervisa kronprinsen och träffa kungafamiljen och efter deras misslyckade statskupp.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII s. & plr + (2),528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(1) s.,752 spalter,(6) s. + 753-1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fem lätt nötta röda hklbd med vinröda titeletiketter i skinn och rödstänkta snitt. Med några svaga blyertsanteckningar. Prydlig svit ur Sune Lindqvists bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),70,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Samtida enkelt hfrbd utan ryggtitel. Stänkta snitt, Ryggen lite mörknad. Enstaka fläckar. Planschen är infästad på det sista blanka bladet och har ett smalt klipp i nedre marginalen, vilket skurit bort en del av gravörens namn. Samtida bläcknumrering ”98” på frampärmen. Namnteckning Carl Wilh. Ahlgrén på titelbladet. Planschen signerad C. L. Schultz. Med tryckt dedikation till Bror Cederström. Roswall var löjtnant vid eskadern på Sveaborg. ”Mineuriet är en vettenskap, som lärer att genom krut och underjordiske arbeten spränga jord, berg eller murar”. Textens början har hänvisning till planschens femton figurer.

Sthlm, 1929-31. 236,(3) + 254,(2) + 196,(3) s. & plr. Tre mörkblå halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och med lite nötmärken vid binden. Tryckt i 200 exemplar, varav detta är nr 120. Del I behandlar tiden Gustav Vasa - Kristina, del II Karl X Gustav - Adolf Fredrik, och del III Gustav III - Karl XIII. Ett standardverk som bland annat avtrycker olika typer av inventarier för de kungliga konstsamlingarna. I första volymen ligger ett tryckt reklamblad för del II med citat ur recensioner.

Norrköping respektive Sthlm, 1897-1905. (4),293 + (8),328 + (8),369 + (4),345 + 385,(1) + 376 + 389,(2) + 350,(2) + 308,(1) + 304,(1) s. Delvis med svartvita porträttavbildningar i texten. Fem bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, titeletiketter och deletiketter samt marmorerade snitt. Ett främre omslag medbundet per volym och från del V till alla delar, delvis med lagningar. Ryggarna lite blekta och nötta, pärmarna med smärre nötningar. Författarnamnet utskrivet på baksidan av smutstitelbladet i del I. Registerbladet i del II med liten lagning och i del VI med mindre marginalfläck. Med John Lithanders exlibris. Del V-X är ”Ny följd I-VI”. Med fler än 300 kortare eller längre biografier över rika köpmän, industriidkare, godsägare m.m., huvudsakligen verksamma på 1800-talet. Verket väckte skandal på sin tid. John Lithander blev 1898 delägare i sin fars firma P. Em. Lithander & co i Göteborg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1801. 8:o. 144 s. Häftad i samtida ngt nött glättat mörkblått pappomslag. Rödstänkta snitt. Främre innerfals lite sprucken. Det första arket delvis loss. Inlagan med någon enstaka småfläck och en pappersförlust i inre marginalen på s. 143-44. Samtida tillägg i bläck på s. 132. Trevligt ex. med Gustaf H. J. Dahls exlibris. En del av upplagan har tryckår 1802 i stället. ”På det derföre både unge läkare, som föreskrifva, och sjuke, som skola nyttja hvarjehanda botemedel, må kunna känna deras säkra tilförlitlighet; så har jag så väl til dessas tjenst, som äfven till herrar apothekares egen säkerhet och frikallande från sådana tilmälen, som de icke förtjena, uti följande kårta underrättelser, upte och anföra, hvarpå et medicaments antingen godhet och styrka, eller kraftlöshet och förfalskning, beror.” Carl Magnus Blom kom till Uppsala 1755 och avlade examen under Linnés presidium 1763. Han följde Linné på dennes utflykter och exkursioner, företog flera botaniska resor till hembygden i Hedemoratrakten och fick även vid några tillfällen möjligheten att göra egna botaniska iakttagelser i utlandet. Större delen av sitt liv levde han sedan som provinsialläkare i Hedemora. Han var en flitig brevskrivare och bland adressaterna märks främst Carl Peter Thunberg och Samuel Ödmann. Apotekaren Gustaf H. J. Dahl hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes på auktion 1943.

Leipzig, bey C. G. Hilschern, 1767. 8:o. (12),246,(2 blanka) s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och spår av numera bortfallen titeletikett. Röda snitt och grönt läsband. Ryggen skadad nederst vid bakre falsen. Pärmhörnen stötta och pärmpappret delvis bortrivet nederst på bakre pärmen. Försättsblad urrivet och eftersättsbladet nästan loss. Lätt fuktrand i övre marginalen på s. (9-12). En större gul fläck på s. 168 och en fläck i nedre hörnet på s. 173-76. Några blyertsförstrykningar i marginalerna. Svårläst gammal namnteckning och Anders Perssons i Västerås lilla exlibrisetikett. I en del exemplar är en förlagskatalog insatt, men den saknas här. Didier-François d’Arclais de Montamy (1702-65) skrev uppsatsen om porslin i del VII av ”Encyclopédie” utgiven av D’Alembert och Diderot. Den sistnämnde gav ut det posthuma verket ”Traité des couleurs pour la peinture en émail et sur la porcelaine” 1765 som här översatts till tyska.

