Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1748. 8:o. 54 s. Tagen ur band. Lite fukt- och småfläckig, se t.ex. titelbladet, s. 26, 31-34, 41 och 47. En brun fläck i ryggmarginalen de sista sex sidorna. På s. 36 två ändringar med blyerts av rollnamnen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 86. Översättning av ”L’Isle sauvage” som utkom 1743. Handlingen utspelar sig ”på en wild ö” där ett fåtal vita kvinnor, ättlingar till skeppsbrutna spanjorer, lever bland en i övrigt svart befolkning. En yngling hittas på stranden, kärlek uppstår och efter diverse förvecklingar återbördas sällskapet till moderlandet Spanien. I handlingen figurerar även de vita kvinnornas beskyddare Osmar, ”en swart wild”.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 256,(8) s. + RYDHENIUS, PETRUS. Historia scholæ gymnasiique Skarensis, incunabula eorum, incrementa, & quæ varia fuerint, â primis christianismi temporibus, in hunc usqve diem, fata, succincte exhibens, panegyrica oratione comprehensa, quam, circa solennem rectoratus resignationem, in freqventissimo virorum juvenumque auditorio, dei 22 junii, a:o M.DCC.XXVI, habuit. Skara, H. A. Möller, (1727). Liten 8:o. (8),80 s. Hfrbd från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg vilken är hårt nött. Det första arbetet med blåmarmorerat övre snitt och i övrigt oskuren. Lite bruntonad inlaga med enstakalager- och småfläckar. Det andra arbetet i väsentligt mindre format samt hårt skuret med delvisa förluster av arksignaturer och kustoder samt nedersta raden i impressum. Sista sidan i det andra arbetet med en samtida namnteckning (Friberg?). Med Johan Henrik Schröders exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9133. Sallander Litteratur om Västergötland 412: ”sällsynt”. På s. 23 ett deltitelblad till Olaus Odhelius jubileumstal över drottning Kristina med inledande gymnasieprogram daterat den 20 augusti 1741. Sidan 88 är ett deltitelblad till Sven Hofs ”Dissertatio epistolaris, de scholis ordinandis et curandis”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9132. Sallander Litteratur om Västergötland 826: ”sällsynt oration”. Med hyllningsverser av A. O. Rhyzelius och L. Forsselius. Skara skolas och gymnasii historia sammanfattad i ett högtidstal den 22 juni 1726.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Två nötta samtida bruna skinnbd, sannolikt från England, med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röda titeletiketter och gröna deletiketter. Kantförgyllning vilken till stor del är avskavd. Båda ryggarna renoverade med nyare brunt skinn. Till stor del lagerfläckiga inlagor och delvis hårt fläckade. De första och sista sidorna i båda volymerna hårt bruntonade i marginalerna. Flera marginalanteckningar i blyerts och några äldre anteckningar i bläck. Ur Lars Holms bibliotek. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok, men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Exemplaret är ovanligt nog praktiskt bundet i två band.

Sthlm, F. B. Nestius, 1829. 8:o. (4),135,(1) s. Trevligt nära samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg samt blåsprängda snitt. Ryggskinnet helt obetydligt nött upptill och ryggen med en del små repor. Lätt lagerfläckig, mer i början. En diagonal svag fuktrand över texten på s. 49-64. Med H. H. von Essens namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2052. Av samma författare översattes också ”Handbok i hästskötseln i hela dess omfång” 1833. Dieterichs var ”öfwer-djurläkare i Berlin”. Hans Henrik von Essen (1820-94) var verksam i Livregementets husarkår fram till 1855, då han fick avsked med ryttmästares titel, men är mer känd som industriman i Tidaholm. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att ”Den viktigaste dominanten under E:s uppväxtår synes ha varit hästsporten. Han fick från tidiga pojkår formligen växa upp på hästryggen och blev en av sin tids främsta hästkännare med ett vida berömt stall. I ridhuset lärde E. sig sitta kvar på ölänningens rygg utan sadel eller betsel men med händerna i sidorna”.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (2),286,(4) s. Två något nötta nära samtida glättade gröna pappbd med tegelröda titeletiketter och rödstänkta snitt. Ryggarna lite blekta och med en del småskador upp- och nedtill samt på titeletiketterna. Några tidningsurklipp har missfärgat försättsbladet till del I. En lång tvärsgående reva på eftersättsbladet i del II. Aningen lagerfläckiga inlagor. I del II mindre pappersförluster i nedre marginalen på s. 1 och 69. Spår av borttaget exlibris på frampärmarnas insidor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, beige titeletikett och mörkblå deltiteletikett. Stänkta snitt. Ryggen med ett litet nagg överst. Enstaka lagerfläckar. Reva i övre marginalen på s. (9-10) i det första arbetet. Liten rostfäck på s. 113 i det andra arbetet. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar för andra arbetet. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland respektive Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, Kongl. boktryckeriet, 1740. 4:o. (63) s. Tagen ur band och insatt i ett enkelt omslag. Ngt lagerfläckig. Titelbladet med gammal bläcknumrering överst. J. E. Carlbergs ”Förteckning” är en sammanfattning av läroplanen för den av honom grundade arkitekturskolan i Stockholm. Han kom att som Stockholms stadsarkitekt ha ett betydande inflytande på stadens utseende under nästan ett halvt sekel.