Sthlm, 1946. XV,(1 blank),353,(1 blank,1) s. & faksimilplr. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ståtligt opergamentbd med handpräntat ryggtitel i rött och svart samt övre guldsnitt (Nordiska bokhandelns bokbinderi). Bra ex. Två delar i en volym. Tryckt i 500 numrerade exemplar, varav detta är nummer 235. Första delen med kort inledning, faksimil av första upplagans titelblad och planscher i reducerad skala. Andra delen med text och kommentarer. Vad gäller Skåne har H. H. von Schwerin stått för kommentarerna. Ulrik Thersner (1779-1828) var född i Finland och inträdde vid sju års ålder som skeppsgosse i flottan. Han deltog i kriget 1788-90, blev 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, inom vilken han efter att ha deltagit i krigen 1808-09 och 1813-14 avancerade till major och fick 1825 avsked som överstelöjtnant. Under en kommendering som triangelmätare i Skåne utförde Thersner teckningar av herrgårdar, vilka han under 1816 började publicera under titeln ”Fordna och närvarande Sverige”. Efter Ulric Thersners död fortsattes arbetet av dottern Thora Thersner, som övergick till att litografera planscherna. De sista publicerade häftet utkom 1867 och totalt färdigställdes 367 planscher. Verket är ett av de viktigaste svenska topografiska planschverken och avbildar i huvudsak svenska slott och herresäten.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1758. Stor 4:o. Extra grav. titelblad,(4),52 s. & 5 grav. plr. Blått marmorerat pappbd från första hälften av 1800-talet. Stänkta snitt. Obetydlig nötning överst på ryggen. Det grav. titelbladet med en del fuktfläckar och en samtida bläcknumrering i övre hörnet. En liten fläck i yttermarginalen på s. 17-26. Sista planschen med en del småfläckar. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Stort ex. från Ericsberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2156. Det fina titelbladet är ritat av Årre och graverat av Bergquist.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1924. 53,(2,1 blank,1) s. Häftad och oskuren. Omslaget delvis med svag mörkare rand nederst. Signerad av konstnären i kolofonen. Den trasiga och defekta originalkassetten medföljer. Ett av 75 numrerade ex. på van Geldern-papper. Illustrationerna är tryckta av Lundin och Karlsson i Stockholm. Detta är den första av Wrangels tre lyxutgåvor från 1920-talet om vilka Georg Svensson skriver i ”Modern svensk bokkonst”: ”Det är volymer, som får det att vattnas i munnen på varje älskare av vackra böcker och som är ämnade att tillfredsställa en långt driven bibliofil kräsenhet”. Illustrationerna, fortsätter Svensson, ”framträder med underbar pregnans på det utsökta Van Geldernpapperet. Det är också som konstverk och tolkningar utmärkta illustrationer, fint hoppassade med den genomgående högklassiga typografin.”

Regensburg, typis Weissianis, 1760. 4:o. 24 s. & 1 utvikbar handkolorerad grav. plansch. Rödbrunt pappbd med mörkt blå titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla marmorerade snitt. Fint ex. Nissen Die zoologische Buchillustration 3627. Planschen ritad och graverad av I. St. Loibel. Jacob Christian Schäffer (1718-90) var tysk präst, botaniker, mykolog, entomolog, ornitolog och uppfinnare. Parallellt med sin prästerliga bana utgav han 1759 ”Erlechterte Arzney-Kräuterwissenschaft”, en botanisk handbok för läkare och farmaceuter om medicinska effekter av växter. 1762-64 skrev han fyra rikt illustrerade volymer inom mykologi, ”Natürlich ausgemahlten Abbildungen baierischer und pfälzischer Schwämme, welche um Regensburg wachsen”. 1774 utkom ”Elementa Ornithologica”, i vilken han framlade ett system för klassificering av fåglar baserade på benens struktur. Detta arbete följdes upp med ”Museum Ornithologicum” 1789, i vilket han beskriver arter i sina egna samlingar. Inom entomologien publicerade Schäffer 1779 ett arbete som omfattade tre volymer, ”Icones insectorum circa ratisbonam indigenorum coloribus naturam referentibus expressae”, vilket innehöll 280 handmålade planscher föreställande omkring 3000 insekter. En introduktion till entomologien, ”Elementa entomologica”, följde 1789. Schäffer hade även en omfattande kuriosakabinett, ”Schaefferianum Museum”, vilken var öppen för allmänheten och som Goethe besökte under sin resa till Italien. Som medlem av talrika akademier korresponderade han med många naturforskare, inklusive Carl von Linné. Naturforskning var inte det enda område som intresserade honom. Han utförde experiment med elektricitet, färger och optik och uppfann även en tidig tvättmaskin, vilket han presenterade 1767 i ”Die bequeme und höchstvortheilhafte Waschmaschine”. Andra uppfinningar var bl.a. en såg och en ny masugn. Pappersframställning var ochså något som han intresserade sig för under 1765-71, vilket resulterade i ”Versuche und Muster, ohne alle Lumpen oder doch put einem geringen Zusatze derselben, Papier zu machen”. Detta arbete visade att sådant som olika växter, t.ex. poppel, mossa och humle kunde användas vid papperstillverkning.