(Norrköping, Östlund & Berling, 1846). 4:o. (1) s. Häftad och oskuren i grönt tryckt omslag som har några obetydliga småfläckar. Prospektet är inhäftat och vikt. Bra ex. från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 87. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:12. Det tryckta främre omslaget har texten: ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen af utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet. Andra årgången. 26 häftet” och det bakre ”Brudarne. Af Vendela H.” I det rara prospektet, som är daterat Norrköping i december 1846, sägs bland annat att ”med namn sådana som Onkel Adam, samt C. J. L. Almquist, P. G. Sparre, Aug. Blanche, C. F. Ridderstad, A. Lindeberg, Vendela Hebbe m.fl. se vi oss också kunna lemna en god borgen derför, att Original-bibliothekets 3:dje årgång skall innehålla det utmärktare, som svenska romanlitteraturen har att erbjuda.”. Det är undertecknat ”Östlund & Berling”.

Sthlm, C. F. Marquard, 1801. 8:o. 144 s. Häftad i nött samtida gråpappersomslag med trasig rygg. Oskuren. Lätta lagerfläckar och bitvis lite solkig. Ljus fuktrand i övre marginalen på titelbladet och på s. 75 till slutet. Med B. Hallgrens namnteckningar på titelbladet och överstruken namnteckning på främre omslags insida. Lundberg s. 53.

Karlstad, E. Höijer, 1807-08. 8:o. (2),196 + 220 + 200 + 128,121-176 s. Två något nötta samtida blå glättade pappbd med bruna titeletiketter. Pärmar och rygg ställvis ytligt nötta och fläckiga. Inlagorna lätt lagerfläckiga på sina håll. I del I en kraftig liten rostfläck i övre marginalen på s. 97 och i yttermarginalen på s. 135-42 med ett litet hål samt i texten på s. 167-68. Den andra delen har ett litet hål i inre marginalen på s. 153-92 och del III har en mindre pappersförlust i nedre marginalen på s. 65. I samma del några små bläckfläckar i texten på s. 96 och i marginalen på s. 111-12 respektive 115-20. I sista delen har några bläckfläckar i det främre snittet trängt in i yttermarginalen på sina håll. Med Per Ohlssons namnteckning daterad [18]97. Bring Itineraria svecana 345. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 223. Brings kollationering av fjärde delen är felaktig då tryckaren av misstag låtit två Q-ark med samma paginering men olika innehåll följa på varandra. Originalet, ”Reise durch Schweden im Jahre 1804”, utkom 1805-06. En ny svensk upplaga av de tre första delarna trycktes 1813-17. Del I-II innehåller mycket omfattande skildringar från Västergötland och Göteborg, bland annat omtalas ett besök hos Pehr Tham på Dagsnäs. I del III skildras bland annat samerna och norra Sverige och i del IV går färden söderut igen. Ernst Moritz Arndt (1769-1860) var född i svenska Pommern och gjorde sin första resa i Sverige med rekommendationsbrev från bland andra Thomas Thorild till Carl Christoffer Gjörwell d.ä. Han blev professor i historia i Greifswald 1806 och är känd för att ha övertygat Gustav IV Adolf att avskaffa livegenskapen i de svenska provinserna i Tyskland. Senare var Arndt drivande för ett enat Tyskland.

Jönköping, J. P. Lundström, 1809. 12:o. 50,(2 blanka) s. Häftad. Fint oskuret och delvis ouppskuret ex. i ngt nött samtida gråpappersomslag. Omslagsryggen delvis trasig. Med Thore Virgins namnteckning och pärmexlibris. Rättelsebladet saknas som vanligt och bifogades uppenbarligen bara i en del av upplagan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5912. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 25f. ”Att Finnhedens inwånare, likasom de öfriga Nordens folkslag, woro tappra, följde sin konung i härfärder, och ofredade sina grannar med sjöröfweri, är af historien bewisligt”. Barthold Anders Ennes (1764-1841) bodde och levde i Småland och är väl mest bekant för sitt stora arbete om Karl XII:s officerare.

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. Grav. porträtt,(2),118 s. + FRANKLIN, BENJAMIN. Fortsättning af Benjamin Franklins enskilta lefwerne. Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 119-218,(4) s. Blågrönt klbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Lite skadat rygghuvud med smårevor i båda falsarna. Bruntonade för- och eftersättsblad. Enstaka småfläckar, t.ex. i övre marginalen på s. 145-56. Fin inlaga. Arvid Erikssons exlibris föreställande en atletisk spjutkastare. Sabin A dictionary of books relating to America 25618. Det graverade porträttet stucket av Snack. De sista fyra opaginerade sidorna utgörs av bokannonser för Utters bokhandel. På sidorna 192-209 återfinns ”Den ärlige Richards wetenskap”, som under 1800-talet flera gånger trycktes separat som folkbok. Arvid Eriksson (1898-1976) var känd som radiomajoren i början av andra världskriget, men förflyttades på grund av sin antinazistiska hållning till Gotland 1941. Efter kriget blev han svensk militärattaché i Washington. Han hade en fin boksamling med huvudsaklig inriktning på idrott och friluftsliv.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1786. 4:o. 64 s. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVI. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1787. 4:o. 109 s. Med grav. vinjett på s. 3, 19, 65 och 85. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 4:o. 214 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 61, 177 och 189. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXVIII. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 4:o. 124 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 5, 87 och 103. + Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den XX december MDCCLXXXIX. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 4:o. 53 s. Med grav. vinjett på s. 1, 3, 7 och 23. Samtida nött och restaurerat marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg. Infärgade blåa snitt och rosa klistermarmorerade för- och eftersättspapper. Nyare titeletikett med texten: ”Handlingar rörande Svenska acad.”. Ryggen med delvis renoverade småskador överst. En del lager- och småfläckar. Med några lagade revor på de sista bladen. Med Lunds universitetsbiblioteks förgyllda ryggexlibris med tre kronor överst på ryggen och dess duplettstpl på försättsbladet. Svenska akademien tryckte en första serie av handlingar i stort kvartoformat fram till och med 1795. Dessa delar trycktes sedan om i oktavformat i början av 1800-talet. I första arbetet efter stadgarna följer från sidan 32 inträdestalen av herrarna von Höpken, Kellgren, von Hermansson, Fersen, Oxenstierna, Adlerbeth, af Botin, Schröderheim, Gyllenborg och von Rosenstein. Högtidsdagen 1786 öppnades av Kellgren, Rosenstein höll tal, Gustav III:s anonymt inlämnade äreminne över Lennart Torstenson avtrycks, liksom Nils Lorentz Sjöbergs ”Ode öfver Gustaf Adolphs anträde til regeringen” och ”Et stycke ur Tåget öfver Bält, jemte tilläggning” av Gyllenborg och sedan avslutades mötet med Carl Gustaf af Nordins minnesteckning över Erik Dahlberg. Högtidsdagen 1787 innehåller ”Anmärkningar om vitterhet och smak” av Rosenstein, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Magnus Lehnberg, ”Äreminne öfver Birger Jarl” av Axel Gabriel Silfverstolpe”, ”Ode öfver försynen” av Samuel Niclas Casström och Nordins minnesteckning över Clas Christensson Horn. Högtidsdagen 1788 innehåller ”Äreminne öfver Carl Carlsson Gyllenhielm” av Lehnberg. ”Gustaf Wasa til Hemming Gadd: heroid” av Gustaf Regnér och Nordins minnesteckning över Peter Julius Coyet. Högtidsdagen 1789 innehåller ”Lofsång öfver Baltzar Horn” av Carl Gustaf Nordforss och Nordins minnesteckning över Nils Jöransson Stiernsköld. Volymen tycks vara bunden av Christian Bong (1742-96) i Lund för Lunds universitetsbibliotek.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1824. 4:o. (2) s. Oskuren och vikt. Bra ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Daterad i Lund den 18 maj 1824 och uppenbarligen distribuerad som ett bihang till en tidning. Zetterstedt går i svaromål mot den bild av honom och hans forskning som Sven Nilsson presenterat på s. XV-XX i förordet till ”Svensk ornithologi” 1824. Zetterstedt önskar att Nilssons ”hesa ljud, likt echo, sedan det brutit sig mot klippan, återgå till sitt ursprung och der försvinna.” I en kommande ”Fauna lapponica, med hvars utarbetande jag dagligen är sysselsatt”, ska Zetterstedt redovisa än fler vetenskapliga resultat från sina resor, däribland flera för Nilsson okända arter, trots att denne sedan fem år tillbaka tagit upp subskription för ”en fullständig Skandinavisk fauna”. Någon fullständig fauna för Lappland utgav Zetterstedt aldrig, däremot en omfattande ”Insecta Lapponica” 1838-40. J. W. Zetterstedt (1785-1874) och Sven Nilsson (1787-1883) var bägge verksamma vid Lunds universitet och Zetterstedt efterträdde Nilsson som rektor för universitetet 1846. Gunnar Brusewitz har skrivit om Johan Wilhelm Zetterstedt och Sven Nilsson i ”Den nöjsamma nyttigheten”.