Amsterdam, chez Pierre Humbert, 1732. 12:o. (12),210,(18) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Bra stänkdekorerat hfrbd från 1700-talets slut med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Röda snitt. Bandet ngt nött och med en större fläck på frampärmen. Försättsblad saknas. Titelbladet ngt solkigt, i övrigt med enstaka småfläckar. Flera äldre under- och förstrykningar i blyerts. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Första upplagan trycktes 1727 i Paris, en ny upplaga 1730. Anne-Thérèse de Lambert (1647-1733) var fransk författare och drev en populär litterär salong i Paris som har beskrivits som centrum för dåtidens intellektuella liv i staden. Hennes ”Reflexions” - som rör kvinnans situation och väsen - var inte tänkta att publiceras och när det trots allt skedde försökte hon köpa upp stora delar av upplagan. Flera piratutgåvor utkom och arbetet översattes även till engelska.

Oxford, 1933. XI,(1),246,1-68 s. & VII plr. + (SHERBORN, C. DAVIES) An index to the authors (other than Linnæus), mentioned in the catalogue of the works of Linnæus, preserved in the libraries of the British museum. Second edition, 1933. Oxford, 1936. 59 s. Mörkgrönt ngt nött och slitet oklbd. Registret häftat som vanligt och med reva och hörnförlust på bakre omslag. Tyvärr bara någon enstaka anteckning. Huvudarbetet med Emil Lindells respektive Birger Strandells exlibris samt bevarad urklippt adressetikett till den förre från British museum. Den andra och bästa utgåvan av denna den mest omfattande bibliografiska översikten av litteraturen av, om och kring Carl von Linné. Den förtecknar även en mängd arbeten som vid denna tid saknades i institutionens bibliotek. Emil Lindell var sin tids främsta Linnésamlare och sålde sin samling till Birger Strandell som utvecklade samlingen vidare och med tiden sålde den till Hunt botanical library i USA. Lindell har av en bifogad avskrift fått katalogen i gåva från British museum. Registret kompletterat från annat håll.

Köpenhamn, ex officina fratrum Berling, 1846. 8:o. V,(1),52 s. Mörkt brunt samtida klotryggbd med röd titeletikett på främre pärmen. Inlagan genomgående ngt bruntonad och med några enstaka lagerfläckar. Med P. G. Thorsens namnteckning. Niels Ludvig Westergaard (1815-78) var lektor i indisk-österländsk filologi och gav ut en mängd litteratur som hjälpmedel till undervisning i sanskrit. Han ägnade sig till stor del åt forskning kring indiska och iranska skrifter, språk och historia. Peder Goth Thorsen (1811-83) var bibliotekarie vid Köpenhamns universitetsbibliotek, runolog och historiker. Enligt en anteckning på insidan av den främre pärmen är detta särtryck utgivet i 25 exemplar på initiativ av Thorsen. Det är gjort ur Westergaards stora katalog ”Codices indici Bibliothecæ regiæ Hauniensis. Subjungitur index codicum Indicorum et iranocorum Bibliothecæ universitatis Hauniensis” och består alltså av den del av katalogen som förtecknar universitetsbibliotekets bestånd.

Lund, C. G. Berling, 1772. 8:o. (4),48,39-54,65-245,146-49,250-311,314-414,(20) s. Häftad i nött och blekt samtida marmorerat pappomslag. Ryggen delvis defekt och med ”1772” skrivet upptill. Främre omslaget med en reva vid ryggen nedtill. Enstaka fukt- och småfläckar. Fuktfläck upptill i inre marginalen och i övre marginalen från början till s. 40 och sporadiskt därefter. Solkig över hela sidan på en del håll, t.ex. på s. 134. Fläckar i texten på s. 297-98, 303-04 och 370-78, den sistnämnda aningen störande. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 48. Den mest omfångsrika av äldre färgeriböcker utgivna i Sverige. Jean Hellot (1685-1766) var kemist och verksam i franska Vetenskapsakademien. Han lyckades bland annat få fram olika blå färger lämpliga för inhemsk fransk porslinstillverkning. Hans ”L’art de la teinture des laines” utkom första gången 1750 och översattes till en rad olika språk. Den danska översätningen som ligger till grund för den svenska utkom under titeln ”Fuldstændig fruentimmer-farve-bog” 1768.