Göteborg, Handelstidningens bolags tryckeri, 1861-62. Liten 8:o. 56 + 62,(2 blanka) s. Fint grönt lackat hfrbd med titeletikett av ljusbrunt skinn (Hedberg, 1928). Övre guldsnitt, annars endast putsade snitt. Alla tryckta gråvioletta omslagen medbundna. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris och hans sedvanliga blyertsanteckning ”coll. cat.” i början. Mycket fint ex. Bilagt maskinskrivet katalogkort. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 16. Del I består av ”Några dagar i Mölndal”, del II av ”Ett besök vid f.d. Lorentska fabrikerna”, ”Vid Trädgårdsgatan”, ”I Haga”, ”Vid gamla alléen” och ”Katrinedal”. Maximilian Axelson (1823-84) debuterade som författare redan 1841 och skrev både lyrik, romaner och topografiska arbeten samt var verksam som journalist. Han flyttade till Göteborg i slutet av 1850-talet och var bland annat lärare vid Sjömannasällskapets skola och medarbetare i ”Göteborgs handels- och sjöfartstidning” samt umgicks med Viktor Rydberg.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Ganska nött samtida lätt solkigt pappbd med brun titeletikett i papp. Diskret senare förstärkning i inre främre fals. Med ett genomgående litet maskhål i texten. Dessutom ett litet maskhål i nedre marginalen på de första 30 sidorna. Enstaka smärre fläckar. Kartan med mindre fläck och ett litet brännhål. Med F. Åkermans exlibris och tillskrifter på försättsbladet av Aug. Åkerman, J. Rundbäck, D. M. Sandahl och Tönnes Kleberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. Fint brunt hklbd från slutet av 1800-talet med brun titeletikett av skinn och brunstänkta snitt (Hedberg). Titelbladet har en gammal lagning nedtill i inre marginalen. Några smärre fuktränder i övre och inre marginalen på s. 5-16 och i nedre marginalen på s. 5-16 och 33-64. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 119. Med Ernst Meyers exlibris. Almquistiana 299. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den inre titeln lyder: “Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt.”

Sthlm, A. Bohlin, 1844-49. 8:o. (8),276 + (2),277-499 s. Två häftade volymer. Del I oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen ngt solkig och med reva upptill, bakre omslag med lång reva i ytterfalsen. Del II oskuren med trasigt tryckt omslag som är loss. De flitigt lästa inlagorna med en del fläckar, t.ex. på s. 25, 311, 375 och 407. Första arket loss och naggat i marginalerna. Med L. F. Rääfs exlibris vars klister tyvärr delvis missfärgat det andra häftets titelblad. Andra häftet med dedikation till L. F. Rääf från utgivarna daterad den 22 maj 1849. Allt som utkom. Hyltén-Cavallius var huvudansvarig för texterna medan Stephens bidrog med kommentarer och hänvisningar. Utgivarna tillhörde bägge L. F. Rääfs bekantskapskrets och redan 1841 gästade Hyltén-Cavallius Rääfs Bulsjö. Hyltén-Cavallius skrev långt senare apropå Rääf att ”vi förstodo varandra i allt, utom politiken”. Rääfs namn förekommer inte i ”Svenska folk-sagor och äfventyr” men efter riksdagen 1844 ska Hyltén-Cavallius ha upptecknat en saga av Rääf ”för att trycka bland alla de andra”. I ett brev till Hyltén-Cavallius daterat den 30 augusti 1849 tackar Rääf för andra delen av ”Svenska folk-sagor” som han fått sig tillsänt i ett paket från Klemming.

(Paris, 1632?). 8:o. 565,(1,2 blanka) s. & 2 utvikbara träsnittsplr. Med tre träsnittsillustrationer i texten. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Pärmarna ngt bågnade. Någon enstaka småfläck. Från Biby. Trycktes första gången 1594, en rad upplagor på flera språk utkom av denna skrift riktad mot katolska ligan och den spanska inblandningen i de franska hugenottkrigen.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 8:o. (7) s. Tagen ur band. Loss i häftningen. Bra ex. Melodin till visan är hämtad ur teaterstycket ”Bobis bröllop”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1808. 8:o. 43 s. Marmorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen. Spricka i ryggen. Främre tryckt rosa glättat omslag medbundet, men lätt nött och solkigt. Med ljusa fuktränder på de första och sista sidorna. Inklistrad nummeretikett på försättsbladet och med C. A. Ströms namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4338. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691, noten. Inarbetades och utvidgades 1818-19 i Ennes ”Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare” I-II.